| 1. |
- Hagquist, Curt, 1952-
(author)
-
Drogvanor och psykisk ohälsa bland ungdomar i Värmland 1988-2011
- 2015
-
In: Barns liv och hälsa i Värmland 2014. - Karlstad : Karlstads universitet. - 9789170636288 ; , s. 126-141
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Införandet av mellanölet 1965 (1) och försöket med fri starkölsförsäljning 1967-68 i Värmlands län samt i Göteborgs och Bohus län (2) gjorde ungdomars alkoholkon-sumtion till en het politisk fråga som fick stor medial uppmärksamhet. I spåren av 1990-talets ekonomiska kris har också ungas psykiska ohälsa präglat den politiska debatten och medierapporteringen. Ungdomars drogvanor och psykiska hälsa har i decennier också varit centrala frågor för folkhälsoarbetet. Återkommande mätningar av ungdomars drogvanor och psykiska hälsa har i Värmland gjorts sedan slutet av 1980-talet, inom ramen för undersökningen Ung i Värmland som riktar sig till skolelever i årskurs nio (3, 4).I föreliggande kapitel redovisas data om drogvanor och om psykosomatiska besvär från Ung i Värmland för perioden 1988–2011. Under denna tidsperiod ägde stora förändringar rum i Sverige och i världen. 1988 var arbetslösheten i Sverige låg. Fem år senare präglades Sverige av massarbetslöshet och svår ekonomisk kris. Ungdomarna drabbades särskilt hårt av den höga arbetslösheten. I krisens spår följde ekonomiska nedskärningar i skolor och andra offentliga verksamheter (5). Under början och mitten av 1990-talet ökade ”barnfattigdomen”. Under den studerade tidsperioden har också migrationen ökat, och familjestrukturen förändrats.Sveriges EU-inträde 1995 förändrade förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken. Sverige har steg för steg tvingats acceptera EU:s regler för införsel av alkohol. Från 2001 till 2004 steg den årliga totala konsumtionen av ren alkohol per invånare 15 år och äldre med cirka 20 %, till 10,56 liter (6). Därefter minskade konsumtionen till en lägstanivå år 2012, 9,1 liter. Från 2012 till 2013 ökade konsumtionen med 8 % och uppgick 2013 till 9,9 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre.Syftet med kapitlet är att beskriva psykosomatiska besvär och alkohol- och narkotikavanor bland värmländska ungdomar i 15–16-årsåldern, med fokus på förändringar över tid, skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan ungdomar med olika studieinriktningar. Undersökningsgruppen i Värmland jämförs även med riksgenomsnittet gällande alkohol- och narkotikavanor bland niondeklassare.
|
|
| 2. |
- Strömbäck, Maria, 1965-
(author)
-
Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa : genusmedveten hälsofrämjande intervention.
- 2014
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Mental health problems among young people, girls and young women in particular, are a serious public health problem. Gendered patterns of mental illness are seen in conjunction with stress-related problems such as anxiety, depression, and psychosomatic complaints. Intervention models tailored to the health care situation are therefore in need of development and evaluation. The overall aim of this thesis is to develop knowledge and understanding for young women’s mental health, stress-related, and bodily problems from a psychosomatic and gender theory perspective, and to evaluate a gender sensitive physiotherapeutic intervention model consisting of a stress management course for young women with stress-related problems.The thesis consists of four studies. The overall research design combines qualitative and quantitative methods in which questionnaires and interviews were used to explore participant experiences and symptoms linked to perceived stress before and after the intervention. Data consisted of a cumulative sample of 65 young women, 16 to 25 years of age, who attended the youth-friendly health center because of stress-related problems. In paper I, multiple symptom areas of mental health and somatic problems, self-image and aspects of body perception were measured before the course. Participants were 47 of the young women. The results were compared with published normative and clinical reference groups. In paper II, the young women’s experiences of living stressful femininity were analysed with a qualitative content analysis using gender theoretical and phenomenological perspectives as an interpretative frame. The study was based on interviews with 25 of the women. In paper III, follow-up interviews were done with 32 of the women after completion of the course. Data was using qualitative content analysis to illuminate experiences of participating in the course. In paper IV, the course was evaluated by measuring changes in multiple symptom areas using the Adult Self Report (ASR), Social Analysis of Social Behaviour (SASB), and Body Perception Questionnaire (BPQ). Participants were 54 of the women who completed measurements finishing the course.Young women present complex symptomatology of stress-related problems. The total burden of symptoms plus the narrated experiences highlight how renegotiations of gender constructions and handling of normative and stressful femininity constrain access to bodily resources. After the stress management course, their measured and narrated experiences show positive changes and release of mental health and stress problems, including a more positive self-image and sense of enhanced confidence in their bodies. Experiences of the course as a safe and explorative space for gendered collective understanding and embodied empowerment indicate the need to develop gender-sensitive interventions. The thesis contributes to youth and gender theoretical perspectives with integration of psychosomatic and psychiatric physiotherapy. A broader awareness of how gender constructions and sociocultural aspects are significant in the understanding of psychosomatic expressions of mental ill health and young femininity is valuable in development of theory and interventions in physiotherapy, as well as into other fields.
|
|
| 3. |
- Frisint, Anna
(author)
-
Vad gör arbetslivet möjligt? Unga vuxna med psykisk ohälsa bidrar med sin bild
- 2022
-
Conference paper (pop. science, debate, etc.)abstract
- Övergången att gå från ung till vuxen har kommit att ta allt längre tid och begreppet ung vuxen används för att beskriva en period när individen formellt sett ses som vuxen, men informellt sett kan sakna förutsättningar att etablera sig som självständig vuxen i arbetslivet. Att vara ung vuxen och dessutom leva med psykisk ohälsa innebär en vardag med andra förutsättningar än för fullt friska vuxna. Föreställningar kring kategorierna ålder och psykisk ohälsa finns med och påverkar individer i processen att etablera sig på arbetsmarknaden och uppnå ett fungerande arbetsliv. Till exempel kan det vara särskilt utmanande för unga vuxna med psykisk ohälsa att navigera i en social kontext där unga ofta ses som innovativa och initiativrika med god anpassningsförmåga. Arbetslösheten är hög bland unga vuxna, vilket drabbar de unga vuxna med psykisk ohälsa extra hårt. Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till utanförskap i arbetslivet och innebär lidande för individerna och deras anhöriga, men också höga kostnader för samhället på grund av förlorad arbetskraft och behov av rehabiliteringsinsatser. Mer kunskap efterfrågas kring hur målgruppen själva ser på sina möjligheter att arbeta, i relation till kontextuella faktorer. För att fylla ett kunskapsgap om vad som främjar inkludering och arbete på lika villkor och öka förståelse om vad som bidrar till att möjliggöra ett arbetsliv och en etablering på arbetsmarknaden för unga vuxna med psykisk ohälsa behöver individernas egna bilder hamna i fokus. Här presenteras ett tänkt forskningsprojekt som kommer utgöra grund för en lic i hälsovetenskap. Två studier är planerade, med ett salutogent perspektiv i kombination med kritisk teori som referensram.SyfteÖvergripande mål är att undersöka och generera kunskap om vad som bidrar till att möjliggöra ett arbetsliv hos målgruppen unga vuxna (18–29 år) med en psykisk ohälsa.Första studiens syfte är att med photovoice som metod och fotografier och gruppdiskussioner som data, analysera gemensamma erfarenheter av vad som möjliggör ett arbetsliv och etablering på arbetsmarknaden hos unga vuxna med psykisk ohälsa. Andra studiens syfte är att genom individuella livsberättelser analysera erfarenheter av vad som möjliggör ett arbetsliv och etablering på arbetsmarknaden hos unga vuxna med psykisk ohälsa.MetodFörsta studien planeras genomföras med photovoice, utvecklad som deltagande aktionsforskning med syfte att stärka marginaliserade grupper genom att individer får fotografera sin vardag och sedan diskutera de tagna fotografierna tillsammans i grupp.En inblick i hur individen ser på tillvaron kan bidra med information och generera kunskap som möjliggör individuell och social förändring. Deltagare fotograferar med mobilkamera sådant som de uppfattar gör det möjligt eller ökar möjligheterna att etablera ett arbetsliv eller närma sig arbetsmarknaden. Två grupper med 6–8 deltagare i varje grupp kommer träffas vid 3–4 tillfällen, cirka 1,5 timme varannan vecka, för att med hjälp av SHOWeD föra en kritisk dialog om utvalda fotografier. Under första gruppträffen introduceras metoden och etiska frågeställningar och grundläggande bildkomposition diskuteras. I första hand planeras fysiska gruppträffar men de kan även genomföras digitalt för att möjliggöra för långväga deltagare. Första författaren kommer att fungera som processledare, för att kunna svara på frågor och stötta vid gruppdiskussioner. Deltagare presenterar fotografier och delar erfarenheter, och genom muntliga beskrivningar och gemensam bildtolkning kommer gruppen överens om kategorier och teman. Gruppen beslutar sedan om och hur resultatet kan spridas och eventuell fotoutställning planeras. För den andra studien planeras individuella djupintervjuer. Deltagare som efter gruppträffarna vill bidra med sitt individuella perspektiv kommer att tillfrågas, men även de som eventuellt enbart vill delta i en individuell djupintervju. Fokus vid intervjuerna kommer vara teman som diskuterats vid gruppträffarna och gett upphov till ytterligare reflektioner hos individerna, eller frågeställningar som de önskar lyfta utan gruppens närvaro. Intervjuerna kommer genomföras på den plats där individen känner sig mest bekväm, fysiskt eller digitalt, ljudinspelas och transkriberas ordagrant. Texterna kommer sedan att analyseras med narrativ metod, som förstår individuella berättelser som socialt konstruerade genom ett samspel mellan interpersonella, sociala och kulturella relationer.Förväntat resultatGenom att samla in data från grupper och individer förväntas analyserna visa på faktorer i deras vardag som bidrar till att underlätta mötet med arbetsmarknaden och göra ett arbetsliv möjligt. Projektet i sin helhet förväntas leda till en ökad medvetenhet, på individnivå, gruppnivå och genom spridning av resultatet även på samhällsnivå, kring faktorer som möjliggör för målgruppen unga vuxna med psykisk ohälsa att etablera sig på arbetsmarknaden och få ett arbetsliv att fungera.
|
|
| 4. |
- Andersson, Claes
(author)
-
Att förebygga ANDT-bruk, främja psykisk hälsa och social inkludering hos unga vuxna i migration : Utvärdering av tre särskilt utlysta ANDT-utvecklingsprojekt
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag utlyst medel till tre projekt med syfte att förebygga ANDT-bruk, främja psykisk hälsa och social inkludering hos unga vuxna i migration som är 18-29 år. Till projekten kopplades ett uppdrag som följeforskare. Denna slutrapport har sammanställts av följeforskaren. Inledningsvis beskrivs projektens mål och organisation. Därefter presenteras resultat från följeforskarens arbete, en avgränsad litteraturöversyn, en processutvärdering, en mål-resultatutvärdering, och en enkätundersökning, som tillsammans syftar till att belysa projektens innehåll, utveckling och resultat. Rapporten avslutas med en sammanfattning som behandlar projektens tillgångar respektive begränsningar och en diskussion som fokuserar på formen för utvecklingsmedel.Samtliga av de tre projekten har genomfört vad man förutsatt i ansökan om projektmedel. Projektet Hälsofrämjarna har genomförts av Vuxenutbildningen i Kramfors kommun. Här har fyra hälsomoduler utvecklats och sedan implementerats i undervisningen i svenska för invandrare (SFI). Projektet Främja Hälsa Ung har genomförts av Rädda Barnen och Region Jämtland Härjedalen. I projektet har individer med språklig och kulturell kompetens rekryterats och utbildats för att genom gruppmöten främja målgruppens hälsokompetens. Projektet TB for YOU har genomförts av föreningen Tegelbruket i Örebro. I projektet har verksamhetens ungdomscoacher identifierat och erbjudit målgruppen den egna verksamhetens program inom kultur, bildning och idrott.Samtliga program uppvisar såväl positiva som negativa tendenser. Resultat från följeforskarens enkätundersökning visar att de unga vuxna i migration som medverkat i projekten har betydande behov av förebyggande insatser. I jämförelse med nationella referensdata visade det sig att studiedeltagarna var särskilt utsatta vad avser sociala relationer. Allvarlig psykisk ohälsa i form av depression och suicidförsök var också vanligt förekommande. Alkohol och droganvändande var dock inte särskilt omfattande. Projekten har utvecklats i olika utsträckning under projekttiden, vilket sannolikt kan härledas till såväl interna som externa faktorer. Enkätundersökningen och effektutvärderingen har metodologiska tillkortakommanden som framförallt avser begränsade populationer och låga uppföljningsfrekvenser. Effektutvärderingen har till följd av den begränsade populationen inte kunnat identifiera några statistiskt säkerställda resultat. De tendenser som presenteras ska tolkas med försiktighet.Unga vuxna i migration är inte en homogen grupp. Rapportens innehåll understryker behovet av att utveckla förebyggande program som kan nå målgruppen på så många tillgängliga sätt som möjligt. Förhoppningen är att många låter sig inspireras av de projekt som beskrivs i denna rapport.
|
|
| 5. |
- Linder, Anna
(author)
-
Mental ill-health in Sweden. Causes and consequences from an inequality perspective.
- 2023
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The purpose of this thesis is to improve the understanding of factors related to mental ill-health, and itsdistribution, in the Swedish population. The thesis consists of four studies. In study I, we find thatbetween the years 1994 and 2011, the probability of receiving a psychiatric inpatient diagnosisincreased by 12.6 percent, while the relative and absolute income-related inequalities in diagnosisincreased by 48.2 and 66.7 percent, respectively. In fact, in 2011, more than half of psychiatricinpatients were found among the poorest fifth of the population. Although the population changedsubstantially during this period, for example in terms of education level and migration background,these changes did not drive the increase in inequality. In study II, we show that the labor marketconsequences following common mental disorders differ between groups in the population. High-educated individuals and men have higher odds of non-employment and sick leave compared to lower-educated individuals and women. Furthermore, individuals with migration backgrounds have higherodds of non-employment and lower odds of sick leave, compared to individuals born in Sweden. Youngage is moreover associated with higher odds of non-employment and disability pension, and lowerodds of sick leave, following common mental disorders. This heterogeneity suggests that it may bemotivated to consider not only inequalities in the prevalence of mental disorders in the population butalso to regard heterogeneity in the associated adverse labor outcomes in order to curb the burden ofmental ill-health. In study III, we find that over-grading in upper secondary school, that is receiving agrade that does not reflect one’s actual skills or performance, had a protective impact on mental healthamong young women. Further, in study IV, we find that introducing grades in school at an earlier age,in grade 6 instead of grade 8, increased the probability of mental ill-health among girls. Similar effectsof over-grading and earlier grades were not found among boys and young men. These findings showthat different merits of a grading system have consequences for mental health among girls and youngwomen, highlighting a potentially important health production mechanism that also may impact healthinequality.
|
|
| 6. |
- Berg, Lisa, et al.
(author)
-
Barn till separerade föräldrar : Hälsa, utbildning och sociala levnadsförhållanden i ett livsloppsperspektiv
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En halv miljon barn i Sverige har föräldrar som inte bor tillsammans. Syftet med den här studien, som utförts av CHESS på uppdrag av Socialstyrelsen, är att belysa hälsa och social situation under skolåren och tidig vuxen ålder för dessa barn. Rapporten baseras på information inhämtad från nationella register och surveyundersökningar om betyg och utbildningskarriär, arbete och inkomster, kriminalitet, psykisk ohälsa, missbruk samt kronisk sjukdom och dödlighet.Sammanfattningsvis visar resultaten från denna studie att barn till separerade föräldrar har en ökad risk för ohälsa, skolmisslyckande och ekonomisk utsatthet under skolåren, ungdomsåren och i ung vuxen ålder. Bland dessa barn har barn som bor enbart eller mest med en förälder det största behovet av förebyggande insatser från samhället, i synnerhet om separationen sker i tidig ålder.
|
|
| 7. |
- Wajstedt, Liselotte, 1973-, et al.
(author)
-
”Jag vill högt och ljudligt tala om tystnaden” : JORINDAS RESA, stormarna och vägarna vidare
- 2017
-
In: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II. - Uppsala : Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala. - 9789188559289 ; , s. 89-98
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Jorindas resa (2014) är en ömsint film om en ung kvinna, precis på gränsen mellan barn och vuxen. Filmenutspelar sig i ett magnifikt landskap med höga fjäll. Under sin resa möter Jorinda på motstånd i form av ensnöstorm och hon fryser nästan ihjäl. Men den verkliga fienden är inom Jorinda själv. Hon måste hitta sinegen inre styrka. Vid seminariet HUKSO! (som betyder omsorg, omtanke på lulesamiska) som hölls i direktanslutning till Uppsams vårsymposium 2014, visades Jorindas resa i Uppsala för första gången. Denna artikelbeskriver just Jorindas resa, om hur den kom till, och om de stormar som filmen och jag gått igenom och fortsätter att gå igenom samt mitt vidare arbete på temat om det som ständigt tystas ner, men som jag vill tala om, högt och ljudligt.Citatet i titeln för artikeln kommer från mitt pågående filmprojekt, Tystnaden i Sápmi, som är en dokumentär fortsättning på arbetet med fiktionen Jorindas Resa där frågeställningen vad ligger bakom det som tystas ned – våld, självmord och psykisk ohälsa hos unga i Sápmi är i fokus tillsammans med frågan om vad som kan göras för att åstadkomma förändring.Wajstedts deltagande vid HUKSO samt en del av arbetet med artikeln har finansierats av forskningsprojektet Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi, under ledning av May-Britt Öhman, FORMAS, 2012–2015.
|
|
| 8. |
-
Långvarigt stillasittande : en hälsofara i tiden?
- 2021. - 2
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Den stora mängd vetenskapliga studier som tillkommit de senaste åren pekar på att långvarigt dagligt stillasittande samvarierar med såväl ohälsa i olika aspekter som ökad risk för flertalet av de stora folksjukdomarna. Detta varierar dock med hur fysiskt aktiv man i övrigt är, om man är frisk och fri från andra metabola riskfaktorer, hur de andra levnadsvanorna ser ut, om man är ung eller gammal och en mängd andra faktorer. Men stillasittande är inte samma sak som brist på motion eller träning. De två ska snarare ses som separata beteenden med delvis olika betydelse för hälsa och sjukdom och som skiljer sig gällande flertalet olika aspekter, bland annat i vilken kontext, i vilket syfte och med vilket mål de utförs.I denna nya upplaga har kapitlen uppdaterats med relevant vetenskaplig litteratur som tillkommit under de senaste åren. Ett nytt kapitel har tillkommit kring stillasittande och äldre, även reflektionsfrågor har lagts till efter varje kapitel. Därtill har några nya kapitelförfattare tillkommit.I dag finns stora möjligheter, men också krav på, att vara stillasittande stora delar av den vakna tiden. Att arbeta med det stillasittande beteendet är således relevant för många olika professioner och yrkeskategorier; alltifrån den som möter individen i det enskilda samtalet, till samhällsplaneraren och beslutsfattaren.Innehåll 1. Inledning / Elin Ekblom Bak 2. Epidemiologi och mekanismer / Mai-Lis Hellénius & Björn Ekblom 3. Stillasittande och psykisk ohälsa / Jill Taube & Eva Andersson 4. Stillasittande hos barn och ungdomar / Gisela Nyberg & Örjan Ekblom5. Stillasittande och äldre / Ing-Mari Dohrn6. Att mäta stillasittande / Elin Ekblom Bak & Örjan Ekblom7. Bestämningsfaktorer för stillasittande / Elin Ekblom Bak,Björn Ekblom & Lars-Magnus Engström8. Metoder för att minska ett stillasittande beteende / Lena Kallings9. Allmänläkarens perspektiv på stillasittande / Patrik Wennberg & Maria Brännholm Syrjälä10. Sjuksköterskans perspektiv på stillasittande / Matthias Lidin & Sofia Trygg Lycke11. Fysioterapeutens perspektiv på stillasittande / Ing-Mari Dohrn & Elin Vidlund12. Hälsopedagogens perspektiv på stillasittande / Cassandra Spoonberg & Sara Petersson[Förlagets text]
|
|
| 9. |
- Fonseca, Lars, 1963-, et al.
(author)
-
Skolproblematik i relation till ungdomar med missbruksproblem
- 2015
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Skolan har en avgörande betydelse för barns och ungdomars utveckling. Skolmisslyckande har i ett flertal studier visat sig vara en särskilt inflytelserik riskfaktor för utvecklandet av drogmissbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. Omvänt hänger en god anknytning till skolan och goda skolresultat samman med en minskad risk för individuella och psykosociala problem som ung vuxen. Detta paper belyser hur ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem uppfattar sin skolproblematik och hur de kan relateras till skola, familjeförhållanden, vänner och till den unge själv.Studien baseras på underlag från uppgifter som har samlats in av Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö och urvalet utgörs av 755 ungdomar som under 2013 påbörjade någon form av behandling på öppenvårdsmottagningarna. Av det empiriska materialet framgår att 433 ungdomar – eller 63 procent – uppger att de har eller har haft skolproblem som påverkat deras närvaro, resultat och/eller trivsel. En kvantitativ innehållsanalys har med stöd av ett socialekologiskt utvecklingsperspektiv samt attributionsteori tillämpats för att skapa kategorier av ungdomarnas utsagor om sina skolproblem.De preliminära resultaten illustrerar hur ungdomar med missbruksproblem tillskriver sig själva eller andra yttre faktorer som orsaker till problem i skolan. Av ungdomarnas utsagor kan 37 procent relateras till individuella faktorer som t.ex. koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, fysiska eller psykiska problem samt missbruksproblem. Andelen yttranden som kan kopplas till skolan uppgår till 17 procent, till klasskamraterna 11 procent och till familjen 3 procent. En tredjedel av utsagorna kan hänföras till relationen mellan ungdomarna och skolan i form av skolfrånvaro, motivationsproblematik och otrivsel med skolan.Studien pekar även på ett antal implikationer där skolan lyfts fram som en betydelsefull skyddande faktor mot fortsatta alkohol- och narkotikaproblem, genom att med pedagogiskt och socialt stöd stärka elevers engagemang för skolarbetet parallellt med behandling samt som en möjlighet att återintegrera de ungdomar som hoppat av skolan i förtid.
|
|
| 10. |
- Ngaosuvan, Leonard, Lektor, 1973-
(author)
-
Granskning av utredning angående vårdnad, boende eller umgänge T2835-19
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Granskningen presenterar åtta brister som är så allvarliga att de var och en skulle ogiltigförklara hela utredningen. Utöver detta identifieras ytterligare sex allvarliga brister som ger intrycket av låg utredningskvalitet. Bristernas natur är mycket allvarliga eftersom utredningens rättssäkerhet är närmast obefintlig. Att inte definiera vad man riskbedömer, vilka skydds- och riskfaktorer som hör ihop med vilken form av vanvård eller hoppa över viktiga mellansteg i resonemanget ger intrycket att utredningen är förvirrad eller inte vad vad en riskbedömning behöver innehålla som ger ett mycket rättsosäkert intryck. De viktigaste bristerna berör dock underlåtenhet av riskbedömning av försummelse och avsaknaden av analys av alternativa förklaringsmodeller. Undertecknad vill å det bestämdaste uppmana tingsrätten att göra en egen riskbedömning om försummelse hos TE. Undertecknad har bara tagit del av en utredning, men lyckas ändå identifiera en mängd tidiga indikationer (hål i tänderna, trassel med vårdkontakter, avsaknad av rutiner för mat, sömn och hygien (löss), upprepade förseningar till skolan och många flyttar) och vetenskapliga riskfaktorer (psykisk ohälsa (depression), tre eller flera barn, låg inkomst, ensamstående förälder och ung förälder) som inte kommer att försvinna eller minska av att TE skulle få ensam vårdnad. Avsaknaden av alternativa förklaringsmodeller är extremt viktigt eftersom det berör utredningens rättssäkerhet. Låt oss anta att 100 personer får läsa den aktuella utredningen. Hälften får läsa rekommendationen i befintligt tillstånd, men den andra hälften får en annan rekommendation där MA föreslås ensam vårdnad på basis av risk för försummelse hos TE. Sedan kan man fråga sig om läsarna ens skulle upptäcka skillnaden i avseende på utredningens stringens, transparens och rimlighet. Undertecknad misstänker starkt att folk inte skulle märka någon skillnad, vilket vittnar om närmast obefintlig rättssäkerhet. Sammantaget ger utredningen ett så begreppsförvirrat intryck och mycket låg utredningsmetodologisk kvalitet i avgörande aspekter att den inte kan fungera som beslutsunderlag för tingsrättens beslut.
|
|
| 11. |
- Brännström, Lars, et al.
(author)
-
Kontaktfamilj/person för yngre och äldre barn : Har insatsens varaktighet och ansamlingar av ogynnsamma omständigheter under barnens uppväxt någon betydelse för utfall på lång sikt?
- 2015
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- I denna rapport undersöks om insatsens varaktighet och ansamlingar av ogynnsamma omständigheter under uppväxten har ett samband med hur det går på längre sikt för de barn där insatsen kontaktfamilj eller kontaktperson inleddes under småbarnsåren och/eller förpuberteten. Analyserna omfattar alla de barn födda i Sverige 1973-1990 där insatsen påbörjades när de var 2-5 år (n=6 693) och/eller när de var 10-13 år (n=6 389).Med hjälp av avancerade regressionsanalyser ser vi att sammansättningen av bakgrundsproblem inte verkar ha något tydligt specifikt samband med hur det går i framtiden. Det är antalet problem som verkar betyda något. I den yngre gruppen verkar barnen med flest problemfaktorer i hembakgrunden ha dragit nytta av längre insatstid. Där är det med andra ord möjligt att en långvarig tillgång till en kompenserande vuxenmiljö utanför den egna familjen kan ha påverkat de mest utsatta barnens utveckling på sikt. För barn med färre problemfaktorer fanns det ingen sådant samband, snarare tendenser till det omvända. Det verkar med andra ord som om en långvarig insats för de yngre barnen fungerar bättre för de ’svåraste fallen’.För de äldre barnen ser vi svaga tendenser till ett motsatt mönster. De med lägst antal problemfaktorer är de som verkar ha fått svag nytta av lång insatstid. Här är det viktigt att vara medveten om att vi bara har tillgång data som tyder problem i hemmet, inte hos barnet själv (t.ex. förekomsten av beteendeproblem). Det verkar med andra ord som om insatsen var för svag för de mest utsatta barnen. Den äldre gruppen hade generellt mer tecken på problem i barndomen (t.ex. höga förekomster av psykisk ohälsa hos föräldrarna) än den yngre gruppen barn. Den äldre gruppen barn verkar också ha klarat sig betydligt sämre i tonåren och i ung vuxen ålder.Eftersom våra sambandsanalyser inte har någon jämförelsegrupp av barn som inte fått någon insats (alla som ingår i analysen har fått mer eller mindre av insatsen) är det viktigt att påpeka att vi med det här sättet att analysera inte kan säga något om insatsen är effektiv eller inte. De mönster vi alltjämt har funnit ska därför tolkas som ’tendenser till dämpad försämring’ över tid. Det finns dock ingenting som tyder på att socialtjänsten bör vara restriktiv med att ge yngre barn från utsatta familjer en kontaktfamiljsinsats under lång tid. För de äldre barnen finns det dessvärre inga resultat som är tillräckligt handfasta för att tjäna som underlag för rekommendationer.
|
|
| 12. |
- Jonsson, Linda, et al.
(author)
-
”Online är jag någon annan…….” Unga kvinnor med erfarenhet av att sälja sexuella tjänster online : Delrapport 8 ur Prostitution i Sverige – Kartläggning och utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningen
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med studien var att undersöka unga mellan 15-25 år, som innan 18 års ålder sålt sexuella tjänster online. Mer specifika frågeställningar var Internet och mobiltelefonins betydelse för säljandet samt kontaktvägarna mellan säljare och köpare. Dessutom skulle även de ungas livssituation och deras berättelser om tänkbara anledningar till att de börjande sälja sexuella tjänster som unga undersökas.Metod. Studien bestod av intervjuer med elva unga mellan 15-25 år med erfarenhet av att sälja sexuella tjänster online innan 18 års ålder. Av 44 kontakter ledde 11 till intervju. Endast kvinnor intervjuades då det var svårt att komma i kontakt med män som ville bli intervjuade. Intervjun utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Under intervjun ombads informanten att beskriva sig själv samt olika tillfällen då hon fått ersättning för sexuella tjänster. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Materialet bearbetades och tematiserades utifrån studiens frågeställningar.Resultat. För alla informanter var både mobiltelefonen och Internet vardagliga inslag i livet och hade för alla också haft betydelse för säljandet av sex. Alla hade kommit i kontakt med sina köpare via Internet men flera hade även erfarenhet av att sälja sexuella tjänster via Internet eller mobiltelefonen, så som t.ex. försäljning av bilder och filmer. De unga hade haft olika grad av egen aktivitet för att komma i kontakt med sina köpare, från att ha blivit kontaktade i sexuellt syfte utan föraning till att de själva annonserat om försäljningen av sexuella tjänster. Olika kontaktsätt beskrevs som t.ex. kontakt via ungdomssajter eller sexsajter eller slutligen genom att informanten själv lagt ut en annons på en sexsäljarsajt. De sistnämnda var det minst vanligt förekommande. Ersättningsformen handlade framförallt om pengar. Det framkom också i intervjuerna att ersättningen betydelse inte alltid var så stor, till och med att den istället kunde orsaka bekymmer, som t.ex. att de var tvungna att göra sig av med den innan de kom hem till sina föräldrar. De unga hade erfarenheter av att säja olika typer av sexuella tjänster. Ett ofta förekommande tema i intervjuerna var bild- och filmmaterial och en oro kring t.ex. om materialet spridits. Dels hade de unga själva producerat avklädda bilder/filmer som de lagt ut och sålt. Dels hade flera erfarenheter av att bli filmade med eller utan konsensus under tillfällen då de sålde sexuella tjänster i verkliga livet. I intervjuerna framkom att anledningarna till att de sålde sexuella tjänster var för att bli sedda/få bekräftelse. Samtliga beskrev också ett stort förakt gentemot sig själva och flera beskrev försäljningen av sex som ett sätt att hantera ångest eller som ett självskadebeteende. Ett annat gemensamt tema var erfarenheten av att ha varit utsatt för sexuella övergrepp eller andra svåra händelser i livet. Informanterna beskrev sig själva som tysta och personer som under uppväxten inte gjort så mycket väsen av sig. De hade hållit sig undan vuxna och jämnåriga på olika sätt. Omgivningen hade ofta känt till att de inte mådde bra, men visste inte riktigt på vilket sätt. Denna bild av unga människor med erfarenheter av sexuella övergrepp, psykisk ohälsa, dålig självkänsla och sämre omsorg stämmer väl överens med tidigare beskrivningar av unga människor med erfarenheter av att sälja sex (Abelsson & Hulusjö, 2008; Svedin & Priebe, 2009). Alla informanter i studien hade varit aktuella inom socialtjänst och/eller barnpsykiatri men hade sällan berättat att de sålde sexuella tjänster. Alla kunde beskriva möten med socialtjänst, rättsväsende eller psykiatri där de känt sig överkörda, missuppfattade och att de inte getts möjlighet att berätta att de sålt sexuella tjänster.Rekommendationer. Med utgångspunkt från resultaten i studien är rekommendationerna följande:De unga i denna studie är en liten, selekterad grupp, och behöver inte vara representativ för alla unga som säljer sexuella tjänster. Vi efterlyser därför studier som använder mixed methods (kombination av kvantitativ och kvalitativ metod) och med ansträngningar att också nå unga män och HBT personer. Särskilt efterlyses studier om hur de unga upplevt det stöd och den hjälp de fått av personer i deras omgivning samt yrkesverksamma.För att förhindra att unga hamnar i att sälja sex krävs att unga i risk uppmärksammas. Utifrån studiens resultat bör det exempelvis vara en varningssignal t.ex. när en ung person ändrar beteendemönster eller sociala mönster genom att t.ex. dra sig undan vuxna och jämnåriga. Kunskapsspridning och utbildning av personal behövs inom vård och skola.För de unga som har erfarenhet av att sälja sexuella tjänster och mår dåligt av detta är det elementärt att det finns möjlighet till ett väl kunskapsunderbyggt stöd- och behandlingsarbete inom socialtjänst och psykiatri. Detta inte minst då de unga i denna studie beskrivit en påtaglig psykisk ohälsa och obearbetade traumatiska händelser. Det kan dessutom finnas behov av skydd mot uttryckta hot, samt skydd där den unge är ett hot mot sig självt, som t.ex. vid självskadande beteenden som destruktiv sex kan utgöra. Detta gäller även för dem över 18 år. Kunskapsspridning och utbildning behövs inom socialtjänst, allmänpsykiatri och barnpsykiatri.Internet och mobiltelefoni är vardagliga inslag för de flesta svenska unga. För att kunna möta dem på deras arena bör förebyggande åtgärden utformas via Internet och mobiltelefon. Åtgärderna ska syfta till att nå unga i risk för att börja sälja sexuella tjänster samt de som redan har dessa erfarenheter.
|
|
| 13. |
- Lidberg, Johan
(author)
-
Long-Term Outcomes of Bullying Victimization With a Specific Focus on Emerging Adulthood and Resilience.
- 2022
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- ENGELSK SAMMANFATTNING: Bullying victimization in school is not only an experience at the time of victimization; the impact of these experiences has been found to be connected to long-term outcomes well into adulthood. The overall aim of this licentiate thesis is to broaden the understanding of long-term outcomes from experiencing bullying victimization in school, related to the developmental period of emerging adulthood and how it can be understood in terms of resilience. It includes two studies with participants recruited from the longitudinal study MoS (Mobbning och Skola [Bullying and School]). More specifically, Study I investigated how a sample of emerging adults (nine women and six men, Mage=29.00, SD=0.37), subjected to bullying victimization in school and suffering from poor psychological health in emerging adulthood, described their victimization experiences and perceived long-term consequences of these experiences. The findings revealed experiences of a long duration of victimization, problems adjusting to the bullying, experiences of not receiving help from school personnel, and depression, anxiety, and even suicidal thoughts at the time of victimization. In terms of long-term outcomes, the emerging adults perceived feelings of insecurity; actively avoiding social situations; an identity formed into viewing oneself as worthless; and body image problems. Together, the long-term consequences they described were found to have the potential to impair their developmental processes in emerging adulthood. Study II investigated how resilience was manifested in the experiences of a group of emerging adults (ten men and five women, Mage=29.13, SD=0.52) with good psychological health despite experiences of childhood bullying victimization. Interviews were deductively analysed using concepts from the framework of resilience: protective factors, promotive factors, outcomes, and resilience as a dynamic process over time. In relation to the concept of protective factors, it was found that the participants had used whatever means possible in handling the victimization. The findings regarding the concept of promotive factors revealed that they had sources of social support who were prepared to help. The coding concept of outcomes revealed that these emerging adults were not only well adjusted but had also been able to use their victimization experiences to help others. In relation to the concept of resilience as a dynamic process over time, it was found that experiences of handling the victimization were perceived as learning experiences that could be used in difficult situations as emerging adults. These findings indicate that resilience in relation to experiences of bullying victimization is best understood as a dynamic process over time, whereby the individual interacts with their environment in an adaptive process, leading to positive development over time. In sum, this licentiate thesis highlights the dynamic process between bullying victimization in school and long-term outcomes related to these experiences. SVENSK SAMMANFATTNING: Mobbning i skolan är något alla kan relatera till, oavsett om någon har personlig erfarenhet av mobbning eller inte så har de flesta någon gång sett mobbning förekomma. Att utsättas för mobbning är dock inte bara något som påverkar de utsatta vid tidpunkten för själva händelsen utan effekterna av att vara mobbad verkar också kunna dröja sig kvar och påverka livet även efter att själva mobbningen har upphört. Tidigare forskning har identifierat flera olika negativa långtidseffekter så som mental ohälsa, problem i socialt samspel med andra, negativ kroppsuppfattning och även sämre privatekonomi och lägre utbildningsnivå långt upp i vuxenåren. Men samtidigt så pekar forskningen också på att inte alla som utsätts för mobbning i skolan uppvisar tecken på negativa långtidseffekter. Även om kunskapen om långtidseffekter från utsatthet av mobbning har ökat över tid så är det flera kunskapsområden som fortfarande är i behov av att undersökas. Ett sådant område handlar om att bättre förstå hur negativa långtidseffekter av att ha varit utsatt för mobbning är kopplat till livet som ung vuxen, en period i livet mellan tonår och vuxenår som innebär både utmaningar och möjligheter och där effekterna av att ha varit utsatt för mobbning riskerar att få en negativ inverkan på en individs utveckling under denna tid i livet. Ett annat område i behov av att belysas är vad som bidrar till att en del individer inte uppvisar negativa långtidseffekter i unga vuxenår, trots att de har varit utsatta för mobbning under skolåren. Ett övergripande problem när det gäller förståelsen av långtidskonsekvenser av utsatthet för mobbning är att perspektivet av hur unga vuxna med erfarenheter av utsatthet för mobbning, själva beskriver sina upplevelser, till stora delar har saknats. Syftet med föreliggande licentiatuppsats är att öka förståelsen av långtidseffekter av utsatthet för mobbning i skolan och hur det kan förstås, dels i relation till att vara ung vuxen och dels i relation till motståndskraft i att hantera utsatthet för mobbning. De två studierna som är grunden för den här licentiatuppsatsen bygger på intervjuer med deltagare i den longitudinella forskningsstudien MoS (Mobbning och Skola) som har följt individer i Göteborgsområdet från det att de var tio år gamla. Studie I undersökte hur unga vuxna, som varit utsatta för mobbning vid tio års ålder, och som led av psykisk ohälsa i unga vuxenår, upplevde den mobbning de utsattes för samt vilka konsekvenser de upplevde att mobbningen hade i deras nuvarande liv. Semistrukturerade intervjuer med frågor om deras mobbningsupplevelser samt eventuella långtidseffekter tematiserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultaten visade att majoriteten faktiskt upplevde ett direkt samband mellan den mobbning de var utsatta för i skolan och den psykiska ohälsa de hade rapporterat som unga vuxna. Ett par deltagare gjorde dock inte denna koppling men beskrev ändå att de påverkades av mobbningen på så sätt att de idag var extra sensitiva i sociala sammanhang där någon riskerar att bli utesluten. Resultaten visade att den mobbning som de hade utsatts för hade pågått under lång tid – för många under flera år. De vanligaste formerna av mobbning var de som var riktad mot utseende samt exkludering. Effekterna av mobbningen då den pågick beskrevs av deltagarna i termer av depressivitet, ångest och för en del till och med i termer av självmordstankar. Deltagarna beskrev också att de försökte göra allt möjligt, nästan vända ut och in på sig själva för att anpassa sig till vad de trodde att mobbarna ville att de skulle ändra på för att mobbningen skulle upphöra. Ett anmärkningsvärt fynd är att alla utom en deltagare beskrev att de inte hade fått någon hjälp från skolpersonalen att stoppa mobbningen. Den deltagare som hade fått hjälp beskrev det som en vändpunkt i sitt liv och att han var tacksam för sin lärares ingripande. När det gällde långtidseffekter av mobbningen så beskrev de flesta deltagarna att de som unga vuxna upplevde en konstant känsla av osäkerhet som var sprungen ur deras mobbningsupplevelser. Många upplevde också depression och ångest samt problem kopplat till deras kroppsuppfattning, något som de också beskrev som en direkt effekt av att alltid ha fått höra att de till exempel var fula eller feta. Några deltagare hade till och med utvecklat en ätstörningsproblematik, vilket de beskrev som en effekt av mobbningen. Några deltagare upplevde även att hela deras identitet hade formats av mobbningsupplevelserna och att de nu upplevde sig som värdelösa. Utifrån sina mobbningserfarenheter och de långtidseffekter de upplevde från detta så hade många deltagare utvecklat strategier för att undvika att bli sårade igen. Dessa strategier bestod för många av att undvika sociala sammanhang och vara tillbakadragen och för några innebar det också att de till och med hade undvikit att gå vidare till högre utbildning. När resultaten från den här studien sätts i relation till de utmaningar och svårigheter som är kopplade till unga vuxenåren så framstår det som att många av de långtidseffekter som är sprungna ur mobbningsupplevelser, är begränsande för dessa individer när det gäller att interagera med andra individer. Detta gäller dels möjligheten att utforska och ändra sin identitet inom ramen för stödjande relationer, där möjligheten att omförhandla sin identitet av att uppfatta sig som värdelös blir begränsad. Men detta gäller även i mer generella termer av att komma in i olika sociala sammanhang som till exempel i ett socialt sammanhang på en högre utbildning. Det verkar alltså som att långtidskonsekvenser av utsatthet för mobbning riskerar att störa den psykosociala utvecklingen i unga vuxenåren. I Studie II undersöktes på vilket sätt resiliens, det vill säga förmågan att hantera svårigheter och ändå fortsätta att utvecklas, kan förstås i relation till utsatthet för mobbning och potentiella långtidseffekter av mobbningsupplevelser. Studien använde semistrukturerade intervjuer där en grupp unga vuxna (medelålder=29,13 år) som dels hade varit utsatta för mobbning när de gick i skolan men som hade en god psykisk hälsa som unga vuxna, intervjuades. Intervjuerna angående deras upplevelser när mobbningen pågick samt upplevelsen av långtidseffekter av mobbningen analyserades med tematisk analys. En deduktiv tematisk analys utifrån begrep inom resiliensfältet följdes av en induktiv tematisk analys av data inom varje begrepp. De fyra begreppen som användes vid kodningarna, kopplade till motståndskraft (resilience), var: skyddande faktorer (protective factors), främjande faktorer (promotive factors), utfall (outcomes) och mo
|
|
