| 1. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(author)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(author)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Jan, et al.
(author)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015 : Resursöversikt
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 40 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sex skal-och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är en beskrivning av hur de provfisken som ligger till grund för analys och rådgivning utförs.Översikten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 6. |
- Andersson, Magnus, et al.
(author)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 7. |
- Axenrot, Thomas
(author)
-
Applying the European hydroacoustic standard on fish abundance estimation (EN 15910) : survey experiences from three European countries
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Hydroacoustics is an internationally approved method to study fish for abundance estimates and behaviour to increase our understanding of aquatic ecosystems. In Europe and North- America, the need to compare results between years, lakes and countries has been recognized and as a consequence of this, acoustic methods are being standardized. To study how the European standard Water quality – Guidance on the estimation of fish abundance with mobile hydroacoustic methods (CEN 2014) was perceived by different users, a joint evaluation of the implementation of the standard was performed in 2014 by hydroacoustic experts from three European countries. In some parts of the standard the participants´ actions were different from what was described by the standard, and in some cases methods differed among the participants. A general explanation for most of these cases was that stable equipment performance and experience from discrete surveys reduce the need of controlling actions. We suggest that the results of this study should be considered at the revision of the standard (EN 15910) scheduled for 2017.
|
|
| 8. |
- Axenrot, Thomas; Bergqvist, Björn; Carlstein, Mikael; Degerman, Erik,
(author)
-
Fiskundersökningar i större vattendrag
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- De större vattendragen (åar, älvar och floder) är ofta bristfälligtundersökta, trots att de ofta är kraftigt påverkade av mänskligaaktiviteter. Under senare år har behovet av undersökningari dessa vattendrag ökat eftersom EU:s ramdirektiv för vattenkräver övervakning av vattnens ekologiska status i alla typer avvatten. Det har också under senare förts fram önskemål om attkunna använda metoder som inte är destruktiva (dödande) vidkvantifi ering av fi skförekomsten i både sjöar och vattendrag.I syfte att utveckla icke dödande metoder för kvantitativafi skundersökningar i större vattendrag har under åren 2005och 2006 ett pilotprojekt omfattande både båtelfi ske ochhydroakustiska metoder (mobil horisontell ekolodning)genomförts i vattendragen Österdalälven (Älvdalens kommun)och Svartån (Örebro kommun). Projektet har genomförts som ettsamarbetsprojekt mellan Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium,Systemekologiska institutionen vid Stockholms Universitet ochF.A.S.T. – Fiskeresursgruppen vid Älvdalens utbildningscentrum.Projektet har genomförts som ett utvecklingsprojekt inommiljöövervakningsprogrammet och har fi nansierats avNaturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet.Arbetet har genomförts med målsättningen att metodiken skallvara tillämpbar för såväl övervakning av fi skresurserna somför miljöövervakning och bedömning av ekologisk status enligtramdirektivets krav. Dessutom skall metodiken kunna användasför uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen. Villkorsom måste uppfyllas är att metoderna skall ge informationom fi skbeståndens sammansättning, individtäthet ochstorleksfördelning utan att fi sken behöver dödas.I denna rapport redovisas resultatet av undersökningarna ochen jämförelse av de båda testade metoderna (båtelfi ske ochekolodning), dessutom ges rekommendationer för framtidaundersökningar i större vattendrag. Avsikten är att rapporten skallutgöra plattform för arbetet med att ta fram en standardiseradmetodik för undersökningar i större vattendrag som inte ärvadbara.
|
|
| 9. |
- Axenrot, Thomas
(author)
-
Bedömning av pelagiska fiskbestånd
- 2009
-
In: Rapport från Vätternvårdsförbundet. - 1102-3791. ; , s. 62-73
-
Other publication (other academic/artistic)
|
|
| 10. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(author)
-
Behovsanalys och förslag på övervakning av fisk och kräfta : Underlag för beståndsbedömningar i Hjälmaren, Mälaren, Vänern och Vättern
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under 2021-2023 hade SLU Aqua ett uppdrag från HaV att utvärdera den data som finns för fisk och kräftor i Sveriges stora sjöar. Projekten Miljöövervakning stora sjöarna och Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar lyfter fram datainsamlingen utifrån olika syften och olika sätt.Denna rapport presenterar resultat från ett av dessa uppdrag.Eftersom uppdragen går ihop gällande inriktning och syfte är detta en sammanfattning av bägge uppdragen. Inom projektet Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar gjordes en fördjupning i nuvarande datainsamling för att hitta förbättringar på hur man förvaltar fisket och ekosystemen.Inom projektet Miljöövervakning stora sjöarna utvärderades datainsamlingen och hur den utförs utifrån krav och behov inom följande direktiv:VattendirektivetArt- och habitatdirektivetEU:s förordning gällande invasiva arterBåda uppdragen gällde stora delar av den löpande fiskerioberoende datainsamlingen av fisk och kräftor i de stora sjöarna. Man har särskilt fokuserat på de stora, långsiktiga uppdragen HaV har gett till SLU Aqua – Institutionen för akvatiska resurser:hydroakustiska expeditioner med tillhörande provtrålning i den fria vattenmassan för bedömning av status hos pelagisk fisk och kvantitativ uppskattning av beståndsstorlekprovfisken med bottensatta översiktsnät för bedömning av status för bentiska arterkräftprovfisken med standardiserade betade burar.Den fiskerioberoende datainsamlingen har varit särskilt viktig för resursförvaltningen. Bedömningar av statusen hos de viktigaste fisk- och kräftbestånden baseras på data från programmen och publiceras kontinuerligt i SLU:s webbportal Fiskbarometern https://fiskbarometern.se/rapport/2023.Den fiskeriberoende datainsamlingen (till exempel fångststatistik från fisket) är också viktig för resursförvaltningen. Resultaten används inom flera områden som styr fisket, exempelvis licensprövningar, utfärdande av redskapsdispenser, utformning av tekniska fiskeregler, prioritering av fiskevårdsåtgärder med mera.Vattenförvaltningsförordningen ställer krav på kontrollerande och operativ övervakning av en rad biologiska kvalitetselement som används för bedömning av ekologisk status. Ett av dessa är fisk.Resultat från fiskundersökningar används därför också inom ramen för vattenförvaltningen. Enligt vattendirektivet ska särskild hänsyn tas till det som kallas betydande vatten, i Sverige handlar det om sjöar med en areal överstigande 100 km2. Storleken på sjöarna, att de ofta delas upp i flera vattenförekomster som fisk kan migrera mellan, den höga artrikedomen samt den ofta komplexa kombinationen av påverkanskällor medför utmaningar för bedömning av ekologisk status. I dagsläget saknas lämpliga bedömningsgrunder för fisk i betydande vatten och ofta används istället expertbedömningar.Viktigt hitta synergier mellan behov inom resurs- och vattenförvaltningÖvervakningen av fisk och kräftor ska möta behoven inom både resurs- och vattenförvaltningen. Dessa två uppdrag som nu rapporteras kan ses som ett första steg i att optimera övervakningen så att den på sikt kan tillfredsställa behov inom bägge områdena. I många fall finns betydande överlapp mellan behoven inom resurs- och vattenförvaltningen och därför behöver framtidens övervakning hitta välavvägda upplägg som genererar synergieffekter. Utvecklingen av övervakningen och dess användning inom olika förvaltningsområden behöver också samordnas med länsstyrelser, vattenvårdsförbund och andra relevanta aktörer.Betydelsen av målbilder och referenstillståndEn utmaning inom både resurs- och vattenförvaltningen är att definiera målbilder och referenstillstånd i sjöar som under lång tid varit lokalt påverkade av mänskliga aktiviteter. De stora sjöarna saknar dessutom referensområden som är opåverkade av lokala påverkanskällor. Påverkan går ofta långt tillbaka i historien, långt innan man började med datainsamling på fisk, därför är det också svårt att jämföra med opåverkade referensperioder.De båda uppdragen poängterar därför betydelsen av dels tydliga och välformulerade målbilder som tar hänsyn till lämpliga tidsperspektiv och dels att målformuleringar och uppföljning förankras med berörda aktörer som är involverade i resurs- och vattenförvaltningen. Viktigt är också att identifiera och hantera mål som står i konflikt med varandra, exempelvis gällande övergödning som sänker vattenkvalitet men i gengäld kan ge ökad resursproduktion.Betydelsen av geografisk täckningResultaten från de parallella uppdragen understryker behovet av övervakning med en god täckning av olika delområden i sjöarna. Det är statistiskt fördelaktigt med undersökningar i många olika delområden jämfört med en hög ansträngning i ett fåtal delområden. Förbättrad täckning ökar dessutom möjligheten att kunna följa och bedöma ekologisk status i de mindre vattenförekomster inom de stora sjöarna där det just nu inte sker någon datainsamling med avseende på fisk.En god täckning ger även data om fler geografiskt avgränsade delbestånd vilket kan ge bättre bedömningar av fiskresurserna. Då kan programmen också på ett bättre sätt fånga upp olika typer av habitat och olika miljö- och påverkansgradienter. Det kan bli lättare att bedöma effekter av fiske och andra påverkanskällor och även att identifiera och bevara de viktigaste områdena för fisken. Bättre täckning kan också öka sannolikheten att upptäcka och följa upp förekomsten av invasiva arter.Utveckling av indikatorer för uppföljningBåde inom resurs- och vattenförvaltningen används indikatorer för att bedöma status (hos fisk- och kräftbestånden samt miljön) och hur fiskbestånden utvecklas över tid. Indikatorerna som används är idag olika för resurs- respektive vattenförvaltningen men det finns tematiskt överlapp och behov av samordning i utvecklingen av indikatorer och tillhörande referensnivåer.De indikatorer som hittills har utvecklats för att bedöma ekologisk status i svenska sjöar kan inte tillämpas i större sjöar. Därför finns ett behov att utveckla nya indikatorer specifikt för dessa. Vissa påverkanskällor bedömdes vara särskilt viktiga att fånga upp. Dessa var övergödning, hydromorfologisk påverkan och påverkan på konnektivitet. Framtida arbete behöver identifiera hur dessa påverkanskällor påverkar enskilda fisk- och skaldjursbestånd och ekosystemet samt utveckla lämpliga indikatorer som kan följa utvecklingen.Det sker för tillfället en utveckling av indikatorer för att bättra kunna bedöma bestånden av fisk och kräfta (Nadaffi med flera 2023). Förhoppningsvis kan en del av dessa metoder och ansatser även tillämpas i utvecklingen av indikatorer inom vattenförvaltningen. Exempelvis används indikatorer för uppföljning av havsmiljödirektivet också för bedömning av beståndens status ur ett resursperspektiv (Östman med flera 2023).Urvalet av indikatorer som används inom förvaltningen kan få betydelse för prioriteringar inom datainsamlingen. Kraven på data kan skilja sig mellan olika indikatorer vilket innebär att olika indikatorer har olika behov vad gäller provtagningsdesign.Utveckling av nya metoder för datainsamlingÖkade krav och behov när både vatten- och resursförvaltning ska optimeras, i kombination med ytterligare aspekter som införande av ekosystembaserad förvaltning och krav på att antalet fiskar som dödas i undersökningarna ska minska, innebär att övervakningens metoder behöver utvecklas. Detta kan delvis lösas genom att man ser över utformning, inriktning och omfattning av befintlig övervakning men det kan också innebära att man behöver komplettera datainsamlingen med andra, nya, metoder.Nuvarande övervakning fångar dessutom inte upp alla relevanta arter, exempelvis gädda som är viktig för både fisket och ekosystemen, varför alternativa metoder som kan följa fler arter behövs. De senaste åren har det skett en teknisk utveckling av insamlings- och analysmetoder för fisk och kräftor (e-DNA, akustik till exempel) vilket kan vara aktuellt att implementera. Revidering av metodik inom övervakning tar dock tid och innebär, initialt, högre kostnader.Förutom fiskerioberoende metoder och den fiskeriberoende datainsamlingen som görs idag lyfter bägge rapporterna möjligheten att samla in ytterligare data från fisket som en alternativ metod. Trots att det finns skillnader i val av metoder, upplägg och prioriteringar kan dessutom samverkan med våra grannländer också vara ett sätt att utveckla datainsamlingen och dess tillämpningar inom både vatten- och resursförvaltningen.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(author)
-
Effekter av havsbaserad vindkraft på pelagisk fisk : Undersökning av miljökonsekvenser under driftfasen på fisk som lever i havet vid vindparken Utgrunden 1 och två närliggande områden i Kalmar Sund
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Havsbaserad vindkraft planeras för och byggs ut kustnära och på utsjöbankar som svar på en ökande efterfrågan på förnyelsebar energi. Dagens kunskap om effekter på fisk och konsekvenser för fisket på grund av genererat undervattensljud och förändrade livsmiljöer vid etablering av havsbaserad vindkraft är bristfällig. Studier av fiskars hörsel har visat att flera fiskarter, till exempel sill och torsk hör lågfrekvent ljud liknande det som genereras av vindkraftverk. De sju turbinerna vid vindparken Utgrunden 1 alstrar ljud som kan uppfattas av fiskar som lever i öppet vatten till havs, pelagiska fiskarter både i vindparken och i ett område utanför själva parken. Delprojekt Effekter av havsbaserad vindkraft på pelagisk fisk inom Kunskapsprogrammet Vindval syftar till att öka kunskapen om möjliga miljökonsekvenser av havsbaserad vindkraft på pelagisk fisk under driftsfasen. Den första delstudien fokuserade på en jämförelse av fisktäthet, fisksamhällets fördelning vid vindparken och närliggande områden (200 m till 10 km avstånd från fundamenten). Den andra delstudien fokuserade på möjliga effekter av vindkraft på fiskbeteende i nära anslutning till fundamenten (2-35 m avstånd). Fältundersökningarna genomfördes i Kalmarsund för delstudie 1 från vår till höst under åren 2005–2007 vid vindparken Utgrunden 1 och två referensområden, och för delstudie 2 i vindparken vår och höst 2009. Resultaten visar attOmrådet med vindkraftverk och det närliggande referensområdet hade lägre fisktäthet än referensområdet som ligger längst bort. Skillnaden var statistiskt signifikant för fiskar i storleksgrupperna 30-80 mm (spigg), 80-140 mm (skarpsill, liten sill) och 140-250 mm (vuxen sill).För fisk i storleksgruppen 30-80 mm angavs område (Vindpark, Utgrunden 2, referens) som signifikant orsak till skillnaden i fisktäthet i det längst bort belägna referensområdet.För fiskar upp till 250 mm (torsk och lax) observerades ingen statistiskt signifikant skillnad i fisktäthet mellan områdena.Någon positiv effekt på tätheten av fisk som till exempel aggregering av fisk p.g.a. tillkomst av habitat iakttogs inte.Pelagiska fiskars simhastighet minskade med ökande rotorhastigheter och elproduktion. Det är dock oklart huruvida dessa effekter berodde på ökade ljudnivåer från kraftverken eller t ex vindinducerade vattenströmmar.Utbyggnaden vid Utgrunden 1 har inte haft några signifikanta konsekvenser för fisksamhället p.g.a. förändrat fiske. I denna del av Kalmar sund bedrivs inget eller mycket lite yrkesmässigt fiske.Resultaten från första delstudien visar på skillnader i fisktäthet mellan områden för fiskar större än 250 mm, men pekar inte entydigt ut vilken faktor av de utvärderade (position, område) som orsakar dessa skillnader. Även naturliga förhållanden förväntas resultera i skillnader och en begränsning i delstudie 1 är att det saknas information om tätheten av fisk i de undersökta områdena före etablering av vindkraftverken vid Utgrunden 1. En svaghet i delstudie 2 är svårigheten att skilja på olika effekter av ljud från vind på grund av en hög grad av korrelation mellan aktuella variabler.
|
|
| 14. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(author)
-
Fisksamhället i Storsjön, Jämtland : Undersökningar med ekolodning, trålning och nätprovfiske år 2011
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Storsjön är Sveriges femte största sjö, men miljöövervakning med avseende på fisksamhället har varit sparsam. I syfte att råda bot på detta undersöktes fisksamhället i september 2011 med ekolodning, trålning och nätprovfiske. Resultaten från denna undersökning jämfördes med tidigare undersökningar i Storsjön och med resultat från liknande undersökningar i Siljan och Vättern. Nors introducerades i Storsjön 1977 och verkar ha etablerat sig från mitten av 1980-talet. Resultaten från 2011 visar en stabil norspopulation med god och regelbunden rekrytering. Mängden sik har varierat över tiden, med en tendens till minskande biomassa, men god rekrytering noterades 2011. Jämfört med tidigare undersökningar kunde konstateras att storleksfördelningen hos norsoch sikpopulationerna inte förändrats. Fiskarnas vertikala utbredning visade att småvuxen, planktonätande sik uppehöll sig i det varmare vattnet ovanför språngskiktet, medan nors återfanns i det kallare vattnet i och under språngskiktet. Därigenom minskar konkurrensen om den gemensamma födan djurplankton. Även abborre uppehöll sig över språngskiktet, men inte i öppet vatten utan närmare strand- eller grundområden. Större sikar var också vanligast i sådana områden. Resultaten visade att de olika metoderna kompletterar varandra. Endast en av metoderna skulle inte ge den helhetsbild som nu kan presenteras av såväl fisksamhälle som rekrytering. Ingen av metoderna lyckades emellertid väl beskriva populationerna av öring, röding och införd kanadaröding. Resultaten för öring från ekolodning/trålning och nätprovfisken 2011 jämfördes därför med motsvarande resultat från en trollingtävling samma år. De förändringar i Storsjöns ekosystem som ägt rum sedan 1970-talet, med introduktion av nya fiskarter och invandring av pungräkor, är så omfattande att fortsatt regelbunden övervakning föreslås och lämpliga metoder diskuteras kortfattat.
|
|
| 15. |
- Axenrot, Thomas
(author)
-
Hydroakustik i sötvatten: ett verktyg i fisk- och miljöövervakning
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Hydroakustik används idag globalt vid yrkes- och fritidsfiske, men även vetenskapligt i syfte att bidra med underlag till förvaltning av fiskbestånd och för miljöövervakning. Tekniken har genomgått en allt snabbare utveckling under de senaste hundra åren och är särskilt lämplig då stora områden och djup ska övervakas. De vetenskapliga tillämpningarna förutsätter ekolod som kan kalibreras men även kunskaper om området som ska undersökas och fiskars biologi, fysiologi och beteende för tolkning av resultaten. Hydroakustik skadar eller dödar inte fiskarna, men ofta måste mindre stickprov fångas för att bestämma art- och storlekssammansättning. För beståndsskattning av fisk är den vanligaste metoden mobil, vertikal ekolodning. En undersökning föregås av planering för adekvat utformning utifrån syfte och aktuella förutsättningar. Hydroakustiska data samlas in längs transekter som planerats för att ge erforderlig täckning av området som ska undersökas. I Sveriges stora sjöar har hydroakustik använts för beståndsskattning av pelagiska fiskar sedan början av 1990-talet. De bearbetade resultaten och analyserna bidrar med underlag till myndigheter att bedriva ekosystembaserad fiskförvaltning samt att upptäcka och följa eventuella förändringar i fisksamhällen och miljö.
|
|
| 16. |
- Axenrot, Thomas
(author)
-
Including 38 kHz in the standardization protocol for hydroacoustic fish surveys in temperate lakes
- 2019
-
In: Remote sensing in ecology and conservation. - : Wiley. - 2056-3485. ; 5, s. 332-345
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Hydroacoustics has become a requisite method to assess fish populations and allows to describe the relationships of fish with other elements of the aquatic ecosystem. This nonintrusive method is currently an integral part of the sampling procedures recommended for fish stock assessment by the Water Framework Directive and has been standardized by the European Committee for Standardization [CEN (2014) CSN EN 15910 - Water quality - Guidance on the estimation of fish abundance with mobile hydroacoustic methods, Category: 7577 Water quality. Biological.]. In Europe, hydroacoustic surveys are performed in freshwater using different frequencies. Consequently, there is a need to evaluate if survey results can be compared. This study aimed to carry out in situ comparisons at the 38 kHz frequency (noted f) with two other commonly used frequencies, 70 and 200 kHz. The 38 kHz frequency has seldom been compared with other frequencies in freshwater although it is widely used worldwide, especially in the Great Lakes of North America and in Sweden. In 2016, hydroacoustic data were acquired in Lakes Annecy and Bourget using methods validated in previous studies that compared the frequencies 70, 120 and 200 kHz. This study showed similar density and biomass estimations as a function of frequency, density(f) and biomass(f), between the frequencies studied for low to moderate fish densities. For higher fish densities, the results were more variable and need to be verified. Fish density(f) and biomass(f) estimations sometimes exhibit differences between frequencies, which is not fully in agreement with theoretical calculations. The aim of this study was to evaluate frequency comparisons in practise. However, if the differences on acoustic metrics, density(f) or biomass(f) between frequencies were occasionally statistically significant, the differences were small enough to be considered negligible for fish population management. These analyses led to better knowledge of the responses from fish in temperate lakes for the studied frequencies. Our findings should be considered when revising the CEN standard.
|
|
| 17. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(author)
-
Multifrequency discrimination of fish and mysids
- 2009
-
In: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 66:6, s. 1106-1110
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The opossumshrimp (Mysis relicta) is common in many lakes in the northernparts of Eurasia and North America. The shrimp is often an importantlink in the foodweb for fish, either throughout life or in earlylife stages. Generally, quantitative measurements of mysidsin large volumes of water are difficult to obtain with traditionalsampling methods. In this pilot study, measurements of volume-backscatteringstrength (Sv) at 38, 120, and 200 kHz were used to separatebackscattering from fish and mysids. Mysids were sampled withtrawls. Where mysids were caught, the correlations between mysidbiomass (dry weight) and mean Sv at 120 and 200 kHz were positive(r2 = 0.89 and 0.81, respectively). Where mysids were abundant,the Sv exhibited a characteristic frequency response. This wasnot found where mysids were scarce or absent. Therefore, areaswith great abundances of mysids can be identified, and theirbiomasses estimated from data collected during ecosystem monitoring.
|
|
| 18. |
- Axenrot, Thomas
(author)
-
Nors och siklöja
- 2012
-
In: Vänern, Årsskrift 2012. ; 73:73, s. 63-67
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- För norsbeståndet noterades 2011 en fortsatt minskning av det vuxna beståndet. Nors är fortfarande den absolut vanligaste fisken i öppet vatten, men mängden vuxna norsar ligger nu under genomsnittet för undersökningsperioden (1995-2011). Rekryteringen av nors 2011 var däremot god, till skillnad från 2009-2010. Siklöjebeståndet har visat på en svagt positiv trend efter 2003. Den övervägande delen av beståndet har sedan dess funnits i Värmlandssjön. För 2010-2011 noterades en minskning av beståndet i hela Vänern till strax under genomsnitt för hela undersökningsperioden. Rekrytering av siklöja noterades 2011 i båda bassängerna.
|
|
| 19. |
- Axenrot, Thomas
(author)
-
Nors och siklöja
- 2013
-
In: Vänern - Årsskrift 2013. ; :77, s. 64-68
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)abstract
- Norsbeståndet har minskat de senaste fyra åren och är nu strax under medel för hela undersökningsperioden (1995-2012). Till antal är nors fortfarande den absolut vanligaste fisken i öppet vatten, men sett till biomassa av 1-årig fisk och äldre finns lika mycket siklöja som nors. Rekryteringen av nors har varit god både 2011 och 2012. Den svagt positiva trenden för siklöjebeståndet som inleddes 2003 verkar ha stannat av. Minskningen av beståndet som noterades för 2010 har bestått under 2011 och 2012 och antalet siklöjor var 2012 strax under medel för hela undersökningsperioden. Rekryteringen av siklöja var svag 2012.
|
|
| 20. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(author)
-
Ontogenetic variation in lacustrine European smelt (Osmerus eperlanus) populations as a response to ecosystem characteristics : an indicator of population sensitivity to environmental and climate stressors
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Smelts play a key role in the pelagic ecosystem of large lakes in northern Europe and North America. In numbers, they often dominate the open water. In large lakes in Scandinavia (including Finland), European smelt (Osmerus eperlanus L.), a cold-water glacial relict, is commonly the most important prey for piscivorous fish species, but also acts by ontogenetic shifts as a predator on zoo-plankton, small crustaceans, fish larvae, mysids and occasionally – with increasing size - fish. Furthermore, the large numbers of smelt in the open water are important competitors to other planktivorous fish. Due to the diverse life histories and biological interactions of smelt in large lakes, its role in the food-web structure is expected to be variable. Smelt population dynamics, recruitment, size and age structure, growth, life history and mortality were analysed and compared for five Swedish lakes that varied in size, depth, morphology, trophic status and latitude to understand the varying life histories and roles in lake food-webs. The results showed that in shallow, eutrophic lakes smelt stayed small and short-lived, and populations experienced high mortality. In deeper, colder and less nutrient-rich lakes, smelts grew larger and older, and might shift to a piscivorous trophic level. By ontogenetic adaptions smelt seems to uphold high abundance and recruitment over a wide range of ecosystems, but in shallow lakes without cold water refuges smelt populations run the risk of collapsing on the occasion of extremely warm summers with drastic consequences for their predators and lake ecosystems.
|
|
| 21. |
- Axenrot, Thomas, 1954-
(author)
-
Pelagic Fish Distribution and Dynamics in Coastal Areas in the Baltic Sea Proper
- 2005
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Pelagic fish distribution and diel behaviour patterns were studied in coastal areas in the north-western Baltic Sea Proper to understand more about how fish distribution and behaviour might affect planning and analyses of results of hydroacoustic surveys (Papers I and II). The vertical distribution of fish at night from spring to autumn showed seasonal and annual trends that could be explained by predictable and consistent seasonal changes, e.g., in temperature and stratification. Horizontal fish distributions did not show any trends probably owing to a lack of such seasonal characteristics. The observed vertical fish distribution over the diel cycle showed that hydroacoustic surveys at night were to be preferred over daytime surveys. At night, fish did not school and were generally less aggregated resulting in less variable hydroacoustic backscattering values and a higher percentage of single echo detections. By starting the surveys one hour after sunset and stopping one hour before sunrise, confusion between day- and nighttime behaviour in fish could be avoided. At night, fish occupied mid-water layers to a higher extent than surface and bottom layers, which was beneficial for the quality of the hydroacoustic data, particularly with respect to the hydroacoustic blind and dead zones (i.e. surface and bottom, respectively).To quantify seasonal changes in pelagic fish abundance, densities and size distributions, nighttime hydroacoustic surveys were done every second week from spring through autumn in 2000 and 2001 (Paper III). There was a drastic increase in fish abundance and densities that started in early July and peaked in mid-August in both years. Analyses of the hydroacoustic data in relation to gillnet and trawl catches showed that the increase was caused mainly by young-of-the-year (YOY) herring. This age class is commonly not well represented in catches using traditional sampling methods like gillnets and trawling. Consequently, hydroacoustic data that have high precision and accuracy may improve quantitative estimates and our understanding of the biology in coastal nursery areas.Baltic herring spawn in coastal areas and the density of metamorphosed YOY individuals may provide an early estimate of year-class strength. By analysing the relationship between parameters known to affect recruitment success and year-class strength in age 2 herring (YCS) a model that predicted herring recruitment was developed (Paper IV). The model explained 93 % of the variation in the number of age 2 herring over the period 1985-2000 and included the parameters YOY densities, climate (North Atlantic Oscillation index) and spawning stock biomass (SSB). Thus YCS could be predicted two years earlier than today and three years before entering the fishery. Up to the present, three new years (2001-2003) have become available for testing the model. For one of these years the predicted YCS was notably different from the assessed YCS. The reason for this is not fully understood, but for all three years SSB was outside the range used in the original model. Including the three new years into the data series resulted in a poorer explanation of the observed recruitment variation (55 %). A comparison of the standardized regression coefficients of both models showed increased significance for the parameter YOY (from 0.47 to 0.61).
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(author)
-
Seasonal variation in thermal habitat volume for cold-water fish populations : implications for hydroacoustic survey design and stock assessment
- 2023
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- For accurate stock assessment, survey design must consider fish behavior and ecology. Yearlings and older individuals of the commercially exploited cold-water species vendace (Coregonus albula) are found below the metalimnion through periods of thermal stratification. These stratification periods generally last for 3-4 months, from the middle of summer to early autumn. In lakes with heterogeneous distribution of depths, the habitat volume for vendace vary drastically within and across years, which affects the distribution and population densities. Variable thermal habitat volumes, with food and oxygen depletion in the hypolimnion through the period of stratification, may act as a population size-regulating factor.Using hydroacoustics in combination with trawl data and temperature profiles, we examined the distribution of vendace through annual periods of thermal stratification. We found that yearling and older vendace these periods were confined to cold-water habitat volumes representing less than 10 % of the total water volume of Lake Mälaren, the third largest lake in Sweden. By introducing stratification to the design of hydroacoustic surveys supported by midwater trawling, seasonal aggregations of fish in temporally restricted thermal habitat volumes can be used to lower survey effort and improve the precision in estimates of population size. Temporally restricted habitat volumes may induce risks for the populations to over-fishing and sensitivity to environmental changes that potentially may call for directed management.
|
|
| 25. |
|
|
