| 1. |
- Allard, Anna, et al.
(author)
-
Fångst av vegetationsdata och Natura 2000-habitat i fjällen genom flygbildstolkning i IRF med punktgittermetodik
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport visas att flygbildstolkning med punktgittermetodik har stor potential för att ta fram tillförlitliga och kostnadseffektiva data på tillstånd och förändringar i fjällens vegetation. Projektet är finansierat av Naturvårdsverkets svenska miljöövervakning.Inom denna studie har följande delmål nåtts1) Utprovning av försöksdesign har gjorts med antal och fördelning av punkter, samt design och val av tolkningsvariabler.2) Ett operativt tolkningssystem för punktgittertolkning har tagits fram.3) Tolkningsprecisionen för olika variabler och Natura 2000-habitat är utvärderade mot fältdata.4) Metodens kvaliteter är utvärderade.5) Beräkning av tidsåtgång och kostnadsberäkningar är gjorda och ställda mot en polygonbaserad metod för översiktlig tolkning av NILS 5x5 km ruta.Förutom dessa delmål har även säkerheten ytterligare undersökts via ett personvariationstest av tolkade data.Resultaten från de tolkade fältpunkterna visar att överensstämmelsen med fältinventeringen är mycket god. Ett gott resultat fanns från testet med personvariation, med några få problemområden. Metoden har några begränsningar. För flygbildstolkning i punktgitter med den metodik som föreslås här förutsätts att det finns välutbildade tolkare. För en van vegetationstolkare krävs det i storleksordning en tilläggsutbildning på minst 1 månad i tolkning av fjällvegetation, inklusive fältbesök. En exempelsamling av bilder och ett antal nycklar för tolkning bör tas fram.Punktgittermetoden är operativt användbar, vissa kompletterande fältstudier behövs. Metoden har följande generella kvaliteter.Metoden är enkel att implementera.Punktgittermetoden är en kostnadseffektiv metod för att fånga landskapsdata. Den är snabbare än polygontolkning.Datafångst från en 5 x 5 km ruta kan göras på 1-3 dagar, beroende på antal punkter i gittret.Det är enkelt att bearbeta och analysera punktgitterdata.Precisionen i arealskattningarna kommer att kunna enkelt beräknas.Tolkningen i punktgitter kan verifieras genom jämförelse med NILS fältdata.Metoden är lämplig för förändringsstudier. Exempelvis kan den utgöra ett snabbt och effektivt sätt att statistiskt uppdatera information om area av vegetationstyper från vegetationskartorna över de svenska fjällen.Metoden kan fånga upp ovanligare naturtyper i 5 x 5 km ytan förutsatt att många punkter tolkas.Metoden kan användas för urval av objekt för riktade fältinventeringar till ovanligare habitat.Resultaten från metoden kan utgöra viktiga data för annan forskning, exempelvis som träningsdata till satellitbildsklassificeringar.
|
|
| 2. |
- Birnbaum, Daniel, et al.
(author)
-
Thirteen questions about the object to Graham Harman
- 2020
-
In: Artful objects : Graham Harman on art and the business of speculative realism. - Berlin ; Stockholm : Sternberg Press ; Stockholm School of Economics. - 9783956795244 ; , s. 43-72
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 3. |
- Esseen, Per-Anders, et al.
(author)
-
Från datafångst till datavärdskap – översyn av datahanteringen i Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS)
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna utredning har varit att se över hela datahanteringen i NILS för att kunna identifiera särskilt kritiska processer och för att få en bild av helheten. I rapporten presenteras en kravspecifikation för de nya system (datahantering, statistik/redovisning och datavärdskap) som behöver byggas upp, de resurser som behövs för detta samt ges ett förslag på hur och i vilken tidsordning som systemen bör byggas upp.I rapporten presenteras den rekommenderade framtida datahanteringen inom NILS, från datafångst till datavärdskap. Data som idag ingår i datahanteringen för NILS är fältdata, tolkningsdata samt medföljande metadata, stöddata och annan nödvändig dokumentation. I denna rapport föreslås att datahantering i NILS skall delas in i fyra olika huvudprocesser.Den första processen ärDatafångstprocessen som samlar in rådata, samt kvalitetssäkrar och levererar detta. I NILS datafångstprocess ingår i dagsläget två delar, dels fältinventering, dels flygbildstolkning av 1 km x 1 km rutan. Det är nödvändigt att uppbyggnaden av fältdatabas och tolkningsdatabas samordnas vad gäller såväl systemstruktur, variabelnamn mm för att underlätta samkörningar av data. Den största kraften och resurserna skall läggas på att effektivisera datahanteringen inom datafångsten för då uppnås den största nyttan med insatserna.Den andra processen ärDatabasprocessen som tar emot rådata, metadata och stöddata från fält- och flygbildsprocessen i datafångsten och lagrar detta i ett databassystem. I systemet lagras även beräknade data, alternativt beräkningsfunktioner (script) som utför beräkningar direkt beroende på olika användares behov. För både flygbildstolkning och fältinventering skall normaliserade databaser upprättas. Detta är en absolut nödvändighet och ett krav för att Databas och Datavärdskap skall vara genomförbart.Den tredje processen ärStatistikprocessen som producerar skattningar, bearbetningar, sammanställningar och resultatrapporter från NILS grunddata i databasen.Den fjärde processen utgörs av självaDatavärdskapet där det ingår att ta emot och kontrolleradata, tillgängliggöra data för externa användare (via webb-portal bl.a.) samt att permanent arkivera kvalitetssäkrade data. I datavärdskapet ingår grunddata från NILS rådatabas samt bearbetade data, resultatrapporter, sammanställningar av data, tabeller, figurer mm som producerats i Statistikprocessen.Denna rapport ger följande övergripande förslag till hur huvudprocesserna i NILS datahantering skall genomföras och byggas upp:Beställarens uppdrag skall vara klart definierat för utförarenTydligt uppsatta mål för arbetetUtförlig planering - baserat på tillräckligt kunskapsunderlagTydligt definierade roller för personalenAtt personalen har de personella, ekonomiska och materiella resurser som behövs för genomförandet (kompetens, tid, verktyg, utrustning mm)Planera helheten, men bygg från litet till stort, undvik onödig komplexitetDelleveranser till avnämare ska ske tidigt och fortlöpandeKvalitetssäkring ska finnas i alla processerI samtliga huvudprocesser skall det ingå tillräcklig säkerhetskopiering av data, anpassad till varje process särskilda kravTillräcklig dokumentation av alla ingående delprocesserTydlig strategi för att minimera riskerFortlöpande dialog och adaptiv utveckling – för att säkerställa att målen nåsKostnadseffektivitet i alla led – beakta möjligheter till intern och extern samordningSamverkan – såväl inom som utom SLU.Under arbetets gång har särskilt kritiska moment i utvecklingsarbetet identifierats bl.a. lednings- och organisationsstrukturen, val av programvara för databaserna samt kvalitetssäkring av rådata. Dessa bör lyftas fram i det fortsatta arbetet.Rapporten ger ett förslag till en 5-årsplan för uppbyggnad av huvudprocesserna. De mest kritiska processerna är uppbyggnaden av kvalitetsäkrade rådatabaser för fältinventeringen och flygbildstolkning. Fokus de första åren ligger därför på NILSbasen och statistikdelen. Uppbyggnaden av själva datavärdskapet senareläggs.Utifrån 5-årsplanen har en kostnadsberäkning gjorts att utveckla och ta i drift samtliga huvudprocesser och komponenter i datahanteringen. Den beräknade kostnaden för 2008 är 4415 kkr, 2009 5230 kkr, 2010 7147 kkr, 2011 7760 kkr och 2012 8406 kkr.
|
|
| 4. |
- Mårtensson, Stefan, et al.
(author)
-
Smartphones as support for out-of-bounds skier decisions : a pilot study of how information about terrain and avalanche danger in a mobile application affects behaviour in off-piste terrain
- 2014
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- In a smartphone, a skier can access avalanche information on the go. This paper shows a new app for making decisions, which combines ATES classification with danger ratings and then present- ing this in the form of Avaluator recommendations directly on a GPS-positioned map. We have examined how actual skier behaviour in the terrain is affected by the use of a smartphone as a decision tool. Previ- ous studies on behaviour have mainly focused on surveys or on human factors; it is only now with smartphones with GPS and apps for logging location data that we can study actual movement in the ter- rain. During 10 weeks, 20 skiers used a GPS-based map app in which they answered questions before and after the day's skiing. The app also logged their actual movements during the day. The questions surveyed the subjective approach to risk and skiing. The experiment was conducted in two phases, first a control phase when the app only showed the current avalanche danger and a GPS-map, secondly an effect phase when the app also showed the combination of terrain and avalanche danger using Avaluator colours (Normal Caution, Extra Caution, Not Recommended) projected directly on map as a layer. Our results show that a mobile application can be a successful way to communicate avalanche information in the future. The results also imply it is better to communicate where to ski than to warn where not to ski. At the individual level, we could also see changes in skier's behaviour when they were given access to ava- lanche danger and avalanche terrain in a single map view.
|
|
| 5. |
- Sandberg, Liv-Jenny, Design doktorand, 1975-, et al.
(author)
-
Bildligt artikulerat möjlighetsutrymme
- 2021
-
In: Articulations 2021. ; , s. 46-46
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- En definition av artikulation är tydligt uttalat, en tydlighet som syftar till att det förmedlade budskapet ska kunna urskiljas och uppfattas av andra. Det talade språket är ett medium för artikulation, den visuella bilden en annan. Den senare har ett eget språk som de flesta människor upplever dagligen utan att alla gånger varsebli dess explicita och implicita budskap. Vad som förmedlas i bilden har ibland ett eget språk, maktens designspråk. Vi människor har exempelvis i många fall vant oss vid att se bilder av kvinnor och män som synonyma med hur kvinnor och män är, som den ”sanna” bilden av desamma. Det vi mer sällan uppmärksammar är att bilderna gestaltas av någon och att dess design får konsekvenser på vårt möjlighetsutrymme, hur vi kan leva våra liv. Bildspråk av kvinnan och mannen framställs ofta som en dikotomi, ett motsatsförhållande, mellan den under- och överordnade, den passiva och den aktiva, den leende och den starka. Bildspråket innehåller både explicita och implicita markörer som berättar, föreskriver, reglerar och formar våra möjlighetsutrymmen. De explicita artikulationerna kan vara lätta att upptäcka, identifiera och designera, såsom en prinsessklänning eller en Batman-dräkt som skaver och exkluderar på olika sätt. Det som är lättare att hitta är oftare tacksammare att ifrågasatta i vår allt mera medvetna bildvärld, medan det mer implicita - de visuella viskningarna - lättare passerar men också ger lika betydelsefulla konsekvenser för våra liv. Explicit bildspråk ger en känsla av objektivitetens evidensbaserade resultat och blir till ett bildinnehållsanalytiskt enkelt räknande av kroppar. Det tar dock inte hänsyn till bildens implicit artikulerade maktspråk, de markörer av möjlighetsutrymme som kropparna ges och får som en konsekvens av bildberättandets påverkan på vårt samhällsformande i stort. Med utgångspunkt i Arendts (1978) ontologiska anspråk på frågan om varat - om det som är - utforskas bildspråket i pluralis, såsom ”saker” är. Att vara kvinna eller man är inte endimensionella och motsatta begrepp, såsom det ibland gestaltas i media, reklam och datorspel för att nämna några områden. Det innebär snarare en mångfald av individer med olika framträdanden. Artikulationer i bilder har därmed en normativ implikation. Den har konsekvenser på samhällets utformande, där etik, politik, estetik och socialt liv flätas samman och behöver tänkas på nya sätt och med andra (bild)medium. Illustrationen används som medel för den konstnärliga utforskningen av varat, kropparnas möjlighetsutrymmen i vår bildvärld. Illustrationen adderar ytterligare en dimension till möjlighetsutrymmet, i och med att den sublimt ifrågasätter den fotografiska bildens ”sanning” och har möjlighet att artikulera både det explicita och implicita så att det kan urskiljas och förstås på andra sätt. Illustrationen används därmed som ett normkreativt verktyg som har möjlighet att uppmärksamma, provocera och demonstrera hur bildens makt/designspråk bidrar till olika möjlighetsutrymme för kvinnor och för män. I denna presentation utforskas illustrationens bildspråk som ett medel för att artikulera möjlighetsutrymmet för människor med olika kön, samt hur visuell design i en kreativ vändning kan förändra ”varat” till ett presumtivt ”in spe”.
|
|
| 6. |
- Sandberg, Liv-Jenny, Design doktorand, 1975-, et al.
(author)
-
Femininitetens och maskulinitetens visuella yta och innehåll : Visuell Design för förändring
- 2022
-
In: Book of Abstracts. - Karlstad : Karlstads universitet.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Visuell kommunikation, bilder och bildspråk omger oss överallt i samhället och påverkar vår vardag på många olika sätt. Det innehåll som förmedlas i bilder har ibland ett eget språk, ett visuellt maktspråk (Wikberg Nilsson & Eriksson, 2022). Vi människor tycks ha blivit vana att oreflekterat absorbera bildinnehåll med ett bildspråk av kvinnor och män framställda som varandras motsatser. I detta bildspråk representeras kvinnor exempelvis ofta som söta, känslomässiga, mjuka, passiva och underordnade, medan män framställs som hårda, aktiva, kapabla experter med kontroll (Eriksson & Götlund, 2004). Bildspråket kan därmed beskrivas som en aktiv del i upprätthållandet av en dikotomi mellan kvinnor och män (Hirdman, 2001). Fokus i denna text är det oreflekterade och ofta implicita språket i visuell design, det som vi i denna text beskriver som visuella viskningar. Med utgångspunkt i genusteorier om män och maskulinitet (Connell, 1987), genusperformativitet (Butler, 2011) och könad visuell design (Eriksson & Götlund, 2004; Wikberg Nilsson & Eriksson, 2022) är det övergripande målet att utforska konsekvenserna av normer och makt i visuellt bildspråk och vilken påverkan den kan ha för jämlikhet i samhället i stort. Genom att studera olika yrken, branscher och områden ur ett socialsemiotiskt perspektiv (van Leeuwen & Jewitt, 2001) kan de könade visuella viskningarna synliggöras i form av hur de gestaltas och bidrar till att forma olika slags normer och makt i vårt samhälle. Exempel på detta är designvärlden och de som designar de visuella bildspråket runt omkring oss är en starkt mansdominerad bransch (Reimer, 2016), Det innebär att merparten av de som behöver ändra arbetssätt är män, om vi i närtid ska uppleva en förändring i den visuella designen och dess visuella kraftspråk då inte bara ojämn representation påverkar branschen utan även innehållet i den visuella designens gestaltning. Genom att tillämpa en konstnärligt utforskande designforskningsprocess, är syftet med detta bidrag att öka kunskapen om genus i design.
|
|
