| 1. |
- Bahr, Jenny von, et al.
(author)
-
Hur når vi en fossilfri avfallsförbänning? - En scenarioanalys
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The Swedish Riksdag has decided that Sweden by 2045 should not have any net greenhouse gas emissions to the atmosphere. To acheive this, waste incineration also needs to be fossil-free. How is Sweden going to get there? Today, there are a cuntless number of products that consist entirely or partly of fossil plastics and are today energy recovered in Sweden's waste incineration plants. Changing this requires powerful measures with consequences for, for example, socioeconomics, law and regulations for trade and recycling of plastics. The purpose of this report is to analyse various possible scenarios to acheieve the goal of "a fossil-free wast incineration". The different scenarios have different system boundaries and are based on different principles, but all in their own way reaches fossil-free wast incineration. Initially seven different scenarios are discussed in the report. Of these, four scenarios have been analysed somewhat deeper. The scenario analysis is qualitative and is intended to provide an overall assessment of feasibility and potential to achieve fossil-free waste incineration. The anlysis has been conducted regarding the criteria for socioeconomic costs; Reduction of fossil emissions globally; Need for technology development and innovation as well as legal feasibility.
|
|
| 2. |
- Bjerkesjö, Peter, et al.
(author)
-
Styrmedel för minskad klimatpåverkan från plast
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Plast står för större delen av de fossila utsläppen från Sveriges avfallsförbränning, som idag ger stora utsläppav koldioxid. Om Sverige ska nå det långsiktiga klimatmålet; inga nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045, behöver förbränningen av fossil plast minska samtidigtsom materialåtervinningen av plast behöver öka.Naturvårdsverket har gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att analysera och ge förslag på utformning avmöjliga styrmedel som träffar problemet tidigt i plastensvärdekedja. I denna rapport analyseras klimatavgift, klimatskatt eller moms på fossilbaserade produkter, klimattullar på fossilbaserade plaster och plastprodukter samt avgift eller skatt på fossil plastråvara och plastprodukter. Rapporten innehåller en djupare analys av skatt på fossilplastråvara och plastprodukter.
|
|
| 3. |
- Finnveden, Göran, et al.
(author)
-
Policy instruments towards a sustainable waste management
- 2013
-
In: Sustainability. - Basel : MDPI AG. - 2071-1050. ; 5:3, s. 841-881
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this paper is to suggest and discuss policy instruments that could lead towards a more sustainable waste management. The paper is based on evaluations from a large scale multi-disciplinary Swedish research program. The evaluations focus on environmental and economic impacts as well as social acceptance. The focus is on the Swedish waste management system but the results should be relevant also for other countries. Through the assessments and lessons learned during the research program we conclude that several policy instruments can be effective and possible to implement. Particularly, we put forward the following policy instruments: “Information”; “Compulsory recycling of recyclable materials”; “Weight-based waste fee in combination with information and developed recycling systems”; “Mandatory labeling of products containing hazardous chemicals”, “Advertisements on request only and other waste minimization measures”; and “Differentiated VAT and subsidies for some services”. Compulsory recycling of recyclable materials is the policy instrument that has the largest potential for decreasing the environmental impacts with the configurations studied here. The effects of the other policy instruments studied may be more limited and they typically need to be implemented in combination in order to have more significant impacts. Furthermore, policy makers need to take into account market and international aspects when implementing new instruments. In the more long term perspective, the above set of policy instruments may also need to be complemented with more transformational policy instruments that can significantly decrease the generation of waste.
|
|
| 4. |
- Finnveden, Göran, et al.
(author)
-
Policy Instruments towards a sustainable waste management
- 2016
-
In: Solid waste management: Policy and planning for a sustainable society. - : Apple Academic Press. - 9781771883740 - 9780429091650 ; , s. 185-246, s. 185-246
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 5. |
- Laurenti, Rafael, 1980-, et al.
(author)
-
Calculating the pre-consumer waste footprint : a screening study of 10 selected products
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Knowledge aboutthe total waste generated by the production of consumer goods canhelpraise awareness among policy-makers, producers and consumers of thebenefits of closing loops in a future circular economy and avoiding unnecessary production and production steps and associated generation of large amounts of waste.In strict life cycle assessment (LCA) practice, information on waste outputs fromintermediate industrial processes of material and energy transformation is only translatedinto and declared aspotential environmental impacts, whichare oftennot even shown in the final results. In this study, a procedure to extract available intermediate data and perform a systematic pre-consumer waste footprint analysiswas developed. The pre-consumer waste footprint concept was tested to analyse 10 generic products, whichprovided some interesting results for the different product categories and identifieda number of challenges that need to be resolvedin development of the waste footprint concept. These challenges include standardiseddata declaration on waste in LCA,with a separationintowaste categories illustratingthe implicit environmental and scale of significance of waste types and quantities(e.g. hazardous waste,inertwaste, waste for recycling/incineration)and establishment ofa common definitionof waste throughoutsectors and nations.
|
|
| 6. |
- Laurenti, Rafael, 1980-, et al.
(author)
-
Calculating the pre-consumer waste footprint : A screening study of 10 selected products
- 2017
-
In: Waste Management & Research. - : Sage Publications. - 0734-242X .- 1096-3669. ; 35:1, s. 65-78
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Knowledge about the total waste generated by the production of consumer goods can help raise awareness among policy-makers, producers and consumers of the benefits of closing loops in a future circular economy, avoiding unnecessary production and production steps and associated generation of large amounts of waste. In strict life cycle assessment practice, information on waste outputs from intermediate industrial processes of material and energy transformation is translated into and declared as potential environmental impacts, which are often not reported in the final results. In this study, a procedure to extract available intermediate data and perform a systematic pre-consumer waste footprint analysis was developed. The pre-consumer waste footprint concept was tested to analyse 10 generic products, which provided some novel and interesting results for the different product categories and identified a number of challenges that need to be resolved in development of the waste footprint concept. These challenges include standardised data declaration on waste in life cycle assessment, with a separation into waste categories illustrating the implicit environmental and scale of significance of waste types and quantities (e.g. hazardous waste, inert waste, waste for recycling/incineration) and establishment of a common definition of waste throughout sectors and nations.
|
|
| 7. |
- Mölelr, Hanne, et al.
(author)
-
Food waste and date labelling - Issues affecting the durability
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The purpose of the project has been to identify how date labelling legislation on food is practised in Denmark, Finland, Norway and Sweden and how the durability can be affected in the food supply chain. The project recommends enhanced guidance for manufacturers, retailers and consumers.
|
|
| 8. |
- Nyblom, Åsa, et al.
(author)
-
Matavfall i butik - Analys av samhällsförändringar
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Rapporten beskriver vilka drivkrafter och nyckelaktörer som varit avgörande för den utvecklingen inom livsmedelshandeln och pekar ut strategier som kan vara överförbara till aktörer inom andra miljöområden där förändring behöver ske.
|
|
| 9. |
- Sörme, Louise, et al.
(author)
-
Matavfall i butik : analys av samhällsförändringar
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten beskriver hur matavfall/matsvinn under det senaste decenniet har gått från en icke-fråga till en viktig miljöfråga, i samhället och i livsmedelshandeln. Den är resultatet av ett forskningsprojekt inom Forskning om uppföljningsmått för samhällsomställningar och miljömålen.Antalet artiklar om matsvinn har ökat från 22 (2008) till 720 (2017). Genom publicering av statistik om dess matsvinnets omfattning var fokus till en början på svinnet som resursslöseri. Sedan 2016 har matavfall/matsvinn i butik rapporteras som ett gemensamt problem genom hela kedjan; producent till konsument, samt för myndigheteroch politiker. Samtidigt finns en tendens att framställa problemet som någon annans, enligt intervjustudien.Mätningens roll för att synliggöra frågan, formeringen av aktörsnätverket (SaMMa), mediernas roll som katalysator och blåslampa, samt attitydförändring hos konsumenter och i branschen har samverkat för att sätta fokus på matsvinnet.Forskningen har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens arbete med uppföljningen av miljömålen.
|
|
| 10. |
- Andersson, Johanna, et al.
(author)
-
Potential och lösningar för återbruk på svenska kontor
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kontorsinredning och interiöra byggprodukter återbrukas inte i så stor grad som den skulle kunna i Sverige idag. I denna rapport beskriver vi hur stor potentialen för återbruk av svensk kontorsinredning och interiöra byggprodukter är. Vi identifierar även ett antal möjliga lösningar på de hinder som idag motverkar att denna återbrukspotential uppnås. I projektet undersöks återbrukspotentialen i form av mängder, klimatbesparingar och ekonomiska besparingar. Åtta vanliga kontorsprodukter har valts ut för denna studie. Dessa produkter innefattar både fasta interiöra byggprodukter och lös kontorsinredning för att representera den totala mängden kontorsprodukter. I projektet beräknas även en sammanvägd återbrukspotential som en faktor av mängdpotentialen, klimatbesparingspotentialen och den ekonomiska potentialen. Den sammanvägda potentialen gör det möjligt att jämföra återbrukspotentialen av olika kontorsprodukter. Sammanvägningen visar att den totalt största återbrukspotentialen återfinns för: 1. Glaspartier 2. Höj- och sänkbara skrivbord 3. Kontorsstolar Den nationella återbrukspotentialen beräknas genom att ställa två scenarier mot varandra: Scenario 1: Alla kontorsprodukter som årligen frigörs genom renoveringar och lokalanpassningar av svenska kontor går till avfall, och ersätts av en motsvarande nytillverkad produkt Scenario 2: Alla kontorsprodukter som årligen frigörs genom renoveringar och lokalanpassningar av svenska kontor återbrukas, och ersätter därmed nytillverkningen av en motsvarande produkt Återbrukspotentialen utgörs därmed av mellanskillnaden i mängder, växthusgasutsläpp och kostnader mellan dessa två scenarier. Nedan redovisas kortfattat återbrukspotentialen för de studerade kontorsprodukterna i avseende på mängder, klimatbesparingar och ekonomiska besparingar. I rapporten redovisar IVL även ett antal centrala hinder och lösningar för ökat återbruk av svensk kontorsinredning och interiöra byggprodukter. Dessa tas fram genom enkätutskick och workshops med deltagande aktörer, samt en omvärldsanalys kring återbruk i andra branscher och länder. Sju hinder framträder i rapporten som extra betydande och viktiga att lösa för att få till ett ökat återbruk. Dessa hinder är: - Okunskap - Brist på ekonomiska incitament - Vanebeteenden - Linjära affärsmodeller - Tid - Lager och logistik - Få aktörer Många av de identifierade hindren hänger ihop och påverkar varandra. Detta medför att om ett hinder övervinns kan det även ge positiv effekt på ett annat hinder. Med utgångspunkt i de identifierade hindren tar IVL i rapporten fram ett antal förslag på lösningar, vars potential att motverka dessa hinder bedöms som särskilt stor. Dessa lösningar är: - Utveckling av bygglagstiftning - Styrmedel för byggavfall - Nationell strategi för cirkulär ekonomi - Utveckling av certifieringssystem - Marknadsplats för återbruk - Testa nya cirkulära affärsmodeller - Kunskapsspridning
|
|
| 11. |
- Carlsson, Annica, et al.
(author)
-
Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kunskapen om flöden av textilier i Sverige är idag begränsad. Målet med det här projektet har därför varit att beräkna inflödet av textiler till Sverige och att få en uppfattning om avfallsmängderna av textil från olika aktörer i landet. I projektet har även ingått att föreslå indikatorer för återanvänd textil. Projektet har varit av-gränsat till textilier i form av kläder och hemtextil.Det går att beräkna nettoinflödet av kläder och hemtextil i ton genom att kombinera statistik över import, export och inhemsk produktion av textilvaror. 2008 var netto-inflödet av kläder och hemtextil till Sverige totalt 131 800 ton eller knappt 15 kg/person. För att få en uppfattning om förändringen över tid, har vi även be-räknat nettoinflödet för perioden 2000-2009, men då enbart beräknat som import – export. Detta bedömdes som möjligt då den inhemska produktionen av kläder och hemtextil är mycket liten. Sett över hela perioden har nettoinflödet av kläder och hemtextil, i ton, ökat med närmare 40 % .Enligt SCB:s Företagsdatabas finns det cirka 4 600 företag och 8 000 anställda inom textil- och beklädnadsvaruindustrin. Sektorn är uppdelad på tre branscher enligt Standard för Sveriges Näringsgrensindelning (SNI). Drygt 80 % av företagen i sektorn har inte några anställda, d.v.s. det är i de flesta fall enmansföretag.För mängden textilavfall och textil som återbrukas från hushållen, har uppgifter från två flöden inhämtats; textilier som slängs i säck- och kärlavfallet och textilier som skänks till välgörenhetsorganisationer. Baserat på plockanalyser slängs upp-skattningsvis 8 kg textiler/person och år i Sverige i säck- och kärlavfallet. Av de kläder som samlas in via välgörenhet, ca 3 kg textilier/person och år kommer hu-vuddelen från privatpersoner. Textilier från företag står för en jämförelsevis myck-et liten andel.Livslängden för textilier kan variera stort för samma typ av plagg. Men även skilja stort mellan olika användare av samma plagg. Till följd av de stora osäkerheterna med att ansätta livslängder har vi jobbat utifrån antagandet att den potentiella mängden avfall av kläder och hemtextil (här kallad förbrukad mängd) per år är lika med nettoinflödet för samma år. För att fortsatt följa avfallet av kläder och hemtex-til föreslår vi därför följande indikatorer:Insamlad mängd kläder och hemtextil av förbrukad mängd kläder och hem-textil.Återbrukad mängd kläder och hemtextil av förbrukad mängd kläder och hemtextil.Andel kläder och hemtextil i hushållsavfallet av förbrukad mängd kläder och hemtextil
|
|
| 12. |
- Corrado, Sara, et al.
(author)
-
Food waste accounting methodologies : Challenges, opportunities, and further advancements
- 2019
-
In: Global Food Security. - : Elsevier BV. - 2211-9124. ; 20, s. 93-100
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- About one third of the food produced globally is wasted along the food chain, representing a burden for the environment and an inefficiency of the food system. Tackling food waste is a priority on the global political agenda to guarantee food security. Defining a methodology for food waste quantification is key to monitoring progress towards the achievement of reduction targets. This paper summarises the outcomes of a workshop on food waste accounting co-organised by the European Commission's Joint Research Centre and Directorate-General on Health and Food Safety with the aim of stimulating harmonisation of methodologies, identifying challenges, opportunities, and further advancement for food waste accounting. The paper presents methodological aspects, e.g. system boundaries, reliability of data, accounting of water flows, to ensure better support to food waste policy design and interventions. It addresses all the actors of the food supply chain, governments, and research institutions. © 2019 The Authors
|
|
| 13. |
- Edborg, Per, et al.
(author)
-
Förbättring av beräkningsunderlag för metangasberäkningar avseende avfallsdeponering
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sammanställning av ett nytt förbättrat beräk-ningsunderlag för metanutsläpp från avfalls-deponierBefintligt beräkningsunderlag för metanutsläpp från avfallsdeponier för rapporte-ring till UNFCCC bygger både på årligt och regelbundet producerad statistik. I de delar för vilka uppgifter inte tas fram årligen används istället uppgifter från en-skilda studier, framskrivningar och expertbedömningar. Dessa uppgifter har med tiden förlorat sin aktualitet, och lyckas inte på ett väl underbyggt och dokumenterat sätt beskriva de förändringar som deponeringsförbuden av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall medfört för avfallsdeponeringen i Sverige. Därför har ett nytt beräkningsunderlag tagits fram.Det nya beräkningsunderlaget bygger på att uppgifter om deponerade avfallsmäng-der hämtas från WStatR-rapporteringen och används i beräkningsunderlaget för åren fr.o.m. 2006 och framåt. WStatR-data avseende år 2006 och år 2008 för de utvalda avfallsslagen har använts till beräkningsunderlaget. Uppgifter avseende år 2007 är framtagna med linjär interpolering.Resultat av provberäkningarResultaten av provberäkningarna med nuvarande beräkningsunderlag och det nya förbättrade beräkningsunderlaget visar följande: Båda beräkningsunderlagen ger för åren 2006-2008 väldigt lika skattningar av metangasemissioner från avfallsde-ponier. Skillnaderna är mindre än vad som skulle kunna förväntas med avseende på de kända brister som finns i det nuvarande beräkningsunderlaget. Detta beror till viss del på den fördröjningseffekt som finns inbyggd i beräkningsmodellen – metan genereras av avfall som deponerats historiskt. Skillnaden i beräkningsunderlaget kommer dock att slå igenom tydligare om några år. Det nya beräkningsunderlaget minskar osäkerheterna jämfört med det gamla.RekommendationerProjektet rekommenderar att man från och med referensår 2006 för avfallsmängder helt övergår till WStatR-uppgifter som beräkningsunderlag till beräkningsmo-dellen. Fördelarna är bl.a. att det nya beräkningsunderlaget: är komplett med avseende på omfattning. produceras fortlöpande (vartannat år). använder avfallsslag med tydligare beskrivningar (definitioner) av vad som ingår, än vad det nuvarande beräkningsunderlaget gör. i mindre omfattning än nuvarande beräkningsunderlag bygger på fram-skrivningar och expertbedömningar, framför allt avseende avfallsmängder. är mer känsligt för de snabba förändringar som har skett och sker avseende avfallsdeponering, beroende på möjligheten att uppdatera såväl DOC-halter som avfallsmängder oftare än tidigare.Övriga uppgifter i det nya beräkningsunderla-getWStatR kan förse det nya beräkningsunderlaget med uppgifter om avfallsmängder och (indirekt via skattningar) DOC-halter. Övriga uppgifter, bl.a. uppgifter om återtagning av deponigas, måste fortfarande hämtas från samma datakällor som tidigare (i detta exempel från Avfall Sverige).Förslag till förändringar i befintliga datain-samlingarFör att ytterligare förbättra underlaget (och möjligheterna att skatta DOC-halter) bör uppgifter i WStatR, åtminstone de avseende deponering så långt det är möjligt hanteras genom ökat användande av LoW-nomenklaturen. F.n. har det varit god-tyckligt att använda LoW eller EWC-Stat, då uppgifterna slutligen ändå aggregeras ihop till EWC-Stat-kategorier.Det vore även en förbättring om övriga statistikinsamlingar använde sig av LoW-koder som standard. I enkäterna för dispensdeponering förekommer t.ex. egna beteckningar och inte minst sammanslagningar av vitt skilda avfallsslag. Detta försvårar analyser av DOC-halter.För WStatR:s avfallskategorier 03.2 "Avloppsslam från industrier" och 11A "Van-ligt slam (exkl. 11.3)" föreslås att man i beräkningsmodellen använder sig av torr-vikten på slammet. Detta eftersom man då kan anta att DOC-halten på slammet är densamma mellan åren oberoende av variationer av vattenhalter i slammet.De satta DOC-värdena bör inte ses som statiska. För flera av EWC-Stat-avfallsslagen har DOC beräknats genom att vikta ihop från de ingående LoW. Denna LoW-fördelning kan ändras med tiden, så att även DOC-värdet för EWC-Stat kommer att ändras. Om data om deponering samlas in på LoW-nivå kan man göra en uppdaterad DOC-beräkning för EWC-Stat vid varje rapporteringsomgång. Det bedöms vara relativt lite merarbete att samla in konsekvent på LoW-nivå, och beräkningarna kan genomföras ganska enkelt.
|
|
| 14. |
- Edborg, Per, et al.
(author)
-
Förbättring av beräkningsunderlag för metangasberäkningar avseende avfallsdeponering : Inför submission 2011
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sammanställning av ett nytt förbättrat beräk-ningsunderlag för metanutsläpp från avfalls-deponierBefintligt beräkningsunderlag för metanutsläpp från avfallsdeponier för rapporte-ring till UNFCCC bygger både på årligt och regelbundet producerad statistik. I de delar för vilka uppgifter inte tas fram årligen används istället uppgifter från en-skilda studier, framskrivningar och expertbedömningar. Dessa uppgifter har med tiden förlorat sin aktualitet, och lyckas inte på ett väl underbyggt och dokumenterat sätt beskriva de förändringar som deponeringsförbuden av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall medfört för avfallsdeponeringen i Sverige. Därför har ett nytt beräkningsunderlag tagits fram.Det nya beräkningsunderlaget bygger på att uppgifter om deponerade avfallsmäng-der hämtas från WStatR-rapporteringen och används i beräkningsunderlaget för åren fr.o.m. 2006 och framåt. WStatR-data avseende år 2006 och år 2008 för de utvalda avfallsslagen har använts till beräkningsunderlaget. Uppgifter avseende år 2007 är framtagna med linjär interpolering.Resultat av provberäkningarResultaten av provberäkningarna med nuvarande beräkningsunderlag och det nya förbättrade beräkningsunderlaget visar följande: Båda beräkningsunderlagen ger för åren 2006-2008 väldigt lika skattningar av metangasemissioner från avfallsde-ponier. Skillnaderna är mindre än vad som skulle kunna förväntas med avseende på de kända brister som finns i det nuvarande beräkningsunderlaget. Detta beror till viss del på den fördröjningseffekt som finns inbyggd i beräkningsmodellen – metan genereras av avfall som deponerats historiskt. Skillnaden i beräkningsunderlaget kommer dock att slå igenom tydligare om några år. Det nya beräkningsunderlaget minskar osäkerheterna jämfört med det gamla.RekommendationerProjektet rekommenderar att man från och med referensår 2006för avfallsmängder helt övergår till WStatR-uppgifter som beräkningsunderlag till beräkningsmo-dellen. Fördelarna är bl.a. att det nya beräkningsunderlaget:är komplett med avseende på omfattning.produceras fortlöpande (vartannat år).använder avfallsslag med tydligare beskrivningar (definitioner) av vad som ingår, än vad det nuvarande beräkningsunderlaget gör.i mindre omfattning än nuvarande beräkningsunderlag bygger på fram-skrivningar och expertbedömningar, framför allt avseende avfallsmängder.6 är mer känsligt för de snabba förändringar som har skett och sker avseende avfallsdeponering, beroende på möjligheten att uppdatera såväl DOC-halter som avfallsmängder oftare än tidigare.Övriga uppgifter i det nya beräkningsunderla-getWStatR kan förse det nya beräkningsunderlaget med uppgifter om avfallsmängder och (indirekt via skattningar) DOC-halter. Övriga uppgifter, bl.a. uppgifter om återtagning av deponigas, måste fortfarande hämtas från samma datakällor som tidigare (i detta exempel från Avfall Sverige).Förslag till förändringar i befintliga datain-samlingarFör att ytterligare förbättra underlaget (och möjligheterna att skatta DOC-halter) bör uppgifter i WStatR, åtminstone de avseende deponering så långt det är möjligt hanteras genom ökat användande av LoW-nomenklaturen. F.n. har det varit god-tyckligt att använda LoW eller EWC-Stat, då uppgifterna slutligen ändå aggregeras ihop till EWC-Stat-kategorier.Det vore även en förbättring om övriga statistikinsamlingar använde sig av LoW-koder som standard. I enkäterna för dispensdeponering förekommer t.ex. egna beteckningar och inte minst sammanslagningar av vitt skilda avfallsslag. Detta försvårar analyser av DOC-halter.För WStatR:s avfallskategorier 03.2 "Avloppsslam från industrier" och 11A "Van-ligt slam (exkl. 11.3)" föreslås att man i beräkningsmodellen använder sig av torr-vikten på slammet. Detta eftersom man då kan anta att DOC-halten på slammet är densamma mellan åren oberoende av variationer av vattenhalter i slammet.De satta DOC-värdena bör inte ses som statiska. För flera av EWC-Stat-avfallsslagen har DOC beräknats genom att vikta ihop från de ingående LoW. Denna LoW-fördelning kan ändras med tiden, så att även DOC-värdet för EWC-Stat kommer att ändras. Om data om deponering samlas in på LoW-nivå kan man göra en uppdaterad DOC-beräkning för EWC-Stat vid varje rapporteringsomgång. Det bedöms vara relativt lite merarbete att samla in konsekvent på LoW-nivå, och beräkningarna kan genomföras ganska enkelt.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Ekvall, Tomas, et al.
(author)
-
Ökad återvinning av hushållens platsförpackningar
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna studie, som i huvudsak genomfördes år 2006-2007, syftar till att uppskatta den samhällsekonomiska kostnaden och nyttan av att nå 30% materialåtervinning av plastförpackningar genom ökad återvinning av förpackningar från hushållen. År 2007 återvanns uppskattningsvis 12 kton plastförpackningar från hushållen. För att nå 30% materialåtervinning totalt, behöver den mängden öka med 7,4 kton till 19,4 kton per år. Vi har studerat tre olika strategier för att nå dit: ökad insamling genom utbyggd fastighetsnära insamling (FNI), ökad insamling genom information till hushållen ökad insamling genom viktbaserad avfallstaxa. Ökad FNI leder till en ökad kostnad för själva insamlingen som uppskattas till 72 Mkr/år. Kostnaden för informationskampanjer uppskattas (eventuellt optimistiskt) till 12 Mkr/år. Viktbaserad avfalltaxa kräver ökad administration och ny utrustning. Vi uppskattar kostnaden för detta till 89 Mkr. Ökad plaståtervinning ger å andra sidan en miljövinst. Vi har uppskattat den med hjälp av livscykelanalyser och värderingsmetoderna NEXT och EPS. Värdet på miljövinsten är 7.5-8 eller knappt 85 Mkr/år, beroende på vilken metod som används för att värdera emissioner och resursförbrukning. Miljönyttan är dock ungefär lika stor för alla strategierna, så länge som de leder till samma återvinningsgrad. Med våra antaganden och data har miljövinsten och kostnaden för genomförandet av strategierna samma storleksordning. Det finns också många stora osäkerheter i beräkningarna. Det går därför inte att avgöra om ökad materialåtervinning av plastförpackningar från hushållen ger en samhällsekonomisk nytta eller ej. Det finns dock skäl att tro att samhällsnyttan blir större och tydligare i framtiden. En orsak är att det sannolikt finns en potential till förbättringar i dagens processer och system för plaståtervinning. En annan är att plaståtervinning blir mer lönsam när priset på råolja och naturgas stiger.
|
|
| 17. |
- Elander, Maria, et al.
(author)
-
Avfallsindikatorer - Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det finns idag ett stort behov av att kunna mäta och förstå hur resurseffektiv vår avfallshantering är, både på nationell nivå och i våra kommuner. Vi har successivt infört allt fler mål, styrmedel och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen och stora förändringar har därigenom skett. Allt talar för att utvecklingen kommer att fortsätta i samma takt, potentialen att förbättra svensk avfallshantering är stor. Hur mäter vi om vi blir bättre? Hur effektiv är avfallshanteringen? Hur väl uppfyller vi de avfallspolitiska målen? Finns det skillnader i utvecklingen mellan olika kommuner och vilka slutsatser kan vi i så fall lära oss av det? Hur stor klimatpåverkan orsakar avfallsbehandlingen på de olika stegen i avfallshierarkin? Frågorna är många, men svaren är svåra att få fram. Trots förbättrad information och kunskap om avfallshanteringen har utmaningarna med att mäta och följa upp utvecklingen bara ökat. Inte minst eftersom man idag strävar efter att hantera så mycket av de de uppkomna avfallsmängderna på de övre stegen i avfallshierkin, det vill säga avfallsförebyggande, återanvändning och materialåtervinning. Dessa delar är betydligt svårare att beskriva, mäta och följa upp jämfört med de nedre behandlingsstegen. Denna vägledning är en av tre rapporter från ett projekt som har haft som syfte att ta fram mätetal, eller ""avfallsindikatorer"", som ska kunna mäta och följa utvecklingen för vår avfallshantering. Syftet är att avfallsindikatorerna årsvis ska presentera utvecklingen och därmed kunna ge svar på bland annat de frågor som nämns ovan. Avfallsindikatorerna presenteras mer utförligt i rapporten ""Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering"" som finns att ladda ner på Waste Refinerys hemsida. I rapporten kan man följa beräknings-metoderna, val av indata och hur projektgruppen resonerade om vilka indikatorer som behövs för att kunna mäta resurseffektivitet. På Waste Refinerys hemsida finns även en rapport innehållande en litteraturstudie över vilka indikatorer som idag används i Europa: Litteraturstudie över indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering.
|
|
| 18. |
- Elander, Maria, et al.
(author)
-
Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det övergripande målet med projektet var att ta fram ett antal indikatorer för att kunna visa på hur resurseffektiv avfallshanteringen är och jämföra hur utvecklingen blir över tiden. Detta innebär att indikatorerna: ska åskådliggöra måluppfyllelsen för uppsatta mål samt göra det möjligt att följa upp utvecklingen för svensk avfallshantering på kommunal/regional och nationell nivå på ett enkelt sätt . Trots att informationen och kunskapen om avfallshanteringen ständigt har förbättrats i samhället så har ändå svårigheterna med att mäta och följa upp utvecklingen ökat. De mål som satts för avfallshanteringen har stadigt förstärkts vilket har skapat ett alltmer komplext avfallshanteringssystem. Det märks tydligt på dagens ambitioner att utveckla de övre delarna i avfallshierarkin, det vill säga avfallsprevention och materialåtervinning. Dessa delar är betydligt svårare att beskriva, mäta och följa upp jämfört med de nedre behandlingsstegen. Att utveckla indikatorer kring förebyggande och frikoppling har varit ett viktigt mål för indikatorprojektet. I projektet har indikatorerna analyserats och testats i fem olika fallstudier (tre på kommunal nivå och två på nationell nivå varav en för hushållsavfall enligt Avfall Sverige och en för nationellt totalt avfall kopplat till den officiella avfallsstatistiken). Följande kriterier har använts och uppfylls: Relevans Datatillgång Kvalitet Kommunicerbarhet och användbarhet Indikatorerna som har tagits fram: Är neutrala och användbara på den nivå de avser, det vill säga på kommunal/ regional och/eller nationell nivå. Är utformade för att kunna mäta förändring och/eller förändringstakten årsvis Täcker varje steg av avfallshierarkin (det vill säga ge en indikation på resurseffektiviteten för respektive steg samt totalt). Mäter förändringen i resurseffektivitet för hela systemet över tid (det vill säga beskriva en position i avfallshierarkin). Indikatorerna kan användas på kommunal nivå eller på nationell nivå. Indikatorerna avser att ge beslutsfattare, kommuner och kommunala avfallsbolag stöd i planeringen och uppföljningen av den kommunala avfallshanteringen. Tre typer av indikatorer är utvecklade: Förflyttningsindikatorer – speglar avfallshanteringssystemets nivå och utveckling i sin helhet. Trappstegsindikatorer – beskriver och mäter utvecklingen på varje enskilt trappsteg i avfallshierarkin (avfallstrappan) minus de rejektmängder som uppkommer innan själva behandlingen (till exempel sorteringsrester från materialåtervinning). Bakgrundsindikatorer – tar hänsyn till allt avfall som behandlas på respektive trappsteg även avfall som uppkommer vid annan behandling (till exempel askor från förbränning). Indikatorerna presenteras samlat i Bilaga A. Målsättningen är att de framtagna indikatorerna ska integreras med existerande avfallsrapportering i kommunerna (till exempel i Avfall Web) och i den nationella uppföljningen som Naturvårdsverket genomför. En användarvägledning har också producerats inom projektet med syfte att ge en lättöverskådlig bild över indikatorerna och vad de kan användas till.
|
|
| 19. |
- Fogh Mortensen, Lars, et al.
(author)
-
Plastics, the circular economy and Europe′s environment - A priority for action
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Plastics play an essential role in modern society, but also lead to significant impacts on the environment and climate. Reducing such impacts while retaining the usefulness of plastics requires a shift towards a more circular and sustainable plastics system. This report tells the story of plastics, and their effect on the environment and climate, and looks at their place in a European circular economy.
|
|
| 20. |
- Fråne, Anna, et al.
(author)
-
Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Plast återfinns i stora delar av det vardagliga livet, alltifrån i livsmedelsförpack-ningar till i fordonskomponenter. Plastens variation och komplexitet återspeglas i plastavfallsflödena. På grund av plastens breda användningsområden hamnar plast slutligen i ett otal, mer eller mindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningar-na för olika avfallsbehandlingsmetoder varierar.Projektet är en förstudie med mål att kartlägga plastavfallsflödena i Sverige avse-ende på kvantitet, var de uppkommer, vilka plasttyper plastavfallsströmmarna hu-vudsakligen innehåller samt hur plasten slutligt omhändertas. Metoden för kart-läggningen har baserats på uttag från olika typer av databaser (som till exempel den officiella avfallsstatistiken som tas fram av SMED, Avfall Webb och Utrikeshan-delsstatistiken på SCB), uppgifter i litteraturen samt kontakter med branschaktörer. I Tabell S1 sammanfattas resultaten från studien med hänsyn till identifierade plastavfallsflöden i Sverige uppdelat i sektorer och på hur plastavfallet behandlas och i vilken omfattning det behandlas inom respektive utanför Sverige. De avfalls-strömmar för vilka det är oklart huruvida behandlingen sker utanför Sverige har angivits med ett frågetecken.kvantifieras i studien. Det rör sig framförallt om produktionsavfall från tillverk-ningssektorn i form av blandade och brännbara fraktioner.Av de kartlagda flödena är det i hushållssektorn det uppkom mest plastavfall, varav förpackningar i säck- och kärlavfallet utgjorde störst mängd, omkring 39 procent av det totala plastavfallsflödet. Efter hushållssektorn genererade tillverknings- och tjänstesektorn mest plastavfall följt av bygg- och rivningssektorn. Av de totalt iden-tifierade plastavfallsmängderna i studien gick cirka 58 procent till energiåtervin-ning, 26 procent till materialåtervinning, 14 procent till bränsle inom cementindu-strin och ungefär 2 procent till deponering. Materialåtervinningsgraden på cirka 26 procent inkluderar inte materialförluster i återvinningsprocesserna. De största mängderna plastavfall som gick till materialåtervinning representerades av plastav-fall i form av förpackningar, med en materialåtervinningsgrad på 30 procent. Den högsta materialåtervinningsgraden hade dock plast i uttjänta elektronikprodukter, vilken i studien uppskattas till omkring 44 procent. Sektorer med låga materialåter-vinningsgrader var bygg-och rivningssektorn, trots att sektorn genererade mest plast efter hushållssektorn och tillverknings- och tjänstesektorn. Orsaker till den låga materialåtervinningsgraden är ett flertal identifierade hinder som att plasten ofta är gammal och förorenad samt innehåller oönskade ämnen som påverkar av-sättningsmöjligheterna negativt.Av de totala mängderna plastavfall till energiutvinning utgjordes omkring 47 pro-cent av förpackningar som hamnat i kärl- och säckavfallet. Plastavfall som depone-ras ingick framförallt i fluff som uppkom vid hantering av uttjänta elektronikpro-dukter och fordon.Plasten i elektronikavfallet materialåtervinns och energiåtervinns i ungefär lika hög grad, men små mängder går också till deponi. Vad gäller fordon av personbilstyp energiåtervinns den absolut största andelen av plastavfallet. Avfall från övriga fordon, så som tåg, flygplan och större båtar hanteras sällan i Sverige. Dessa säljs istället innan det blir avfall på andrahandsmarknaden i andra länder. Få aktörer tar om hand fritidsbåtar, här finns ett kommande flöde av plastavfall. Slutligen, i me-dicinska tillämpningar och i jordbrukssektorn uppkommer relativt små mängder plastavfall. Plast från medicinska tillämpningar energiåtervinns medan kasserad jordbruksplast samlas in och materialåtervinns.Kvaliteten på redovisade mängder för rena plastavfallsflöden bedöms som goda, exempelvis hushållens utsorterade förpackningsavfall och ensilageplast från jord-bruk, medan andra plastavfallsflöden bedöms som mer osäkra: bland annat plastav-fall i grovavfallet samt plastavfall från byggsektorn och plast från tillverkningssek-torn. Orsaken till att större osäkerhet föreligger är att sammansättningen varierar och få plockanalyser finns att tillgå.Det är viktigt att notera att plastavfallsflöden är svåra att fullständigt kartlägga på grund av plast återfinns i mindre karaktäriserade avfallsflöden där plockanalyser saknas eller är mycket få. Plastavfall kan uppstå och uppstår säkert i fler flöden än 9vad som tagits upp i studien vilket gör att data i Tabell S1 kan förväntas vara en underskattning snarare än en överskattning av verkliga plastavfallsflöden.Det finns en stor import av plastavfall till Sverige, främst från Norge. Även expor-ten är stor från Sverige, nästan fem gånger högre än vad som uppkommer i for-donsindustrin. Sverige exporterar störst mängder till Tyskland, men även till många andra länder.Det finns många företag i "plastbranschen" och återvinningsbranschen i Sverige. Inom plastvarutillverkning finns drygt 1 200 företag registrerade. För att kunna bedöma till vilka typer av tillämpningar som plastavfallet används skulle en möj-lighet vara att undersöka i vilken mån dessa företag finns med i den Svenska Miljö-rapporteringsportalen (SMP). Företagens årsberättelser/miljörapporter kan därefter läsas för att få reda på mer om var plastavfall tar vägen och vad det används till. Detta har inte ingått i projektet.Det finns möjlighet att öka insamlingen och därmed materialåtervinningen av plastavfall. Baserat på data i denna rapport finns en möjlighet att öka mängderna som insamlas och materialåtervinns genom att öka insamlingen av plastavfall från hushåll, både förpackningar och grovavfall samt genom att förbättra återvinningen av plast från elektronik, fordon och byggindustrin.
|
|
| 21. |
- Fråne, Anna, et al.
(author)
-
Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Plast återfinns i stora delar av det vardagliga livet, alltifrån i livsmedelsförpack-ningar till i fordonskomponenter. Plastens variation och komplexitet återspeglas i plastavfallsflödena. På grund av plastens breda användningsområden hamnar plast slutligen i ett otal, mer eller mindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningar-na för olika avfallsbehandlingsmetoder varierar.Projektet är en förstudie med mål att kartlägga plastavfallsflödena i Sverige avse-ende på kvantitet, var de uppkommer, vilka plasttyper plastavfallsströmmarna hu-vudsakligen innehåller samt hur plasten slutligt omhändertas. Metoden för kart-läggningen har baserats på uttag från olika typer av databaser (som till exempel den officiella avfallsstatistiken som tas fram av SMED, Avfall Webb och Utrikeshan-delsstatistiken på SCB), uppgifter i litteraturen samt kontakter med branschaktörer. I Tabell S1 sammanfattas resultaten från studien med hänsyn till identifierade plastavfallsflöden i Sverige uppdelat i sektorer och på hur plastavfallet behandlas och i vilken omfattning det behandlas inom respektive utanför Sverige. De avfalls-strömmar för vilka det är oklart huruvida behandlingen sker utanför Sverige har angivits med ett frågetecken.
|
|
| 22. |
- Gode, Jenny, et al.
(author)
-
Energisystem i en resursknapp framtid
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Människans användning av jordens resurser behöver nå långsiktigt hållbara nivåer. Resurseffektivitet är ett av sju så kallade flaggskeppsinitiativ som EU-kommissionen lanserat inom ramen för Europa 2020-strategin (EU-kommissionen 2010). Initiativet för ett resurseffektivt Europa syftar till att stödja en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi och hållbar utveckling. Initiativet riktas mot ett flertal områden – klimat, energi, transporter, industri, råvaror, jordbruk, fiske, biodiversitet och regional utveckling (EU-kommissionen 2011). Ökad resurseffektivitet i energisystemet är en del av detta och innefattar exempelvis energieffektivisering, minskad energikonsumtion, ökad användning av förnybar energi och minskad användning av fossila bränslen. De sektorer som huvudsakligen berörs är el- och värmeproduktion, industri, transporter, bostäder och avfall.IVL Svenska Miljöinstitutet har, med finansiellt stöd från Energimyndigheten, i denna broschyr gjort en sammanställning av kopplingen mellan resurseffektivitet och energisystem. Dennasammanställning gör inte anspråk på att vara heltäckande utan syftar till påbörja en diskussion om resurseffektivitet kopplat till energisystemet.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Hansson, Katarina, et al.
(author)
-
Sammanställning av befintlig kunskap om föroreningskällor till PFAS-ämnen i svensk miljö
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Användning av brandskum kan ses som den mest betydande PFAS-källan direkt till miljön ur ett historiskt perspektiv, och fortfarande idag innehåller brandskum per- och polyfluorerade ämnen även om innehållet har modifierats efter PFOS-förbudet 2011. Den sannolikt mest betydande PFAS-källan idag är därför förorenad mark kring de brandövningsplatser där PFAS-innehållande brandskum har använts frekvent under årtionden. De totala historiska och nutida utsläppen till följd av användning av brandskum har inte kunnat kvantifieras, men en grov värsta-falls-uppskattning om hur mycket PFAS som kan ha släppts ut vid brandsläckningsarbeten i samband med olycksbränder gjordes. Med de antaganden som gjordes uppskattades medelutsläppen under från 1998-2011 till ca 45 kg/år (summa 16 PFAS). En grov uppskattning av utsläpp i samband med brandövningar på flygplatser gjordes också, vilket resulterade i uppskattade utsläpp av enbart PFOS motsvarande 25-350 kg/år. Utöver användningen av brandskum har den begränsade tillgängliga information avseende mängder PFAS i varor och produkter inneburit att kvantifieringen av PFAS-flöden från övriga enskilda produktgrupper via avfallsled och vidare till miljö inte varit möjlig. Utifrån användningsområden som identifierats av KEMI (2015) har en kvalitativ bedömning av relevanta avfallsflöden genomförts, vilken visar att de varor och produkter som kan innehålla PFAS med största sannolikhet kommer att skickas till förbränning, hanteras som farligt avfall eller återanvändas alternativt återvinnas. Vid förbränning (vilket också inkluderar det som hanteras som farligt avfall i stor utsträckning) är utsläppen av PFAS till miljön små. Återanvändning innebär att man använder produkten för samma ändamål som den var tänkt och spridningsförfarandet blir då också samma. Vid återvinning ombearbetas materialet så att det kan användas i nya produkter. Vid viss typ av återvinning t.ex. av plaster kan det innebära att PFAS finns kvar i materialet. Den viktigaste transportvägen av PFAS från samhället ut i miljön, utöver den direkta spridningen via brandskum är sannolikt via reningsverken. Där kanaliseras många samlade utsläpp från produkter via hushåll, industrier och via lakvatten, samtidigt som PFAS-förorenat dricksvatten i urbana miljöer kan återcirkulera via reningsverken och därmed transporteras från grundvatten till ytvatten via dricksvattennätet och avloppsreningsverk. Utsläppen av PFAS (15 st) via utgående avloppsvatten från samtliga svenska reningsverk uppskattades till ca 70 kg/år, sett över åren 2006-2013, varav PFOS utgjorde cirka 10 procent. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
|
|
| 25. |
- Hemström, Kristian, et al.
(author)
-
Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- El-avfall är ett av de snabbast växande avfallsslagen både i Sverige och globalt. Det är också ett avfallsslag som vid en undermålig hantering i av-fallsledet kan orsaka allvarliga negativa konsekvenser för både människors hälsa och på den omgivande miljön. Brister i återvinningsledet gör också att värdefulla resurser, som metaller, inte tas tillvara från el-avfallet och riskerar att gå förlorade i kretsloppet.Förbättrad kunskap om flöden av elektriska och elektroniska produkter och el-avfall är av vikt bland annat för arbetet med miljökvalitetsmålen Giftfri Miljö och God Bebyggd Miljö.Syftet med det här projektet har varit att bidra till en förbättrad bild av flödet av elektriska och elektroniska produkter och motsvarade avfallsslag. Detta för att ge Naturvårdsverket och andra tillsynsmyndigheter ett verktyg i till-synsarbetet och uppföljningen av producentansvaret för elektriska och elek-troniska produkter. Projektets specifika mål har varit att:att kartlägga flöden och upplagrade mängder av produkter och mot-svarade avfallsslag vilka berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkteratt föreslå indikatorer för att kontinuerligt kunna följa ett urval av re-levanta delar av ovan nämnda flödenatt bidra till framtida rapportering avfall av elektriska och elektro-niska produkter enligt avfallsstatistikförordningen. Detta genom att projektet ska visa på alternativa metoder för hur dataunderlag till statistiken kan tas fram och repeterbarheten av dessa.Projektet avgränsades till ett urval av produktkategorier inom producentan-svaret för elektriska och elektroniska produkter i Sverige; 1. Stora hushålls-apparater, 2. Små hushållsapparater, 3. IT- och telekommunikationsutrust-ning, 4. Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning), 6. Elektriska och elektroniska verktyg, samt 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning. Avgränsningen gjordes för att framförallt beröra konsumentrelaterade delar av flödet. Projektet avgränsades också till hela elektriska och elektroniska produkter och el-avfall. Därigenom ingick exempelvis inte den omfattande importen av kretskort för återvinning i Sverige.Kartläggningen av produktkategorierna delades in i tre delar: Inflöde till användning i Sverige; Användning (inkl. upplagrad mängd); och Utflöde från användningen. I alla de tre delar återfinns flöden av både pro-dukter och avfall. För att ta fram data användes följande datakällor: Stati-stikdatabaser på SCB (import, export och produktion); Kontakter med repre-sentanter från branschen (både inom försäljning och avfallshantering) samt 7Naturvårdsverkets egna register (EE-registret och Statistiken över gräns-överskridande transporter av avfall). Data har samlats främst för 2010.Följande kan sägas om flöden med hjälp av rapporten:Resultatet visar att det totala Nettoinflödet (import-export +inhemsk produk-tion) för de produktkategorier som ingår är cirka 178 000 ton, år 2010; Figur 1.Inflödet och avfallsmängderna är störst för stora hushållsapparater som t.ex. kyl och frys. En hel del elektronik hamnar i säck- och kärlavfallet enligt plockanalyser, cirka 6 000 ton eller 0,6 kg/person och år. Detta är i samma storleksordning som det totala nettoinflödet av 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning, som har ett inflöde på knappt 6 000 ton. Med de bakgrunds-data som finns för beräkning av Nettoinflödet kan inflödet och upplagringen av specifika delar av olika produktkategorier studeras vidare, exempelvis bärbara datorer och mobiltelefoner.Det går inte att skilja export av begagnad (fungerande) elektriska och elek-troniska produkter från export av ny producerade produkter. Det här kan ha dragit ner vikten av nettoinflödet.Figur 1.Sammanfattande flödesbild för nettoinflöde (import – export + inhemsk produk-tion), och kända mängder i avfallsledet, avrundade värden, ton, 2010. Baserad på bearbet-ning av data från utrikeshandelsstatistiken, SCB, kollektiva insamlingssystem (El-kretsen och EÅF) och plockanalyser på hushållens säck- och kärlavfall. FNI avser fastighetsnära insamling (från bostäder) och B2B business-to-business insamling (från verksamheter). 8Elektronikbranschen själva bedömer att direktimporten av elektriska produk-ter som köps av privatpersoner via utländska företag (t.ex. via internet eller vid utlandsvistelse) är liten. Detta till följd av jämnare prissättning på global nivå.Fastighetsnära insamling (FNI-) från bostäder, och det så kallade Business-to-Business (B2B) flödet (insamling från verksamheter) hanteras till viss del utanför de kollektiva insamlingssystemen (El-kretsens och EÅF:s1 insam-lingssystem). Detta exempelvis genom direktavtal om insamling och åter-vinning mellan avfalls- eller återvinningsbolag och fastighetsbolag, företag, butiker, serviceverkstäder, organisationer, offentlig sektor etc. Storleken på detta flöde är okänt och rapporteras i dagsläget inte in till EE- och Batterire-gistret. Samtliga behandlingsföretag som kontaktats uppger att de har upp-gifter också för detta flöde men i flertalet fall väljer man att inte lämna dessa uppgifter till projektet eftersom de utgör affärshemligheter. Däremot skulle uppgifter kunna lämnas till Naturvårdsverket, till exempel via en utvidgad rapportering till EE-register. Att storleken på detta flöde är okänt gör det svårt att få en totalbild av flöden av elektriska och elektroniska produkter och avfall.1 Elektronikåtervinning i Sverige Ekonomisk Förening (EÅF)Ingen tillfrågad kommun uppger att stölder av el-avfall från återvinningscen-traler omfattar några stora mängder, men stöld av enskilda produkter före-kommer emellertid regelbundet.Samlat beräknas mängden elektriska och elektroniska produkter i användning, av de produktkategorier som ingår i det här projektet, vara knappt 160 kg person, eller 1,5 miljoner ton. För en uppfattning om framtida avfallsströmmar kan konstateras att det sker en fortsatt upplagring på ca 40 000 ton, eller drygt 4 kg/person och år, Figur 2. De upplagrade produkterna utgör såväl en potentiell miljöbelastning som en viktig resurs. 9 1.Stora hushålls... 107 kg/pers2. Små hushålls… 11kg/pers3. It-och telekom…15kg/pers4. Hemutrustning13 kg/pers10. Automateringår ej 7. Leksaker …4kg/persTotal upplagrad mängd i användning ca 160 kg/pers,exklusive produktkategorierna 5, 8, 9 och 105 . Belysningsutrust.. ingår ej9. Övervakning … ingår ej 6. Elektriska …8kg/pers8. Medicintekn. ingår ej1024271331<1<11Upplagrad mängd i användningNettoinflödeKända avfallsflödenFigur 2.Inflöde, Upplagrad mängd i användning, och kända strömmar av el-avfall kg per person och år. Bearbetning av data från www.ssd.scb.se och data från kollektiva insamlingssystem.De delar av projektet som är baserat på registerdata, exempelvis uttag ur statistikdatabaserna för beräkning av Nettoinflödet eller data från EE-registret bedöms som repeterbara utan allt för stor arbetsinsats. I de fall som enskilda företag har kontaktats blir arbetsinsatsen den samma som för detta projekt. Vissa av spåren i kartläggningen av flöden har inte lett till någon egentlig förändring i relation till de mängduppgifter som fanns tillgängliga innan projektet. Genom kartläggningen av flöden och de kontakter som ta-gits, bedöms projektet bidragit till en mer enhetlig bild av vad som händer med el-avfall i Sverige idag. Det kan också ses som en styrka att olika meto-der och datakällor visar på likande resultat.Ett specifikt syfte med projektet var också att bedöma om metoden och re-sultaten kan bidra till den framtida rapporteringen enligt EU:s Avfallsstati-stikförordning. Här kan vi konstatera att det med de föreslagna indikatorerna och de datakällor som har belysts inom projektet inte är möjligt att använda underlaget för rapporteringen – detta eftersom samtliga datakällor saknar uppgifter om vilken bransch som el-avfallet uppkommer inom. Om man i EE-registret skulle inkludera en uppgift om i vilken bransch el-avfallet upp-kommit skulle detta avhjälpas till viss del (det skulle förmodligen fortfaran-de uppstå vissa svårigheter att spåra avfallet helt tillbaka till källan).Projektet föreslår också indikatorer för uppföljning av producentansvaret och satta miljömål. De indikatorer som föreslås bedöms spegla denna ambition. Mängd produkter satt på marknaden kan fås från SCB statistik, nettoinflödet, 10eller från EE-registret. Detaljerade flöden över specifika produkter kan tas fram för Nettoinflödet, baserat på statistik från statistikdatabaserna på SCB. Insamlade mängder kan fås från EE-registret för större grupper av produkter och detaljerade flöden av specifika produkter kan beställas av El-kretsen mot en kostnad.I Naturvårdsverkets förslag till nationella avfallsplan finns det föreslaget att insamlingen av smått el-avfall ska öka. Uppföljningen av detta mål går att försörja med data förutsatt att det blir en tydlig definition av vad man menar med smått el-avfall. Andra indikatorer som föreslås i rapporten är en relation mellan satt på marknaden och insamlad mängd för: kyl och frys; TV, Video och Audio och Kameror, leksaker och klockor. För dessa tre grupper finns data tillgängligt i statistiksystemet. Dessutom föreslår projektet att man har en indikator som följer mängden elektronik i hushållens säck- och kärlavfall med hjälp av plockanalyser.
|
|
