| 1. |
- Andersson, Jan, 1965-, et al.
(author)
-
Varför sker en cykelolycka egentligen : analys av händelser då Hövdingar har löst ut
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I samarbete med Hövding har en studie genomförts för att belysa hur olika aspekter bidrar till händelser där cykelhjälmen löser ut. Hjälmen registrerar kontinuerligt accelerationer och när en hjälm löser ut registreras denna information hos företaget. Företaget skickar då ut en inbjudan till cyklisten om att besvara en webbenkät som även inkluderar en inbjudan att medverka i en intervju. Studien bygger på data från tre olika källor –webbenkät, intervjuer och data från hjälmen – i syfte att öka förståelsen för varför en cykelolycka inträffar. Totalt var det 196 deltagare som besvarade enkäten och 50 deltagare som intervjuades. Dessutom samlades hjälmdata in från 355 cyklister, varav 264 cyklister hade varit inblandade i minst en händelse där hjälmen löst ut.Ett av huvudresultaten är att det är en helt vanlig dag, på en vanlig resa när en erfaren cyklist, med hög utbildning, väl medveten om trafikregler och om vad som sker runt omkring, cyklar till eller från jobbet – och ”plötsligt händer det” och inte förrän då inser cyklisten hur utsatt den är. Studien visar att en komplex bild växer fram från de tre datakällor som nyttjats för att förstå varför en olycka egentligen sker. Exempelvis ökar halka risken för en händelse där Hövdingen löser ut och är det dessutom mörkt ökar risken ytterligare. Hjälmdata kunde styrka resultaten från webbenkäten och intervjuerna men också visa på att hjälmen, på de resor som slutat med att den löste ut, haft en högre aktiveringsgrad (det har skakat mer) än på resor tidigare (då hjälmen inte har löst ut). Vidare har hjälmen på resor som gjorts efter att den löst ut, visat att cyklisten cyklar med en lägre aktiveringsgrad. Det innebär att cyklisten gjort någon form av anpassning så som att cykla försiktigare (men inte långsammare). Slutligen visar resultaten på skillnader mellan cyklister på konventionella cyklar jämfört med elcyklar vad gäller inblandning i händelser där hjälmen lösts ut.
|
|
| 2. |
- Björklund, Gunilla, 1973-, et al.
(author)
-
Säkerhet och trygghet på pendeltågsstationer
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 110-111-
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Obehöriga spårbeträdanden kan leda till allvarliga personskador och är dessutom mycket punktlighetsstörande för järnvägssystemet. En del stationer har omfattande problem med obehöriga i spår. Att rikta åtgärder mot stationsområden är därför viktigt för att minska antalet skadade och omkomna i järnvägssystemet och för att öka punktligheten. Inom det branschövergripande arbetet Tillsammans för Tåg i Tid pekade man ut pendeltågsstationerna Årstaberg, Upplands Väsby och Järna som belastade platser.Syften med den här studien var att:studera säkerheten på de tre stationerna ovan samt att studera resenärers och personals förslag på vad som kan förbättras på dessa stationer. Vi studerade även tryggheten på stationerna.Utvärdera de fysiska åtgärder som Trafikverket genomför på de tre stationerna under projektets tidsram. Även Södra station studerades.I denna presentation kommer endast resultat från det första syftet presenteras. I projektet har följande aktiviteter genomförts:Platsbesök på stationerna, inklusive samtal med personal på plats, för att dokumentera utformning av och brister på stationerna.Analys av data över antal obehöriga spårbeträdanden och påkörningar vid dessa stationer samt förseningar som en följd av dessa händelser.Analys av händelser som inkommit till Trygghetscentralen gällande de tre stationerna.Resenärsenkät kring upplevd trygghet, säkerhet samt information på de tre pendeltågsstationerna.Rekrytering skedde genom anslag på berörda stationer, annons på Facebook samt på Instagram.Personalenkät (med liknande innehåll som i resenärsenkäten) riktad till lokalvårdare, ordningsvakter och stationsvärdar (spärrvakter).Intervjuer med pendeltågsförare, stationschefer och entreprenörer.Omkring 90% av de deltagande resenärerna svarade att de visste att det är olagligt att befinna sig i spårområdet redan innan de deltog i studien. I Årstaberg upplevde resenärerna att stationen var mindre säker (med tanke på risken att ramla ner på spåret) än vad man gjorde i Järna. I övrigt var ingen skillnad i upplevd säkerhet mellan stationerna. När det gäller hur trygga stationerna upplevdes av resenärerna (med avseende på risken för rån och överfall) var det ingen skillnad mellan stationerna på dagtid. På kvällar/nätter upplevdes dock Upplands Väsby som mer otrygg än Årstaberg.
|
|
| 3. |
- Björklund, Gunilla, 1973-, et al.
(author)
-
Utvärdering av åtgärder för säkerhet och trygghet på pendeltågsstationer
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Obehöriga spårbeträdanden är olagliga, vållar stora förseningar på järnvägen och innebär ett allvarligt arbetsmiljöproblem för tågförarna. En del obehöriga spårbeträdanden leder dessutom till personpåkörningar, vilket står för den största andelen dödsfall inom järnvägen. Vissa stationer har omfattande problem med obehöriga spårbeträdanden och personpåkörningar och därför är riktade åtgärder mot stationsområden viktiga.Syftet med projektet var att:• studera tryggheten och säkerheten på de tre pendeltågsstationerna Järna, Upplands Väsby och Årstaberg innan någon åtgärd genomförts och studera resenärers och personals förslag på vad som kan förbättras,• utvärdera de fysiska åtgärder som Trafikverket genomförde på dessa stationer, under förutsättning att åtgärderna implementerades under projektets tidsram (endast Järna station uppfyllde detta kriterium),• utvärdera de implementerade åtgärderna på Stockholms södra station.I projektet genomfördes strukturerade observationer, enkätstudier med resenärer och personal, intervjuer med personal, analys av händelser som inkommit till SL:s trygghetscentral, databasanalys över antal obehöriga spårbeträdanden och personpåkörningar samt videoanalys över antal obehöriga i spår.Resultaten visar att det skett en signifikant minskning av antal obehöriga spårbeträdanden/personpåkörningar på Järna station efter att de fysiska åtgärderna med staket, nya hajtänder, varningsskyltar och klistermärken implementerades. Vid Upplands Väsby och Årstaberg skedde ingen minskning av antal händelser under samma tidsperiod, vilket tyder på att minskningen i Järna beror på något annat än en allmän trend.Vi fann även en stor och signifikant minskning av antal obehöriga spårbeträdanden på Stockholms södra station, samt en signifikant minskning av antalet personpåkörningar på stationen och förseningar på grund av obehöriga i spår, personpåkörningar och suicidhändelser. Detta indikerar att åtgärden med längsgående staket i plattformsände (inklusive pyramidmattor, hajtänder och skyltar) har haft en effekt.De implementerade åtgärderna på Järna station och Stockholms södra station har varit enkla och relativt billiga samtidigt som resultaten tyder på att de haft effekt. Denna typ av åtgärder, som dessutom kan användas i kombination med varandra, är en viktig strategi för att skyndsamt minska antalet obehöriga spårbeträdanden och personpåkörningar.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(author)
-
Säkerhetseffekten av ökat cyklande : kartläggning av nuläget för att planera för framtiden
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under senare år har cykeln lyfts fram som ett transportmedel med många positiva egenskaper och i nationella strategidokument har det uttryckts en önskan om att cyklingen ska öka. Samtidigt poängteras att säkerheten för cyklister måste bli bättre så att en ökad cykling inte leder till fler skadade och omkomna cyklister. För att klara av att öka cyklandet utan att försämra säkerheten, behövs underlag för att fatta beslut om vilka åtgärder som behöver genomföras. Bland annat behövs bättre kunskap om sambandet mellan cykelflöde och skaderisk i olika trafikmiljöer.I syfte att studera hur sättet att använda cykeln förändras över tid och hur cyklisters skaderisk påverkas av cykelflöde och trafikmiljön, har tre olika delstudier genomförts i det här projektet. I den första delstudien har en modell utvecklats som innehåller både färdmedelsval och destinationsval för cykel. I den andra delstudien har modeller för skaderisker hos cyklister utvecklats för olika olyckstyper och trafikmiljöer. I den tredje delstudien har interaktioner mellan olika trafikanter observerats, i syfte att studera hur dessa påverkas av nivån på cykelflödet. Sammantaget visar studierna i projektet att cykelflödet har betydelse för cyklisters olycksrisk. Högre flöden ger färre interaktioner per cyklist och lägre risk att skadas i såväl singelolyckor som kollision med motorfordon. Vi har också kunnat visa att det är möjligt att modellera färdmedels- och destinationsval för cykel såväl som att med hjälp av modeller beskriva effekter på cyklisters skaderisk. För att kunna göra bättre skattningar som mer rättvist beskriver verkligheten behövs dock ett bättre dataunderlag till modellerna, framförallt när det gäller cykelresor och beskrivning av cykelinfrastrukturen.
|
|
| 5. |
- Niska, Anna, 1971-, et al.
(author)
-
Cykling bland barn och unga : en kunskapssammanställning
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Cyklandet bland barn och unga har minskat, vilket får negativa effekter på hälsa och barns självständiga mobilitet. VTI har i detta regeringsuppdrag sammanställt kunskap om tänkbara orsaker till detta, baserat på litteraturstudier och kontakter med relevanta aktörer samt analyser av resvanedata och olycksstatisk. Statistiken visar att det är andelen personer som cyklar som minskat medan den cyklade sträckan inte förändrats. Framförallt har barns och ungas fritidscyklande minskat, vilket kan förklaras av ökade avstånd till fritidsaktiviteter, föräldrars heltidsarbete och att barns vardag idag är mer institutionaliserat. Även cyklandet till skolan har minskat, bland annat då det fria skolvalet lett till ökade avstånd. Andra orsaker är fler bilar i hushållen, förändringar i hur barn leker och kommunicerar, bristande faktisk och upplevd säkerhet och trygghet i kombination med föräldrars förställningar om barns trafikförmåga. Cykelresorna har delvis ersatts av bilresor men framförallt av ett ökat gående och resande med kollektivtrafik. Cyklingen har minskar mest bland de äldre barnen. Då de främst ersatt sitt resande med kollektivtrafik, kan en förklaring vara att fler erbjuds gratis busskort. Det finns ett stort engagemang och kompetens kring barns och ungas cykling bland olika aktörer, men behovet är stort av ökad samordning och att de initiativ och åtgärder som vidtas utvärderas systematiskt.
|
|
| 6. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(author)
-
Alkohol och cykling : en multidisciplinär studie
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Trots att tidigare studier visat att alkoholpåverkan kan vara en bidragande faktor vid cykelolyckor finns i dagsläget relativt lite kunskap om alkohol i samband med cykling. Det övergripande syftet med denna studie var därför att öka kunskapen om alkohol i samband med cykling. Studien är uppdelad i två olika delar; en analys av Trafikverkets djupstudiedata över omkomna cyklister samt en intervjustudie utifrån tre olika perspektiv; ett socialpsykologiskt, ett emotionssociologiskt och ett fenomenografiskt. Medan analysen av djupstudiedata resulterade i utförlig statistik över de olyckor där cyklister varit alkoholpåverkade resulterade intervjustudien i en djupare kunskap om cyklisters föreställningar, emotioner och uppfattningar rörande alkohol och cykling. Utifrån resultaten rekommenderas information och/eller kampanjer för att minska förekomsten av alkoholpåverkad cykling samt mängden alkohol i samband med cykling. Däremot rekommenderas inte införandet av promillegräns och vi är tveksamma till potentialen hos förbättrad kollektivtrafik för att minska antalet alkoholpåverkade cyklister och/eller förbättra säkerheten för dem som cyklar alkoholpåverkade.
|
|
| 7. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(author)
-
Cykelförmåga under alkoholpåverkan : Testbanestudie
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Trots att alkoholpåverkan i samband med cykling ökar risken att skadas och förolyckas har vi begränsad kunskap om hur alkohol påverkar cyklisten. Syftet med denna studie var därför att undersöka effekten av stigande alkoholhalt på olika förmågor som krävs för att kunna framföra en cykel på ett betryggande sätt på en testbana. Tjugoåtta deltagare, varav 19 ingick i en experimentgrupp och nio i en kontrollgrupp, fick cykla en testbana uppbyggd på en avlyst parkeringsplats. Deltagarnas uppgift var att i) cykla slalom runt nio plastkoner, ii) cykla så rakt som möjligt på ett uppritat streck i mitten av en konformad strut och ibland plinga med ringklockan, iii) cykla så långsamt som möjligt och på varje stoppstreck stanna och sätta ner ena foten samt iv) stanna med båda fötterna och hela cykeln inom varje stoppruta. Deltagarna i experimentgruppen försågs vid upprepade tillfällen med alkohol (målet var att de skulle uppnå 1,0 promille) medan deltagarna i kontrollgruppen var nyktra under hela försöket. Under försöket mätte vi hur alkoholintaget påverkade alkoholhalt, upplevda alkoholpåverkan, cykelprestation, självskattad cykelförmåga, kognition och perception. Vidare mätte vi spänningssökande samt attityd, norm, kontroll, avsikt samt tidigare och uppföljande beteende att cykla alkoholpåverkade i verklig trafik. Resultaten tyder på att flertalet förmågor som är nödvändiga för att kunna cykla säkert försämrades av alkoholpåverkan. Från en genomsnittlig alkoholhalt på 0,7 promille var denna försämring statistiskt säkerställd men redan från en genomsnittlig alkoholhalt på 0,2 promille kunde man se en tendens till försämring. Samtidigt visar resultaten att cykling under alkoholpåverkan var relativt vanligt förekommande bland deltagarna.
|
|
| 8. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(author)
-
Cykelförmåga under alkoholpåverkan : testbanestudie
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 507-508
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- I sin handbok för ökad trafiksäkerhet för cyklister slog WHO fast att alkoholpåverkan ökar risken att skadas och förolyckas. Samtidigt baseras dagens kunskap om cykelförmåga under alkoholpåverkan på studier med självrapporterat data, genomförda i laboratoriemiljö inomhus och/eller med fokus på en enda förmåga. I denna studie har vi närmat oss verkliga trafikförhållanden genom att studera flera olika förmågor på en testbana uppbyggd på en avlyst parkeringsplats utomhus. Syftet var att undersöka effekten av stigande alkoholhalt på flera olika förmågor som krävs för att kunna framföra en cykel på ett betryggande sätt på en testbana. Vi undersökte därför hur stigande alkoholhalt påverkar cyklisters upplevda alkoholpåverkan, cykelprestation, självskattade cykelförmåga samt kognitiva och perceptuella förmågor. Vi undersökte även spänningssökande och attityd, norm, kontroll, avsikt och beteende att cykla alkoholpåverkade i verklig trafik. Förhoppningen är att kunskapen ska bidra till att antalet alkoholrelaterade cykelolyckor reduceras. Efter godkänd etikansökan rekryterade vi 28 deltagare mellan 21 och 35 år. Samtliga deltagare hade god cykelvana, god hälsa och ingen hade något miss- eller skadligt bruk av alkohol. Av dessa ingick 19 deltagare i experimentgruppen (som försågs med alkohol) medan nio deltagare ingick i kontrollgruppen (som var nyktra under hela försöket). Försöket bestod av fem identiska block. Varje block började med ett cykelpass där deltagarna cyklade 10 varv på testbanan med en instrumenterad cykel. Deltagarnas uppgift var att cykla slalom, rakt, långsamt, stanna cykeln inom en uppritad ruta/på uppritade sträck samt plinga i ringklockan. Varje cykelpass följdes av munsköljning och ett utandningsprov varefter deltagarnas upplevda alkoholpåverkan, självskattade cykelförmåga samt kognitiva och perceptuella förmågor undersöktes. Därefter försågs deltagarna i experimentgruppen med alkohol medan deltagarna i kontrollgruppen fick alkoholfri dryck. Efter det sista blocket fick samtliga deltagarna fylla i en efterenkät och fem månader senare fick de även besvara några uppföljande frågor. Deltagarna i kontrollgruppen fick lämna platsen direkt efter försöket medan deltagarna i experimentgruppen försågs med alkoholfri dryck och tilltugg. När deras alkoholhalt börjat sjunka hämtades deav en anhörig som i förväg garanterat att ta hand om dem tills de var nyktra.
|
|
| 9. |
- Andersérs, Caroline, et al.
(author)
-
The importance of individual characteristics on bicycle performance during alcohol intoxication
- 2024
-
In: Traffic Safety Research. - Lund : Faculty of Engineering, Lund University. - 2004-3082. ; 6
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Bicycling accidents are a well-known problem for traffic safety globally. Alcohol intoxication is one possible factor, although the exact number of accidents due to intoxication is difficult to establish. Not all bicyclists act in the same way, particularly when under the influence of alcohol, i.e., bicycling performance might be related to a bicyclist's personal characteristics. This study aimed to investigate if the bicyclist's characteristics (bicycling experience, physical fitness, or sensation seeking scores) influence bicycling stability, cognitive performance, or self-rated bicycling ability ratings at different levels of alcohol intoxication. The experiment was completed on a wide treadmill, which allowed control of several influencing factors such as speed and physical effort. Intoxicated and sober participants bicycled on the treadmill five times for 10 minutes each time, and breath alcohol concentration (BrAC) levels were measured five times. Participants were given doses of alcohol up to a BrAC level of 0.8%.
|
|
| 10. |
- Andersérs, Caroline, et al.
(author)
-
Är berusade cyklister ett problem : vem och vad är i så fall problemet?
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 505-506
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- För trafiksäkerheten är cykelolyckor är ett känt globalt problem eftersom de inte minskar i önskvärd riktning. Alkoholpåverkan är en förklaring, även om det exakta antalet cykelolyckor som involverar alkohol är svårt att beräkna. I Sverige är det socialt accepterat att cykla berusad så länge man inte är vårdslös (ingen promillegräns). Alla cyklister agerar inte lika, speciellt under alkoholpåverkan och cyklisters prestation kan vara relaterade till olika karaktärsdrag som till exempel, cykel vana, fysiska förutsättningar eller personens riskbenägenhet. Studiens syfte var att ta reda på om dessa karaktärsdrag kan påverka cyklisternas stabilitet, kognitiva prestation och självuppskattad cykelförmåga vid olika nivåer av alkoholpåverkan. Experimentet genomfördes på ett brett rullband (3,5 meter). Både alkoholpåverkade och nyktra personer cyklade på rullbandet totalt fem gånger á 10 minuter där berusningsnivåerna mättes med alkoholmätare efter varje cyklingsomgång. Dessutom genomförde deltagarna ett kognitivt test och besvarade frågor efter varje cykelomgång. Deltagarna fick alkoholdoser upp till 0.8 promille (den nyktra kontrollgruppen fick alkoholfri dryck). Resultaten visade att alkoholpåverkan hade en signifikant påverkan på cyklisternas stabilitet, på deras kognitiva prestation och på den självuppskattade cykelförmågan (en del inser att de blir sämre men inte alla). Resultaten visade att de olika karaktärsdragen hade en viss påverkan på cyklisternas stabilitet men i synnerhet på den självuppskattade cykelförmåga när de var alkoholpåverkade. Ca hälften av de berusade (de med hög riskbenägenhet) skattade att deras cykelförmåga inte försämrades. Alkohol påverkar cyklisters stabilitet, kognitiva prestation och självuppskattade cykelförmåga för alla grupper (olika karaktärsdrag). Olika individuella karaktärsdrag är viktiga eftersom de påverkar självreglerande beteenden där vissa individer bedömer att de kan cykla säkert även när de uppvisar sämre stabilitet och minskad kognitiv förmåga. I synnerhet är det individer med högre riskbenägenhet som tror (felaktigt) att de kan cykla på ett säkert sätt.
|
|
