| 1. |
- Löfgren, Helena
(author)
-
Det legitima ägandet : Politiska konstruktioner av allmännyttans privatisering i Stockholms stad 1990–2015
- 2021
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- During the last decades of the 20th century, a major change in welfare and housing policy was initiated in Sweden. This meant that a significant proportion of public rental housing was privatised through political decisions. This thesis is specifically concerned with how the privatization of public rental housing has been legitimized in the political debate, which is of particular importance given the symbolic value that public rental housing has had for the Swedish welfare policy. The privatisation of public housing has been particularly evident in Stockholm, which has therefore been the main focus of the thesis. The study has an in-depth empirical focus on the budget debate in the Stockholm City Council between the years 1990 and 2015. The material analysed in the thesis consists of the City Council's annual budget debate during the period 1990-2015, as well as other parts of the City Council debate. Additional material consists of campaign material, material from the public housing companies and bills and Swedish Government Official Reports (SOU) . The overall aim of the thesis is to contribute to knowledge about how the privatisation of public rental housing has been legitimised and to critically examine what this means for the way in which responsible politicians have portrayed housing and specifically its ownership. This is done by answering the following research questions: How has the privatization of public rental housing been legitimized in the city of Stockholm between 1990 and 2015? And: How have the applied legitimation strategies influenced the discursive framework of the new housing policy? Using Critical Discourse Theory, the empirical material is analysed with reference to a model of legitimation based on Theo van Leeuwen (2008). Based on van Leeuwen's model of legitimation analysis, the analysis of the policy debate reveals a predominance of moral and rational strategies to legitimize policy decisions. The usage has however varied according to the type of privatisation and when in time the legitimations took place. One of the conclusions of the thesis is how changes have been legitimised with reference to social aspects such as integration and improved conditions for inhabitants of disadvantaged areas, groups that have not primarily benefited from the privatisation practices that have taken place. The gap that emerges between those who have benefited from the policy and those who have not shows that this is a policy that has needed to be justified and thus required a legitimizing discourse. The thesis contributes to research focusing on how privatisations are shaped and understood through discursive orders and constructions.
|
|
| 2. |
- Bogren, Maria
(author)
-
EN UTOPISK IDÉ? : Medverkan på (o)lika villkor i utvecklingspartnerskap
- 2010
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- A utopian idea? Participation Under (Dis)Similar Conditions inDevelopment PartnershipsMaria Bogren Department of Social SciencesMid Sweden University, SE-831 25 Östersund, SwedenISSN 1652-8948, Mid Sweden University Licentiate Thesis 53;ISBN 978-91-86694-12-8 AbstractImportant societal issues nowadays do not get resolved through the care of the state; it is rather the case that solutions involve multiple actors. Such cooperation can be organized in partnership where actors from the public sector, private companies and non-profit organizations, for example, attempt to find solutions to a current societal issue. The target group affected by the problems can also be involved in the partnership. The aim of this study is to contribute to an increased understanding regarding cooperation in partnerships and especially the target group’s participation in partnerships. An idea regarding the target group’s participation stems from the European level to the national level and finally to the local level in a development partnership. I follow the local development partner-ship for two years with a view to examining the translation process of the idea regarding the target group’s participation. Data was collected through interviews, relevant documents and observation. What is more, the significance of the institutional surroundings regarding what happens in the partnership is discussed. The idea regarding the target group’s participation manifests itself on: a) how the target group should be represented; b) how it gains influence and c) how the role of the target group’s representatives should be shaped. The study shows that ideas change and adjust over time and also that the target group participates under different conditions compared to the rest of the representatives in the partnership. A way to strengthen the target group’s participation in the partnership can be through further organizing, thus increasing the legitimization level of the target group. Keywords: translation, target group, participation, public-private partnershipsSAMMANFATTNING Angelägna samhällsproblem får numera inte alltid sin lösning genom statens försorg utan istället involveras flera aktörer. Ett sådant samarbete kan organiseras i partnerskap där aktörer från exempelvis offentlig sektor, företag och ideella organisationer tillsammans försöker hitta lösningar på något aktuellt samhällsproblem. I partnerskapet kan även den målgrupp som berörs av problematiken involveras. Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse när det gäller samverkan i partnerskap och speciellt när det gäller målgruppens medverkan i partnerskap. En idé om målgruppens medverkan följs från europeisk nivå, till nationell nivå och slutligen till lokal nivå i ett utvecklingspartnerskap. Jag följer det lokala utvecklingspartnerskapet under två års tid och använder dokumentstudier, intervjuer och observationer för att studera översättningsprocessen av idén om målgruppens medverkan. Dessutom diskuteras den institutionella omgivningens betydelse för det som händer i partnerskapet. Idén om målgruppens medverkan tar sig uttryck i idéer om hur målgruppen ska finnas representerad och hur den ska få inflytande samt hur rollen som målgruppsrepresentant ska utformas. Studien visar att idéerna förändras och anpassas över tid samt att målgruppen medverkar på olika villkor jämfört med övriga representanter i partnerskapet. Ett sätt att stärka målgruppens medverkan i partnerskapet kan vara genom ytterligare organisering för att på så sätt ge ökad legitimitet för målgruppen. Nyckelord: översättning, målgrupp, medverkan, privatoffentliga partnerskap
|
|
| 3. |
- Flädjemark, Ulrika, 1962-
(author)
-
Viljan att vara reko : biopolitik och professionsetik – rehabkoordineringens janusansikte
- 2023
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Rehabiliteringskoordinator (reko) har tillkommit som en ny, lagstadgad funktion i linje med att göra arbetsåtergång för sjukskrivna ett prioriterat område inom vården. Reko har som uppgift att stödja patienten, samordna den interna organiseringen i sjukskrivningsprocessen samt samverka med externa aktörer; såsom arbetsgivare och Försäkringskassans handläggare. Den förgivettagna metaforen är att rehabkoordinatorn agerar som ”spindeln-i-nätet” för att åstadkomma detta.Avhandlingen syftar till att studera rehabkoordinatorn i sjukskrivningsprocessen inom ramen för organisations- och professionsstudier. Utifrån syftet har två huvudsakliga frågeställningar formulerats; hur rehabkoordinatorns roll och funktion synliggörs i en vårdprofessionskontext, samt hur rehabkoordinatorn framstår som organisatorisk subjektivitet i förhållande till funktionens uppdrag. Avhandlingens teoretiska referensramar utgår från Michel Foucaults politiska filosofi med governmentality i förgrunden.Avhandlingens 19 semi-strukturerade intervjuer med rehabkoordinatorer har tillsammans med observationer samt offentliga dokument där rehabkoordinatorns arbetsuppgifter beskrivs, analyserats med tematisk nätverksanalys. I analysen har ett abduktivt förhållningssätt med utgångspunkt i en dispositiv analytisk strategi använts. Analysen visar att funktionen är otydlig i den dagliga verksamheten. Rehabkoordinatorn upplever oklarheter i hur uppdraget ska utformas, vilket även uttrycks i förhållande till hur lokal verksamhetsledning och kollegor uppfattar uppdraget. Otydligheten till trots uttalas en vilja att hjälpa och stödja patienten. Därmed skapar otydligheten och den goda viljans produktiva makt i förhållande till hur rehabkoordinatorn väljer att agera i rollen, två röda trådar som går hand i hand och interagerar med varandra.I styrande dokument framställs att vårdprofessionslogiken med dess intuitiva individcentrering och biopolitisk logik som övergripande legal styrning, enkelt kan sammanföras i en och samma roll vilket ger sken av ett rehabkoordineringens janusansikte som är oproblematiskt. Janusansiktets dubbelnatur kräver emellertid ett tydliggörande. Tydliggörande kommer till stånd genom att rehabkoordinatorn använder olika strategier, t ex genom klädsel och att använda rumslighet på ett sätt som koordinatorn finner lämpligt med utgångspunkt i den personliga tolkningen av hur rollen ska iscensättas. Att utarbeta strategier avseende hur rollen ska agera i förhållande till övriga vårdprofessioner, företrädesvis läkaren, är andra sätt att skapa tydlighet. Med utgångspunkt i offentliga dokument emotses ett görande från rehabkoordinatorns sida som överför en förväntad normering till patienten och övriga inom vårdorganisationen på ett sätt som gör att patienten förstår sitt eget bästa och agerar därefter. Rehabkoordinatorn formar i rollen som subjekt hur funktionen kommer att ta sitt uttryck genom följsamhet eller motstånd mot den förväntade normering som råder i styrande dokument. I subjektiveringsprocessen väljer rehabkoordinator som individ med vilket vetande i förgrunden som agerandet utövas och genom detta, hur subjektivitet formas. Andra metaforer än den förgivettagna spindeln-i-nätet ger här en bild av hur rollen formas; till exempel att agera detektiv, ventil, lots, brygga.Avhandlingen bidrar till förståelse hur statlig övergripande styrning konstituerar självstyrning och formering av organisatoriska subjektiviteter. I det här fallet det formande som rehabkoordinatorn uttrycker genom den subjektivitet som iscensätts för att klargöra otydligheten som kan ses ur två perspektiv, som möjliggörande och som hindrande. För att otydligheten inte ska leda till rolloklarhet behöver en dubbelriktad kommunikation komma till stånd inom vårdorganisationen – med chefer och med kollegor – med utgångspunkt i att tala klarspråk om det kontroversiella i rehabkoordinatoruppdraget där agerandet förväntas styras av det försäkringsmedicinska paradigmet.
|
|
| 4. |
- Herbert, Mikaela
(author)
-
Vindlande vägar i bostadsojämlikhetens Sverige : berättelser om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet
- 2023
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Den här doktorsavhandlingen berättar om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet i bostadsojämlikhetens Sverige. Huvudpersonerna i berättelserna är människor som sökte asyl och beviljades uppehållstillstånd i Sverige åren runt den så kallade flyktingkrisen 2015 och i fokus är deras boendevägar – deras vindlande vägar – under de första åren i landet. De flesta av forskningsdeltagarna är inkomstfattiga, vilket gör att de har erfarit betydande svårigheter att hitta någonstans att bo – erfarenheter som de delar med ett ökande antal inkomstfattiga hushåll i en tid präglad av bostadsbrist och tilltagande bostadsojämlikhet. Men genom att kategoriseras som asylsökande eller nyanlända omfattas forskningsdeltagarna därtill av särlagstiftning, som genom selektiva åtgärder som både villkorar, underlättar och kringskär deras bostadsmarknadspositioner men också skiljer ut dem från andra hushåll inom ramen för en förment generell bostadspolitisk modell. I syfte att nyansera och fördjupa förståelsen av bostadsojämlikhetens konsekvenser i en svensk kontext studeras i avhandlingen denna partikulära position.Utifrån en etnografisk ansats och med utgångspunkt i intervjuer, samtal, deltagande observationer och policyanalys utforskas hur forskningsdeltagarnas boendevägar formas och hur det går att förstå dessa i relation till å ena sidan de praktiker som forskningsdeltagarna utvecklar på svenska bostadsmarknader och å andra sidan den politiska styrningen av boende och bosättning för kategorierna asylsökande och nyanlända.Avhandlingen visar att boendevägarna kan beskrivas som kaotiska; med återkommande flyttar, in och ut ur olika, ofta trångbodda hushållsformationer och påfallande ofta med osäkra kontraktsförhållanden. Dock framgår att de formas genom beslut som fattas efter noga överväganden, utifrån skiftande behov och med hänsyn till relationer över tid och rum. Vidare framgår att olika marknadspraktiker har betydelse för deras möjligheter att få tillgång till bostad. Framför allt hyr de bostad inom ramen för en marknad för olovlig bostadsuthyrning, där bostäderna förmedlas genom arabiskspråkiga sociala nätverk. I avhandlingen förstås denna marknad i termer av assemblage och visar på hur den samskapas i konstellationer och i interaktioner mellan bland annat bostadssökande, kontraktsinnehavare och informella mäklare; kommunikationsverktyg; hyreskontrakt; lagar och regler samt tilldelningssystem såsom bostadsköer.Utifrån en kritisk ansats analyseras förarbetena till två flyktingplaceringspolitiska lagändringar: ”Bosättningslagen” samt inskränkningen av ”EBO-lagen”. Avhandlingen visar hur kategorierna asylsökande och nyanländas bosättningsmönster problematiseras och hur en ökad styrning av desamma syftar till att inte bara lösa problem direkt kopplade till målgruppernas boende utan också samhällsproblem som segregation, socioekonomiskt ”utsatta områden” och kommunernas kapacitet att erbjuda välfärdstjänster. Analysen visar vidare att skulden för dessa problem förläggs hos individerna (på gruppnivå, som kategori), samtidigt som fokus förflyttas bort från strukturella problem kopplade till byggande och fördelning av bostäder, liksom från kommunernas bostadsförsörjningsansvar för alla dess invånare.En av avhandlingens bärande idéer är att “flyktingkrisen”, genom att sätta press på det svenska bostadspolitiska systemet, fick dess oförmåga att tillgodose inkomstfattiga hushålls behov av bostad att skarpt framträda. Denna oförmåga försätter dessa hushåll i bostadsprekära situationer där de, med utgångspunkt i forskningsdeltagarnas berättelser, i stor utsträckning får förlita sig på informella eller olovliga marknadspraktiker.
|
|
