| 1. |
- Akselsson, Roland, et al.
(författare)
-
Fysikaliska faktorer
- 1994
-
Ingår i: Arbete Människa Teknik. - 9175224143 ; , s. 45-113
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Akselsson, Roland, et al.
(författare)
-
Fysikaliska faktorer
- 2005
-
Ingår i: Arbete Människa Teknik. - 9175228955 ; , s. 45-113
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Bohgard, Mats, et al.
(författare)
-
Chemical Health Risks
- 2009
-
Ingår i: Work and Technology on Human Terms. - 9789173650588 ; , s. 307-337
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Bohgard, Mats, et al.
(författare)
-
Fysikaliska faktorer
- 2008
-
Ingår i: Arbete och teknik på människans villkor. - 9789173650373 ; , s. 191-307
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Bohgard, Mats, et al.
(författare)
-
Kemiska hälsorisker
- 2008
-
Ingår i: Arbete och teknik på människans villkor. - 9789173650373 ; , s. 309-337
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Bohgard, Mats, et al.
(författare)
-
Physical Factors
- 2009
-
Ingår i: Work and Technology on Human Terms. - 9789173650588 ; , s. 191-306
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 8. |
- Wickenberg, Per, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2004
-
Ingår i: Arbetsmiljö - kunskap och handling. - 914403847X ; , s. 11-35
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Akselsson, Roland, et al.
(författare)
-
Luftföroreningar vid svetsning
- 1977
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PIXE-analyser kan utföras med utvecklad analysuppställning med noggrannhet och precision av c:a 10 % och med hög analyskapacitet. Ett dataprogram för evaluering av räntgenspektra presenteras. Inverkan av provtjocklek vid PIXE-analys av inhomogena prov har studerats och korrektioner föreslås. Fluorinnehållet i filterprov har bestämts, samtidigt med PIXE-analys, genom utnyttjande av en kärnfysikalisk reaktion som ger resultat med god noggrannhet och precision. Svetsaerosoler har karakteriserats m.h.a. PIXE, ESCA och TEM/EDAX. En uppställning för insamling av svetsaerosoler under utveckling och hittillsvarande resultat indikerar representativ provinsamling med god reproducerbarhet.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Dahl, Andreas, et al.
(författare)
-
Traffic-generated emissions of ultrafine particles from pavement-tire interface
- 2006
-
Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier. - 1352-2310 .- 1873-2844. ; 40:7, s. 1314-1323
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In a road simulator study, a significant source of sub-micrometer fine particles produced by the road-tire interface was observed. Since the particle size distribution and source strength is dependent on the type of tire used, it is likely that these particles largely originate from the tires, and not the road pavement. The particles consisted most likely of mineral oils from the softening filler and fragments of the carbon-reinforcing filler material (soot agglomerates). This identification was based on transmission electron microscopy studies of collected ultrafine wear particles and on-line thermal treatment using a thermodesorber. The mean particle number diameters were between 15-50 nm, similar to those found in light duty vehicle (LDV) tail-pipe exhaust. A simple box model approach was used to estimate emission factors in the size interval 15-700 nm. The emission factors increased with increasing vehicle speed, and varied between 3.7 x 10(11) and 3.2 x 10(12) particles vehicle(-1) km(-1) at speeds of 50 and 70 km h(-1). This corresponds to between 0.1-1% of tail-pipe emissions in real-world emission studies at similar speeds from a fleet of LDV with 95% gasoline and 5% diesel-fueled cars. The emission factors for particles originating from the road-tire interface were, however, similar in magnitude to particle number emission factors from liquefied petroleum gas-powered vehicles derived in test bench studies in Australia 2005. Thus the road-tire interface may be a significant contributor to particle emissions from ultraclean vehicles. (c) 2005 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Gustafsson, Mats, et al.
(författare)
-
Properties and toxicological effects of particles from the interaction between tyres, road pavement and winter traction material
- 2008
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Institutionen för klinisk och experimentell medicin. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 393:2-3, s. 226-240
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In regions where studded tyres and traction material are used during winter, e.g. the Nordic countries, northern part of USA, Canada, and Japan, mechanically generated particles from traffic is the main reason for high particle concentrations in busy street- and road environments. In many Nordic municipalities the European environmental quality standard for inhalable particles (PM10) is exceeded due to these particles. In this study, particles from the wear of studded and studless friction tyres on two pavements and traction sanding were generated using a road simulator. The particles were characterized using particle sizers, PIXE and electron microscopy. Cell studies were conducted on particles sampled from the tests with studded tyres and compared with street environment, diesel exhaust and subway PM10, respectively. The results show that in the road simulator, where resuspension is minimised, studded tyres produce tens of times more particles than friction tyres. Chemical analysis of the sampled particles shows that the generated wear particles consists almost entirely of minerals from the pavement stone material, but also that S is enriched for the sub-micron particles and that Zn is enriched for friction tyres for all particles sizes. The chemical data can be used for source identification and apportionment in urban aerosol studies. A mode of ultra-fine particles was also present and is hypothesised to originate in the tyres. Further, traction material properties affect PM10 emission. The inflammatory potential of the particles from wear of pavements seems to depend on type of pavement and can be at least as potent as diesel exhaust particles. The results implies that there is a need and a good potential to reduce particle emission from pavement wear and winter time road and street operation by adjusting both studded tyre use as well as pavement and traction material properties.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 22. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 23. |
- Agrell, Cecilia, et al.
(författare)
-
Avslutningsord från handledarna
- 2007
-
Ingår i: Arbetsmiljö, ledarskap och utvecklingsarbete inom Kronofogdemyndigheten. - 1653-1299. ; Rapporter från Arbetsmiljöhögskolan 1:2007, s. 251-252
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 24. |
- Akselsson, Roland, et al.
(författare)
-
Aerosoler
- 1994
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
|
|
