| 1. |
- Böhm, M., et al.
(author)
-
The conservation status of the world’s freshwater molluscs
- 2021
-
In: Hydrobiologia. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0018-8158 .- 1573-5117. ; 848, s. 3231-3254
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- With the biodiversity crisis continuing unchecked, we need to establish levels and drivers of extinction risk, and reassessments over time, to effectively allocate conservation resources and track progress towards global conservation targets. Given that threat appears particularly high in freshwaters, we assessed the extinction risk of 1428 randomly selected freshwater molluscs using the IUCN Red List Categories and Criteria, as part of the Sampled Red List Index project. We show that close to one-third of species in our sample are estimated to be threatened with extinction, with highest levels of threat in the Nearctic, Palearctic and Australasia and among gastropods. Threat levels were higher in lotic than lentic systems. Pollution (chemical and physical) and the modification of natural systems (e.g. through damming and water abstraction) were the most frequently reported threats to freshwater molluscs, with some regional variation. Given that we found little spatial congruence between species richness patterns of freshwater molluscs and other freshwater taxa, apart from crayfish, new additional conservation priority areas emerged from our study. We discuss the implications of our findings for freshwater mollusc conservation, the adequacy of a sampled approach and important next steps to estimate trends in freshwater mollusc extinction risk over time. © 2020, Springer Nature Switzerland AG.
|
|
| 2. |
- Andersson, G., et al.
(author)
-
Arthropod populations in a sub-arctic environment facing climate change over a half-century: variability but no general trend
- 2022
-
In: Insect Conservation and Diversity. - : Wiley. - 1752-458X .- 1752-4598. ; 15:5, s. 534-542
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Dramatic declines of some arthropod populations have recently received a lot of attention. Identified declines have mainly been attributed to changes in agriculture, climate, pathogen prevalence and light pollution, as well as cross-regional effects of, e.g., drifting pesticides. However, the overall picture is complex and debated, and there is a need for systematically collected long-term data, not least from areas relatively unaffected by humans. We monitored the abundance of arthropods (mainly insects) in subalpine birch forest in Swedish Lapland over a period of 53 years (1968-2020), in an area comparatively unaffected by human activities. Arthropod abundance was assessed by yearly systematic counts on 24,000 birch shoots, in the second half of June. Animals were categorised into 17 different groups directly upon counting, dependent on taxonomy and life stage (imago, larva). Overall, there was no significant change in arthropod numbers. Nor did estimates of the total biomass of arthropods (using group-specific indices of the mass of individuals) show any significant trend. Accordingly, there are no signs that the arthropod abundance or biomass on birch in this subarctic study site has gone through the same declines as have been reported from sites in other habitats. The reason may be that the impact of factors identified worldwide as drivers of arthropod declines so far are small or non-existent because of the low human population density in this area.
|
|
| 3. |
- Bakker, F. T., et al.
(author)
-
The Global Museum: natural history collections and the future of evolutionary science and public education
- 2020
-
In: PeerJ. - : PeerJ. - 2167-8359. ; 8
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Natural history museums are unique spaces for interdisciplinary research and educational innovation. Through extensive exhibits and public programming and by hosting rich communities of amateurs, students, and researchers at all stages of their careers, they can provide a place-based window to focus on integration of science and discovery, as well as a locus for community engagement. At the same time, like a synthesis radio telescope, when joined together through emerging digital resources, the global community of museums (the 'Global Museum') is more than the sum of its parts, allowing insights and answers to diverse biological, environmental, and societal questions at the global scale, across eons of time, and spanning vast diversity across the Tree of Life. We argue that, whereas natural history collections and museums began with a focus on describing the diversity and peculiarities of species on Earth, they are now increasingly leveraged in new ways that significantly expand their impact and relevance. These new directions include the possibility to ask new, often interdisciplinary questions in basic and applied science, such as in biomimetic design, and by contributing to solutions to climate change, global health and food security challenges. As institutions, they have long been incubators for cutting-edge research in biology while simultaneously providing core infrastructure for research on present and future societal needs. Here we explore how the intersection between pressing issues in environmental and human health and rapid technological innovation have reinforced the relevance of museum collections. We do this by providing examples as food for thought for both the broader academic community and museum scientists on the evolving role of museums. We also identify challenges to the realization of the full potential of natural history collections and the Global Museum to science and society and discuss the critical need to grow these collections. We then focus on mapping and modelling of museum data (including place-based approaches and discovery), and explore the main projects, platforms and databases enabling this growth. Finally, we aim to improve relevant protocols for the long-term storage of specimens and tissues, ensuring proper connection with tomorrow's technologies and hence further increasing the relevance of natural history museums.
|
|
| 4. |
- Bergengren, Jakob, et al.
(author)
-
A recent Dreissena invasion in an old canal system in northern Europe
- 2015
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- The Göta Canal was opened in 1832 and connects the Baltic and the Atlantic Sea via the large lakes Vänern and Vättern in south Sweden. Originally used for commercial transport, the canal is today one of the most popular tourist attractions in Sweden with canal cruises, pleasure boating and canoeing. Inventories in 2013 showed that Dreissena mussels recently have invaded lakes, streams and canals in the Motala River drainage basin, i.e. the eastern part of the Göta Canal. According to interviews with local people the mussels may have been there since 2012. During the late summer in 2013 and in 2014 we monitored mussels by scuba diving and we sampled planktonic larval populations in locks and the canal. Dreissena has not dispersed to the western part of the canal system, i.e. west of lake Vättern, where most lakes are oligotrophic with low Ca- andMg-levels. In the eastern part, where several lakes are eutrophic and Ca- and Mg-levels higher, populations have increased very fast. The inventories showed local densities of 10 000 adults m-2 in some eutrophic lakes and larval densities of up to 70 individuals L-1 in the canal water. In Europe, the large range expansion of Dreissena occurred during the late 19th and early 20th century. Why have they dispersed so late into the Göta Canal, i.e. some 170 years after the canal was constructed and some 80 years after they had dispersed to other lakes in Swedennorth of Göta Canal? We can not dismiss dispersal as a a limiting factor but given the historically sustained boat traffic in the region it seems likely that ecological factors may have been important. Freshwaters in Scandinavia are usually low in Ca and Mg and many lakes are characterized by oligotrophic conditions poor in food for filter-feeding Dreissena. In the Göta Canal, changes in biological factors affecting relationships between Dreissena and the regional biota needs to be studied, however. Although we can not explain the delayed invasion we conclude that Dreissena is now established in one of the largest canal system in northern Europe.
|
|
| 5. |
- Bergengren, Jakob, et al.
(author)
-
Stormusselprojektet 2001 : UTVECKLING AV METODIK OCH UNDERSÖKNINGSTYP - BESKRIVNING AV HABITATVAL-FÖREKOMST I FEM LÄN I SÖDRA SVERIGE
- 2001
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SammanfattningMål med stormusselprojektetHuvudmålet med detta projekt är att ta fram förslagpå lämpliga undersökningstyper för övervakningav målarmusslor och dammusslor. Ett delmålär att utröna i vilka sötvattensmiljöer de tre arternaav dammusslor respektive de tre arterna avmålarmusslor förekommer. Arbetet har också gettmycket värdefull kunskap om stormusslornas förekomstoch status i de undersökta länen.Undersökta arterUndersökningarna har koncentrerats till lokalermed de nationellt rödlistade arterna tjockskaligmålarmussla,Unio crassus [starkt hotad (EN),även upptagen i Natura 2000] samt flat dammmusslaPseudanodonta complanata[missgynnad(NT)]. Flodpärlmusslan [sårbar (VU), samt Natura2000 art] är idag den mest kända av de totaltåtta i Sverige förekommande större arterna avsötvattensmusslor. Flodpärlmusslan är nationelltsett väl undersökt och ägnades därför mindre intressei detta arbete. De övriga sju omfattar:Unio(målarmusslor, tre arter),Anodonta/Pseudanodonta(dammusslor, tre arter) ochDreissena polymorpha(vandrarmussla). De arter som undersöktslistas i Tabell 1 nedan.Tabell 1. Undersökta arter i stormusselprojektet.Vetenskapligt namn Svenskt namnMargaritifera margaritiferaFlodpärlmusslaUnio pictorumAllmän målarmusslaUnio tumidusSpetsig målarmusslaUnio crassusTjockskalig målarmusslaAnodonta anatinaAllmän dammusslaAnodonta cygneaStor dammusslaPseudanodonta complanataFlat dammusslaUndersökningarnas omfattningUndersökningarna har genomförts i fem län (Södermanland,Östergötland, Kalmar, Jönköpingoch Skåne). Totalt har 56 lokaler i vattendragsamt 32 lokaler i sjöar undersökts. Fältarbetet harutförts av Jakob Bergengren med assistans av personalfrån länsstyrelserna i de berörda länen. Planeringenav arbetet och analysen av materialet harutförts i samarbete med Stefan Lundberg frånNaturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Tedvon Proschwitz vid Naturhistoriska museet i Göteborg.Utveckling av metodik ochframtagande av nyundersökningstypVid metodutvecklingen har undersökningar av lokalermed tjockskalig målarmussla (U. crassus)och flat dammussla (P. complanata) prioriterats,men även lokaler med de andra musselarterna harundersökts. Nedan beskrivs föreslagna undersökningsmetoderi sjöar respektive vattendrag.Metodik i sjöarAtt undersöka ett musselbestånd i en sjö är svårareän att arbeta på en avgränsad sträcka i ett vattendrag.Att skaffa sig en total uppfattning om ettmusselbestånd, inte sällan med förekomst av fleraarter, i en sjö är arbetsmässigt tidskrävande. Denofta skiftande karaktären när det gäller bottensubstrat,bottenvegetation och djupförhållanden gördet omöjligt att undersöka en hel sjö.Följande metoder föreslås att användas i sjöar:?Undersökning med vattenkikare i sjöarsin- och utlopp.Dessa är lätta att avgränsaoch undersöks och övervakas i ett första skededå de ofta hyser flest arter. Kvalitativ ochkvantitativ övervakning.?Linjetaxering används om förhållandenamedger (siktdjup, bottenförhållanden mm).Denna metod medger övervakning av en avgränsad,subjektivt vald, sträcka. Kvalitativoch kvantitativ övervakning. Särskilda ansträngningarskall alltid göras för att finnajuSt o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 112venila musslor, då dessa indikerar att populationenreproducerar sig.?Luttnerräfsa används om förhållandena ärså svåra att ingen av ovanstående metoderfungerar. Inventering med Luttnerräfsa gerenbart en kvalitativ uppfattning om musselfaunan.Metodik i vattendragAtt undersöka ett musselbestånd i ett vattendragär ofta, men inte alltid, lättare än undersökningar ien sjö. Följande metoder föreslås att användas vidundersökningar av stormusslor i vattendrag:?Undersökning med vattenkikare. Om vattendragetär relativt grunt, vadbart och siktförhållandenagoda, är det ofta möjligt att användaen något modifierad variant av den befintligametodiken för undersökning av flodpärlmussla.De förekommande arterna räknasseparat för att en populationsuppskattning förrespektive art ska kunna göras. Vid användandeav flodpärlmusselmetodiken skall 15lokaler avgränsas och noggrant undersökas.Särskilda ansträngningar skall alltid göras föratt finna juvenila musslor, då dessa indikeraratt populationen reproducerar sig.?Fridykning. Om vattendraget innehållersträckor som är svåra att undersöka (stortvattendjup, dåliga siktförhållanden, högastrandbrinkar etc.), är undersökning medvattenkikare inte möjligt. I dessa fall rekommenderasfridykning. Denna metod är kvalitativoch semikvantitativ. En fördel med fridykningär att sökandet efter juvenila musslorblir effektivare.?Luttnerräfsa. Används då förhållandena ärsådana att ingen av de båda ovanståendemetoderna kan användas (obefintligt siktdjup,låg vattentemperatur). Metoden ger enbart enkvalitativ bild av musselfaunan.Stormusslornas habitatvalI Stormusselprojektet har musslornas val av habitatundersökts genom att typ av bottensubstratsamt vattendjup noterats för varje lokal under inventeringen.Undersökningarna har utförts på enavgränsad sträcka (en lokal) i ett vattendrag ellerinom ett bestämt område (en lokal) i en sjö.Bottensubstrat – VattendragStormusslornas val av bottensubstrat i vattendragenkan sammanfattas i följande punkter:?Mjäla/ler dominerar som det mest prefereradesubstratet för samtliga arter.?De subdominerande substraten består till stordel av grövre material huvudsakligen grus.?Det substrat som uppvisar högst frekvens pålokalerna är grus/fin sten/grov sten. Detta ärlogiskt då dessa fraktioner är de mest förekommandei vattendrag överlag.Bottensubstrat – SjöarArternas val av bottensubstrat i sjöar kan sammanfattasi följande punkter?Mjäla/ler dominerar, liksom i vattendragen,som det mest prefererade substratet. Dettagäller samtliga arter utom den allmännadammusslan (A. anatina). Denna tycks föredrasand som bottensubstrat.?De subdominerande substraten består tillstörsta delen av fraktioner med sand och finsten.?Det bottensubstrat som uppvisar högst frekvenspå lokalerna är findetritus. Detta är logiskteftersom findetritus är det dominerandesubstratet i sjöar med kraftig sedimentation.Djupintervall – VattendragArternas förekomst i olika djupintervall i undersöktavattendrag kan sammanfatts i följandepunkter:?Medeldjupet som arterna återfanns på varieradei liten utsträckning, både mellan de olikaarterna samt mellan de olika vattendragen.?Den tjockskaliga målarmusslan (U. crassus)finns på de grundare (strömmande) partierna ide undersökta vattendragen. Medeldjupet förarten var 0,55 m.?Den stora dammusslan (A. cygnea) finns oftarepå djupare (lugnflytande) partier och förekommerpå ett medeldjup av 0,75 m.?Övriga arter har förekomster i djupintervallet0,55 - 0,75 m.Anmärkning: i vattendragen undersöktes stormusslornasutbredning ner till ca 3 meters djup.Djupintervall – SjöarArternas förekomst i olika djupintervall i undersöktasjöar kan sammanfatts i följande punkter:?Medeldjupet som arterna återfanns på varieradei större utsträckning i sjöarna än i vattendragen.?De två arter av målarmusslor (U. pictorumochU. tumidus) som förekom i sjöarna fannsS t o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 113på större djup än de tre undersökta dammusselarterna.?Den allmänna målarmusslan (U. pictorum)förekom på störst djup (medeldjup 1,5 m)medan den stora dammusslan (A. cygnea)fanns på ett medeldjup som enbart var 0,55m. Här bör dock beaktas att endast sex respektiveåtta lokaler ligger till grund för dettapåstående.Anmärkning: i sjöarna undersöktes stormusslornasutbredning ner till ca 4 meters djup.Stormusslornas utbredning ochförekomst skiftarStormusselfynd – totalt settDen allmänna dammusslan (A. anatina) visade sigvara den vanligaste arten och hittades på flest lokaler(Tabell 2). Flodpärlmusslan (M. margaritifera),som ej var prioriterad i detta projekt då dentidigare varit föremål för många undersökningar,hittades endast på fem lokaler (Tabell 2).Tabell 2. Stormussellokaler i respektive län (D = Södermanland, E = Östergötland, , H = Kalmar, F = Jönköping, M = Skåne).Fynd LänVetenskapligt namn Svenskt namn Samtliga fyndlokaler D E H F MM. margaritiferaFlodpärlmussla 5 0 1 0 1 3U. pictorumAllmän målarmussla 13 2 3 2 0 6U. tumidusSpetsig målarmussla 40 6 12 9 4 9U. crassusTjockskalig målarmussla 24 6 3 5 1 9A. anatinaAllmän dammussla 52 3 11 9 16 13A. cygneaStor dammussla 21 2 5 4 6 4P. complanataFlat dammussla 10 4 3 1 0 2Totalt antal undersökta lokaler:88 9 15 16 25 23Sjö eller vattendrag?Det är svårt att jämföra antalet fynd från de olikalänen med varandra då antalet undersökta sjöaroch vattendrag varierar både inom och mellan länen.Vid undersökningen kunde de olika arternasförekomst i sjöarna och vattendragen visas generellt.Utifrån hela inventeringsunderlaget kan följandeslutsatser dras (Tabell 3):?Tjockskalig målarmussla (U. crassus) (ochflodpärlmussla) påträffades enbart i vattendrag.?Stor dammussla (A. cygnea) förekommerfrämst i sjöar. Arten påträffades enbart i 8vattendrag.?Flat dammussla (P. complanata) förekommerfrämst i vattendrag. Den påträffades endast i2 sjöar.?Spetsig målarmussla (U. tumidus), allmänmålarmussla (U. pictorum) och allmän dammussla(A. anatina) förekommer lika ofta isjöar som i vattendrag.Tabell 3. Förekomst av arterna i sjöar och vattendrag i hela materialet i absolut och relativ (%) frekvens.Sjö eller Vattendrag (antal) Antal %Vetenskapligt namn Svenskt namn Lokaler Sjöar Vattendrag Sjöar VattendragM. margaritiferaFlodpärlmussla 5 0 5 0 100U. pictorumAllmän målarmussla 13 6 7 46 54U. tumidusSpetsig målarmussla 40 21 19 52 48U. crassusTjockskalig målarmussla 24 0 24 0 100A. anatinaAllmän dammussla 52 24
|
|
| 6. |
- Berggren, Matz S., 1950, et al.
(author)
-
Invasion routes, current and historical distribution of the Chinese mitten crab (Eriocheir sinensis H. Milne Edwards, 1853) in Sweden.
- 2010
-
In: Aquatic Invasions. - 1818-5487. ; 5:4, s. 387-396
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Single specimens of the Chinese mitten crab, Eriocheir sinensis H. Milne Edwards, 1853, have been regularly reported along the western and eastern coasts of Sweden since the 1930´s. The crab has most likely been brought from overseas via the transfer of ship’s ballast water or secondarily introduced from its key European distribution areas. Since 2001 a sharp increase in the occurrence of the mitten crab has been noticed in Swedish inland waters, but the dispersal routes and distribution of the species into Sweden remain poorly known. Here we document the current and historical distribution of the Chinese mitten crab in Sweden and assess possible invasion routes. A special focus is put on the historical occurrence of crabs in Lake Vänern, which empties into the Skagerrak/North Sea and Lake Mälaren, which connects to the Baltic Sea. The existing time series available for the mitten crab from the two lakes shows a large variation in dispersal pattern between different areas within each lake. In order to detect and monitor outbreaks of the mitten crab in Sweden, an internet based reporting system was created in 2007. Museum collections and reports from the general public throughout Sweden were compared with the known occurrence of mitten crabs in Lake Vänern and Lake Mälaren. During the study, the web-based reporting system was not advertised and the general public did not get paid for reporting the information. Population densities of the crab occurred “in peaks” and unevenly over the last decade in both lakes, suggesting a pulse invasion instead of a constant supply by migration. Significant difference in male and female occurrence together with few transport possibilities between lakes suggests different invasion routes for the crabs. Reports from the general public throughout Sweden coincide with the observations from local fishermen in Lake Mälaren and Lake Vänern. Data on occurrence and abundance are discussed in relation to a potential reproduction area on the western coast of Sweden.
|
|
| 7. |
- Berggren, Matz S., 1950, et al.
(author)
-
Kräftgång för Ullhandskrabban
- 2010
-
In: Fauna & Flora. - 0014-8903. ; 105:3, s. 12-17
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Götmark, Frank, 1955, et al.
(author)
-
Are small sedentary species affected by habitat fragmentation? Local vs. landscape factors predicting species richness and composition of land molluscs in Swedish conservation forests
- 2008
-
In: Journal of Biogeography. - : Wiley. - 0305-0270. ; 35:6, s. 1062-1076
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Aim To investigate the relative role of local versus landscape factors for local species diversity of snails and slugs in conservation forests. In landscapes with small, isolated patches of semi-natural habitats, many species that require large habitat areas have disappeared or are threatened. We asked whether small sedentary taxa that depend on local conditions, such as molluscs, are affected if total habitat area decreases in the landscape. Location Temperate broadleaved and oak-rich forest in southern Sweden. Methods We sampled molluscs in 25 small conservation forests that are well-spaced out over a large region. In each forest, sampling was conducted in two plots, each of 1 ha, separated by about 25–100 m. Factors potentially influencing local diversity of molluscs were measured in the plots and in the surrounding landscape at different scales (in space and time) and were analysed by stepwise multiple regression and ordination (PCA and NMS). Results We recorded 53 species, and mean species richness per forest (plots pooled) was 22.6. The pH of the plant litter predicted both species richness and composition; other local (plot) factors of lower importance were canopy openness, stony ground and tree species. The area of conservation forest (woodland key habitat) within 10 km of plots was positively associated with species richness, and was also related to species composition. Openness of the landscape (agriculture) was a negative factor, but historical plot openness (1938–59) seemed to be unimportant. In addition, climate/topography (temperature and altitude) also predicted species composition of the sites. Main conclusions We rejected the hypothesis that microhabitat factors alone, or mainly, determine local species richness and composition of land molluscs. These representatives of small, sedentary organisms seem to be substantially influenced by the surrounding landscape, which should be considered in conservation work and in plans for the protection of forest biodiversity.
|
|
