| 1. |
|
|
| 2. |
- Zeipel, Katarina, et al.
(author)
-
Försurning och kalkning i Jönköpings län 2003: verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Försurningen är Jönköpings läns största miljöproblem. Nedfallet av försurande svavel har minskat med två tredjedelar sedan mätningarna startade 1989. Trots att nedfallet har minskat har markvattenkemin inte förbättrats. På flera platser i länet visar mätningarna att försurningsgraden i markerna fortfarande ökar. För att motverka försurningen bedrivs en omfattande kalkning av sjöar och vattendrag. Under år 2003 utfördes kalkningen i stort sett som planerat. Nästan all våtmarkskalkning i länet sker numer med de mindre dammande produkterna grovkalk eller granuler. Mängden grovkalk 0 - 1 millimeter minskade under året till förmån för grovkalk 0,2 - 0,8 millimeter som dammar ännu mindre. Under 2003 spreds totalt cirka 15 500 ton kalk i länet, vilket är ungefär i samma nivå som de senaste åren. Kalkningarna i varje kommun utvärderas vart tredje år och efter utvärderingen revideras detaljplanerna. I enskilda åtgärdsområden har man kunnat sänka kalkdoserna under de senaste åren och i några sjöar har kalkningen kunnat avslutas på obestämd tid. Sänkningarna har inte har gett genomslag på den totala kalkförbrukningen i länet ännu. En orsak till det kan vara att man ökade kalkdoserna i några åtgärdsområden när man bytte från kalkstensmjöl till grovkalk på våtmarkerna. Efter några år med grovkalk ska man sänka doserna i dessa åtgärdsområden igen, när resultaten från den vattenkemiska effektuppföljningen visar att det är möjligt. Under året har ett omfattande arbete med biologisk återställning genomförts. Arbetet har följt 5-årsplanen för biologisk återställning. Tre fiskvägar har byggts, biotopvård har utförts på en sträcka och en rad återintroduktioner av mört, öring, elritsa och flodkräfta har utförts. Det har gjorts en översyn av arbetsordningen inom den biologiska återställningen i länet som ska underlätta det framtida arbetet. Under år 2002 - 2003 utfördes öringproduktionsberäkningar i Vätterns tillflöden. Beräkningarna visar vilka Vätterbäckar som har störst potential för öringproduktion om olika åtgärder, till exempel åtgärdande av vandringshinder, utförs. Med det här underlaget underlättas arbetet med att prioritera i vilka vattendrag man bör satsa på biologisk återställning. Ett stort arbete under 2003 var att ta fram en regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i länet. Verksamheten anpassades till den nya handboken för kalkning och de nya föreskrifter och allmänna råd som kom under 2002. Arbetet med åtgärdsplanen innebar bland annat en översyn av samtliga motiv och målsättningar med verksamheten samt att ett nytt effektuppföljningsprogram togs fram. Vid översynen av målsättningarna infördes differentierade vattenkemiska pH-mål. Tidigare var pH-målet 6,0 överallt. Nu har varje målområde fått ett specifikt pH-mål, pH 5,6, 6,0 eller 6,3, som baseras på förekomst eller trolig tidigare förekomst av känsliga arter. Måluppfyllelsen för kalkningen är hög i länet. Under 2003 uppnåddes de nya vattenkemiska målsättningarna i 83 % av vattendragslängden och 94 % av sjöytan. Den biologiska effektuppföljningen omfattar elfiske-, bottenfauna-, nätprovfiske-, kräftprovfiske- och flodpärlmusslaundersökningar. De biologiska målsättningarna uppnåddes i 56 % av vattendragslängden och 86 % av sjöytan. Den låga biologiska måluppfyllelsen för vattendragen beror på att det rådde dåliga undersökningsförhållanden, det vill säga höga flöden, vid årets elfisken. De biologiska mål som inte var uppfyllda i sjöar omfattar till stor del de starkt hotade flodkräftbestånden.
|
|
| 3. |
- Zeipel, Katarina, et al.
(author)
-
Kalkningar i Gislaveds kommun 1998-2003. Måluppfyllelse och effekter. Del 1 och Del 2
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kalkning är nödvändig för att åtgärda de mycket omfattande försurningsskadorna i Gislaveds kommun. I stort sett hela kommunen omfattas av kalkningsåtgärder. Varje år sprids ca 4 200 ton kalk i Gislaveds kommun, vilket finansieras av staten och kommunen. I denna rapport sammanfattas de kalkningar som har skett under perioden 1998-2003.Kalkningen av sjöar i Gislaveds kommun ger relativt bra resultat för vattenkemin i sjöar, men inte lika bra resultat i vattendrag. De vattenkemiska målen har varit uppfyllda i 90 % av sjöytan och i 49 % av vattendragslängden. Måluppfyllelsen för biologi är lägre än för vattenkemi, vilket drar ner den totala måluppfyllelsen till 75 % av sjöytan och 31 % av vattendragslängden. Att målen inte är uppfyllda i 25 % av sjöytan och 69 % av vattendragslängden beror dels på att de vattenkemiska målen inte är uppfyllda överallt och dels på att det tar tid för biologin att återhämta sig. Om man räknar antalet mål har 60 % av åtgärdsområdenas målsättningar varit uppfyllda. Jämfört med den förra utvärderingen, som omfattade treårsperioden 1995-1997, så är den totala måluppfyllelsen något lägre.I åtta åtgärdsområden föreslås sänkta kalkdoser, i fem åtgärdsområden föreslås höjda doser eller förtätningar av omkalkningsintervallen och i 13 åtgärdsområden bedöms nuvarade kalkningsstrategi fungera bra. Utvecklingen i okalkade vattendrag tyder på att kalkning kommer att behövas under en lång tid framöver i kommunen.
|
|
| 4. |
- Zeipel, Katarina
(author)
-
Kalkningar i Habo och Mullsjö kommuner 1998 – 2002. Måluppfyllelse och effekter
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Idag bedrivs kalkning i åtta Vätterbäckar i Habo kommun och i Sjöbackasjön i Mullsjö kommun. Kalkningen är en nödvändig och i dagsläget ofrånkomlig del i den miljövård som bedrivs för att behålla de höga naturvärden som finns i området. Den här utvärderingen omfattar tidsperioden 1998 - 2002 och en jämförelse har gjorts med den föregående utvärderingen för perioden 1995 - 1997. De genomförda kalkningsåtgärderna har givit så goda resultat att de flesta av åtgärdsområdenas målsättningar har uppfyllts. I tre åtgärdsområden har det uppmätts alkalinitetsvärden över riktvärdet för alkalinitet som inte bör överskridas vid högflöde och där bör kalkdoserna sänkas. I nedanstående sammanställning redovisas, för varje åtgärdsområde, de delmål som uppnåtts och de som inte har uppnåtts samt förslag på förändringar och åtgärder. I flera av åtgärdsområdena är det, tack vare kalkning, inte längre försurningspåverkad vattenkvalitet som är begränsande för ekosystemen. Istället är det påverkan från till exempel vattenkraft, bevattningsuttag, kommunala och industriella utsläpp, dagvattenspåverkan och dikningar som påverkar flora och fauna negativt.
|
|
| 5. |
- Zeipel, Katarina
(author)
-
Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län 1995-2001
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I föreliggande rapport sammanställs och utvärderas vattenkemin i 25 värdefulla kalkningspåverkade sjöar (27 lokaler) i Jönköpings län. Sjöarna har högt naturvärde och/eller utgör en samlingspunkt för ett åtgärdsområde för kalkning. De har analyserats med syftet att följa trender och att göra en bedömning av tillstånd för näringsämnen, syretärande ämnen, ljusförhållanden, försurning samt konduktivitet och joner.TRENDER I SJÖARNAEn analys av samtliga data under tidsperioden 1995 - 2001 visar att:det finns inget signifikant samband för förändring av totalfosforhalterna eller totalkvävehalterna i sjöarna med tiden.det finns signifikant samband för ökning av TOC i sjöarna med tiden.det finns signifikant samband för ökning av färgtalet och absorbansen i sjöarna med tiden och det finns signifikant samband för minskning av siktdjupet med tiden. Det finns däremot inget signifikant samband för förändring av turbiditeten i sjöarna med tiden.det finns inget signifikant samband för förändring av pH-värdet eller alkaliniteten i sjöarna med tiden.det finns signifikant samband för minskning av konduktiviteten i sjöarna med tiden och det finns signifikant samband för minskning av halterna av magnesium, natrium och kalium med tiden. Det finns däremot inget signifikant samband för förändring av kalciumhalten med tiden. Resultaten visar dessutom att det finns signifikant samband för minskning av sulfathalten och kloridhalten i sjöarna under tidsperioden.Ökningen av TOC, färgtalet och absorbansen samt minskningen av siktdjupet kan bero på att avrinningen har ökat, vilket har lett till en ökad uttransport av humusämnen, samt på att klimatet kan ha blivit varmare. Varmare klimat leder till att det blir en kortare tidsperiod med tjäle under året, vilket i sin tur leder till att uttransporten av humusämnen kan ske under en längre tidsperiod under året.Orsaken till att man inte ser någon trend åt något håll för pH-värdet och alkaliniteten i sjöarna är att sjöarna är kalkpåverkade och att kalkdoserna är justerade för att erhålla ett stabilt pH-värde.Minskningen av konduktiviteten kan förklaras med att många av de joner som bidrar till konduktiviteten har minskat. Anledningen till att baskatjonerna magnesium, natrium och kalium har minskat signifikant i många av sjöarna kan bero på att halterna av dessa joner har minskat signifikant i markvatten i skogsmark. Förklaringen till att baskatjonerna har minskat i skogsmark kan vara en kombination av att buffringsbehovet har minskat i takt med att nedfallet av försurande svavel har reducerats samt att markens utbytbara förråd av baskatjoner har minskat. Anledningen till att sulfatjonerna och kloridjonerna har minskat är att depositionen av sulfat och klorid har minskat.VATTENKEMISK MÅLUPPFYLLELSE FÖR KALKNINGENDen vattenkemiska målsättningen för kalkningen i de 25 sjöarna är att upprätthålla ett pHvärde över 6,0 och en alkalinitet över 0,05 milliekvivalent per liter. Målsättningen har varit uppfylld i de flesta sjöarna, men har understigits vid ett eller två tillfällen i fyra av sjöarna (Hestrasjön, Lagmanshagasjön, Rasjön och Örsjön).
|
|
