SwePub - sökning: L4X0:1102 1071

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Adolfson, Gert (författare) En teknisk och säkerhetsmässig utvärdering av två aggregat för maskinell röjning 1991 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En jämförelse av slag- och klingaggregat vid maskinell röjning visar att klingaggregatet är säkrast mot olycksfall, vilket är speciellt viktigt om maskinell och motormanuell röjning sker samtidigt. Klingaggregatet har lika hög prestanda och ger ett godtagbart resultat ur ekologisk synpunkt.
2.	Adolfson, Gert (författare) Projekt Förädling - framtagning av affärsstrategi, förädlingskoncept och handlingsplan för utveckling av ett nischsågverk med en förstärkt konkurrensförmåga 2001 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna slutrapport utgör en sammanfattning och dokumentation av Projekt Förädling. Projektet har genomförts av ledningsgruppen för företagen AB CF Berg & Co samt OLAB Timber med stöd av Trätek. Resultatet av Projekt Förädling visar att de undersökta kunderna ställer definierade och preciserade kvalitetskrav både på produktens kärnegenskaper, men även på de lösningar och tjänster som är kopplade till produkten, affären och/eller leveransen. Det kan gälla gemensam produktutveckling eller andra lösningar som effektiviserar och utvecklar ett närmare samarbete mellan kund och leverantör.
3.	Adolfson, Gert, et al. (författare) Samverkan och affärsutveckling i träkedjan - sågverk och nätverk i förändring 2000 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport beskriver ett delresultat från projektet "Samverkan och affärsutveckling i träkedjan" (SAIT). Rapporten redovisar genomförande och resultat från genomförd verksamhetsdefinition och -diagnos på ett sågverk och några av deras kunder och leverantörer i ett nätverk. Rapporten redovisar också hur denna typ av arbete kan användas som underlag vid verksamhetsutveckling samt hur resultatet kan användas för att spegla sågverkets situation i ett antal utvalda och väl kända teoribildningar (nätverk, imaginära organisationer, koordination, informationssystem, processer, planering och affärslogik). Syftet med denna spegling är att undersöka teoriernas tillämpbarhet i detta sammanhang samt att bättre förstå sågverkets position i nätverket samt dess pågående förändringsprocess. I rapporten diskuteras också den forskningsansats vi tillämpat, kunskaps- och förändringsbehov i studerad träkedja samt några områden för framtida forskning.
4.	Almgren, P (författare) Tvärkraftsbelastade spikar i ändträ provningsrapport 1987 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Provningar för dimensionering av olika konstruktioner kräver tid och omtanke. I dagens byggnorm, SBN 1980, finns inga angivna tillåtna värden för spikar i ändträ, varken när det gäller utdragskraft eller tvärkraft. I praktiken utnyttjas ofta spikar i ändträ för att ta upp tvärkraften. Man vet av erfarenhet att det ger en avsevärd hållfasthet åt förbanden. Ingen riktig dokumentation av hur stor hållkraften är har dock funnits. En inledande studie har nu gjorts av spikars hållkraft i ändträ. Det karakteristiska värdet (ett av hållfasthetsspridningen påverkat fraktilvärde, lägre än medelvärdet) för spik i ändträ visade sig kunna sättas till ca 60 % av motsvarande värde för spik slagen vinkelrätt fibrerna. Värdet kan dock inte anges utan förbehåll innan ytterligare studier gjorts och regler för hur provningen skall utföras utarbetats.
5.	Andersson, Britt-Inger (författare) Forskning om trä och miljö i de nordiska länderna. Nordiskt träprogram "Ny teknik i träindustrin" - förstudien "Trä och miljö" 92/93 1993 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Här presenterar vi vilka nordiska institut, organisationer, högskolor m fl som är verksamma inom området trä och miljö. En inventering av nordisk litteratur inom området finns också, liksom ett visst urval av för området intressant utländsk litteratur. Den kartläggning som vi har gjort visar bl a att det finns ett stort behov av att systematiskt arbeta med miljöfrågor inom den nordiska träindustrin, särskilt om industrin vill öka sin konkurrenskraft på miljökunniga marknader, t ex EU.
6.	Andersson, Britt-Inger (författare) Fuktsäkring av krypgrunder 1991 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Hur fuktsäkrar man moderna uteluftventilerade krypgrunder med träbjälklag? Jo, genom värmeisolering på marken eller på blindbottnens undersida mot kryprummet alternativt genom ventilation kombinerad med uppvärmning eller avfuktning i kryprummet. Avsikten med de gjorda teoretiska studierna och fältstudierna är att utveckla fuktsäkrare uteluftventilerade krypgrunder med trä och träbaserade material i bottenbjälklaget samt att finna sätt att förstärka en krypgrunds fuktskydd och därmed dess motståndsförmåga mot biologiska angrepp.
7.	Andersson, Britt-Inger (författare) Miljö- och energidatabas för träindustrin - etapp 1 1996 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Slutrapport från ett projekt med målet att utarbeta en träindustriell databas där miljö- och energidata kan lagras och användas för miljödeklarationer, miljövärdering med livscykelanalys och utveckling av miljöanpassade produkter. Rapporten beskriver pilotstudier inom skogsbruk och sågverk samt lämplig databasstruktur och behov av fortsatt arbete.
8.	Andersson, Britt-Inger (författare) Selection of building materials for healthy buildings with special reference to wood products 1994 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Materialvalsprocessen i samband med projektering och byggande har förändrats så att andra egenskaper hos byggnadsmaterialen än de rent tekniska har fått ökad tyngd. Förändringen, som fortfarande pågår, innebär framför allt att en större uppmärksamhet ges åt materialens miljöpåverkan, både gällande yttre miljö och inomhusmiljö. Intresset ökar för materialens eventuella inverkan på människors hälsa, och speciellt för deras avgivning till luften av flyktiga organiska ämnen.
9.	Andersson, Britt-Inger (författare) Timber-frame houses especially for allergic families 1994 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En strategi för allergikeranpassade trähus har utarbetats inom f d LB-Investkoncernen. I en pilotstudie utvärderades sex trähus med avseende på materialval, byggnadsteknik och inomhusmiljöns kvalitet. Sammanfattningsvis visar studien på ett intressant koncept för familjer med personer som har allergiska besvär m m. Inom utvecklingsprojektet har ett helhetsgrepp tagits på såväl projektering (materialval, byggnadsteknik m m) som brukande (ventilation, städbarhet, underhåll m m).
10.	Andersson, L (författare) Krypgrundssystem för moderna småhus utvecklingsmöjligheter 1987 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Högre isolerstandard och ökade täthetskrav ökar risken för skador i kryprum. Ny teknik behövs, oftast kan åtgärderna vara enkla. System för kryprumsgrundläggning har studerats förutsättningslöst för att föreslå förbättringar som ökar säkerheten mot fuktskador. Kalla och varma krypgrunder har studerats i litteratur, vid besök, i kontakt med experter i Sverige och utomlands samt vid beräkningar och försök. Idéer till åtgärder, såsom modifieringar av material, konstruktion, ventilation samt till konstruktionslösningar och forskningsuppgifter, ges.
11.	Andersson, L (författare) Lastpallar av trä - statisk eller dynamisk provning? 1986 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
12.	Andersson, Lars (författare) Montering av trämöbler med hjälp av industrirobot 1992 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Försök med montering av trämöbler med industrirobot visar att de detaljer som skall monteras måste vara "formsäkra" inom givna måttoleranser för att monteringen skall bli säker. Gripning av detaljerna med vakuum fungerar mycket bra. De många momenten leder dock till många tidskrävande verktygsväxlingar.
13.	Andersson, L (författare) Putsning av möbelkomponenter med hjälp av industrirobot 1990 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Gjorda försök visar att industrirobotar kan utnyttjas för finputsning av träkomponenter. Det är dock nödvändigt att detaljerna tillverkas så att form och mått kan förutsägas inom givna toleranser. I många fall kan detta krav uppfyllas genom CNC-bearbetning. Mindre detaljer kan med fördel hållas av roboten, större laminerade detaljer bör spännas upp i fixturer. Rekommendationer om hur man bör gå till väga finns i rapporten.
14.	Andreasson, Pernilla, et al. (författare) Skador i virkestorkar i betong. Byggnader och utrustning, råd vid reparation och nybyggnad 1999 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Torkningen av virke är kanske den mest kritiska operationen i ett sågverk; kvalitetsmässigt, kostnadsmässigt och kapacitetsmässigt. Själva torkhuset är därför en ytterst angelägen del i ett sågverks anläggningar och produktionsutrustning. Merparten av dessa torkhus är idag byggda i betong. Den miljö - det klimat - som uppstår i torkhuset under torkningsoperationen är ingen sinekur varken för betongen eller för maskin- och elutrustningen. Som en följd av detta, i kombination med ökade torktemperaturer, är många av landets virkestorkar behäftade med grava skador såväl i betongkonstruktioner som på maskin- och elutrustning. Rapporten har delats upp i distinkta kapitel beroende på att de i viss mån vänder sig till olika läsarkategorier. Sist i rapporten finns en bildbilaga.
15.	Ankarling, Olle (författare) Ett svenskt sågverks leveransservice. Identifiering och kvantifiering av leveransserviceelement och utveckling av mätmetoder för leveransservice vid sågverk 1995 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Fler företag inom träbranschen intresserar sig idag för materialadministration och har som målsättning att minska lager- och transportkostnader samt öka intäkterna genom förbättrad och anpassad leveransservice. Detta arbete handlar om leveransservice vid distribution av sågade trävaror och om hur kraven på den fysiska distributionen varierar och därför bör anpassas för produkt, kund och marknad. Arbetet består av dels en litteraturstudie och dels en fallstudie.
16.	Asplund, Thomas, et al. (författare) Datoriserad sågverksteknik reserapporter från seminarier och företagsbesök i Norge och USA 1985 1986 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
17.	Asplund, Thomas (författare) Test av optimerade blockinläggare (blockautomat) 1986 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
18.	Axelsson, Jan (författare) RULA - en metod för egenutvärdering av arbetsställningar och skaderisker 1995 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract RULA - rapid upper limb assessement - är ett enkelt och snabbt utvärderingsinstrument som låter dig undersöka och utvärdera olika arbetsuppgifter som innefattar arbete med överkroppen. Metoden kräver ingen speciell utrustning och ger en överskådlig bedömning av nackens, ryggens och armens arbetsställningar tillsammans med muskelbelastning och externa krafter som verkar på kroppen. Metoden lämpar sig väl för utvärdering av bl a monteringsarbeten.
19.	Axelsson, Karin, et al. (författare) Inter-organisatorisk affärssamverkan inom träindustrin 1999 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten redovisar resultat från en förstudie som utförts under hösten 1998. Förstudien har syftat till att studera inter-organisatorisk affärssamverkan mellan företag inom träindustrin, i en så kallad träkedja. Träkedjan har bestått av en timmerleverantör, ett sågverk, ett snickeriföretag samt en hustillverkare. Genom att utveckla inter-organisatorisk affärssamverkan kan lönsamheten och konkurrensförmågan förbättras i träkedjan, både för enskilda företag och för träkedjan som helhet. Genomförd förstudie visar att såväl förbättringspotential som goda exempel finns vad gäller inter-organisatorisk affärsutveckling i träkedjan. I rapporten redovisas resultat från den intervjuundersökning som genomfördes under förstudien. Syftet är att belysa intressanta frågeställningar kring inter-organisatorisk affärssamverkan samt att påvisa samband mellan empiriska iakttagelser och befintlig teori inom ormrådet. Affärsrelationer, inter-organisatoriskt samarbete, lärande och kompetensutveckling samt inter-organisatoriska informationssystem är områden som behandlas i rapporten. Rapporten innehåller även en beskrivning av ett planerat forskningsprojekt, som är en fortsättning på det arbete som inletts under förstudien.
20.	Axelsson, Ulrik (författare) Verktyg för planeringen i ISO 14001 1996 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten är tänkt att fungera som ett hjälpmedel att reda ut de problem som lätt uppstår i arbetet med grundelement 2, Planering, i miljöledningssystemet ISO DIS 14001. I rapporten finns förslag på en rutin för att identifiera miljöaspekter och underlag för att kunna bedöma om miljöaspekten är betydande. Mallar för införande av miljömål och miljöledningsprogram redovisas. Förslag ges till hur man kan dokumentera under arbetets gång.
21.	Back, Ernst (författare) Fiberskivor i Nya Zeeland och Australien noteringar från några studiebesök 1987 1987 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Kort reserapport från skivfabriker i Nya Zeeland och Australien, besökta i april 1987. Den avser utveckling av torrtillverkade MDF-skivor, S-2-S torrpressade skivor och våttillverkade hårda skivor av eukalyptus. Särskilt behandlas råvaruaspekter och utveckling av väderresistenta skivor.
22.	Back, Ernst, et al. (författare) Spånskivor från färsk träråvara 1987 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Färsk träråvara ger problem med delaminering vid framställning av spånskivor. Prov och analyser har utförts i laboratorie- och industriskala. Fullskaleförsöken bekräftade att lagrad träråvara är bättre än färsk. Ju mer finfördelad råvaran är, desto kortare lagringstid krävs. Färskt virke har väsentligt lägre buffertkapacitet och högre pH än lagrat. Hartshalten är störst i färskt virke och avtar samt ändrar sammansättning vid lagring. Torkade färska spån väts långsammare av karbamidlim än lagrade. Dessa kriterier kan utvecklas till rutinkontroller för träråvaran samt till åtgärder för att bemästra problemen. Projektet kan dock inte sägas ha bevisat om någon/några av de framlagda teorierna eller de påvisade kemisk/fysikaliska skillnaderna är orsak till problemen med färsk träråvara. Projektet bör därför fortsätta.
23.	Bengtson, Staffan (författare) Brandtekniska byggnadsbestämmelser i exportländer 1986 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
24.	Berg, Karin (författare) Mellanlagring av sågat virke - inverkan på kvaliteten efter torkning 1998 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det finns idag önskemål om att kvalitetssortera redan före torkning. För att kunna göra det måste man veta kur kvaliteten på virket påverkas av mellanlagring mellan såghus och torkhus samt av torkningsprocessen. I detta examensarbete har man studerat vilken inverkan mellanlagringen har på den relativa spricklängden före och efter torkning.
25.	Berg, Per, et al. (författare) Seriell styrning av mobil hydraulik och speciellt skogsmaskiner. Funktionsprov på maskin av hållströmsfria proportionalventiler 1987 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Den fjärde och sista rapporten i projektet "Seriell styrning av mobil hydraulik och speciellt skogsmaskiner" behandlar provning av styrsystemet i praktiken, monterat på en skördare Kockum 85/62. Proven utfördes på ÖSA AB i Alfta. Den seriella styrningen visade sig väl lämpad för reglering av såväl matarvalsar, sågmotor som sågsvärd. Det var enkelt att styra även komplexa kap- och matningsförlopp, och säkert endast en koaxialkabel behövde anslutas mellan manöverdonet i hytten och hydraulenheten på kranspetsen. Seriell styrning gör det enkelt att programstyrt prioritera funktionerna så att en optimal styrning erhålles.
26.	Berg, Per (författare) Utrustningar för berörande längd- och diametermätning på skogsmaskiner 1991 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Flertalet skördare förses idag med apteringsdatorer. Om apteringsutrustningen skall betala sig krävs det bl a att givarsystemen är tillförlitliga. Trätek har studerat de vanligaste en- och tvågreppsaggregaten och kontrollerat givarsystemens mätprestanda, konstruktion och tillgänglighet. Inga av aggregaten uppfyller de krav som skogsbruket ställer på längdmätning. Tvågreppsaggregaten mäter dock längd bättre än engreppsaggregaten vilket talar för att dessa i första hand skall användas i slutavverkning. Inga aggregat uppfyller heller de krav som ställs på diametermätning. Mätning av diametern med kvistknivar verkar generellt ge den bästa mätningen, under förutsättning att man använder båda knivarna. Att mäta med enbart en kniv ger dålig mätning.
27.	Berg, Per, et al. (författare) Utveckling av styrmodell för hållströmsfri slidventil 1987 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract För att prova om en skogsmaskins hydraulsystems tillgänglighet och styrbarhet kan ökas har prov genomförts med seriell kommunikation och styrning av on-off-ventiler med puls och motpuls, s k PCP. PCP-systemet styr en hydraulcylinder kopplad till sliden på en slidventil. Resultatet visar att styrmetoden fungerar som avsett, bortsett från att styrtryckets variationer kan ge viss inverkan på styrcylindrarnas förflyttning vid olika pulser. Inverkan av dessa fel går att eliminera varför metoden får anses vara användbar på en skogsmaskin. Försök kommer därför att genomföras med provutrustningen monterad på en engreppsskördare i samverkan med ÖSA AB.
28.	Berg, Staffan (författare) Emissioner till luft från fossila bränslen i svenskt skogsbruk - en inventering för LCA av träprodukter 1996 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna studie har uppgifter tagits fram om bruket av fossila bränslen i svensk skogsbruk. Studien är ett första steg i en LCA-inventering.
29.	Berg, Staffan, et al. (författare) Kollagring i den skogsindustriella sektorn i Sverige 2002 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Trätek och SkogForsk har tillsammans fått uppdraget av Statens Energimyndighet att beräkna kollagringen i den skogsindustriella sektorn i Sverige. För att beskriva skogens och dess produkters roll som kolsänka, och därmed positiva påverkan på CO2 och växthusgaser i atmosfären, har här beräkningssätt föreslagna av IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Chage) använts. Resultaten är baserade på data från FAO och Riksskogstaxeringen.
30.	Berg, Staffan, et al. (författare) Kollagring i den skogsindustriella sektorn i Sverige. Beräkningar för sektorn som helhet och i byggnader 2003 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
31.	Berggren, Göran (författare) Mätning av kapsprickor med ultraljud 2000 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Trätek har i en studie under hösten 1999 och våren 2000 undersökt möjligheten att mäta kapsprickor i sågtimmer med hjälp av ultraljudsteknik. Mätningen är avsedd att kunna utföras i samband med timmermätningen vid sågverk. Studierna har genomförts vid Rundviks sågverk och utförts på ofrusen och frusen gran och tall. Totalt har ca 250 timmerstockar mätts in med en för ändåmålet konstruerad mätutrustning. Mätsignalerna har analyserats med avseende på kapspricka och andra virkesfel och därefter jämförts med de kapade trissorna. Som facit vid mätningarna har vi använt trissmetoden d v s en 3 cm tjock trissa har kapats från mätstället.
32.	Bergkvist, B (författare) Debiteringstillägg för fingerskarvat virke 1988 1987 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten innehåller en revidering av debiteringstillägg för fingerskarvat virke. Föregående beräkning rörande debiteringstillägg publicerades i april 1984. Uppgifter om kapacitet och aktuell produktion grundar sig på enkäter till företag med godkända fingerskarvningsanläggningar.
33.	Bergkvist, B (författare) Kapacitet och produktion av fingerskarvat konstruktionsvirke 1976-1987 1988 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Redovisning av kapacitetsutnyttjandet och kostnadsläget för fingerskarvningsanläggningar mellan 1976 och 1987. Det gäller endast anläggningar som är godkända för fingerskarvning av konstruktionsvirke och som var i drift under 1987. Rapporten är ett komplement till Träteks rapport "Debiteringstillägg för fingerskarvat virke 1988".
34.	Bergkvist, B, et al. (författare) Sågverkens kostnader analys och modellbeskrivning typsågverk 100.000 m3 år 1986 1988 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten presenterar en modell för att analysera kostnaderna i ett sågverk för sågat, skeppningstorrt virke. Modellen har testats i fyra verk med en produktion kring 100.000 m3 per år. I modellen bryts kostnader ner på varje funktion i verket, t ex timmersortering, kantverk, torkning och orderanskaffning, samt på viktiga kostnadsslag, t ex kapital, personal, underhåll, elektricitet m m. Modellen är värdefull för bl a budgetering, efterkalkyl och prisstrategi.
35.	Bergkvist, B, et al. (författare) Sågverkens kostnader typsågverk 40.000 m3 år 1987 jämförelse mellan typsågverk 40.000 m3 och 100.000 m3 år 1987 1989 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten redovisar och analyserar detaljerat de kostnader ett sågverk i 40.000 m3-klassen har. Dessutom görs en intressant jämförelse av kostnaderna i sågverk i storleksklasserna 40.000 m3 och 100.000 m3, där anläggningarna utnyttjas i ett respektive två skift. Fyra företag av varje storlek har välvilligt ställt sitt material till vårt förfogande. Träteks modell för kostnadsanalysen redovisas i Träteks tidigare rapport I 8806039.
36.	Berglind, Henrik, et al. (författare) Magnetic resonance imaging of wood at its interface with glue coatings and air. Final report to EC MARWINGCA 2003 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Magnetic resonance profiling using a recently developed permanent magnet with a strong, tailored field gradient has been used to study wood and its interface with air, coatings and glues.
37.	Berglind, Henrik (författare) Ytbearbetningens betydelse för limningsresultatet - en litteraturundersökning 2001 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna litteraturundersökning syftar till att kartlägga hur vald ytberarbetningsmetod påverkar prestandan på limmade träförband, speciellt när dessa är grovslipade. En jämförelse görs med konventionell hyvling. Lästa artiklar har publicerats mellan 1975 och 2001, huvudsakligen i tidskrifterna "Wood and Fber Science", "Wood Science and Technology", "Holz als Roh- und Werkstoff" och "Wood and Wood Products".
38.	Bergström, B (författare) Kryprumsgrundläggning i trähus 1986 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
39.	Bergström, L (författare) Träanvändning inom ROT-sektorn examensarbete i byggnadsteknik 1988 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I ett examensarbete visas hur trä används vid förbättring av flerbostadshus. Arbetet presenteras så att tidigare erfarenheter av byggteknik inte ska vara nödvändiga för förståelsen. Väggar, bjälklag, fasader, yttertak, vindar, fönster, snickerier och gårdsmiljö tas upp.
40.	Bergström, Ulf (författare) Teknisk granskning av svenska prefabricerade trähus avsedda för den franska marknaden 1986 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
41.	Beyer, Gunilla (författare) Jämförande livscykelanalys. Lastpallar 1998 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Miljöfrågor har fått en allt större betydelse i samhället och det pågår stora ansträngningar att minska påfrestningarna på miljön, både nationellt och internationellt. Alla produkter påverkar miljön när de tillverkas, distribueras, används och slutligen omhändertas. Förpackningar är ett produktområde där åtgärder tidigt vidtagits för att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall. Förutom pris, funktion, kvalitet, säkerhet m m måste nu även miljöaspekter beaktas vid val av en förpackning. En aktuell frågeställning är ofta vilken miljöpåverkan som fås vid användningen av en returförpackning jämfört med en engångsförpackning. Livscykelanalys (LCA) är en metod att värdera miljöpåverkan för en produkt under hela dess livscykel och har här använts för att studera träförpackningars miljöpåverkan.
42.	Beyer, Gunilla (författare) Konkurrensanalys - jämförande provning av lastpallars livslängd 2002 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
43.	Beyer, Gunilla, et al. (författare) Limning av pallförband och pallar 1999 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Spikade förband i lastpallar utgör i vissa sammanhang ett problem från skade- och återvinningssynpunkt. Spikkrypning kan orsaka godsskador och spikar kan även orsaka problem från återvinningssynpunkt. Under senare år har det skett en stor utveckling på limsidan och marknaden för lim och limmade produkter ökar. Limning är därför ett intressant alternativ till spikning. Vad som söktes var ett lim som kan användas på sågade ytor, har fogfyllande egenskaper, ger en elstisk fog, är lätt att hantera och applicera, inte kräver höga presstryck, höga temperaturer eller lång tid att härda, tål klimatpåkänningar, är acceptabelt från miljösynpunkt och inte orsakar problem vid återvinning. I den här rapporten redovisas utprovning av några limtyper.
44.	Beyer, Gunilla (författare) Miljönyckeltal för trävaruindustrin handbok för beräkning och användning 2001 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna handbok riktar sig till företag som vill arbeta med näringsgemensamma miljönyckeltal. Handboken har tagits fram i ett samarbetsprojekt mellan fyra branscher. Företag från verkstadsindustrin, livsmedelsindustrin, trävaruindustrin och grafiska medieindustrin har deltagit i projeket. Syftet med arbetet har varit att ta fram ett koncept med gemensamma mijönyckeltal för svenskt näringsliv. Flera företag från respektive bransch har deltagit aktivt i tester av och diskussioner om vilka indikatorer som är lämpliga att använda gemensamt för näringslivet och respektive bransch.
45.	Beyer, Gunilla, et al. (författare) Miljöstyrd produktutveckling i träindustrin 2001 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
46.	Beyer, Gunilla (författare) Miljöstyrd produktutveckling steg för steg 2001 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Handledningen är framtagen för att kunna användas av mindre företag inom sågverks- och träindustrin. Egentligen förutsätts ingen djupare kunskap inom miljöområdet, men givetvis krävs det en ambition inom företaget att utveckla produkterna till konkurrenskraftiga erbjudanden - även med hänsyn tagen till minskad miljöpåverkan. De olika stegen i arbetet beskrivs i vart och ett av kapitlen. I kapitlen ges också exempel från tre tillverkare av träförpackningar. I de olika stegen i Träteks arbetsmodell för miljöstyrd produktutveckling behöver man ta kontakt med bl a intressenter, kunder och leverantörer. För detta ändamål har förslag till kontaktbrev utformats och frågeformulär förberetts att användas antingen postalt eller vid besök.
47.	Beyer, Gunilla (författare) Wood in the food industry - guidelines for handling wooden pallets and packaging 2002 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Wood used to be the most common material for packaging, workbenches, shelves, tools, buildings, interiors etc., in the food industry in the Nordic countries. The use of wood has however decreased, and other materials like plastic, concrete, stainless steel and aluminium have taken its place. The reason for this negative development seems to be declining market demands, partly caused by legislation in Europe and elsewhere. Despite this, nearly 1,5 million cubic meter of timber per year is used for pallets and packaging in the Nordic countries. These products are hence of great importance for the wood industry as the alternative production of packaging materials may be chips for pulp production. Based on that background, a Nordic research project was initiated to find out more about the behaviour of wood in contact with foodstuff. This report is one in a series of reports where the results from the Nordic Wood 2 project no. P98141 "Wood in the Food Industry" are presented. This part report gives information about Hazard Analysis and Critical control Points and Good manufacturing practice, guidelines for handling, cleaning and sanitation of wooden pallets and packaging.
48.	Bjurman, J, et al. (författare) Undersökning av olika träbaserade skivors "mögelbenägenhet" 1987 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Undersökningarna visar att samtliga testade skivtyper (fiberskivor, spånskivor, plywood, gipsskivor, dessutom splintved av tall och gran samt splintved av tall behandlad med natriumbenzoat) i större eller mindre utsträckning kunde angripas av mögel och blånadssvampar vid accelererade provningar i laboratorium. I stort sett möglade spånskivor fortast, därnäst fiberskivor och sedan plywood.
49.	Bjurulf, Anders, et al. (författare) Förstudie TRÄ 50 1993 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna kartläggning av hela flödeskedjan trä har vi tagit ett samlat grepp. Såväl order- som materialflödena har kartlagts för två flöden. Ena flödet följer virke som slutligen blir fasad- och golvblock på en husfabrik. Det andra slutar i en dansk möbelindustri. Ett antal flaskhalsar har identifierats. Huvudprojektet ska försöka lösa dessa.
50.	Björklund-Jansson, M (författare) Inverkan av värmehärdning och bakvattenkoncentration på sammansättningen av vattenextrakt från hårda fiberskivor 1987 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En hög halt vattenextraherbar substans i hårda fiberskivor kan ge problem, t ex vid målning med vattenbaserade färger. Vid torkning efter målning eller uppfuktning vandrar den vattenlösliga substansen i skivan mot ytan och kan orsaka missfärgning eller klistra ihop staplade skivor på grund av sin klibbighet. I denna undersökning har studerats hur vattenextraktets kemiska sammansättning varierar, både med fabrikens slutningsgrad (= bakvattenkoncentration) och med härdtiden.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "L4X0:1102 1071 "

Avgränsa träffmängd

År