| 1. |
-
Att vända utvecklingen : från utsatta områden till trygghet och delaktighet
- 2020
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Sedan början av 1990-talet har det i Sverige växt fram ett antal bostadsområden där stora delar av befolkningen lever under ekonomiskt utsatta livsvillkor. Många har sin bakgrund i andra länder. Under de senaste femton åren har befolkningens utsatthet i dessa områden inte bara varit av ekonomisk natur. Successivt har olika typer av kriminalitet, ibland mycket våldsam, blivit mer förekommande.Ensidiga, ofta alarmistiska beskrivningar av enskilda händelser, men också av människors liv och livsvillkor, pekar på betydande kunskapsluckor såväl som på bristen av nyanserade och fördjupade samhällsanalyser. Syftet med denna bok är att bidra till förståelsen av vad utsatta områden är, hur de växt fram, vad som präglar dem idag samt hur den kriminalitet som drabbar de boende gemensamt kan motverkas. Målgruppen är bred och boken vänder sig till alla som vill förstå hur förhållandena har växt fram. Boken kan både ses som ett inlägg för att förklara samhällsutvecklingen och som en studiebok för dem som vill förstå, fördjupa och diskutera ämnet.Boken har sitt ursprung i en nationell forskningscirkel som startade efter initiativ från Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (Noa) 2015. Syftet var att sammanföra kunskap och erfarenheter från olika kunskapsperspektiv för att bättre förstå problem med brottslighet och otrygghet i socio-ekonomiskt utsatta områden.
|
|
| 2. |
- Flädjemark, Ulrika, 1962-
(author)
-
Viljan att vara reko : biopolitik och professionsetik – rehabkoordineringens janusansikte
- 2023
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Rehabiliteringskoordinator (reko) har tillkommit som en ny, lagstadgad funktion i linje med att göra arbetsåtergång för sjukskrivna ett prioriterat område inom vården. Reko har som uppgift att stödja patienten, samordna den interna organiseringen i sjukskrivningsprocessen samt samverka med externa aktörer; såsom arbetsgivare och Försäkringskassans handläggare. Den förgivettagna metaforen är att rehabkoordinatorn agerar som ”spindeln-i-nätet” för att åstadkomma detta.Avhandlingen syftar till att studera rehabkoordinatorn i sjukskrivningsprocessen inom ramen för organisations- och professionsstudier. Utifrån syftet har två huvudsakliga frågeställningar formulerats; hur rehabkoordinatorns roll och funktion synliggörs i en vårdprofessionskontext, samt hur rehabkoordinatorn framstår som organisatorisk subjektivitet i förhållande till funktionens uppdrag. Avhandlingens teoretiska referensramar utgår från Michel Foucaults politiska filosofi med governmentality i förgrunden.Avhandlingens 19 semi-strukturerade intervjuer med rehabkoordinatorer har tillsammans med observationer samt offentliga dokument där rehabkoordinatorns arbetsuppgifter beskrivs, analyserats med tematisk nätverksanalys. I analysen har ett abduktivt förhållningssätt med utgångspunkt i en dispositiv analytisk strategi använts. Analysen visar att funktionen är otydlig i den dagliga verksamheten. Rehabkoordinatorn upplever oklarheter i hur uppdraget ska utformas, vilket även uttrycks i förhållande till hur lokal verksamhetsledning och kollegor uppfattar uppdraget. Otydligheten till trots uttalas en vilja att hjälpa och stödja patienten. Därmed skapar otydligheten och den goda viljans produktiva makt i förhållande till hur rehabkoordinatorn väljer att agera i rollen, två röda trådar som går hand i hand och interagerar med varandra.I styrande dokument framställs att vårdprofessionslogiken med dess intuitiva individcentrering och biopolitisk logik som övergripande legal styrning, enkelt kan sammanföras i en och samma roll vilket ger sken av ett rehabkoordineringens janusansikte som är oproblematiskt. Janusansiktets dubbelnatur kräver emellertid ett tydliggörande. Tydliggörande kommer till stånd genom att rehabkoordinatorn använder olika strategier, t ex genom klädsel och att använda rumslighet på ett sätt som koordinatorn finner lämpligt med utgångspunkt i den personliga tolkningen av hur rollen ska iscensättas. Att utarbeta strategier avseende hur rollen ska agera i förhållande till övriga vårdprofessioner, företrädesvis läkaren, är andra sätt att skapa tydlighet. Med utgångspunkt i offentliga dokument emotses ett görande från rehabkoordinatorns sida som överför en förväntad normering till patienten och övriga inom vårdorganisationen på ett sätt som gör att patienten förstår sitt eget bästa och agerar därefter. Rehabkoordinatorn formar i rollen som subjekt hur funktionen kommer att ta sitt uttryck genom följsamhet eller motstånd mot den förväntade normering som råder i styrande dokument. I subjektiveringsprocessen väljer rehabkoordinator som individ med vilket vetande i förgrunden som agerandet utövas och genom detta, hur subjektivitet formas. Andra metaforer än den förgivettagna spindeln-i-nätet ger här en bild av hur rollen formas; till exempel att agera detektiv, ventil, lots, brygga.Avhandlingen bidrar till förståelse hur statlig övergripande styrning konstituerar självstyrning och formering av organisatoriska subjektiviteter. I det här fallet det formande som rehabkoordinatorn uttrycker genom den subjektivitet som iscensätts för att klargöra otydligheten som kan ses ur två perspektiv, som möjliggörande och som hindrande. För att otydligheten inte ska leda till rolloklarhet behöver en dubbelriktad kommunikation komma till stånd inom vårdorganisationen – med chefer och med kollegor – med utgångspunkt i att tala klarspråk om det kontroversiella i rehabkoordinatoruppdraget där agerandet förväntas styras av det försäkringsmedicinska paradigmet.
|
|
| 3. |
- Grander, Martin, 1978-, et al.
(author)
-
Att värna om de billiga hyresrätterna
- 2020
-
In: Bostadsmanifest. - Årsta : Dokument press. - 9789188369512 ; , s. 79-85
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 4. |
- Grander, Martin, 1978-, et al.
(author)
-
Financialization the Swedish way : How Vonovia became the largest owner of former public housing estates through transaction pathways and calculative practices
- 2024
-
In: Journal of Urban Affairs. - : Taylor & Francis. - 0735-2166 .- 1467-9906. ; , s. 1-19
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The Swedish rental housing market has been in transition. The once dominating municipal public housing sector has been steadily decreasing. International firms have increasingly taken over rental housing in so-called socially deprived areas. This article analyzes the financialization of the former public housing stock. It traces activities in two housing estates and outlines the history and operations of venture capital-based real estate companies focusing on deprived areas in Sweden. These companies have upgraded multifamily homes and thus increased rents, which resulted in large profits and a decrease in the affordable housing stock. In this new reality, venture capital actors have taken advantage of contextual conditions and applied powerful calculative devices. Drawing on studies of financialization as a socio-technical process, the article contributes to knowledge by de-mystifying financialization through a detailed study of specific practices undertaken by international investors who acquire former public housing units in Sweden.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Herbert, Mikaela
(author)
-
Vindlande vägar i bostadsojämlikhetens Sverige : berättelser om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet
- 2023
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Den här doktorsavhandlingen berättar om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet i bostadsojämlikhetens Sverige. Huvudpersonerna i berättelserna är människor som sökte asyl och beviljades uppehållstillstånd i Sverige åren runt den så kallade flyktingkrisen 2015 och i fokus är deras boendevägar – deras vindlande vägar – under de första åren i landet. De flesta av forskningsdeltagarna är inkomstfattiga, vilket gör att de har erfarit betydande svårigheter att hitta någonstans att bo – erfarenheter som de delar med ett ökande antal inkomstfattiga hushåll i en tid präglad av bostadsbrist och tilltagande bostadsojämlikhet. Men genom att kategoriseras som asylsökande eller nyanlända omfattas forskningsdeltagarna därtill av särlagstiftning, som genom selektiva åtgärder som både villkorar, underlättar och kringskär deras bostadsmarknadspositioner men också skiljer ut dem från andra hushåll inom ramen för en förment generell bostadspolitisk modell. I syfte att nyansera och fördjupa förståelsen av bostadsojämlikhetens konsekvenser i en svensk kontext studeras i avhandlingen denna partikulära position.Utifrån en etnografisk ansats och med utgångspunkt i intervjuer, samtal, deltagande observationer och policyanalys utforskas hur forskningsdeltagarnas boendevägar formas och hur det går att förstå dessa i relation till å ena sidan de praktiker som forskningsdeltagarna utvecklar på svenska bostadsmarknader och å andra sidan den politiska styrningen av boende och bosättning för kategorierna asylsökande och nyanlända.Avhandlingen visar att boendevägarna kan beskrivas som kaotiska; med återkommande flyttar, in och ut ur olika, ofta trångbodda hushållsformationer och påfallande ofta med osäkra kontraktsförhållanden. Dock framgår att de formas genom beslut som fattas efter noga överväganden, utifrån skiftande behov och med hänsyn till relationer över tid och rum. Vidare framgår att olika marknadspraktiker har betydelse för deras möjligheter att få tillgång till bostad. Framför allt hyr de bostad inom ramen för en marknad för olovlig bostadsuthyrning, där bostäderna förmedlas genom arabiskspråkiga sociala nätverk. I avhandlingen förstås denna marknad i termer av assemblage och visar på hur den samskapas i konstellationer och i interaktioner mellan bland annat bostadssökande, kontraktsinnehavare och informella mäklare; kommunikationsverktyg; hyreskontrakt; lagar och regler samt tilldelningssystem såsom bostadsköer.Utifrån en kritisk ansats analyseras förarbetena till två flyktingplaceringspolitiska lagändringar: ”Bosättningslagen” samt inskränkningen av ”EBO-lagen”. Avhandlingen visar hur kategorierna asylsökande och nyanländas bosättningsmönster problematiseras och hur en ökad styrning av desamma syftar till att inte bara lösa problem direkt kopplade till målgruppernas boende utan också samhällsproblem som segregation, socioekonomiskt ”utsatta områden” och kommunernas kapacitet att erbjuda välfärdstjänster. Analysen visar vidare att skulden för dessa problem förläggs hos individerna (på gruppnivå, som kategori), samtidigt som fokus förflyttas bort från strukturella problem kopplade till byggande och fördelning av bostäder, liksom från kommunernas bostadsförsörjningsansvar för alla dess invånare.En av avhandlingens bärande idéer är att “flyktingkrisen”, genom att sätta press på det svenska bostadspolitiska systemet, fick dess oförmåga att tillgodose inkomstfattiga hushålls behov av bostad att skarpt framträda. Denna oförmåga försätter dessa hushåll i bostadsprekära situationer där de, med utgångspunkt i forskningsdeltagarnas berättelser, i stor utsträckning får förlita sig på informella eller olovliga marknadspraktiker.
|
|
| 7. |
- Hrelja, Robert, 1974-, et al.
(author)
-
Dömd till samverkan! : En kunskapsöversikt
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Skapandet av en effektiv kollektivtrafik kräver i ökande grad samverkan mellan formellt självständiga organisationer. I denna kunskapsöversikt diskuteras samverkan mellan offentliga och privata organisationer samt resenärer. Syftet är att öka den begreppsmässiga förståelsen av samverkan på kollektivtrafikområdet. Den gör det genom att definiera samverkan, och diskutera vilka kvaliteter som möjliggör väl fungerande samverkan. Kunskapsöversikten börjar med att beskriva tidigare kollektivtrafikforskning om samverkan. Därefter beskrivs vilka slutsatser som finns om samverkan i andra för kollektivtrafiken analytiskt intressanta forskningsfält. En slutsats är att samverkan kan definieras som försök att överkomma problem med kollektivt handlade, och försök att förändra en situation där ömsesidigt beroende aktörer agerar självständigt, till en situation där de agerar samfällt för att uppnå gemensamma mål. Samverkan ska enligt denna definition förstås som en mer sofistikerad form av kollektivt handlande än vad som menas med begrepp som samordning eller koordination. Väl fungerande samverkan kan beskrivas som en form av ”samhandling”. Motsatsen kan beskrivas vara ”förhandling”. I samhandling utforskar formellt självständiga organisationer gemensamma nyttor, och uppnår mer än om de hade agerat självständigt. Samhandling kan ses som ett stegvist tillitsbygge som förutsätter kvaliteter som ett ömsesidigt förtroende, förståelse av andra organisationers drivkrafter, gemensam problemformulering. Den måste även vara tydligt handlingsinriktad.
|
|
| 8. |
- Paulsson, Alexander, et al.
(author)
-
Hur organiseras kollektivtrafikens marknader? : Om standarder, barriärer och överprövningar
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Bussar och tåg ska gå i tid, vara snabba och trygga att resa med, och relativt billiga för att ses som attraktiva färdmedel. Idag säkerställs mycket av detta genom marknadsrelationer och via kontrakt mellan olika offentliga och privata aktörer. Ett vanligt antagande är att ett stort utbud av aktörer är viktigt för en välfungerande marknad. Ökad konkurrens antas leda till utveckling och innovation till lägre kostnad. På kollektivtrafikmarknaderna är utbudet av aktörer begränsat, upphandlingsprocesserna riskerar att överprövas och de olika upphandlande myndigheterna ställer olika krav när de upphandlar trafik. Forskningsprojektet Kollektivtrafikmarknader bortom kontrakt syftade till att utröna hur kollektivtrafikens marknader fungerar avseende hur standarder organiserar marknader, hur konkurrensen organiseras, samt hur överprövningar formar marknaderna. Utgångspunkten för forskningsprojektet har varit att marknader, i bred mening, består av mer än enbart kontraktsrelationer. I lika hög grad som kontraktsliga relationer ligger bakom utbytena mellan köpare och säljare, mellan beställare och leverantörer, finns även idéer och värderingar - ibland motstridiga sådana – om hur en marknad ska fungera, hur avtal ska utformas, hur anbud ska utvärderas och vilka följder olika val får för verksamheten. I detta forskningsprojekt har vi intresserat oss för hur marknaden är organiserad bortom kontraktsrelationerna på marknaden. Detta har inneburit att vi inte direkt intresserat oss för huruvida särskilda typer av avtalsformer leder till avsedda effekter, eller huruvida marknadslösningar är effektiva eller ej. Istället har vi byggt vidare på den rika forskning som genererats kring dessa frågeställningar, men rört oss bortom dem i så motto att vi intresserat oss för de utom-kontraktsliga relationer som bidrar till att organisera kollektivtrafikens marknader.Våra resultat pekar på behovet av att förstå hur modellavtalen, som är tänkta att användas vid upphandling av trafik, standardiserar utbytena på marknaden. Dessutom pekar våra resultat på hur inträddesbarriärer på marknaden produceras i interaktionen mellan de etablerade trafikföretagen och de upphandlande myndigheterna. Likså visar våra resultat att överprövningar av upphandlingsbeslut tar sikte på transparensprincipen i utvärderingsmodellerna samt likabehandlingsprincipen i det förhandlade förfarandet.Det finns ett fortsatt behov av att forska om kollektivtrafikens marknader. Av särskild vikt är då frågan om hur upphandlingsprocesserna kan anpassas efter de nya behov som kommer att uppkomma i och med utvecklandet av ny digital teknologi och nya tjänstelösningar. Såväl upphandlande myndigheter som trafikföretag har intresse av att marknaden kan inkorporera ny teknologi och därigenom erbjuda resenärerna en bättre upplevelse och bättre service på sikt. För att detta ska kunna uppnås krävs dock ny kunskap, både om hur ny teknologi påverkar marknaderna och hur avtalen kan anpassas för att gynna innovation och utveckling.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Perspektiv på fastigheter
- 2014
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Fastigheter upplevs inte som den hetaste av branscher. Trots det ibland svala intresset är fastighetsbranschen ändå en viktig faktor i samhället: vi ska alla ha någonstans att bo och stora värden finns placerade i tomter och byggnader. Det är också ett internationellt etablerat forskningsfält. Det finns alltså all anledning att branschen får den uppmärksamhet den förtjänar. Det är utgångspunkten för denna antologi skriven av forskare vid Enheten för fastighetsvetenskap vid Urbana studier. Fastighetsvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne: ekonomi, juridik, teknik, liksom beteende- och samhällsvetenskap finns representerade. I denna antologi vill vi lyfta fram ämnets bredd utifrån fyra teman. En marknad i förändring speglar såväl politiska som ekonomiska drivkrafter, medan Ökat fokus på miljö visar hur miljöaspekter blir alltmer centrala för fastighetsmarknadens utveckling. Temat Företagen fokuserar på företagen utifrån strategiska perspektiv såväl som genusperspektiv. Internationell utblick får avsluta som en påminnelse om att mycket av det som sker på den svenska marknaden är en del av en global ekonomi.
|
|
