| 1. |
|
|
| 2. |
- Dobric, Julia, et al.
(författare)
-
Physical activity changes the deposited fractions of particles in the respiratory tract of adults and children
- 2022
-
Ingår i: ; , s. 45-45
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Exposure to ambient air pollution can cause a numberof health problems and may be particularly dangerous to susceptible population groups such as children. Health effects caused by air pollution are criticallydependent on both the deposited fraction (DF) of the inhaled particles and in what region of the respiratory tract the deposition takes place. With increasing physical activity, the breathing pattern is altered and the airflow in the respiratory tract increase, this affects the DF and deposition site. In this study we investigated changes in DF at increasing physical activity for three population groups: ~5 and 10 year-old children, and adults.Our results indicate that the variation in total DF with physical activity is minor, but that the DF for the UFPs increase in the AI region at higher activity levels. This is important since the removal of particles in the AI region is not effective and UFPs are believed to pose a specific health risk. Therefore, activity patterns and DF of different population groups need to be considered when estimating particle dose and evaluating health risks.
|
|
| 3. |
- Dobric, Julia, et al.
(författare)
-
Preschool Children’s Inhalation Rates Estimated from Accelerometers—A Tool to Estimate Children’s Exposure to Air Pollution
- 2022
-
Ingår i: Aerosol and Air Quality Research. - : AAGR Aerosol and Air Quality Research. - 1680-8584 .- 2071-1409. ; 22:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Children are particularly sensitive to air pollution exposure, and their personal exposures may differ significantly from those of adults. One key factor for understanding the personal inhaled dose of air pollutants is the respiratory minute ventilation (Ve). To estimate the amount of particles circulated through the lungs, 24 h averages of Ve are often used. These averages poorly capture variations in Ve during the day, and between individuals. We here develop and implement a concept to assess individual Ve of children, with minimal impact on their natural activity and movement pattern by using ActiGraph GT3X+ accelerometers. Activity of 136 preschool children in the ages 3 to 5 years was logged using accelerometers while the children attended their preschools during a week. A linear regression equation is developed and used for estimating Ve from the accelerometer data retrieved for each individual child. The results show large variations in weekly average Ve between individuals, ranging from 0.33 to 0.48 L min–1 kg–1. Over the days the averages of the individuals’ 1st and 3rd quartiles were 0.28 and 0.48 L min–1 kg–1, respectively. Outdoor activities resulted in a 17% higher Ve than indoor activities, which may be important to consider when estimating the inhaled dose of air pollutants since pollution levels and particle toxicities can be different indoors and outdoors. The observations motivate the use of individual values of Ve in exposure assessments and suggest that accelerometers are a suitable tool for estimating children’s individual Ve in their natural environment. Combined with time resolved local air pollution monitoring, these measurements can provide the basis of a more precise estimate of children’s inhaled dose of air pollutants. © The Author(s).
|
|
| 4. |
- Linell, Julia, et al.
(författare)
-
Alterations of particle deposition in the respiratory tract at increasing activity
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The deposited dose of particles in the respiratory tract is an important factor for understanding health effects of aerosol particles. It is a combination of the exposure, volume of inhaled air and particle deposition. At increasing activity the minute ventilation ( volume of breath x number of breaths ) increase . Little is known about if and how this affects the regional particle deposition.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Linell, Julia, et al.
(författare)
-
Effects of breathing variables on modelled particle lung deposition at physical activity for children and adults
- 2023
-
Ingår i: Air Quality, Atmosphere and Health. - : Springer Science and Business Media B.V.. - 1873-9318 .- 1873-9326.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The respiratory tract deposited fraction (DF) is the link between exposure and health effects of airborne particles. Here, we investigate how breathing pattern alterations at increasing physical activity affect DF in different regions of the respiratory tract and compare DF between adults and children (5 and 10 years old). We performed a literature review on the alteration of tidal volume with minute ventilation at increasing physical activity and used the results to model the size resolved (0.001–10 µm) DF, primarily using the deposition models from NCRP and Yeh and Schum (1980), but also MPPD. We found a shift in the deposited size distribution with increasing physical activity—DF of ultrafine particles increased in the alveolar region and decreased in the other regions, while DF of coarser particles decreased in the alveolar region and increased in the extra-thoracic region. Children had a 10–20% higher DF of ultrafine particles in the alveolar region compared to adults. We also present parametrizations of the daily average size resolved (0.005–5 µm) DF, accounting for varying physical activity throughout the day and oral/nasal breathing. These can be applied to any size distribution to estimate deposited doses. We found that deposited mass and number doses were more than twice as high for 5-year-olds compared to adults when normalized for body weight, primarily caused by their higher weight normalized minute ventilation. This demonstrates the importance of studying children’s exposure to air pollution and not only rely on data from adults.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Stroh, Emilie, et al.
(författare)
-
Grönskans kvaliteter och barns hälsa : Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en del av Folkhälsomyndighetens uppdrag om att sprida kunskapinom miljörelaterad hälsa för att främja en miljö som bidrar till en god och jämlikhälsa i befolkningen. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggaresom arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Denutgör ett viktigt beslutsunderlag för prioriteringar och åtgärder inom detmiljörelaterade folkhälsoarbetet, i synnerhet inom hälsoskyddsområdet och imiljömålsarbetet.I februari 2021 publicerade Folkhälsomyndigheten Miljöhälsorapport för barn.Miljöhälsorapporten beskriver olika miljöfaktorers betydelse för barns hälsa, samthur hälsan har utvecklats över tid och är fördelad bland barn i olika grupper ibefolkningen. I Miljöhälsorapporten konstaterades bland annat att barn tillvårdnadshavare som har grundskola som högsta utbildning, eller är utrikesfödda,oftare har sämre tillgång till grönområden i sin boendemiljö jämfört med barn tillvårdnadshavare som har högre utbildning eller är inrikesfödda. Det återspeglasockså i hur ofta barn vistas i grönområden. Barn med utrikesfödda vårdnadshavareoch barn som bor trångt vistas mer sällan i grönområden jämfört med andra barn.Grönska och grönområden främjar hälsan, bland annat genom att minska stress,exponering för UV-strålning och uppmuntra till fysisk aktivitet. UtifrånMiljöhälsorapportens sammanställning av utvecklingen kopplat till barn och derastillgång till och vistelse i grönområden såg myndigheten ett behov av ett aktuelltkunskapsunderlag om grönskans kvaliteter och betydelse för barns hälsa.Rapporten utgör en sammanställning av den vetenskapliga litteraturen när detgäller relationen mellan grönskans kvaliteter och barns hälsa. Den har tagits framav Emilie Stroh, forskare vid Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet, FredrikaMårtensson, docent i miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, JuliaSchneider, forskningsassistent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, samt MäritJansson, docent i landskapsplanering vid Sveriges Lantbruksuniversitet, på uppdragav Folkhälsomyndigheten. Projektledare på Folkhälsomyndigheten har varitutredare Emma Franzén, och ansvarig enhetschef har varit Karin Ljung Björklund.
|
|
| 10. |
- Stroh, Emilie, et al.
(författare)
-
Stadsluftens hälsobelastning på barn
- 2022. - 5
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resultaten från denna studie tyder på påtagliga skillnader för de barn som växer upp i större städer jämfört med barn som växer upp ruralt eller i medelstora/mindre orter när det kommer till exponering för luftföroreningar samt den faktiska inandade dosen av dessa. Barn vid förskolor i Malmö exponeras för nästan dubbelt så höga nivåer partikulära luftföroreningar (PM2,5) jämfört med barn vid förskolorna utanför Malmö. Denna skillnad i exponering är även tydlig för den dos av partiklar som barnen bedöms andas in, där barnen i Malmö i genomsnitt, andas in en dubbelt så hög dos varje minut som barnen på förskolorna utanför Malmö. Motsvarande exponeringstrend går även att se för sot och kvävedioxider där barnens exponering för sot i Malmö oftast är dubbelt så hög och deras exponering för kvävedioxid kunde vara upp till tre gånger så hög som för förskolebarnen utanför Malmö. Det är dock viktigt att här poängtera att ingen av förskolorna i studien överskred rådande miljökvalitetsnormer eller miljömålet ”Frisk Lufts” gränsvärden. Sett till WHO:s skärpta riktlinjer för luftföroreningar överskrider däremot tre av fem förskolor i Malmö samt förskolan i Staffanstorp gränsvärdet avseende PM2,5 och tre av fem förskolor i Malmö överskrider också gränsvärdet avseende kvävedioxider. Resultaten från studien tyder även på att exponeringen på några av förskolorna, främst i Malmö, skulle kunna minskas genom att schemalägga barnens vistelsetid utomhus till tidpunkter då emissioner och trafikintensitet kring förskolorna och deras gårdar är lägre. Dock riskerar detta att ytterligare begränsa Malmöbarnens möjligheter till att vistas utomhus vilken redan ligger 20% lägre i genomsnitt jämfört med barnen på förskolorna utanför Malmö. Studien visar också att urbana mätstationer och gaturumsmätningar kan både över- och underskatta uppmätta halter på barnens förskolegårdar vilket är viktigt att ha i åtanke vid planering av barns utemiljöer i större städer samt belyser behovet av att inte enbart förlita sig på generella mätningar och modelleringar.
|
|
