| 1. |
- Andersson, Erik, 1966, et al.
(author)
-
Vardagslivets finansialisering
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I internationell samhällsvetenskaplig forskning används begreppet finansialisering för att förklara och beskriva den ökade betydelse som den finansiella ekonomin har i vår tid. I den här rapporten riktar vi sökarljuset mot hur vardagslivet omvandlats och hur finansiella logikers växande inflytande förändrar människors praktiker, relationer och identiteter (Martin 2002; Langley 2008). Rapporten anknyter därmed till en framväxande forskningsriktning som intresserar sig för, vad Haiven (2014) kallar, finansialiseringens kulturer. Med vardagslivets finansialisering åsyftar vi därmed hur människors vardagliga praktiker och meningssammanhang blir allt tätare sammanvävd med den finansiella ekonomins logiker, instrument och institutioner. Rapporten har karaktären av en antologi, i vilket ett antal forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner beskriver hur vardagslivet finansialiserats. Rapporten börjar med ett par studier av vad finansialiseringen kan betyda för enskilda människor och grupper i deras direkta vardag. Därefter rör vi oss ut mot de mer övergripande aspekterna och konsekvenserna av vardagslivets finansialisering, med frågor som hur denna utveckling stimulerats och hanterats av statliga aktörer och privata aktörer, samt vilka konsekvenser och innebörder finansialiseringen har haft för arbetslivet, välfärdsstaten och hur finansmarknaderna reglerats.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(author)
-
Barn som medforskare av matlandskap. Del 1: Medforskning
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Att ta med barn i forskningsprocessen är undantag snarare än regel i barndomsforskning. Det är även mycket ovanligt när det gäller forskning inom fältet mat och hälsa som domineras av kvantitativa studier. De flesta av dessa studier har folkhälsovetenskapliga eller kostvetenskapliga utgångspunkter där man försöker följa, mäta effekterna av och utvärdera olika interventioner riktade mot barn. Forskarna i BAMM ville inte forska om barn utan med dem. Deras utgångspunkt var barnen och deras intressefokus och frågeställningar. Vad är intressant för dem? Vad har de för kunskaper och vad är de nyfikna på att få veta mer om? Hur tar de reda på mer om det de är intresserade av? Hur sammanställer och presenterar de sin forskning? Hur föreslår och visualiserar de förändringar? Kan barns forskning göra skillnad? För dem? För samhället? Detta metodiska angreppssätt innebar också med nödvändighet en kritik av gängse uppifrån-och-ner-modeller för interventioner riktade mot barn. Fältarbetet bedrevs i två fjärdeklasser med totalt 45 barn på en skola i en av Göteborgs kranskommuner. Medforskarna arbetade i grupper på 7-8, med en eller två av forskarna som handledare. Forskarnas ambition som handledare var att uppmärksamma medforskarnas intressen och önskemål och låta dem leda forskarna runt i sina matlandskap. Det var inte bestämt i detalj hur medforskandet skulle gå till utan forskningssamarbetet fick växa fram tillsammans med barnen. Genom BAMM fick forskarna uppslag för hur barns matmiljöer kan bli mer hälsofrämjande. Det behövs insatser på såväl individ, som skol- och kommunnivå. Utgångspunkten är att barn ska bemötas som individer med resurser att tillföra i ett hälsofrämjande arbete. Det innebär att ta vara på barns erfarenheter och kunskaper och att ge dem möjligheter, både i och utanför skolan, att ta reda på mer om det de är intresserade av. Det är också viktigt att ta matglädje och sinnlighet på allvar och inte minst att ge barn reell möjlighet att vara delaktiga i beslut som fattas rörande deras matlandskap.
|
|
| 4. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(author)
-
Fika, fiske och föreningsliv
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den mångdimensionella mat konsumenten. Värderingar och beteende hos konsumenter 55+"
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Hast, Lennart, 1963, et al.
(author)
-
Konsumtionsmakt 2.0
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Guitar Hero, bloggar, Facebook, MySpace, YouTube, Second Life? Internet och dataspel har gjort en ny digital livsstil möjlig. Över generationsgränserna kommuniceras det som aldrig förr, 24 timmar om dygnet och på en mängd olika sätt. Vi är omättliga i vår kommunikation. Och i vår strävan att bygga virtuella relationer, ha roligt och leva ut våra drömmar, uppstår ständigt nya mötesplatser på nätet. Vi som kunder har fått en större makt genom Internet. Informationen finns alltid tillgänglig var som helst, när som helst, hur som helst och för vem som helst. Kommunikationen är gränslös. Och ryktet för ett företag kan vara beroende av ett enda musklick. ?Word-of-mouse? regerar och utövar sitt inflytande vare sig man vill det eller ej. Internet och ny teknik har alltså skapat fundamentala möjligheter för människor att själva kommunicera sina idéer och åsikter, men också att skapa ett eget innehåll. Vad som är värt att sprida vidare till andra avgör vi själva och inte etablerade medier. Och även om vi uttrycker ett visst obehag över vår integritet på nätet så ökar stadigt antalet egna hemsidor på nätet, där vi helt frivilligt lämnar ut högst personlig information om oss själva. Denna information kan företag dra nytta av utan att vi tänker på det. Genom att dela med sig och delta i den virtuella världen får vi en bekräftelse på att vi betyder något för någon. Genom att dela med oss bygger vi relationer ? vi ?bondar?. Kan vi sedan dela med oss av något som har ett emotionellt värde eller annat värde ?boostar? vi också vårt eget sociala kapital eller ?brand?. Livet framför datorn blir alltmer förknippat med underhållning och exhibitionism. Vi blir en slags digitala narcissister. Vårt digitala jag kan bli den person som vi känner oss som. Vi bygger vår egen historia och personliga varumärke på samma sätt som företag länge har gjort. Vi har helt enkelt blivit producenter och marknadsförare av oss själva med de möjligheter och risker som det innebär. Och nätet med alla dess bloggar och sociala nätverkssajter är utmärkta kommunikationskanaler för att visa upp oss, få bekräftelse och interagera med andra likasinnade. En forskare kallar oss för glaskonsumenter, d.v.s. ömtåliga, genomskinliga och som kan ge sken av olika saker. Livet i den digitala världen är en spegling av vår personliga information. Vår profil på nätet blir den vi är. Men, den behöver inte vara sann. Den profil som skapas av oss kan utgöras av den bild vi vill återge. Vi kan bygga en fasad istället. Eller så kan någon annan göra det åt dig utom din kontroll och digitala fotavtryck är svåra att ?tvätta bort?. Och information om oss kan ta många konstiga vägar som t.ex. pojken som ofrivilligt blev världskändisen ?Star Wars Kid?. Uppmärksamhet och kändisskap på nätet har därför ett pris. Att leva ut sina drömmar och fantasier utgör en viktig drivkraft i den digitala världen. Genom dataspel som Guitar Hero kan vi bli rockhjältar och dra riff som skapar en skön känsla av att vi faktiskt står på scenen. Och när vi känner att vi deltar aktivt själva som medmusiker är vi också villiga att betala för musiken. Något som många fildelare annars inte längre gör. Vad är då värdefullt inom ramen för den digitala livsstilen? Genom kreativitet och fantasi kan värde skapas för det mest konstiga saker man kan tänka sig. En fyraårig norsk skogskatt och hans fyra kattkompisar i bandet Musashi har blivit en sensation på YouTube och har t.o.m. lyckats få ett skivkontrakt. Värdet av vad som förefaller vara rent trams är svårt att förstå. Värdet blir i det sammanhanget den känsla som vi vill uppnå och dela med oss av ? ett slags ?feel good? med ?feel goods?. Vad som bidrar till känslomässiga band till andra och för den enskilde individen, blir då viktigt att försöka förstå för värdeskapande. Och det finns inga gränser för värde ? fantasin är oändlig. Vad som helst kan egentligen vara värdefullt. Vad som är värde är därför väldigt flyktigt, svårdefinierbart, men också oerhört personligt. För känslor är i allra högsta grad individuella.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Holmberg, Ulrika, 1966, et al.
(author)
-
Hide and seek - What enables and hinders households’ battery recycling?
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This report examines the infrastructure, devices and practices involved in consuming, using, storing and discarding of batteries in households. The aim of the paper is to disclose the opportunities and obstacles, enabling and hindering effective battery recycling practices in households. The paper is informed by studies on material culture, home consumption and waste, and practices of everyday life. In order to study the organisational, material and cultural aspects of household battery recycling, a multi-local ethnographic study is designed – combining interviews and observations. The paper discloses how the coexistence of different batteryscapes (dark, darkish and bright batteryscapes) wherein people, infrastructure (point of collection), devices (batteries, electronics and storing equipment), socialisation and learning (norms and taboos) together give rise to both opportunities and obstacles, enabling and hindering recycling of batteries.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Karlsson, MariAnne, 1956, et al.
(author)
-
Barn som medforskare av matlandskap. Del 2: Meddesign
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport handlar om barn som ”co-designers” eller meddesigners. Den redovisar den metodik vi arbetat efter och de erfarenheter vi gjort inom ramen för projektet Barn som medforskare av matlandskap (BAMM). Projektet var indelat i två faser: en första fas inriktad på barn som medforskare vilken redovisats i en tidigare rapport och en andra fas med fokus på barn som meddesigner vilken redovisas här. Rapporten beskriver hur arbetet i BAMM-projektets fas II lades upp, hur det genomfördes och vilka resultaten blev, dels i form av de konkreta resultaten av design-projekten, dels resultaten med avseende på de erfarenheter som gjordes med avseende på att involvera barn i designprojekt.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Liimatainen, Merja
(author)
-
En dag på Magasinsgatan - Resultat från en stadssittning
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fredagen den 22:a Maj 2015 samlades medarbetare från forskningsprojektet Re:heritage, Göteborgs Universitet och Göteborgs Stadsmuseum på parkeringsplatsen/torget på Magasinsgatan för att tillsammans genomföra en stadssittning. Medverkande under dagen var Karl Arvidsson, Carina Sjöholm, Daniel Gillberg, Marie Nyberg och Ida Backström från Göteborgs Stadsmuseum, Anna Bohlin och Staffan Appelgren projektledare för Re:heritage, Helene Brembeck och Niklas Hansson, medarbetare från CFK och Merja Liimatainen, forskningsassistent inom Re:heritage samt författare av detta working paper. Med oss hade vi även fotografen Emelie Asplund som hjälpte oss att dokumentera livet på gatan och människor med deras köpta prylar.
|
|
| 28. |
- Liimatainen, Merja
(author)
-
Pop Boutique – en värld av återbruk av mode på Re:heritagemarknaden
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten är resultatet av ett fältarbete inom forskningsprojektet Re:heritage- cirkulering och kommodifiering av ting med historia, våren 2015 och var en del av praktiken inom masterprogrammet Kulturarv och modernitet. Rapporten handlar om hur second hand -kläder och inredningsprylar med historia cirkulerar, översätts och transformeras till mode på Pop Boutique på Magasinsgatan i Göteborg som är en del av Re:heritagemarknaden. Inledningsvis beskrivs forskningsprojektet och Re:herritagemarknaden, analytiska redskap och utgångspunkter, metod och material. Rapporten bygger på observationer, fotografier samt intervjuer och samtal med butikschefen och andra inblandade aktörer. En förteckning över de aktörer som figurerar i rapporten kommer i slutet av inledningen, del 1. Därefter beskrivs butiken/företaget/kedjan Pop Boutique utifrån; hur Pop berättar om sig själva på nätet, fältanteckningar från ”en dag på Pop” och butikschefens beskrivningar/berättelser om hur Pop blev endel av Magasinsgatan och Göteborg. Nästföljande avsnitt, del 3, handlar om den globala och lokala cirkulering av begagnade kläder och inredningsprylar, om olika faser i urvalsprocesser och sortering och slutligen hur tingen blir en del av Pop i Göteborg. Klädernas cirkulering beskrivs utifrån butikschefens berättelser om hur hon gör när hon väljer ut kläder som hon tar med sig från England till Göteborg, medan inredningsprylarnas väg till Pop beskrivs utifrån fältanteckningar från en ”inköpsresa” på bagageloppisen på Slottsskogsvallen i Göteborg. Del 4 är en beskrivning av olika kategorier av plagg som cirkulerar på Pop, deras roll i modeskapande processer samt olika tekniker för att rama in plaggen i butiken. Slutligen kommer del 5 som är en sammanfattande diskussion om hur plaggen och inredningsprylarna kan förstås som kulturarv.
|
|
| 29. |
- Liimatainen, Merja
(author)
-
Town by the Riverside - jazz som kulturarv i Göteborg
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport bygger på en pilotstudie av jazzföreningen Classic Jazz Göteborg. Studien faller inom ramen för Centrum för konsumtionsvetenskaps (CFK) delprojekt i det tvärdisciplinära och internationella forskningsprojektet CHIME - Cultural Heritage and Improvised Music in European Festivals. Projektet är ett Joint Programming Initiative (JPI) med temat Cultural Heritage and Global Change. Delprojektet på CFK fokuserar marknadifieringen av kulturarv: Jazz i urbana rum med syftet att undersöka hur jazz som kulturarv iscensätts, marknadsförs och konsumeras i en kulturarvskontext. Målet är att bidra med nya perspektiv på hur kulturarvsmiljöer förändrar värden och marknadspositioner för jazzfestivaler. I två års tid kommer Helene Brembeck, projektledare för delprojektet i Göteborg, tillsammans med forskarna Niklas Sörum och Olle Stenbäck att studera relationer mellan marknad, konsumtion och jazz som kulturarv i kulturarvsmiljöer med utgångspunkt i Gamlestans jazzfestival och Göteborg Classic Jazz festival som båda arrangeras i kulturhistoriskt intressanta miljöer. Föreningen Classic Jazz har varit en del av Göteborgs jazzscen sedan en längre tid och har en historia att berätta om jazzen i Göteborg. Det är detta, samt bakgrunden till Göteborg Classic Jazz Festival som är fokus för denna pilotstudie.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Roos, John Magnus, 1976, et al.
(author)
-
Konsumenters information om och val av leverantörer på sex omreglerade marknader. Fast telefoni, mobil telefoni, bank, försäkring, el och tandvård.
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Magnus Roos, Ulrika Holmberg och Niklas Hansson har på uppdrag av Konsumentverket gjort en undersökning om hur konsumenter förhåller sig till valmöjligheter på marknaderna för fast telefoni, mobil telefoni, bank, försäkring, el och tandvård. Syftet har varit att få svar på hur information om valmöjligheter når konsumenter samt vilka åtgärder på informationsområdet som skulle kunna innebära att konsumenterna får bättre intresse för och möjligheter att göra rationella och hållbara val på de aktuella marknaderna.
|
|
| 36. |
- Roos, John Magnus, 1976, et al.
(author)
-
Lobbying, konsensus och egenintresse. Användarrepresentanters upplevelser av standardiseringsprocessen
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten presenterar resultatet av en undersökning om slutanvändarrepresentanters deltagande i standardiseringsprocesser på svensk och internationell nivå. Syftet är att redovisa och analysera hinder och framgångsfaktorer för ett effektivt användarinflytande inom standardiseringen. Materialet består av två delar. En inledande kvalitativ intervjustudie med elva representanter för konsumenter, arbetstagare och hållbarhetsintresse. Intervjustudien har följts upp med en kvantitativ webbenkät med frågor baserade på de teman som framkommit som speciellt viktiga under intervjuerna.
|
|
| 37. |
- Roos, John Magnus, 1976
(author)
-
Organisationsformens betydelse för kvaliteten i personlig assistans : Brukares kvalitetsupplevelse av kooperativ, privata bolag och kommuner som assistansanordnare
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna studie är att jämföra kvaliteten mellan tre typer av assistansanordnare; brukarkooperativ, privata bolag och kommunen. En kvantitativ undersökningsansats har tillämpats med postenkät som insamlingsmetod. Analysen bygger på 194 assistansberättigade i Göteborgs kommun, Kungsbacka kommun och Öckerö kommun. Svarsfrekvensen är 31 procent. I enkäten finns fyra kvalitetsmått på assistansanordnaren. Det första kvalitetsmåttet, en rak fråga till brukaren ”hur bra är din anordnare” indikerar inte någon skillnad i upplevd kvalitet mellan de tre anordnartyperna. Det andra kvalitetsmåttet, kvalitetsaspekter på personliga assistenter, indikerar att kvaliteten på personliga assistenter upplevs som bättre hos kommunen och privata bolag än hos brukarkooperativen. Det tredje kvalitetsmåttet, kvalitetsaspekter på assistansanordnare, indikerar inte någon skillnad mellan olika typer av anordnare. Det fjärde kvalitetsmåttet, generell service, indikerar att servicen hos assistansanordnarna upplevs som bättre hos brukarkooperativ och privata bolag än hos kommunen, framförallt beträffande servicedimensionerna mottaglighet och fysiska attribut (exempelvis kontorslokal). Brukarna är relativt lika mellan de tre anordnartyperna med avseende på kön, bostadsort, funktionsnedsättning och personlighet. De privata bolagen har attraherat yngre brukare i större utsträckning än de övriga två anordnartyperna. Våra resultat bör tolkas med försiktighet då antalet respondenter är relativt få och då brukare med olika anordnartyper kan ha olika förväntningar på sina respektive assistansanordnare (vilket påverkar hur de utvärderar kvaliteten).
|
|
| 38. |
- Stenbäck, Olle, 1983
(author)
-
Where’s it at tonight? - Discovering an urban jazz festival in Gothenburg, Sweden
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This report is the result of a close study of the organization behind the GMLSTN JAZZ music festival. It comes out of a participatory study of the week-long GMLSTN JAZZ festival, which was held in Gothenburg, Sweden between April 23 and April 30, 2016. The focus is directed towards the marketization (or commercialization) of cultural heritage, which I will approach by utilizing the concept of festivalization, as exemplified through the GMLSTN JAZZ music festival. The aim of the report is twofold. On the one hand, the focus is directed towards the assemblage of the GMLSTN JAZZ festival, namely an empirical overview of the orchestration of ideas to practices. On the other hand, the focus is directed towards the two aforementioned theoretically-anchored concepts of festivalization and cultural heritage, both of which will be explained further. By positioning GMLSTN JAZZ under what might be called a cultural heritage “looking glasWs,” the report aims to answer the following questions: 1. What form(s) of cultural heritage does GMLSTN JAZZ produce/reproduce? 2. How is cultural heritage marketed? 3. Is cultural heritage important to the festival committee?
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Weimer, Kerstin, et al.
(author)
-
Challenges in evaluating intervention effects of feedback on residential energy conservation in a field setting
- 2018
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- A field intervention investigated the effect of feedback on residential electricity use in households in Sweden. For a period of eight weeks differentiated energy use for daily domestic behaviors was monitored by 15 residents via an internetbased system. Feedback designed based on Relational Frame Theory was convened to enhance motivation for energy conservation and follow-up studies analysed the maintenance of change for another 3 months. Psychological factors including values, attitudes, moral judgment competence, locus of control and sense of coherence were assessed by web surveys. No significant effects of the feedback on reduction of energy use were found. The small sample size and not monitoring warm water energy use were discussed as explanatory factors.
|
|
| 43. |
|
|
