| 1. |
- Broman, Emil, et al.
(author)
-
Fåglar, hävd och vätar - utvärdering av miljöövervakningen av fåglar på öländska strandängar
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Årligen inventeras fåglar på Ölands sjömarker. Inventeringens syfte är att skatta antalet par av olika fågelarter knutna till sjömarkshabitatet. På uppdrag av länsstyrelsen i Kalmar län lämnar Svensk Naturförvaltning AB alternativa förslag på hur denna sjömarksinventering kan genomföras.Vi går igenom några alternativa inventeringsupplägg och utvärderar hur dessa påverkar säkerheten för att beräkna antalet fåglar på sjömarkerna och kostnaden för att få denna information.Med ett alternativt upplägg till dagens, är det möjligt att få tre gånger så mycket information om utvecklingen av antalet fåglar på sjömarkerna, till dagens budgetram. Detta innebär dock att man måste ge upp användandet av fasta inventeringslokaler. En kompromiss med delar av det nuvarande systemet och ett nytt system kan ge en fördubbling av informationen jämfört med idag. En sådan kompromiss skulle exempelvis kunna vara en årlig inventering av tio fasta sjömarker och 17-18 slumpade sjömarker. Detta skulle ge information motsvarande en totalinventering var femte år jämfört med dagens var tionde år.I rapporten redovisas också resultat från analyser där urvalet stratifierats utifrån storlek, naturskydd och inventeringsfrekvens. Som jämförelser presenteras skattningar baserade på enkelt stickprovsurval. Fåglarna har delats in i vadare, måsfåglar, simfåglar och tättingar. Ett stickprov på 20 sjömarker har dragits för respektive analys. Det bör understrykas att dessa avgränsningar även sätter gränsen för vilka tolkningar som kan göras av analysresultaten.Mönstret för hur skattningsprecisionen blir för olika urval av områden är generellt komplext och varierar mellan fågelgrupper och arter. Vadare har högst skattningsprecision när sjömarkerna delas upp i två storleksstrata med en brytpunkt runt 150 ha och med en större andel av stickprovet bland de mindre sjömarkerna. Denna stratifiering ger också hög precision för andra fågelgrupper, men är dock inte en optimal lösning.En uppdelning i sjömarker inom Natura 2000-områden och sådana utanför dessa områden ger ingen förbättrad precision.Att inventera några sjömarker varje år och årligen slumpa ett antal ger ingen vinst i skattningsprecision. Denna urvalsmodell kan dock ha ett visst värde genom att man kan få en mer detaljerad information om olika komponenter i mellanårsvariationen.Om länsstyrelsen väljer ett stratifierat urvalssystem rekommenderar vi ett storleksstratifierat urval för övervakning av sjömarkerna på Öland och att man inventerar en femtedel av alla sjömarker varje år i en cykel på fem år. Urvalet innebär en säkrare skattning av totalantalet fåglar och att de Öländska sjömarkerna följs upp med en fördubblad takt jämfört med idag och alltsammans till en mindre kostnad.
|
|
| 2. |
- Arup, Ulf
(author)
-
Övervakning av Öländsk tegellav
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den enda kända lokalen för öländsk tegellav övervakas sedan 2006 med fem års intervall. Resultaten av 2011 års unndersökning visar att de händer relativt mycket på lokalen. De mest dramatiska förändringarna, när hela exemplar försvinner, beror sannolikt på den frostsprängning som sker på lokalen och förorsakar stora rörelser i underlaget. Således har två exemplar försvunnit helt eller nästan helt. Ytterligare 5 exemplar har minskat, ett kraftigt och de övriga i något mindre omfattning. Som motvikt har exemplaren på 9 foton ökat i areal och ofta även fått förbättrad fertilitet. Dessutom hittades ett helt nytt exemplar som tidigare undgått upptäckt och det är friskt och fertilt. Totalt har arealen minskat något, trots nytillskottet, från 43,39 till 41,45 cm2. De dokumenterade upp- och nedgångarna visar sannolikt på den naturliga dynamik som finns på lokalen och den tillväxt och nyetablering av en mängd bålsjäll som skett på fem år indikerar att vi kan hysa relativt gott hopp inför nästa femårsperiod.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Ramona
(author)
-
Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län 1986-2013
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I Kalmar län sträcker sig inventeringarna av flodpärlmusslor så långt tillbaka som 1986 medan övriga stormusslor inventerats sedan 2001. Flera av inventeringarna har gjorts i samarbete med Länsstyrelsen i Jönköping. Emåns huvudavrinningsområde är länets artrikaste där samtliga sju arter av inhemska stormusslor finns representerade. Det är även det enda huvudavrinningsområdet med flodpärlmussla, och Nötån är det vattendrag som har det största beståndet. Det största kända beståndet av tjockskalig målarmussla har hittats i Viråns huvudavrinningsområde.
|
|
| 4. |
- Johansson, Thomas, et al.
(author)
-
Häckfågelfaunan i östra Smålands ytterskärgård 1990 - 2008
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Antalet häckande fåglar som är knutna till våta miljöer och/eller har sin utbredning begränsad till skärgårdsmiljöer har inventerats i Oskarshamns och delar av Mönsterås och Västerviks skärgård under 1984 och 1990-2008. Det inventerade området är ett smalt bälte till största delen i den yttre skärgården längs en sträcka på 90 km. De arter och fågelgrupper som omfattas av inventeringen är knölsvan, grågås, kanadagås, vitkindad gås, simänder, dykänder, skäggdopping, svarthakedopping, storskarv, gråhäger, rörhöna, vadare, måsfåglar, alkor och skärpiplärka.
|
|
| 5. |
- Lindberg, Patrik
(author)
-
Elfiske i Kalmar län 2008
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I Kalmar län fördelas årligen ungefär 4000 ton kalk i ca 210 sjöar. För att kontrollera om kalkningen har avsedd effekt undersöks fiskfaunan genom elfiske på ett knappt 25-tal utvalda lokaler i Kalmar län. De utvalda lokalerna ligger i vattendrag som kalkas någonstans uppströms elfiskelokalen eller i vattendrag med stora biologiska värden.
|
|
| 6. |
- Lindberg, Patrik
(author)
-
Elfiske i Kalmar län 2009
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I Kalmar län fördelas årligen ungefär 4000 ton kalk i ca 210 sjöar. För att kontrollera om kalkningen har avsedd effekt undersöks fiskfaunan genom elfiske på ett knappt 25-tal utvalda lokaler i Kalmar län. De utvalda lokalerna ligger i vattendrag som kalkas någonstans uppströms elfiskelokalen eller i vattendrag med stora biologiska värden.
|
|
| 7. |
- Lindberg, Patrik
(author)
-
Nätprovfiske i Kalmar län 2006
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vid 2006 års kalkeffektuppföljning provfiskades 8 sjöar med översiktsnät av typ Norden. Sjöarna ingår i följande vattensystem; Stångån/Motala ström, Botorpsströmmen, Marsströmmen och Nötån/Emån. De provfiskade sjöarna varierade mellan 17 ha och 358 ha (Tabell 1). Många av sjöarna är relativt högt belägna, ett förhållande som ofta indikerar att de ligger högt upp i vattensystemen. De flesta sjöarna har en omsättningstid längre än 1 år. De sjöarna med kortast omsättningstid är Lilla Kyllen, Hjorten och Triasjö (Tabell 1). Merparten är näringsfattiga skogssjöar omslutna av barrskog eller blandskog med marker som utgörs av svårvittrade bergarter och grovkorniga jordarter. Förutom i Stora Ramm och Lilla Kyllen har standardiserat nätprovfiske tidigare bedrivits i sex av årets provfiskade sjöar. Jämförelser med tidigare års provfisken har därför kunnat göras i dessa men eftersom en sjö endast har provfiskats med översiktsnät som är betydligt större och med andra maskstorlekar (Triasjö) har det ibland blivit kraftiga förändringar i fångst per ansträngning.
|
|
| 8. |
- Lindberg, Patrik
(author)
-
Nätprovfiske i Kalmar län 2007
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Årets provfiske i Kalmar län omfattade totalt åtta sjöar i södra, mellersta och norra delarna av länet. Sju av de provfiskade sjöarna har kalkats kontinuerligt under en längre tid. Förutom provfisket i de kalkade sjöarna fiskades en sjö som inte har ingått i kalkningsverksamheten och som därför kan ses som en referenssjö. En referenssjö kan ge en indikation om hur tillståndet i de sjöar som inte kalkas utvecklar sig.
|
|
| 9. |
- Martinsson, Susanne
(author)
-
Luftutsläpp i Kalmar län 2002
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport sammanställs luftutsläppen i Kalmar län för år 2002. Emissionerna redovisas per källa, ämne och för respektive kommun. Utsläppen har räknats fram utifrån nationell och lokal statistik samt uppmätta eller uppskattade värden. De föroreningar som inventerats är svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, flyktiga organiska ämnen och koldioxid (fossil och från biobränsle). För att få en heltäckande bild har nio olika källor undersökts: industrier, arbetsmaskiner, djurhållning, flyg- och tågtrafik, lösningsmedel och produktanvändning, sjöfart, småskalig uppvärmning och vägtrafik.Inventeringen visar vilka källor som har störst betydelse för utsläppen och är en bra grund för miljövårdsarbetet. Tabellen nedan redovisar emissionerna för de olika ämnena och hur stor andel respektive källa bidrar med. Flyg- och tågtrafiken har här slagits samman eftersom de står för en liten del av det totala. Länets betydande källor är vägtrafik, de stora industrierna och småskalig uppvärmning.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Nilsson, Anna
(author)
-
Bottenfaunaundersökning i Kalmar län 2004 : Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter vid 6 vattendrag och 3 sjölitoraler
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Årets undersökning har omfattat totalt nio lokaler, sex lokaler i rinnande vatten och tre sjölitoraler. Proverna har tagits i västra delen av länet, på åtta lokaler i Emån och på en lokal i Stångån. Kalkning sker årligen i båda avrinningsområdena, vid någon enstaka punkt endast vartannat år. Bedömning har gjorts av försurningspåverkan, påverkan av organiska/ eutrofierande föroreningar (ej i sjöar) samt naturvärde.Resultatet visade att:• Samtliga lokaler bedömdes som obetydligt påverkade av försurning.• Fem av de sex lokalerna i rinnande vatten bedömdes som obetydligt påverkade av förorening. En lokal (Skärvån, Kängesbo, Em18) bedömdes vara måttligt påverkad.• En lokal bedömdes ha ett mycket högt naturvärde (Nötån, Kronobo, Em17). Fem lokaler bedömdes ha ett högt naturvärde och tre lokaler bedömdes ha ett allmänt naturvärde.Resultatet från 2004 visade att kalkningsinsatserna har varit tillräckliga för att upprätthålla en obetydlig försurningspåverkan i de undersökta vattendragen och sjöarna.
|
|
| 12. |
- Nöbelin, Fredrik
(author)
-
Elprovfiske 2013 – Undersökning 25 lokaler i Kalmar län
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Länsstyrelsen är ansvarig för att följa tillståndet i miljön. Inom ramen för länsstyrelsens regionala miljöövervaknings- och kalkeffektuppföljningsprogram genomfördes sommaren 2013 standardiserade elprovfisken på 25 lokaler, fördelade på arton vattendrag.Syftet med de fiskeribiologiska undersökningarna var att utgöra underlag för bedömning av försurningspåverkan, att fungera som underlag för bedömningar av ekologisk status samt att följa upp utförda åtgärder i vattendragen.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Nöbelin, Fredrik
(author)
-
Nätprovfiske i Kalmar län 2009
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom ramen för länsstyrelsens i Kalmar län kalkeffektuppföljning gjordes sommaren 2009 standardiserade nätprovfisken i sju sjöar. De provfiskade sjöarna hade fiskbestånd med fungerande reproduktion vilket indikerar goda vattenkemiska förhållanden.
|
|
| 15. |
- Sjöstrand, Per
(author)
-
Elfiske i Emån 2011 - från Em till Tingebro
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Elfiske för att följa utvecklingen av lax- och öringreproduktionen på lek- och uppväxtområden i nedre delen av Emån genomfördes i september 2011 på 7 lokaler som även fiskats tidigare år, några sedan 1993. Som regel genomfördes kvantitativa elfisken enligt standardiserad metodik och alla fångade fiskar artbestämdes, längdmättes och vägdes i art- eller åldersgrupper.Resultaten jämfört med tidigare år visar på sämre tätheter uppströms Karlshammar 2011 både för öring och för lax. Även om 2011 inte var något idealiskt år är resultaten överraskande svaga jämfört med elfiskena 2009. Troligen är en stor del av förklaringen brist på lekfisk. Områdena uppströms Finsjö har haft en negativ trend sedan 2002.Nere vid Em fanns normalt med årsungar av lax vilket visar att förutsättningarna vad gäller flöde och temperatur under 2011 har varit drägliga för laxen.
|
|
| 16. |
- Sjöstrand, Per
(author)
-
Elfiske i nedre delen av Emån 2009
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Emån är ett av Sveriges artrikaste vattendrag med skyddsvärda bestånd av mal, lax, öring, ål, flodnejonöga, nissöga, färna, vimma, stensimpa och möjligen asp för att nu nämna några av de 32 arter som noterats i ån. Elfiskena i Emån tillkom för att följa M74:s effekter på det vilda laxbeståndet och har fortsatt för att det gett möjligheter att följa både lax- och öringbeståndet och rapportera detta till de arbetsgrupper som jobbar med hela Östersjöns bestånd av stor laxfisk. Lokalerna har valts på bra uppväxtområden för laxfiskungar. Alla arter som fångats har dock dokumenterats och elfiskena har under åren gett intressanta fångster av bla mal och nissöga.
|
|
| 17. |
- Holmström, Cecilia
(author)
-
Bottenfauna 2014 : Undersökning av åtta vattendrag och fem sjölitoraler i Kalmar län
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med undersökningarna är att bedöma om sjöar och vattendrag är påverkat av försurningen. Bottenfaunan är en utmärkt indikator för att bedöma påverkan av bland annatförsurningen i våra sjöar och vattendrag. Resultatet kommer även att användas för att bedöma sjöars och vattendragens naturvärde och ekologiska status.
|
|
| 18. |
- Sundberg, Irene
(author)
-
Kiselalger i Kalmar län 2015
- 2016
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Kiselalger växer på stenar och andra fasta substrat i vattendrag och bildar ett mycket artrikt växtsamhälle som kan innehålla upp till 100 olika arter på en lokal. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. Anledningen är att de är mycket goda miljöindikatorer på både försurning och övergödning.Undersökningen är ett led i länets arbete med regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljning. Syftet med rapporten är att få en bättre karakterisering av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram.
|
|
| 19. |
- Zöttl, Elisatbet
(author)
-
Elprovfiske i Kalmar län 2015 - En sammanställning av resultat
- 2016
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Länsstyrelsen är ansvarig för att följa tillståndet i miljön. Inom ramen för länsstyrelsens regionala miljöövervaknings- och kalkeffektuppföljningsprogram genomfördes sommaren 2015 standardiserade elprovfisken på 25 lokaler, fördelade på 18 vattendrag.Syftet med elfisket var att utgöra ett underlag för att bedöma försurningspåverkan, som i sin tur är ett led i att följa upp effekten av länets kalkningsverksamhet. Resultaten kan också komma att fungera som underlag för bedömningar av ekologisk status, annan miljöpåverkan än försurning och att följa upp utförda åtgärder i vattendragen.
|
|
| 20. |
- Andersson, Sven
(author)
-
Dricksvatten i Kalmar län : Provtagning av grund- och ytvattenförekomster 2010-2014
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport redovisas provtagningar och kontroller av grundvattenförekomster under åren 2010-2014 som länsstyrelsen genomfört. Det primära syftet har varit att verifiera vattenkvaliteten i förekomster där kvalitetsproblem har identifierats eller kan befaras. Provtagningarna har 2014 kompletterats med bekämpningsmedelsanalyser i några för vattenförsörjningen viktiga och prioriterade ytvattenförekomster.Resultaten, tillsammans med nationell miljöövervakning (SGU) och kommunernas råvattenkontroller, utgör ett viktigt underlag för risk- och statusklassning av grundvattenförekomsterna inom vattenförvaltningsarbetet. Den preliminära bedömningen (2014) är att 20 grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status.Analysresultaten visar att rester av bekämpningsmedel finns i 9 av 20 undersökta vattenförekomster. Det rör sig i huvudsak om låga halter av ämnen som är förbjudna att använda sedan lång tid tillbaka (BAM och atrazin). Resultaten stämmer ganska väl med resultat från undersökningar i övriga delar av landet. I övrigt har förhöjda halter av nitrat (NO3-N) och klorid (Cl) påvisats i ett par förekomster som kan hänföras till mänsklig påverkan.
|
|
| 21. |
- Bisther, Maria
(author)
-
Barmarksinventering av utter i Kalmar län 2014
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Föreliggande rapport är en presentation av den barmarksinventering som utfördes under hösten 2014 i Kalmar län som en del i det gemensamma delprogrammet för utter. Syftet med delprogrammet är att på ett enhetligt och samordnat sätt följa förändringar i populationens utbredning och även indirekt relativa förändringar av populationsstorleken. I det gemensamma delprogrammet genomförs barmarksinventeringar med sex års intervall. Barmarksinventeringar ger en bild av utterns förekomst i landskapet, vilket gör att förändringar i utterns utbredningsområde kan följas. Inventeringar och observationer av utter ska ligga till grund för analys av hotbilder för arten och åtgärdsbehov som behövs för att trygga utterns framtid.
|
|
| 22. |
- Lydänge, Annika
(author)
-
Inventering av sandödla Lacerta agilis i Kalmar län 2005
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sandödlan (Lacerta agilis) inventerades i 37 områden och på totalt 90 lokaler i Kalmar län under 20 dagar mellan 1-23/6 och 18-27/7 2005. Avsikten var att kartlägga den aktuella förekomsten av sandödla och potentiella sandödlehabitat i länet, som ett led i Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för artens bevarande i Sverige. Inventeringen utfördes genom att 1) utifrån jordartskartor urskilja större sandområden, framförallt sådana som utgjordes av isälvsavlagringar, 2) på topografiska kartor lokalisera sand- och grustag, skjutbanor, större kraftledningsgator och sydsluttningar vid grusvägar, och 3) besöka alla lokaler i fält. Även gamla lokaler som sandödlor rapporterats ifrån besöktes. I länet finns sandödlan i dag på åtminstone 50 säkra lokaler. Före inventeringen hade sandödlan rapporterats från 22 lokaler mellan 1975 och 2005. Av dessa besöktes 17. De övriga fem lokalerna besöktes ej p.g.a. alltför vaga lägesbeskrivningar. En av dessa avser troligen en annan gammal lokal (Heliga korsets församling, Kalmar, troligen lokal 30D) och en ligger bara 600 meter söder om en ny lokal där sandödlor påträffades (väster om Smedby, söder om lokal 31B). Av de 17 besökta gamla lokalerna påträffades sandödlor på 13 (preliminärt 24 % utdöenden). Därtill hittades 37 helt nya lokaler med sandödlor under inventeringen. Efter att inventeringen avslutats erhölls information om ytterligare en lokal där sandödlor förekommer. Spridningsvägar verkar finnas mellan flera av lokalerna, främst i de södra 2/3 av länet. Tidigare har förmodligen ännu fler av lokalerna hängt samman i större nätverk. De flesta av lokalerna med sandödlor ligger i den sydöstra delen av länet, samt inom de större sandområdena med framförallt isälvsavlagringar, men många lokaler finns på mindre sandområden och även utanför dessa. I de norra och sydvästra delarna av länet är skogarna tätare och har ett större graninslag, och här påträffades sandödlan oftast på enstaka, relativt isolerade lokaler. Trots att många nya lokaler hittades under inventeringen är det inte troligt att sandödlans utbredning i länet ökat. Arten kan ha funnits vid de nyupptäckta lokalerna tidigare utan att dessa dokumenterats. I övriga Sverige där inventeringar gjorts har trenden varit nedåtgående, och minskningen är förmodligen sammanhängande med framförallt förändringarna i jord- och skogsbruket under 1900-talet. De har medfört minskat skogsbete, igenplantering av öppna marker och effektiv skogsbrandbekämpning, vilket i sin tur inneburit tätare skogar och brist på öppna sandytor, och därmed minskning av sandödlornas habitat. Skötselåtgärder i form av avverkning av skuggande trädbestånd och framskrapning av öppen sand måste i några fall ske kontinuerligt i och i anslutning till kvarvarande sandödlehabitat. Markens fuktighetsgrad på lokaler med sandödla i Kalmar län tycks vara friskare än längre norrut i Sverige där sandödlan förekommer, t.ex. i Värmland. Det innebär att öppna områden kan växa igen snabbare, och att sandödlorna i Kalmar i stor utsträckning är beroende av de öppna miljöer som skapats i sand- och grustag och vid skjutbanor. Innan den verksamheten kom igång var förmodligen skogsbete och avverkningar viktiga faktorer för att hålla skogarna öppna, kombinerat med frekventa bränder. De äldre jordbruksmarkerna i länet med ett stort inslag av kantzoner med för sandödlan lämplig miljö kan ha bidragit till att sandödlan idag ännu förekommer över en stor del av länet, och att spridningspotentialen verkar vara större i Kalmar jämfört med andra län. Eftersom lämplig miljö troligen också finns på åtskilliga oinventerade lokaler, finns sannolikt ytterligare en hel del förekomstlokaler i länet. Ytterligare inventering skulle vara värdefullt för att undersöka förekomster vid små områden av lämplig miljö som finns i stora delar av länet, samt för att påvisa eventuella populationer på några tidigare rapporterade lokaler som ej besöktes vid denna inventering. Förutom sandödlan är ett stort antal andra rödlistade arter, inte minst bland insekter, beroende av liknande miljöer. En lämplig åtgärd för att öka överlevnadsmöjligheten för alla dessa arter vore bl.a. att upphöra med efterbehandling av färdigbrukade grus- och sandtäkter, och i stället aktivt hålla dessa öppna för biologisk mångfald.
|
|
| 23. |
- Nöbelin, Fredrik
(author)
-
Elprovfiske 2014 : Undersökning av 22 lokaler i Kalmar län
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Länsstyrelsen är ansvarig för att följa tillståndet i miljön. Inom ramen för länsstyrelsens regionala miljöövervaknings- och kalkeffektuppföljningsprogram genomfördes sommaren 2014 standardiserade elprovfisken på 22 lokaler, fördelade på fjorton vattendrag.Syftet med de fiskeribiologiska undersökningarna var att utgöra underlag för bedömning av försurningspåverkan, att fungera som underlag för bedömningar av ekologisk status samt att följa upp utförda åtgärder i vattendragen.
|
|
| 24. |
- Nöbelin, Fredrik
(author)
-
Nätprovfiske 2014 : Undersökning av sju sjöar i Kalmar län
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Länsstyrelsen ansvarar för kalkningsverksamheten i länet. Inom kalkningsverksamheten ingår även att följa upp effekterna av genomförda kalkningar. Denna verksamhet, kalkeffektuppföljningen, omfattar såväl kemisk som biologisk provtagning. Inom den biologiska provtagningen genomförs bland annat nätprovfiske av kalkningens målsjöar. Föreliggande rapport är en del i detta arbete och en del av länets miljöövervakning.Syftet med rapporten är att bedöma om fisksamhället är påverkat av försurning, dels med avseende på populationsstruktur och dels med avseende på föryngring hos främst mört men även abborre. Resultatet används också vid bedömningar av sjöars naturvärde och ekologiska status. Resultaten rapporteras även till Databasen för Sjöprovfiske – NORS som SLU är nationell datavärd för.
|
|
| 25. |
- Ottvall, Richard, et al.
(author)
-
Häckfågelinventeringar inom Natura 2000 och LIFE-områden på Öland 2002 och 2004
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här rapporten sammanställer de häckfågelinventeringar som har utförts som en del av uppföljningen av utförda åtgärder i LIFE-projektet Strandängar och våtmarker i det öländska odlingslandskapet. Projektets mål är att arealen välhävdade, fuktiga och våta miljöer i det öländska odlingslandskapet ska öka. Författaren är ensam ansvarig för innehållet i rapporten, ståndpunkterna behöver alltså inte representera länsstyrelsens synsätt. År 2002 och 2004 utfördes fågelinventeringar i några av Ölands sjömarker och inlandsvåtmarker. Dessa ingår i nätverket Natura 2000 och i LIFE-projektet Strandängar och våtmarker i det öländska odlingslandskapet. Totalt 18 områden spridda över Öland inventerades. Syftet med inventeringen var flera, dels att se sambanden mellan vegetation, hävdstatus och fågelfauna, dels identifiera lokaler för hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter, samt att utvärdera restaureringsåtgärders effekter på fågellivet. Varje område besöktes vid minst fyra tillfällen under våren. Första besöket gjordes omkring den 25 april, det andra omkring den 10 maj, det tredje omkring den 25 maj och det fjärde omkring den 10 juni. Vid besöken noterades på inventeringskartor andfåglar (inkl. doppingar, gäss och svanar), vadare, måsar och tärnor, samt gulärla. Under inventeringarna har som regel även sothöna räknats. Som huvudmetod har revirkartering använts. Denna har kompletterats med parräkning och bokartering. Vid parräkning av andfåglar har stationära hannar räknats som par. Besöks- och revirkartor har upprättats för alla områden. Närmare uppgifter om inventeringsmetodik finns i projektets inventeringsinstruktion (Bilaga 2). En översiktlig bedömning av hävden har gjorts för varje inventerat område. Här har betesdriften klassats i fyra grupper från välhävdat till saknad hävd. Inventeringsprotokollen och kartorna har gåtts igenom av författaren och i några fall har inventerarnas bedömningar av antalet par/revir justerats för att få en så likartad bedömning som möjligt för hela materialet. När det gäller felkällor och brister i materialet kan de delas upp i två delar. Första delen gäller i vilken mån resultatet kan anses heltäckande och ge en riktig bild av delområdenas fågelbestånd. Endast fyra inventeringstillfällen under säsongen innebär att vissa arter (tidiga eller sena) egentligen bara får ett eller två tillfällen att bli registrerade. Dessutom kommer arter som är svårinventerade genom att de håller sig dolda förmodligen att bli underrepresenterade. Något säkert mått på områdets verkliga antal häckande fåglar räcker denna inventering inte till. För att få ett sådant skulle betydligt fler inventeringstillfällen behövas. Några av de områden som inventerats är också mycket välbesökta av ornitologer och en sammanställning av rapporter från dessa områden visar att en hel del har missats av inventerarna. Inventeringens mål var dock inte att göra en komplett kartläggning av de aktuella arternas numerär. Andra delen gäller i vilken mån resultatet kan användas för jämförelser mellan inventeringsår, och se samband med vegetation, utförda röjningar och hävdstatus. Även i denna del gäller naturligtvis begränsningar i och med det låga antalet inventeringstillfällen, där framför allt tidiga och sent häckande arter riskerar att bli felräknade. När det gäller jämförelser mellan år och inom olika områden har detta dock mindre betydelse och det är i stället viktigt att olika inventeringar inom samma område är likartat utförda. Detta kan nog sägas vara fallet i den här inventeringen av två skäl. Det första är att alla inventerare är erfarna och har god kännedom om den lokala fågelfaunan. Det andra är att i de flesta fall har inventerarna varit desamma under de båda inventeringsåren. En annan möjlig felkälla av betydelse kan vara olika uttydning av vad som räknas som revir, t.ex. för svårbedömda arter som enkelbeckasin och gravand. Här har författaren dock försökt rätta till detta genom en extra utvärdering. Gravänder förekommer ofta i de aktuella områdena, men säkra häckningsindicier är däremot få. Visserligen ses både par och hannar vilka skulle kunna räknas till häckfåglarna, men ofta samlar de sig i större grupper eller visar inte några areella revir vilket skulle kunna medföra att de blir förda till gruppen inte häckande. Bara ett fåtal revir blir belagda genom bofynd eller ungkullar och ofta får inventeraren göra en subjektiv bedömning av antalet revir, en bedömning som lätt kan skifta mellan år och olika inventerare. När det gäller enkelbeckasin kompliceras räkningen dels av stora spelområden som korsar andra revir, dels av att tillfälligt uppträdande beckasiner. Beckasiner som fortfarande är på flyttning norrut och riskerar att räknas in bland de häckande. Eftersom inventeringen utförts under två skilda år är det viktigt att veta om dessa båda säsonger skiljer sig på något avgörande sätt. Dels vädermässigt under såväl vårflyttning som under häckningen (=inventeringsperioden), dels om förhållanden under såväl mellanliggande år som vintrar medfört avgörande skillnader. En översiktlig väderanalys har inte visat på några större skillnader mellan åren, medan däremot en kontroll av inventeringsdata från andra områden utanför denna inventering (på Öland och Gotland) har visat att 2004 måste betecknas som ett ovanligt gott år för framför allt de flesta vadare (Jan Pettersson muntligen).
|
|
