| 1. |
- Simonsson, Bengt, et al.
(author)
-
Combination of pegylated IFN-alpha 2b with imatinib increases molecular response rates in patients with low- or intermediate-risk chronic myeloid leukemia
- 2011
-
In: Blood. - Washington D.C. : American Society of Hematology. - 0006-4971 .- 1528-0020. ; 118:12, s. 3228-3235
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Biologic and clinical observations suggest that combining imatinib with IFN-alpha may improve treatment outcome in chronic myeloid leukemia (CML). We randomized newly diagnosed chronic-phase CML patients with a low or intermediate Sokal risk score and in imatinib-induced complete hematologic remission either to receive a combination of pegylated IFN-alpha 2b (Peg-IFN-alpha 2b) 50 mu g weekly and imatinib 400 mg daily (n = 56) or to receive imatinib 400 mg daily monotherapy (n = 56). The primary endpoint was the major molecular response (MMR) rate at 12 months after randomization. In both arms, 4 patients (7%) discontinued imatinib treatment (1 because of blastic transformation in imatinib arm). In addition, in the combination arm, 34 patients (61%) discontinued Peg-IFN-alpha 2b, most because of toxicity. The MMR rate at 12 months was significantly higher in the imatinib plus Peg-IFN-alpha 2b arm (82%) compared with the imatinib monotherapy arm (54%; intention-to-treat, P = .002). The MMR rate increased with the duration of Peg-IFN-alpha 2b treatment (andlt; 12-week MMR rate 67%, andgt; 12-week MMR rate 91%). Thus, the addition of even relatively short periods of Peg-IFN-alpha 2b to imatinib markedly increased the MMR rate at 12 months of therapy. Lower doses of Peg-IFN-alpha 2b may enhance tolerability while retaining efficacy and could be considered in future protocols with curative intent.
|
|
| 2. |
- Åberg, Anna, et al.
(author)
-
Helicobacter pylori adapts to chronic infection and gastric disease via ph-responsive baba-mediated adherence
- 2017
-
In: Cell Host and Microbe. - : Elsevier BV. - 1931-3128 .- 1934-6069. ; 21:3, s. 376-389
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The BabA adhesin mediates high-affinity binding of Helicobacter pylori to the ABO blood group antigen-glycosylated gastric mucosa. Here we show that BabA is acid responsive-binding is reduced at low pH and restored by acid neutralization. Acid responsiveness differs among strains; often correlates with different intragastric regions and evolves during chronic infection and disease progression; and depends on pH sensor sequences in BabA and on pH reversible formation of high-affinity binding BabA multimers. We propose that BabA's extraordinary reversible acid responsiveness enables tight mucosal bacterial adherence while also allowing an effective escape from epithelial cells and mucus that are shed into the acidic bactericidal lumen and that bio-selection and changes in BabA binding properties through mutation and recombination with babA-related genes are selected by differences among individuals and by changes in gastric acidity over time. These processes generate diverse H. pylori subpopulations, in which BabA's adaptive evolution contributes to H. pylori persistence and overt gastric disease.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fröidh, Oskar, et al.
(author)
-
Färdplan för ökad forskning och innovation inom underhåll av järnvägsfordon
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- KTH, Chalmers och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har av Trafikverket fått uppdraget att ta fram ett dokument om forskningen inom underhåll av järnvägsfordon. Det är föreliggande färdplan som ingår i Trafikverkets satsning Morgondagens depåer. Färdplanen ska ligga till grund för en strategi och förslag på utveckling för kostnadseffektivt fordonsunderhåll med de förutsättningar som råder i Sverige, med avreglering och många aktörer i branschen likväl som speciella klimatförutsättningar. Trafikverket har uppmärksammat att frågor om depåer och fordonsunderhåll inte alltid hanteras på ett bra sätt för att utveckla järnvägssystemet. Tidigare hade Banverket ett sektorsansvar men det avskaffades i och med att Trafikverket bildades. Det behövs dock ett övergripande systemansvar och incitament för att leda processen framåt mot en stabil utveckling genom forskning, utveckling och innovation i den fortsatta omreglering som sker av den svenska järnvägssektorn. Hur kan en effektiv samverkan mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor utformas för att bidra till en säker och pålitlig tågtrafik i Sverige? En litteraturgenomgång har genomförts för att visa var den internationella forskningsfronten står. Det tycks dock som att det samlade greppet inom underhåll av järnvägsfordon inte är ett genomarbetat forskningsområde, utan det kan bli ett svenskt ”pionjärområde” där universitet, högskolor och institut i samarbete med branschen kan skapa forskningsresultat och kunskapsutveckling. Denna färdplan föreslår ett antal olika områden som skulle behöva ökad forskning för större kunskap och kompetens. Var ska depåer för person- respektive godsfordon mest effektivt lokaliseras, centralt eller perifert i jämförelse med trafiksystemet och respektive omlopp? Hur ska de utformas mest effektivt med tanke på fordonstyper, reservdelar och personalutnyttjande? Hur ska infrastrukturen till och internt i depåerna utformas för effektivt arbete? Detta ska ske i en avreglerad järnvägssektor med olika operatörer, vagnägare, depåägare samt underhållsleverantörer på olika långa kontrakt. Hur ska detta organiseras på ett stabilt sätt med långsiktig ekonomisk bärkraft för samtliga parter? Arbetet går att dela upp i avhjälpande och förebyggande underhåll; i depå eller mobilt, med säkerhets-, drifts- eller komfortrelaterat underhåll. På vilka olika sätt går det att utvärdera samt utveckla modeller för att prognostisera behovet av underhåll enligt ovan nämnda variabler? Målet är att ta fram vetenskapliga metoder för att effektivisera fordonsunderhåll för järnvägstrafiken på ett optimalt sätt. I färdplanen rekommenderas en strategi för fordonsunderhåll: Trafikverket ska verka för att efterfrågad funktion i det svenska järnvägssystemet uppnås, inkluderande kostnadseffektivt underhåll av både infrastruktur och fordon. Hög driftsäkerhet är attraktivt för resenärer och godskunder och har ett värde och motiverar ett samhällsekonomiskt synsätt på underhåll av järnvägsfordon. Tillståndsövervakning och relaterad prediktering ges en viktigare roll för förebyggande underhåll. Öka synergin mellan infrastruktur- och fordonsbaserad tillståndsövervakning, inte minst av den dynamiska samverkan mellan infrastruktur och fordon. Utred hur ”intelligensen” hos infrastruktur och fordon bäst fördelas och utvecklas för ett mera kostnadseffektivt underhåll av järnvägssystemet. Detta innefattar att man vet vad man skall mäta och att uppmätta storheter kan länkas till framtida nedbrytning av fordon och infrastruktur. Utred flödet och ”flaskhalsar” i dagens system av fordonsunderhåll (kritiska aspekter). Utveckla distinktionen av säkerhetsnödvändigt underhåll och komfortrelaterat underhåll. Verka för tydliga och rimliga ”spelregler” för aktörer inom fordonsunderhåll. Förbättra nätverket bland dessa aktörer, inte minst kring tekniska frågor. Skapa ytterligare incitament för effektivt fordonsunderhåll genom att se över kostnader och intäkter i intressentkedjan mellan de primära kunderna och de som kan åtgärda problemen. Lyft fram goda exempel (best practice) på väl fungerande fordonsunderhåll. Låt universitet och högskolor få en viktig och neutral roll i den kunskapsbaserade utvecklingen. Detta bör ske genom att skapa ett forsknings- utvecklings- och demonstrations (FUD)-program inom området underhåll för järnvägsfordon. I denna färdplan föreslås även ett antal olika forskningsprojekt och -områden som skulle kunna utvecklas i ett sammanhållet forskningsprogram.
|
|
| 6. |
- Fröidh, Oskar, et al.
(author)
-
Färdplan för ökad forskning och innovation inom underhåll av järnvägsfordon
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- KTH, Chalmers och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har av Trafikverket fått uppdraget att ta fram ett dokument om forskningen inom underhåll av järnvägsfordon. Det är föreliggande färdplan som ingår i Trafikverkets satsning Morgondagens depåer. Färdplanen ska ligga till grund för en strategi och förslag på utveckling för kostnadseffektivt fordonsunderhåll med de förutsättningar som råder i Sverige, med avreglering och många aktörer i branschen likväl som speciella klimatförutsättningar.Trafikverket har uppmärksammat att frågor om depåer och fordonsunderhåll inte alltid hanteras på ett bra sätt för att utveckla järnvägssystemet. Tidigare hade Banverket ett sektorsansvar men det avskaffades i och med att Trafikverket bildades. Det behövs dock ett övergripande systemansvar och incitament för att leda processen framåt mot en stabil utveckling genom forskning, utveckling och innovation i den fortsatta omreglering som sker av den svenska järnvägssektorn. Hur kan en effektiv samverkan mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor utformas för att bidra till en säker och pålitlig tågtrafik i Sverige?En litteraturgenomgång har genomförts för att visa var den internationella forskningsfronten står. Det tycks dock som att det samlade greppet inom underhåll av järnvägsfordon inte är ett genomarbetat forskningsområde, utan det kan bli ett svenskt ”pionjärområde” där universitet, högskolor och institut i samarbete med branschen kan skapa forskningsresultat och kunskapsutveckling.Denna färdplan föreslår ett antal olika områden som skulle behöva ökad forskning för större kunskap och kompetens. Var ska depåer för person- respektive godsfordon mest effektivt lokaliseras, centralt eller perifert i jämförelse med trafiksystemet och respektive omlopp? Hur ska de utformas mest effektivt med tanke på fordonstyper, reservdelar och personalutnyttjande? Hur ska infrastrukturen till och internt i depåerna utformas för effektivt arbete? Detta ska ske i en avreglerad järnvägssektor med olika operatörer, vagnägare, depåägare samt underhållsleverantörer på olika långa kontrakt. Hur ska detta organiseras på ett stabilt sätt med långsiktig ekonomisk bärkraft för samtliga parter? Arbetet går att dela upp i avhjälpande och förebyggande underhåll; i depå eller mobilt, med säkerhets-, drifts- eller komfortrelaterat underhåll. På vilka olika sätt går det att utvärdera samt utveckla modeller för att prognostisera behovet av underhåll enligt ovan nämnda variabler? Målet är att ta fram vetenskapliga metoder för att effektivisera fordonsunderhåll för järnvägstrafiken på ett optimalt sätt.I färdplanen rekommenderas en strategi för fordonsunderhåll:Trafikverket ska verka för att efterfrågad funktion i det svenska järnvägssystemet uppnås, inkluderande kostnadseffektivt underhåll av både infrastruktur och fordon.Hög driftsäkerhet är attraktivt för resenärer och godskunder och har ett värde och motiverar ett samhällsekonomiskt synsätt på underhåll av järnvägsfordon.Tillståndsövervakning och relaterad prediktering ges en viktigare roll för förebyggande underhåll.Öka synergin mellan infrastruktur- och fordonsbaserad tillståndsövervakning, inte minst av den dynamiska samverkan mellan infrastruktur och fordon.Utred hur ”intelligensen” hos infrastruktur och fordon bäst fördelas och utvecklas för ett mera kostnadseffektivt underhåll av järnvägssystemet. Detta innefattar att man vet vad man skall mäta och att uppmätta storheter kan länkas till framtida nedbrytning av fordon och infrastruktur.Utred flödet och ”flaskhalsar” i dagens system av fordonsunderhåll (kritiska aspekter).Utveckla distinktionen av säkerhetsnödvändigt underhåll och komfortrelaterat underhåll.Verka för tydliga och rimliga ”spelregler” för aktörer inom fordonsunderhåll.Förbättra nätverket bland dessa aktörer, inte minst kring tekniska frågor.Skapa ytterligare incitament för effektivt fordonsunderhåll genom att se över kostnader och intäkter i intressentkedjan mellan de primära kunderna och de som kan åtgärda problemen.Lyft fram goda exempel (best practice) på väl fungerande fordonsunderhåll.Låt universitet och högskolor få en viktig och neutral roll i den kunskapsbaserade utvecklingen.Detta bör ske genom att skapa ett forsknings- utvecklings- och demonstrations (FUD)-program inom området underhåll för järnvägsfordon. I denna färdplan föreslås även ett antal olika forskningsprojekt och -områden som skulle kunna utvecklas i ett sammanhållet forskningsprogram.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Kans, Mirka, 1971-, et al.
(author)
-
Data Driven Maintenance : A Promising Way of Action for Future Industrial Services Management
- 2022
-
In: International Congress and Workshop on Industrial AI 2021. IAI 2021. - Cham : Springer. - 9783030936389 - 9783030936396 ; , s. 212-223, s. 212-223
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Maintenance and services of products as well as processes are pivotal for achieving high availability and avoiding catastrophic and costly failures. At the same time, maintenance is routinely performed more frequently than necessary, replacing possibly functional components, which has negative economic impact on the maintenance. New processes and products need to fulfil increased environmental demands, while customers put increasing demands on customization and coordination. Hence, improved maintenance processes possess very high potentials, economically as well as environmentally. The shifting demands on product development and production processes have led to the emergency of new digital solutions as well as new business models, such as integrated product-service offerings. Still, the general maintenance problem of how to perform the right service at the right time, taking available information and given limitations is valid.The project Future Industrial Services Management (FUSE) project was a step in a long-term effort for catalysing the evolution of maintenance and production in the current digital era. In this paper, several aspects of the general maintenance problem are discussed from a data driven perspective, spanning from technology solutions and organizational requirements to new business opportunities and how to create optimal maintenance plans. One of the main results of the project, in the form of a simulation tool for strategy selection, is also described.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Neimane, Aleksija, et al.
(author)
-
Emergence of the Zoonotic Biliary Trematode Pseudamphistomum truncatum in Grey Seals (Halichoerus grypus) in the Baltic Sea
- 2016
-
In: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 11:10, s. e0164782-
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The biliary trematode Pseudamphistomum truncatum parasitizes a wide range of fish-eating mammals, including humans. Here we report the emergence of this parasite in grey seals (Halichoerus grypus) in the Baltic Sea. One hundred eighty-three of 1 554 grey seals (11.9%) examined from 2002–2013 had detectable hepatobiliary trematode infection. Parasite identification was confirmed as P. truncatum by sequencing the ITS2 region of a pool of five to 10 trematodes from each of ten seals collected off the coast of seven different Swedish counties. The proportion of seals parasitized by P. truncatum increased significantly over time and with increasing age of seals. Males were 3.1 times more likely to be parasitized than females and animals killed in fishery interactions were less likely to be parasitized than animals found dead or hunted. There was no significant difference in parasitism of seals examined from the Gulf of Bothnia versus those examined from the Baltic Proper. Although the majority of infections were mild, P. truncatum can cause severe hepatobiliary disease and resulted in liver failure in at least one seal. Because cyprinid fish are the second intermediate host for opisthorchiid trematodes, diets of grey seals from the Baltic Sea were analysed regarding presence of cyprinids. The proportion of gastrointestinal tracts containing cyprinid remains was ten times higher in seals examined from 2008 to 2013 (12.2%) than those examined from 2002 to 2007 (1.2%) and coincided with a general increase of trematode parasitism in the host population. The emergence and relatively common occurrence of P. truncatum in grey seals signals the presence of this parasite in the Baltic Sea ecosystem and demonstrates how aquatic mammals can serve as excellent sentinels of marine ecosystem change. Investigation of drivers behind P. truncatum emergence and infection risk for other mammals, including humans, is highly warranted.
|
|
