| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lundmark, Robert
(author)
-
Utbudet av biobränslen på kort och lång sikt
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med rapporten är att ekonomiskt bedöma utbuden av biobränslen i Sverige. Detta sker genom att konstruera utbudskurvor för relevanta kategorier biomassa. Vidare sker bedömningar om de framtida utbuden med ett 10- respektive 25-årigt perspektiv bland annat för att tillåta en anpassning av skogs- och jordbruksektorns tekniska lösningar till effektivare tillvaratagande av biomassan. Förekomsten av regionala och international marknader inkluderas också i analysen. Modellen möjliggör en skattning av ett utbud för varje kategori biomassa. Dessa ligger sedan till grund när olika aggregerade utbudskurvor konstrueras. Resultaten pekar på ekonomiska möjligheter att öka uttagen av biomassa givet ett referenspris. Denna ökning är beroende av rådande prisnivå. Emellertid visar resultaten att tidigare studier överskattar uttagspotentialen varför en högre grad av tillförsikt måste ske vid utformningen av olika policy åtgärder.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Lindén, Anna-Lisa
(author)
-
Hushållens energianvändning och styrmedelsstrategier
- 2007
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Under decennier har alla samhällssektorer blivit alltmera beroende av tillgång till säkra energileveranser för att kunna utföra sina uppdrag vare sig det gäller företag eller offentlig service och verksamhet. Även hushåll har för sitt vardagsliv blivit beroende av energi för att hålla värme i bostaden, laga mat, tvätt och hygien samt för att orientera sig i omvärlden via radio, TV eller internet. I takt med ökad energianvändning har farhågor kring den framtida energiförsörjningen fått ökad uppmärksamhet. Energisparåtgärder, konvertering till biobränslen inom energiproduktionen samt effektivisering av teknik och beteende för att hushålla med energi är frågor som fått framskjuten plats för politiska mål och ageranden. I denna bok är fokus på styrmedelsstrategier för energieffektivisering i hushåll. I en styrmedelsstrategi är det viktigt att definiera de målgrupper av hushåll man vänder sig till. Effektiviteten med fyra styrmedelstyper analyseras, nämligen informativa åtgärder, ekonomiska åtgärder, administrativa åtgärder samt fysiska åtgärder genom design. Målsättningen med de fyra typerna av styrmedel är att motivera till energieffektiviserande åtgärder i hushåll. Styrmedelskedjor kan dessutom bygga på vertikal eller horisontell kommunikation mellan aktörer.
|
|
| 15. |
- Ojala, Maria
(author)
-
Barns känslor och tankar om klimatproblematiken
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- "Många barn är hoppfulla inför klimatfrågan, känner att de kan påverka och att de gör något i vardagslivet för miljön. Även om relativt många känner oro är det få som uppger att de oroar sig så mycket över klimatproblematiken att de mår dåligt. Många barn tycker de borde göra mer för miljön, men få känner sig som dåliga personer på grund av detta. Istället är miljövänligt beteende främst förknippat med glädje över att kunna hjälpa till. I denna rapport undersöks med hjälp av en enkätstudie hur barn i 12-årsåldern förhåller sig till klimatfrågan. Huvudfokus ligger på vilka känslor barnen upplever inför klimatproblematiken, hur de hanterar negativa känslor samt hur dessa faktorer hänger samman med en känsla av att kunna påverka, psykologiskt välmående och uppgett miljövänligt beteende. Barnens syn på vuxenvärldens hantering av miljöfrågan, barnens kunskap om klimatproblematiken, samt deras attityder till miljövänliga beteenden kartläggs också.
|
|
| 16. |
- Söderholm, Patrik
(author)
-
Styrmedel för havsbaserad vindkraft
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den framtida ekonomiska potentialen för havsbaserad vindkraft bedöms vara mycket god, och det finns ett starkt intresse inom den europeiska vindkraftsbranschen för att förbättra tekniken och generera ytterligare erfarenheter. För att möjliggöra en sådan teknikutveckling samt en marknadsintroduktion av vindkraften till havs krävs dock, menar en del, ett kompletterande eller ett alternativt stöd till den havsbaserade vindkraften. Denna rapport syftar till att analysera förutsättningarna för olika styrmedel att på ett effektivt sätt stödja utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Sverige. Det ingår inte i uppdraget att analysera om ett sådant eventuellt stöd är samhällsekonomiskt motiverat eller inte, men en diskussion kring vilka mål ett sådant styrmedel skulle kunna motiveras utifrån är nödvändig för att i ett andra steg diskutera styrmedlets egenskaper och utformning. I rapporten diskuteras en rad olika argument för att rikta ett specifikt stöd till en enskild teknologi. Ett viktigt budskap från denna del av analysen är att det starkaste argumentet som kan användas för att rikta ett speciellt generöst stöd till havsbaserad vindkraft är att dess samhällsekonomiska kostnader på sikt kan bli lägre än de som idag gäller för de etablerade kraftslagen (t.ex. landbaserad vindkraft). Ett sådant eventuellt stöd bör således främst betraktas som en teknikpolitisk åtgärd, dvs. en åtgärd som vi vidtar, inte för att uppfylla dagens kortsiktiga mål (t.ex. kvotplikten i certifikatsystemet) utan för att sänka kostnaderna för att nå framtida (långsiktiga) mål.Den havsbaserade vindkraften kan utgöra en mycket intressant kandidat till ett sådant stöd, inte minst på grund av de fördelaktiga vindförhållanden som finns till havs. För att dessa kostnadsreduktioner ska realiseras är det viktigt att etablera nischmarknader för de turbiner och anläggningsarbeten som blir nödvändiga. En sådan teknikpolitik förutsätter med andra ord en reell utbyggnad och inte enbart FoU- samt demonstrationsprojekt. I rapporten redovisas resultat från tidigare forskning som stödjer detta antagande, men det görs inga försök att bedöma om de relevanta effekterna är tillräckligt omfattande eller inte. Det är dock viktigt att peka på att en teknikpolitik riktad mot havsbaserad vindkraft kan sannolikt inte motiveras samhällsekonomiskt utifrån ett strikt nationellt perspektiv utan bör i hög grad ses som ett sätt för Sverige att ta internationellt ansvar i klimat- och energipolitiken.De styrmedel som analyseras är: (a) högre certifikatandel för havsbaserad vindkraft i elcertifikatsystemet: (b) ökat pilotstöd; (c) fortsatt miljöbonus och/eller ökad miljöbonus; (d) kostnad för anslutning och eventuell nätförstärkning betalas av kollektivet Sverige; (e) feed-in tariffer; (f) anbudsförfarande på anvisade platser; (g) anbudsförfarande där aktören väljer lämplig plats; (h) investeringsstöd; samt (i) räntebidrag. Dessa styrmedel analyseras utifrån följande kriterier; kostnadseffektivitet, teknikutveckling, utbyggnadstakt, belastning på stats-budget, långsiktiga och stabila spelregler, regelförenkling, samt industripolitiska målsätt-ningar. De bedömningar som hgörs bör dock främst betraktas som ett diskussionsunderlag snarare än som en totalbedömning av styrmnedlens effektivitet. En viktig slutsats är dock att det styrmedel som införs bör säkerställa stabila villkor för en kontinuerlig utbyggnad, och bedömningen är att feed-in tariffer och anbudsförfarande kan utgöra intressanta kandidater för ett sådant stöd. En rad frågor återstår dock kring bl.a. utformningen av dessa styrmedel, och dessa bör därför undersökas närmare i en fördjupad studie.Överlag finns ett behov av en tydlig definition av vad som menas med havsbaserad vindkraft; detta blir speciellt viktigt om man införa feed-in tariffer eller ett anbudsförfarande där projektören väljer plats. Om styrmedlet ska bygga på teknikpolitiska ambitioner vill man troligtvis undvika alltför kustnära projekt, som erbjuder måttliga vindförhållanden samt miljöeffekter som är mer eller mindre identiska med traditionella landbaserade projekt. I fallet med feed-in tariffer krävs också mer specifikt en noggrann analys av hur ersättningsnivåerna ska bestämmas och utformas över tiden. Generellt kan feed-in tariffer innebära svårigheter att kontrollera volymen av utbyggd vindkraft. När det gäller anbudsförfarande är det väsentligt att anbudsgivningen designas på ett sätt som garanterar en samhällsekonomiskt effektiv upphandling, och erfarenheterna från tidigare system bör studeras i mer detalj än vad som varit möjligt inom ramen för denna rapport. Utöver detta finns ett val mellan ett system där projektören väljer plats och ett där anbuden gäller för redan utpekade platser. Båda dessa alternativ har sina fördelar och nackdelar och valet däremellan bestäms bl.a. av vilka målsättningar man har med etableringarna utöver utbyggnaden som sådan. Ett system där projektören väljer plats kan möjligen skapa bättre förutsättningar för mindre aktörer och samtidigt öka kostnadseffektiviteten. Med utpekade platser ges potentiellt en större möjlighet att kombinera etableringen med t.ex. forskningsprojekt som genererar viktiga kollektiva nyttigheter. Båda alternativen förtjänar att utredas i mer detalj.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Wijkmark, Sofia, 1974-
(author)
-
Hemsökelser : Gotiken i sex berättelser av Selma Lagerlöf
- 2009
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The topic of this thesis is the gothic fiction of Selma Lagerlöf. Its primary purpose is to investigate how Lagerlöf's work can be understood in relation to the gothic genre; what particular themes, motifs and formal aspects appear when making this connection and how they can be interpreted, as well as which literary and cultural contexts become relevant. The study is based on close readings of six short stories that, in comparison, appear to be some of the most gloomy and horrific in her production: "Karln. En julsägen" (1891), "De fågelfrie", "Stenkumlet", "Riddardottern och havsmannen" (1892), "Spökhanden" (1898) and "Frid på jorden" (1917). The gothic was an important feature of the literature of the last decade of the nineteenth century, when Lagerlöf made her debut. Therefore one of the main purposes of this study is to highlight her as one of the key writers of gothic fiction in Sweden by the time. In this context the gothic might be considered as closely related to the currents of decadence and fin-de-siècle. However, the gothic continued to be an important element throughout Lagerlöf's production, and this is illustrated by the inclusion of a story from a later period among the primary sources. The gothic genre can be defined by certain themes and motifs, but also by its narrative strategies. The analyses of the six stories show how themes and composition are used to create an atmosphere of fear and darkness, but also, more importantly, to create a sense of ambiguity. The study also discusses the relationship between the gothic and the fantastic and special attention is paid to aspects such as the hesitation concerning how to interpret the supernatural, as well as the fragmentary bodies and psyches of the stories. The main themes of the six stories can be summarized as dealing with the haunting and return of the past, as well as the fear associated with the transgression of limits - between fantasy and reality, the civilized and the primitive, life and death and self and other. Central to the argument in this study is das Unheimliche - the uncanny - a concept that links a certain kind of fear to uncertainty, doubles, ghostliness and haunting. Sigmund Freud has described it as a paradox, as something terrifyingly strange and yet familiar at the same time. The gothic reproduces the experience of reality expressed by this concept - a sense that the self is the source of horror and that identity is something highly unstable.
|
|
