| 1. |
- Asklund, Helen, 1975-, et al.
(author)
-
Fiktionsläsning för social förståelse och breddade perspektiv : Utveckling av ett undervisningskoncept
- 2020
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Universitetsutbildningar som leder till arbete inom relationsbaserade yrken behöver förbereda studenterna för de etiska dilemman och möten med människor i svåra situationer som de i yrkeslivet kan ställas inför. Vi behöver därför fråga oss hur studenterna i undervisningen bäst kan ges förutsättningar för att utvecklas som kritiskt tänkande och socialt ansvarstagande individer. Vid flera svenska lärosäten används idag exempelvis skönlitteratur som pedagogiskt material i läkar- och socionomutbildningar för att ge träning i kritisk reflektion, perspektivtagande och empatisk förmåga. Några av de användningsområden som i detta sammanhang har lyfts fram är att fiktionen kan illustrera och applicera teorier, bidra till att se andras villkor samt utveckla personliga egenskaper och förmågor (Ottelid 2015). Fiktionens potential att gestalta livsfrågor ur olika perspektiv (se exempelvis Pettersson 2009; Brewer & Hogarth 2015) är ytterligare en aspekt av fiktionaliteten som bidrar till att skönlitterär läsning har en funktion att fylla i undervisningssammanhang. Den pedagogiska potentialen förstärks ytterligare av att denna träning i föreställningsförmåga utgör en viktig förutsättning för empati, ett inom relationsbaserade yrken betydelsefullt förhållningssätt (Bernhardsson, Nilsson & Palm 2015). Syftet med vår pågående pilotstudie är tudelat, med lärare och studenter på det rehabiliteringsvetenskapliga programmet vid Mittuniversitetet som målgrupp. För det första arbetar vi för att öka kompetensen hos lärarkollegiet om hur de kan arbeta med skönlitteratur som ett pedagogiskt redskap. För det andra utarbetar vi en modell för att använda skönlitterära texter i undervisningen som ett medel för att utveckla ovan beskrivna förmågor och därmed bidra till att studenterna upparbetar ett kritiskt helhetstänkande och en djupare social förståelse (Rosenblatt 1995). Genom att projektet fokuserar på både utveckling av kursinnehåll och undervisningsmetoder samt på utveckling av den pedagogiska diskussionen i lärarkollegiet menar vi att det bidrar till ett hållbart lärande. Genomförandet inleds med att lärarna gemensamt läser ett urval skönlitterära texter. Därefter följer en reflekterande diskussion ledd av projektledaren om hur lärarna upplevde den lästa boken och tänker sig att den didaktiskt ska användas i undervisningen. Diskussionsanteckningar utgör insamlad data. Efter läsningen av varje bok reflekterar varje lärare skriftligt över boken och dess pedagogiska potential, innan den eventuellt förs in som kurslitteratur. De erfarenheter som slutligen ges från den pedagogiska tillämpningen av skönlitteraturen samlas in i form av en öppen enkät till studenterna och som anteckningar från ansvarig lärare. 86 Då studien pågår finns ännu inga färdiga resultat, men avsikten är att sammanställa och analysera insamlat data för publicering i en högskolepedagogisk tidskrift.
|
|
| 2. |
- Danielski, Itai, 1973-, et al.
(author)
-
Design för energieffektiv vardag : Slutrapport projekt DEVA-skolor
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Dålig inomhusmiljö i grundskolor i Sverige verkar vara ett problem i många kommuner. I det här projektet har man tittat på om en installation av en stor mängd växter i ett klassrum skulle kunna ändra på det. Det finns nämligen forskning om visar att vi mår, både fysiskt och psykiskt, bättre om vi är omgivna av växter. Fysiskt för att de kan rena luften och omvandla koldioxiden till syre. Dessutom ökar de luftfuktigheten och reglerar temperaturen. Psykiskt kanske för att vi är en del av naturen och har levt i den största delen av mänsklighetens historia. Växter kan också skapa bättre akustik i rummet genom att absorbera ljudvågor. Dessutom finns det tidigare studier som visar att växterna kan öka både koncentrationsförmågan och minnet.Projektet hade tre olika perspektiv; design, miljö och hälsa. Platsen för projektet var en grundskola belägen i ett mindre landsbygdssamhälle i norra delarna av Sverige. Totalt installerades 350 gröna växter i fyra växtställningar, dessa fördelades sedan på två olika klassrum med ca 25 elever ur årskurs 8 vardera. Ett liknande klassrum (åk9) bredvid dessa användes som referensobjekt. Växtställningarna designades av industridesignstudenter på Mittuniversitetet och skulle resultera i fungerande prototyper med automatisk bevattning. Projektet pågick under två terminer, höstterminen 2019 och vårterminen 2020.Mätningar av inomhustemperaturen visade att de gröna växterna bidrar till en mer stabil temperatur och till och med kan öka temperaturen något, vilket kan användas för att minska värmebehovet. Effekterna på luftfuktighet var endast högre i klassrummen med växter under natten när ventilationsflödet var lågt. Koldioxidnivåerna i klassrummen med växterna var 10 % lägre under undervisningstiden jämfört med kontrollklassrummet vilket indikerar att gröna växter skulle kunna användas för att minska ventilationsluftflödet och därigenom minska värmeenergiförluster. Energiberäkningen visade upp till 18% minskning på uppvärmningsbehovet. Mängden luftburna partiklar var redan låg och man kunde inte se någon förändring efter installationen av växterna.I början uppskattade både lärare och elever att de hade fått ett “grönt klassrum”. Minnet och koncentrationsförmågan hos eleverna blev bättre. I mätningen ett halvår senare hade dock effekten avtagit. Det är svårt att säga om detta berodde på hemmablindhet, Covid 19-pandemin (som hade brutit ut en månad tidigare) eller för att det var problem med några av bevattningssystemen som gjorde att vissa växter vissnade. Kanske en kombination.Resultaten av det här projektet kan ge kunskap och inspiration till kommuner och skolor om hur de kan förbättra inomhusklimatet med växter som ett kostnadseffektivt komplement till befintliga ventilationssystem som också kan förbättra elevernas och lärarnas prestationer och välbefinnande. Det är värt att notera att den här studien genomfördes på landsbygden där det redan är en bra luftkvalitet. Därför vore intressant att genomföra en liknande studie i ett storstadsområde men sämre luftkvalitet och även i andra med typer av byggnader med lägre ventilationsflöde.Det är också värt att notera att när projektet befanns sig i halvtid inträffade en pandemi, covid-19, som gav en betydande påverkan på både många samhällsfunktioner och för många människor. Detta kan ha påverkat resultatet av effekterna i mätningarna av hälsa och koncentration.
|
|
| 3. |
- Danielski, Itai, et al.
(author)
-
Effects of Green Plants on the Indoor Environment and Wellbeing in Classrooms : A Case Study in a Swedish School
- 2022
-
In: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 14:7
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Many schools in Sweden lack a proper indoor environment due to, e.g., poor thermal-envelope properties, overcrowded classes, poor visual appearance and insufficient ventilation. This study aims to explore the integration of a large number of indoor green plants into classrooms’ environments. This case study consists of three parts: measurements of the indoor environment including a final energy model, a questionnaire to the pupils with questions about their well-being and qualitative interviews with teachers. The case was two classrooms in a secondary education facility in central Sweden with an average annual temperature of 3 °C and a long and dark winter period with snow. The results showed 10% lower CO2 and slightly higher and more stable temperatures due to the green plants. Worries about climate change and war among the pupils decreased after several months with the plants and worry about infectious disease increased. The teachers experienced fresher air from the plants and used the plant stands for a flexible classroom design. The conclusion is that indoor plants have the potential to contribute to a better indoor environment, but due to the high number of uncontrolled variables (including the effect of COVID-19) in measurements of real-life conditions, more studies are needed.
|
|
| 4. |
- Frisint, Anna, et al.
(author)
-
Perspectives on work - young adults with experience of mental illness give their picture
- 2023
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- IntroductionPerspectives on work and mental health in relation to work may affect social sustainability and equal health. Mental health problems among young adults in Sweden are perceived to be related to school stress and concerns about future education and the encounter with an uncertain labor market. To shed light on perspectives that have not been reflected in previous research, this study used critical perspectives and photovoice as method to engage young adults with experience of mental illness in a dialogue about work. The aim of the study was to analyze how young adults with experience of mental illness view work.MethodThe method involves a group of participants to take photographs in their everyday lives and then meet to critically discuss their pictures. Six young adults with experience of mental illness and with a foreign background met on six occasions during the fall and winter 2022-23. Data was analyzed using thematic analysis. Findings The analysis show how the participants understand the concept of work and position themselves in relation to work. The overarching theme The work of navigating a challenging route, comprises three themes explaining work as The individual’s efforts in everyday life, An obligated doing, and Producing results that matter. The conclusions highlight a tension between perceiving oneself as responsible for directing and choosing the inevitable work that is part of everyday life while at the same time being limited in influencing the scope of it. ImplicationsIn order to promote social sustainability in relation to equal health and justice, future research should explore the view of responsibility in relation to navigating work among young adults with experience of mental illness.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Gillander Gådin, Katja, 1960-, et al.
(author)
-
Is gender equality an explicit issue in Swedish high schools? Results from a photovoice study with girls in a vocational program
- 2017
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- There is a contradictory picture of Swedish girls; they are talked about as academically successful and winner at the labor market, but at the same time stressed out, have low self-esteem and high as well as increasing mental health problems. The discourse as well as the gender equality politics are (Everyone sort of know) that Sweden is a gender equal society where women and men can both work and have children, take part in society and where there is (supposed to be) freedom from men’s violence against women. This is true for some girls and women, but to fully understand the challenges and possibilities to work for a gender equal society we have to add an intersectional perspective, including several different power orders. This study will focus on high school girls in a vocational program (proxy for working class) who are invited to participate because of their lack of academic success, low self-esteem and lack of belief in the future. They are participants in a photovoice study aiming at wellbeing, academic success, safety and a positive view of the future. Their suggestions for change will guide an analysis of the high school’s role in creating a gender equality supportive environment in line with the Swedish gender equality discourse.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hallberg, Thomas, et al.
(author)
-
Elevinflytande i skolans utvecklingsarbete
- 2021. - 1
-
In: Elevhälsa och hälsofrämjande skolutveckling. - Malmö : Gleerups Förlag. - 9789151105505 ; , s. 249-254
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Kostenius, Catrine, et al.
(author)
-
Främja psykisk hälsa – elevers erfarenheter och förslag visar vägen för skolan
- 2020
-
In: Socialmedicinsk Tidskrift. - : Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X. ; 97:5-6, s. 847-865
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Syftet var att öka förståelse för elevers erfarenheter av psykisk hälsa och deras förslag på hur psykisk hälsa kan främjas i skolan. En sekundär analys genomfördes av data från fyra tidigare studier med totalt 76 elever, 36 pojkar 40 flickor, 10–21 år. Analysen resulterade i tre teman; Det är högt i tak på skolan, Vi har relationer som lyfter och Jag känner mig trygg och sedd. Eleverna efterfrågade en skola som antagit ett främjande perspektiv med en öppenhet kring psykisk ohälsa. De framhöll vikten av att vuxna tar ansvar för hälsofrämjande relationer. Eleverna efterfrågade en skoldag där de upplever sig duga som de är med förutsägbara strukturer och vuxnas positiva förväntningar. Delaktighetsskapande processer på organisation-, grupp- och individnivå diskuteras och praktiska tillämpningar föreslås.
|
|
