| 1. |
- Günther-Hanssen, Anna
(author)
-
Barn, naturvetenskap och könande processer i förskolan
- 2020
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of this thesis is to explore how scientific phenomena, together with other agents (human and nonhuman) in preschool, participate in and co-create gendering processes as well as children’s emergent scientific explorations. These are seen as mutual processes emerging in the daily doings and routines in preschool. As a theoretical and methodological foundation, a new materialist perspective drawing on Karen Barad’s (2007) theory of agential realism and diffractive methodology were used, as well as de Freitas and Palmer’s (2016) notion concerning how scientific concepts can work as creative playmates in children’s explorations. The thesis includes four papers that build on data conducted during a field study in a Swedish preschool, together with 25 five year-old children and three teachers. Participant observations, including video recordings and field notes were made over a period of 5 months. The results show that, if and how children get to engage with emergent science is linked to if and how they manage to occupy space and co-act with different materials. As the children were co-acting with different materials, scientific phenomena could make themselves known and intelligible to the children. This means that becoming scientific is something that is enabled in entanglements. One important result connected to this is that these entanglements can include ways and agents not commonly thought of as “scientific”, such as a drawing table, hearts, and feminine discourses. Another result is that even though girls and boys explore together within the same activity, this does not automatically lead to a situation that is more equal. From these results I discuss how children’s emergent scientific explorations are always part of larger, gendered processes. I also discuss the importance to highlight how science in preschool can be “done” in various ways. Otherwise there is a risk that the false picture could be created that some children, already at preschool age, are more “suitable” for science, while others are created as “less suitable”, just as can occur in school and higher education. Furthermore, during the discussion I show how scientific phenomena can work as tools for teachers to approach gendering processes together with.
|
|
| 2. |
- Otterborn, Anna, 1961-
(author)
-
Det bästa av två världar : Förskollärares arbete med digitala och analoga resurser i förskolans STEM-undervisning
- 2023
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Den här avhandlingen undersöker hur erfarna förskollärare integrerar digitala och analoga verktyg i sin undervisning. Avhandlingen fokuserar på så kallad STEM-undervisning där ämnesområdena naturvetenskap (science), teknik (technology), ingenjörsvetenskap (engineering) och matematik (mathematics) integreras. Avhandlingens resultat bygger på fyra studier där empiriskt material genererades från online-enkäter, intervjuer och dokumentation av STEM-undervisning där digitala verktyg användes av förskollärarna. Artikel I redogör för en online-enkätstudie som syftade till att beskriva hur datorplattor används för att stödja förskolans lärande både generellt och med särskilt fokus på teknikundervisning. I Artikel II fördjupas resultat från studie I en online-enkät med fokus på hur förskollärare implementerar programmeringsaktiviteter i sin pedagogiska praktik. Artikel III, som baseras på semi-strukturerade intervjuer, studerar hur erfarna förskollärare integrerar digitala verktyg när de undervisar i naturvetenskap. I artikel IV fördjupas resultaten från studie III genom recall intervjuer och analyser av insamlad dokumentation av de naturvetenskapliga aktiviteterna. Avhandlingens övergripande resultat visar att förskollärarna hanterar uppdraget att digitalisera förskolans undervisning genom att kombinera digitala och analoga verktyg för att erbjuda innovativ och multidimensionell undervisning där läroplanens grundläggande värderingar är i fokus. Till exempel sätts barns perspektiv, intressen och aktörskap i förgrunden genom att digitala och analoga verktyg kombineras för att komplettera barns olika sätt att lära. Förskollärarna ser analoga resurser som grundläggande och de digitala verktygen som kompletterande och förstärkande. Inom naturvetenskapsundervisningen används de digitala verktygen målmedvetet för att utvidga en redan multidimensionell undervisning och för att erbjuda olika vägar för kreativa utforskningar. Programmeringsaktiviteterna som förts in verksamheten beskrivs ofta som didaktiska redskap för att utveckla barns generiska färdigheter och kompetenser. Den arbetsgemenskap som lärarna arbetar inom visar sig vara betydelsefull för hur, och om, digitaliseringsinitiativ blir genomförda eftersom rutiner och rådande epistemologiska föreställningar inom arbetsgemenskapen inverkar på vad som faktiskt blir möjligt att genomföra Avhandlingens resultat visar sammanfattningsvis hur en digitaliserad undervisning kan tänja på gränserna för en redan etablerad multidimensionell pedagogisk praktik inom förskolans STEM-undervisning när lärare har kunskap, resurser och intentioner att på ett meningsfullt sätt implementera detta.
|
|
