| 1. |
- Balk, Lennart, et al.
(author)
-
Widespread episodic thiamine deficiency in Northern Hemisphere wildlife
- 2016
-
In: Scientific Reports. - : Nature Publishing Group. - 2045-2322. ; 6
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Many wildlife populations are declining at rates higher than can be explained by known threats to biodiversity. Recently, thiamine (vitamin B-1) deficiency has emerged as a possible contributing cause. Here, thiamine status was systematically investigated in three animal classes: bivalves, ray-finned fishes, and birds. Thiamine diphosphate is required as a cofactor in at least five life-sustaining enzymes that are required for basic cellular metabolism. Analysis of different phosphorylated forms of thiamine, as well as of activities and amount of holoenzyme and apoenzyme forms of thiaminedependent enzymes, revealed episodically occurring thiamine deficiency in all three animal classes. These biochemical effects were also linked to secondary effects on growth, condition, liver size, blood chemistry and composition, histopathology, swimming behaviour and endurance, parasite infestation, and reproduction. It is unlikely that the thiamine deficiency is caused by impaired phosphorylation within the cells. Rather, the results point towards insufficient amounts of thiamine in the food. By investigating a large geographic area, by extending the focus from lethal to sublethal thiamine deficiency, and by linking biochemical alterations to secondary effects, we demonstrate that the problem of thiamine deficiency is considerably more widespread and severe than previously reported.
|
|
| 2. |
- Bergek, Sara, et al.
(author)
-
Fiskfångster och utsättningar av fisk
- 2012
-
In: Vänern: årsskrift 2012. ; :73, s. 68-73
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Totalfångsten i yrkesfisket i Vänern ökade under 2011 med drygt 8 procent jämfört med 2010. Den viktigaste arten för yrkesfisket gösen, stod för cirka 32 procent av totala fångstens värde. Fångsten av siklöja och signalkräfta ökade medan fångsten av abborre, gädda, gös, öring, sik och ål minskade. De registrerade fritidsfiskarna fångade under 2011 totalt 70 ton, en minskning med 14 ton jämfört med 2010. Något fler lax- och öringsmolt sattes ut jämfört med föregående år. Även utsättningen av ål ökade, hela 605 000 stycken försträckta alternativt karantäniserade ålyngel sattes ut under 2011.
|
|
| 3. |
- Jacobson, Birgitta, et al.
(author)
-
Ålmärkningsprojekt i sjön Ymsen : sammanställning av data från 1998–2022
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport sammanställer information om märkningsprojekt med ål (Anguilla anguilla) utförda i sjön Ymsen. Märkningsexperimenten utfördes åren 1998–2002 samt 2012. Data över återfångster samlas in kontinuerligt, en insamling som pågår än idag (år 2023). Denna rapport innehåller data insamlad fram till och med år 2022. Syftet med rapporten är både att sammanfatta vad som har gjorts och att redogöra för vilka data som finns tillgängliga för framtida projekt. Följande märkningsprojekt har utförts i sjön:• År 1998 utfördes en mindre inledande testmärkning med PIT-tags på ålyngel, 190 märkta ålar sattes ut. • År 1999 utfördes ytterligare en testmärkning med PIT-tags, denna gång märktes 83 gulålar. • År 1999–2002 utfördes märkningsexperiment för att undersöka om strontiummärkning (Sr) fungerar för att skilja utsatt från naturligt förekommande ål. Totalt sattes 17 768 Sr-märkta ålar ut, varav 2 627 även var märkta med PIT-tags (PIT-tags användes år 1999 och 2000). Av de som både var Sr och PIT-tag märkta så har 334 återfångats (till och med 2022) och resultaten visade att strontium fungerade bra för att märka ål. • År 2004 undersökte man skarvens påverkan som predator på ål genom att söka efter PIT-tags (från märkningarna som utfördes 1999 och 2000) i en skarvkoloni. Totalt 30 PIT-tag märken återfanns i skarvkolonin. • År 2012 utfördes ett märkningsexperiment där 118 gulålar märktes med PIT-tags och Carlinmärken för att undersöka om förlust av Carlinmärken förekom. Av de 65 ålar som återfångats (till och med 2016) hade en förlorat sitt Carlinmärke.Data över utsättningar och återfångster finns lagrade på Sötvattenslaboratoriet server, och/eller i databasen ”Sötebasen” (som hanteras av Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua).
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Sandström, Alfred, et al.
(author)
-
Fiskfångster och utsättningar av fisk
- 2014
-
In: Årsskrift 2014. ; :84, s. 77-83
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Totalfångsten i yrkesfisket i Vänern var oförändrad jämfört med 2012. Den viktigaste arten för yrkesfisket var gös, vilken stod för cirka 38 % av totala fångstens värde. Den näst viktigaste arten är siklöja (35 % av värdet). Fångsten av övriga viktiga arter som gädda, gös, lax, signalkräfta, öring och ål var på samma nivå som 2012. Fångsten av abborre minskade från 41 till 33 ton. De registrerade fritidsfiskarna fångade under 2013 totalt 69 ton, vilket är ungefär på samma nivå som 2012 men en minskning sett över längre tid. Totalt 267 276 smolt sattes ut vilket är över medelvärdet för den föregående femårsperioden. Även utsättningen av ål har ökat på senare år, 600 000 försträckta alternativt karantäniserade ålyngel sattes ut under både 2013 och 2014.
|
|
| 6. |
- Sandström, Alfred, et al.
(author)
-
Fiskfångster och utsättningar av fisk
- 2016
-
In: Årsskrift 2016 : Värnens vattenvårdförbund. ; :2016:96, s. 79-86
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)abstract
- Totalfångsten i yrkesfisket i Vänern har planat ut runt 600 ton per år. Den viktigaste arten för yrkesfisket var gös, vilken stod för cirka 43 procent av totala fångstens värde. Den näst viktigaste arten är siklöja (27 procent av värdet). Fångsterna av gös, lake och sik ökade från 2014 till 2015, medan abborre, ål, gädda och siklöja minskade och lax- och öringfångsterna i stort sett var oförändrade. De registrerade fritidsfiskarna fångade under 2015 totalt 44 ton, vilket är den lägsta fångsten sedan statistiken infördes. Totalt 240 400 lax- och öringsmolt sattes ut våren 2016 vilket är något under medelvärdet för den föregående femårsperioden. Även utsättningen av ål har minskatpå senare år, 150 000 karantäniserade ålyngel sattes ut under 2015 att jämföra med 600 000 stycken under 2014.
|
|
| 7. |
- Thörnqvist, Victoria, et al.
(author)
-
Health-related quality of life worsens by school age amongst children with food allergy
- 2019
-
In: Clinical and Translational Allergy. - : BMC. - 2045-7022. ; 9
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Background: Food allergy is negatively associated with health-related quality of life (HRQL). Although differences exist between parents and children, less is known about age-specific differences amongst children. As such, we aimed to identify if age, as well as other factors, are associated with food allergy-specific HRQL in an objectively defined population of children. Methods: Overall, 63 children (boys: n = 36; 57.1%) with specialist-diagnosed food allergy to 1 + foods were included. Parents/guardians completed the Swedish version of a disease-specific questionnaire designed to assess overall-and domain-specific HRQL. Descriptive statistics and linear regression were used. Results: The most common food allergy was hens egg (n = 40/63; 63.5%). Most children had more than one food allergy (n = 48; 76.2%). Nearly all had experienced mild symptoms (e.g. skin; n = 56/63; 94.9%), and more than half had severe symptoms (e.g. respiratory; 39/63; 66.1%). Compared to young children (0-5 years), older children (6-12 years) had worse HRQL (e.g. overall HRQL: B = 0.60; 95% CI 0.05-1.16; p amp;lt; 0.04.). Similarly, multiple food allergies, and severe symptoms were significantly associated with worse HRQL (all p amp;lt; 0.05) even in models adjusted for concomitant allergic disease. No associations were found for gender or socioeconomic status. Conclusion: Older children and those with severe food allergy have worse HRQL.
|
|
| 8. |
- Wai, Hay Mar, et al.
(author)
-
Pediatric food allergy-related household costs are influenced by age, but not disease severity
- 2019
-
In: World Allergy Organization Journal. - : ELSEVIER. - 1939-4551. ; 12:9
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Objective: The economic burden of food allergy on households is poorly understood. We evaluated the household costs associated with specialist-diagnosed pediatric food allergy, with focus on age and disease severity. Study design: A cross-sectional study of 70 Swedish case-control pairs (59% boys) was conducted using Food Allergy Economic questionnaire. Household costs were analyzed between age- and gender-matched cases (children aged 0-17 years, with specialist-diagnosed food allergy) and controls (non-food allergic households). Results: Parents were predominantly university-educated and employed full-time. Most cases had parent-reported previous anaphylaxis. Mean total annual household costs were comparable between cases and controls. However, compared to controls, cases had significantly higher direct medical-, and non-medical related costs; higher indirect medical-related costs, and higher intangible costs (all p amp;lt; 0.05). In a sensitivity analyses of only cases aged 0-12 years, direct household costs, including lost earnings due to childs hospitalization, were significantly higher than controls. Results from only children with severe disease paralleled those of all cases vs. controls. Conclusions: Although pediatric food allergy is not associated with higher total annual household costs, these households have significantly higher direct medical-related, indirect and intangible costs vs. non-food allergic households. Higher household costs were identified amongst younger children, but not disease severity.
|
|
