| 1. |
-
A Nordic Perspective on Co‐Operation for Sustainable Destination and Regional Development
- 2015
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- This research report contributes to a Nordic perspective on co-operation for sustainable destination- and regional development based on studies conducted within a Swedish-Danish Interreg project 2012-2014 (MARIFUS). An introduction chapter with major themes initiates this report followed by five chapters1 written by researchers from Aalborg University, Denmark (Incevida) and University West, Sweden (School of Business, Economics and IT). The purpose of this report is to give deeper nsights in Nordic destination and regional development by empirical case studies. These studies have been presented and discussed at seminars during international scientific conferences within regional science (the 16th Uddevalla Symposium 2013 in Kansas City, USA and the 17th Uddevalla Symposium 2014 in Uddevalla, Sweden) organized by University West. The contributions are nterdisciplinary in that sense that they are written by scholars from different scientific disciplines such as business administration, informatics, planning and culture studies. However, all scholars have a destination and/or regional perspective as a point of departure in the case studies conducted. The three-year project offered great opportunities to cross-border learning and applied research in close co-operation (Work integrated learning) with project partners and students.The studies are partly supported by the project MARIFUS “Maritime Inlands – past, present and future strengths” financed by the European Union Regional Development Fund (Interreg IV A). The editors express sincere gratitude to all authors and all partners of the MARIFUS project.
|
|
| 2. |
- Andersson, Åsa, et al.
(author)
-
”Jag skulle så jätte, jätte, jättegärna vilja ha ett fast jobb att gå till” : Om att vara ung och arbetslös i Västervik
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The centre of Child and Youth Studies at University West works strategically with other regional research environments and institutions that study children, youths and young adults. The goal of our research centre is to spread knowledge about the social conditions under which children and young people live, thereby strengthening their position in society. Collaboration with external research environments is one of the ways that our research domain works to reach that goal. Partnerships are formed through a model that strives to create good conditions for both our research and that of our partners. This model is grounded in a dialogue between research partners who work together to select areas of interest and formulate hypotheses. These research projects are financed equally by the university and our partners. The following report is the result of one of these research partnerships.Advanced industrial society has been replaced by a society based upon knowledge and information where industrial work/manufacturing becomes less common. Västervik is one of the small towns in Sweden whose main industries have closed down or severely decreased their workforce during the last few decades of great structural change. The groups in the job market that have been most affected by these changes are young men and women, something which is evident in the high unemployment rates among the young population. The purpose of this study was to investigate young people’s own experiences and thoughts regarding their own situation as jobseekers in the municipality of Västervik. How do they see themselves and the situation they find themselves in? The narratives were collected in the form of 18 in-depth interviews with young men and women between the ages of 19-25, all them registered at the job center in Västervik. In the report different aspects of their situation are discussed, such as: the young people’s relation to their hometown, their thoughts on the meaning and value of work, the role of education, the economic, social and emotional consequences of unemployment, and their experiences of taking part in various programs for unemployed. The narratives we have encountered can be seen as having some general validity in the sense that many of their experiences are probably shared by other unemployed young people in other locations in Sweden, but Västervik is also a specific town with a specific history and specific conditions.The young men and women have an ambivalent relationship to their hometown. On the one hand they want to start a life in the same location, but on the other, the future there is seen as very uncertain. Many of those interviewed would like to have the kind of industrial jobs that their parents have and grandparents experienced, but which are nowadays less and less common. The norm of a fulltime job is strong among the young men and women – something which strengthens the image of the evident dissonance between their seemingly traditional dreams and intentions and the structures of possibilities the municipality and community suggest for them. Connected to this are the ways the young people must relate to the postindustrial demands of employability – which means the ability to enterprise and market oneself on a competitive market. These demands presuppose abilities that are more likely to be socialized and practiced in certain social environments rather than in others, and the majority of the young men and women interviewed have a background in aworking class environment where these values and approaches are far from selfevident.The socioeconomic marginalization that these young people experienceresults in much curtailed possibilities for a period of youthful experimentation aswell as for an expected adulthood. Being unemployed means one has difficulty ingaining the status of an adult, but due to economic shortages, there are also limits to how much they can take part in this experimental lifestyle that characterizes youth. The young men and women’s situation can thereby be seen as a grey zone; they are neither young nor adults in the normative sense. In some of the narratives the young people express critical thoughts with regard to the social conditions that their difficult situation can be related to. By extension, expressing these thoughts and stating their opinion can be strengthening and mobilizing for them, both as individuals and as a group. Insights may be gained about unemployment as a shared experience rather than as a personal failure
|
|
| 3. |
- Andrén, Ulla, 1955-, et al.
(author)
-
Utveckling av ett nytt yrke inom socialpsykiatrisk vård
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The program in Social Psychiatric Care is a three-year program at the university level leading to a vocational qualification in social psychiatric care and a bachelor's degree in the field of Health Sciences. Until the spring of 2018, six litters have graduated. Students in the social psychiatric care program often have personal interest, previous professional experience from the business areas or inspiration from related friends working in the field of activity. Personal experiences of problems in the fields of activity are also prominent among the students. Students believe that personal experience, willingness and ability is important in order to work within the profession. Characteristics of the students are also an interest and a clear empathetic willingness to work with people and they consider that the profession primarily requires characteristics such as altruism, empathy, social skills and deeper knowledge and understanding in the field. Upon completion of education, students want a career role where they can help other people, feel motivated, or they aim for specific positions or areas of activity. Both managers and alumni from the Social Psychiatric Care program value the broad professional competence that the program leads to. Psychiatric competence is emphasized as particularly valuable by both alumni and managers. This competence means that they also complement the other professions in the activities. Students consider themselves possessed a professional identity that involves introducing psychiatric and custody skills to organizations that previously lacked these perspectives. Something that also brings new approaches to patients, users and clients. Being able to use knowledge from several disciplines are considered to be a strength and competence that are well-needed in environments where people with mental ill health are cared for. The alumni perceive their knowledge as both interdisciplinary and interprofessional.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bernhard, Iréne, 1953-, et al.
(author)
-
Samverkansmodell för Arbetsintegrerat Lärande i Forskarutbildning : En ökad samhällsrelevans genom interaktiva flöden
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Universiteten i Sverige och övriga världen måste ständigt se över former för förbättrat utbyte med det omgivande samhället. Strategier för samverkan behöver kunna följas upp, mätas och förbättras. På Högskolan Väst (HV) har vi vårt profilområde inom arbetsintegrerat lärande (AIL), som generellt syftar till att integrera såväl teori som praktik i både utbildning, forskning och samverkan - på ett systematiskt och hållbart sätt. I denna rapport kartläggs samverkanseffekter i forskarutbildningen i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Syftet med rapporten är att utvärdera forskarutbildningen och forskningsmiljön från ett AIL-perspektiv. Vi har utgått från en informativ vetenskapsmodell (Informing Flows Framework) för att genomföra en nulägesanalys där vi identifierar och visualiserar samarbetstyper inom och mellan forskar-utbildningen/forskningsmiljön och Högskolan Västs nyckelaktörer: praktiken, forskarsamhället och doktorander. Konkreta implikationer visar hur samverkan och informationsflöden är kopplade och hur de kan förbättras. Allmänna reflektioner ges på modellen som ett användbart sätt för kvalitetsutveckling som går bortom de traditionella lärandemålen. Vi ser klara utvecklingsvägar för att kunna inkludera fler och djupare aspekter av samarbete och interaktion, som kan ge förbättrat utbyte och tydligare mått och strategier för vad och hur vi ska betrakta ”societal impact” för forskarutbildningen.
|
|
| 6. |
- Bolin, Anette, 1962-
(author)
-
Att få pengarna att räcka till som de brukar : Barns och ungas perspektiv på föräldrars arbetslöshet
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This report is about the ways in which children in families with previous economic stability experience and adapt to substantially decreased household income as a consequence of a parent's/parents' unemployment. While much is known about children growing up in poor families, and how they understand and act in relation to the family's economic situation, little is known about children who suddenly find themselves living in economic adversity. In the context of post-financial crisis Sweden where in the late 2000s/early 2010s large numbers of families with previously stable incomes found themselves in economic adversity, the objective of the research is to investigate how children and young people experience substantial decreases in household income as a consequence of parental unemployment. In particular focus is directed to the ways in which they reason about and respond to the family's new economic circumstances. Interviews with children (N=45) whose parents had previously been in long-term employment but lost their jobs were carried out. Drawing on national data provided by the National Transition Fund for Blue-collar Workers (TSL) and (ii) the Local Transition fund for white-collar staff in the private sector (TRS), five municipalities in the west of Sweden with the highest numbers of transition grants were initially identified for recruitment of families subjected to unemployment during the years of 2010-2013.The interview data was analysed using thematic content analysis (Broun & Clark2006) with focus directed to children's agency (Kuczinski 2003). While the results are largely in line with previous research on children living in long-termpoor families, that is to say that parents put children´s needs first, children take responsibility for the family situation by not financial demands on the parentsone major difference emerged. None of the types of self-excluding behavior characteristic of avoidance-oriented strategies was found. Unlike children living in poverty where self-exclusion and the avoidance of exposure to stigmatizing situations where resource disparities are highlighted are common, the children in the current study did not regard parental unemployment and the family's loss of income as a source of shame. Rather, they expressed awareness of how macroeconomic forces had impacted on their lives and, as active agents, developedstrategies that enabled them to adjust to the family's new economic reality. The implications of this result indicate that social workers working with children insuch situations need to reconsider interpretations of behavior that are rooted inthe assumption that economic adversity generates shame and stigma.
|
|
| 7. |
- Cederlund, Christer, 1952-, et al.
(author)
-
I huvudet på en socialpedagog : En studie om yrkesverksamma välfärdsarbetare och deras föreställningar om socialpedagogik
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Detta är en studie om hur yrkesverksamma välfärdsaktörer med akademisk socialpedagogisk utbildning, förstår och beskriver socialpedagogik i teori och praktik. Studien har genomförts bland yrkesverksamma, före detta studenter på socionomprogrammet med inriktning mot socialpedagogik vid Stockholms universitet och det Socialpedagogiska programmet vid Högskolan Väst. Syftet är att beskriva och analysera de yrkesverksamma studenternas föreställningar om socialpedagogik som kunskapsfält och som praxis, samt hur socialpedagogiken kommit till uttryck i den egna yrkespraktiken. Studien bygger på intervjuer med 27 personer. Genom samtal och genom de berättelser vi tagit del av från respondenternas yrkesvardag har deras syn på socialpedagogik som fenomen, som värdegrund, som mål, metod och förhållningssätt växt fram.Analysen av yrkespraktiken tar utgångspunkt i tre teoretiska idealmodeller av socialpedagogik; den anpassande, den mobiliserande och den demokratiska, konstruerades som ett resultat av en tidigare intervjustudie med socialpedagogiska forskare (Eriksson 2006). I synen på socialpedagogikens värdegrund syns en samstämmighet bland respondenterna i den här studien och forskarna i den tidigare studien. Hur värdegrunden tar sig uttryck i praktiken är dock inte lika tydligt. Respondenterna ger uttryck för teorier, värderingar och förhållningssätt, men tvingas att i konkreta situationer handla pragmatiskt. Respondenternas sätt att förhålla sig till situationen är att inta ett pragmatiskt förhållningssätt, ett förhållningssätt som vi benämnt ”den pragmatiske socialpedagogen”. De försöker att upprätthålla, vad de menar är ett socialpedagogiskt förhållningssätt, trots administrativa och organisatoriska begränsningar. Det handlar om att hantera det upplevda handlingsutrymmet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Dahlborg Lyckhage, Elisabeth, et al.
(author)
-
Gränshinder : en kvalitativ och kvantitativ studie av samverkandesjukvård
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The project "Health care interaction" among different care providers was introduced as a trial activity in the municipalities of Strömstad and Tanum in the spring of 2010. The aim of health care interaction is to provide citizens health care adapted to their specific need within shortest possible time frame; Is emergency care not needed, the aim is to avoid that the care seeker ends up in an emergency room at the hospital. In this study experiences from health care interaction is described with quantitative as well as qualitative data. Empirical data is based on available medical statistics, focus group interviews with nurses with long experience from pre-hospital emergency care and home health care, questionnaires data gathered from other health professionals involved in the activity, individual interviews with nurses and physicians at call centers for medical information, primary health care centers, home health care, pre-hospital health care and elderly care. The analysis of the data reveal opportunities and expectations among the personnel as well as their willingness to develop and improve the health care. It's also evident that the general impression among health care personnel is that increased interaction among health care providers improves the quality of the health care given. Health care interaction also contributes to improved opportunities for person-centered care with an increased degree of continuity and participation for the patient. The study also reveals that collaboration between colleagues promotes development of individual and collective knowledge. Conclusions drawn from the study is that the documentation and information system used in health care interaction needs to strengthen the participation of the care seekers as well as to improve in accessibility for the personnel involved. In order for health care interaction to evolve and develop through close follow-up and evaluation, a more transparent and uniform system for documentation is recommended. It's also concluded from the study that the call center for medical information (1177) as one of the major actors in the health care interaction program has the best potential to instigate an expansion and development of the health care interaction among care providers.
|
|
| 10. |
- Dåderman, Anna M., et al.
(author)
-
The work-family interface : Job demands, work engagement and turnover intentions of Polish nurses
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- A conflict between one's professional life and one's family life may lead to lower well-being both at work and home. Most nurses are women who have traditionally reconciled their professional life with family life. One aim of this study was to examine the relationships between the work-family conflict (WFC),the family-work conflict (FWC), and the perception of job demands (quantitative workload and interpersonal conflicts at work). We intended also to examine the components of work engagement (vigour, dedication, and absorption) and turnover intentions. Another aim was to determine whether the variables that we examined are important for turnover intentions. This study comprised Polish registered nurses. The following instruments were used:Work-Family Conflict and Family-Work Conflict Scales (Netemeyer, Boles, &McMurrian, 1996), the Interpersonal Conflict at Work Scale and Quantitative Workload Index (Spector & Jex, 1998), the Utrecht Work Engagement Scale(Schaufeli, Bakker, & Salanova, 2006), and measures of turnover intentions (intention to leave the present workplace and intention to leave the nursing profession). The score on the scale to measure WFC was positively related to perceived workload and to both turnover intentions, while negatively related to vigour. The WFC was experienced significantly more intensively than FWC. The perception of differences in mean scale scores of job demands had a moderate effect on the FWC and WFC, while differences in mean scale scores of vigour had a strong effect on the WFC. WFC, quantitative workload and a low level of dedication were significant predictors of the intention to leave the present workplace, while the level of job demands was a significant predictor of theintention to leave the nursing profession. The results are interpreted and discussed using Hobfoll's Conservation of Resources theory.
|
|
| 11. |
- Eklund, Annika, 1981-, et al.
(author)
-
Kliniskt basår för nyutexaminerade sjuksköterskor inom Västra Götalandsregionen : en utvärderingsrapport
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Newly graduate nurses (NGN) transition between basic education and work in a complex health care practice, as well as their intention of leaving the profession during the first year of work and how this can be prevented, is a global concern. NGN experience difficulties integrating workplace environment, expectations, and educational experiences. This is an evaluation study of a one-year transition program, which was implemented as a project during 2016-17, at six hospitals in Sweden.An explorative research design was used and data consist of focus group and individual interviews with NGNs, interviews with first-line managers, observations of simulation training, and survey material from the hospitals. Data was analyzed using thematic analysis. Results show an overarching structure for all hospitals in the region, the NGNs are engaged in the following learning activities; introduction at the ward and a senior RN as preceptor, lectures and/or simulations, change of ward, process-oriented reflection seminars and mentorship.The different learning activities contribute to the overall learning in different ways. Continuous supervision and structured reflection are central to NGNs professional learning. Organizational conditions create prerequisites for learning during the transition program and a change of ward is a particular challenge to get organized. The results, also provides a deeper understanding of the foundational components in NGNs early development of expertise, security as professionals, and essential knowledge for bridging the practices of the first cycle program and healthcare practice at hospitals.
|
|
| 12. |
-
Framgångsrika företag i gränsregionen (FRAMFOR) : Aktuella och framtida utmaningar
- 2021
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- The objective of the present anthology is to shed light on some of the challenges a border region is facing and what they mean for companies located in such a region as well as the region’s sustainable development. The anthology presents selective results of the Interreg project Framgångsrika företag i gränsregionen (FRAMFOR), which run in the period 2016-08-01 - 2019-07-31 and which was led by University West (Sweden) and Østfold University College (Norway). FRAMFOR aimed to increase the competitiveness of small and medium-sized enterprises (SMEs) in the Interreg program area “Gränslöst samarbete”. The project aim was to describe the industrial structure as well as preconditions for successful businesses in the cross-border region. The anthology covers four contributions in total, which were produced by researchers that were involved in the FRAMFOR project. The first contribution is about the companies’ challenges regarding competence supply as well as generational change and change of ownership. Further, it focuses on how the municipalities in Dalsland and other actors support the companies to meet these challenges. The second contribution is about similarities and differences in the border region, in natural geographical conditions as well as in population structure and business life. Further, it shows that it is time to shift focus from the geography of inaccessibility to the geography of opportunities as well as to see the border region as a larger entity. The third contribution is about the border municipalities’ business strategies and focuses on both what the business strategies include about border regions and what the strategic cooperation looks like. The fourth contribution is about how cross-border trade in the border region has developed over time. In addition, it focuses on some special challenges for industrial policy on both sides of the border. To make the studies more relevant for practitioners, each contribution ends with a set of practical recommendations that will hopefully help to better address current and future challenges found in a border region. Now we hope you will enjoy reading the contributions!
|
|
| 13. |
- Hansen Orwehag, Monica, et al.
(author)
-
Vetenskaplighet som yrkeskompetens : en intervjustudiestudie
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- According to the Swedish Higher Education Act all university education should aim at developing students' abilities to make independent and critical judgements, to identify, formulate and solve problems and to search and evaluate research based knowledge. In most vocational academic education programs an undergraduate thesis is mandatory where these skills are demonstrated and evaluated. However, programs differ in relation to what is explicitly taught on research methods and scientific work. The present pilot study is based on interviews with graduates with a few years ofwork experience, from three different professions, engineers, teachers and nurses. The interviews concern mainly two topics – their impressions of the research methods content in their education and their perceptions and reflections on what impact the specific research methods training has hadon their actual professional practice. The results show the respondents' overall uncertainty about the significance of research related knowledge in their education and they are not inclined to identify adirect connection between the research methods training in the programs and their daily professional work. However, when explicitly asked, the respondents refer to frequent use of what can be seen as different types of research related knowledge and skills in their work – but they do not identify themas such. The work with the final undergraduate thesis is generally a positive experience, mainly since it includes a personal choice of topic and an independent piece of work. The character of the theses differs between the three programs, partly due to the different characteristics of the professions.These differences in turn have an impact on what is regarded as significant experiences. The engineers value the thesis because they see it as "the real thing", something that connects to their future profession, and provides the experience to produce a scientific text. Teachers highlight their training of an ability to change perspectives and to take a critical stance, but also as a preparation fortheir own teaching of e.g. source evaluation. Nurses, who write research overviews as their theses,mainly appreciate the independence and the enhanced knowledge in their chosen field.One point of departure for this study is that the undergraduate theses in vocational academic education programs are to be seen as work-integrated learning (WIL), but where the profession aimed at is the researcher’s, rather than the profession in the specific program. The conclusion drawnis that teaching of research related skills and knowledge should be developed in closer connection to the more precise use of such abilities in different areas of professional work.
|
|
| 14. |
- Henning, Cecilia, et al.
(author)
-
Tunna band och sociala sammanhang : Mötesplatsers betydelse för äldre
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The point of departure for this study is a need of more knowledge about to which extent and in what way organized meeting places can have a meaning for older persons as a place for social networking.The study was performed with use of interviews and participant observations at two different meeting places run by the municipality. As a first step a content analysis was made based on the empirical data. This analysis showed thatvisits on a more or less regular basis gave a structure to everyday life that felt important for the visitors. The meetings with other old persons contributed to a feeling of social cohesion and replaced experiences of loneliness. These results were significant for both meeting places. As a second step, an analysis linked to theories on social networks gave a more deep knowledge about the essence of the social networks which were developed and the significance of thesenetworks. The analysis shows that most of the networks could be described as thin ties (that is: relatively superficial and noncommittal network ties). These ties could mainly be described in terms of conversation contacts. In spite of that these contacts could be described as thin, they have an emotionalvalue in contributing to a sense of community and safety. Some networks also showed to have a potential for a development towards thin friendship ties.As a summary of the results the most significance of meeting places for older persons were the contribution to give a feeling of being part of a community. This adds a value of meaning and safety in everyday life for older persons.The study shows how important it is to take into consideration to organize meeting places when planning for aging in place for older persons. This could be seen as an important strategy for preventing loneliness and health problems among older people.
|
|
| 15. |
- Herrman, Margaretha, 1950-, et al.
(author)
-
"Vi är här nu!" : Mobilisering och självorganisering bland flyktingar på Restad Gård
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Unusually many refugees have arrived in Sweden during the 2010s, only in 2015 did 163,000 refugees seeking for asylum. Many came because of the war in Syria that has been taking place since 2011, but during the period many people have been forced to flee war, violence and natural disasters from a number of other countries as well. A large part of the newly arrived were placed in refugee facilities while waiting for decision of residence permit. Restad Gård, just outside the city Vänersborg, in the west part of Sweden, is one of the biggest refugee facilities in the country. This study is about the situation for the newly arrived refugees at the facility, and especially about the self-organization a group of refugees started under the name Support Group. Initially, the reason for the self-organization was to solve several acute needs and problems at the facility, later on it was developed to a new model for including refugees into the new community, and to involve themselves in the process.The purpose of the study was to investigate how self-organization among asylum-seekers in the asylum facility was experienced to affect the inclusion process in the new country. Through group interviews and individual interviews we have mainly focused on the asylum-seekers' own experiences of how their activities influenced the inclusion process and relationships with other residents and actors with which they interacted. The asylum-seekers own stories, which are rarely heard, are here given a necessary space. We have also asked for experience among other involved actors, and we highlight relevant media submissions as well as authorities' actions on the matter. It was also our ambition to provide a relatively detailed description of the process during the period in question, 2013-2017, in order to document it. Other topics discussed during the interviews were how the asylum-seekers were received in the new country; how they experienced their time at the facility; how the self-organization started and developed; how collaborations with other actors arose and worked; which their goals with the self-organization were; and if they think they succeed to achieve these. The media material partly reflects how the group communicated its activities outwardly, and partly how local press represented and commented on them. Material from the authorities depicts some of the more formal conditions for the asylum seekers work and how this partially changed over time.The study shows that work on self-organization has made a difference for the situation of asylum-seekers in several ways; they have created many activities at the asylum facility, which reduced the risk of insomnia, passivation and mental ill health during the often long waiting period; opportunities for preparing and qualifying for an inclusion process have been improved; found methods to quickly bring people into internship and work; people's identities, solidarity and control of their own situation have been strengthened; the image of refugees as passive victims and aid recipients has been partially challenged; many constructive collaborations withother actors have been established and they have created a common voice for the group capable to claim their own needs and wishes.At the same time, it appears that perceived differences between groups of asylum-seekers sometimes prevent the possibility of reaching all asylum-seekers, and they often have difficulties with being recognised as equal, competent and full-fledged partners as conceptions about "the other" as dependent, passive and beneficiaries dominate, which tend to worsen when they, by other actors, are perceived as competitors for the money that is searchable for inclusion work.If self-organization among asylum seekers will have the opportunity to continue to develop into new inclusion methods, it might contribute to mobilizing the group's resources and thereby a faster and smoother inclusion process. Central to this is that practical aspects of inclusion - such as work and living, housing, language and education – should be related to ideas about identification and inhesion if newcomers social and cultural position are about to change. Crucial for success is also how authorities and other citizens will respond to, providing space for and utilize the constructive power created by the self-organization.
|
|
| 16. |
- Hjalmarsson, Marie, 1961-, et al.
(author)
-
Hur svårt kan det vara? : Jämställdhet i måleribranschen
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The painting trade is dominated by men, both concerning numbers and with regards to how the job as a painter is supposed to be performed. There doesn't have to be a problem with the actual performance of the job. But on the other hand problems arise when gender coded traditions hinder the necessary improvement of the trade and affect the working conditions for painters of all kinds. In daily work situations, men as well as women need to relate to the masculine norms of the trade. They all do it in different ways, consciously and subconsciously. But things are changing. The profession and the trade are in the middle of a transformation where traditional conceptions of gender are challenged. The number of educated female painters is increasing, and they have difficulties finding their place in the trade. There is no fast and simple solution of this gender equality problem, but there are methods available for how serious gender equality interventions can be carried out. Above all the problem demands interruptions of old patterns of thought and behaviour in order to make a change. This text presents results from an ethnographic study of the painting trade and shows how established patterns are defended as well as questioned in the daily work. The aim of the study is to understand how working conditions, competence and know-how, work organisation and division of labour, and management attitudes are related to conceptions of masculinity and femininity.
|
|
| 17. |
- Johansson, Anna, 1963-, et al.
(author)
-
Struktur, relation och kommunikation : Om lärares ledarskap i klassrummet
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The study is part of a project of cooperation between University West and the elementary schools of the Municipal of Grästorp. Since the project has an interactive approach the purpose/research questions and the choice of methods have been developed in dialogue between researcher and practitioners. The overall purpose has been to explore, make visible and problematize the teacher´s leadership in the classroom. Moreover to follow up and make visible learning processes in learning conversations, as wells as develop and strengthen the professional competence of the teachers. The research questions explored in this study are: What is the meaning of the teacher's leadership in the classroom? How do the teachers understand their leadership in the classroom? The informants participating in the studies are teachers. The empirical material consist mainly of focus group interviews as well as observations of collegial learning sessions among the teachers. The theoretical points of departure for the investigation is a relational perspective as well as a sociocultural perspective. The analysis is organized around four themes: leadership as structure and order, leadership as relationship, non-verbal communication in the shaping and conducting of leadership and finally, authority and legitimacy as negotiated and deserved. Leadership is not perceived as "given" based in the formal role and position but the leadership is seen as created in relation to, and in interaction with the pupils. The main obstacle identified for practicing a good leadership is lack of time and stress.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Molin, Martin, 1967-, et al.
(author)
-
Del@ktighetens digitalisering : Om identitetsskapande aktiviteter på internet bland unga med intellektuell funktionsnedsättning
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Även om forskning om ungdomar och internet är ett växande område finns det relativt få studier som illustrerar förhållanden för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare studier har visat att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är oroliga för att bli marginaliserade, och att många upplever sig mer ensamma än andra ungdomar. Därför kan sociala nätverkssajter på internet vara av avgörande betydelse för att skapa ett utrymme för nya sociala kontakter men även för utforskande av alternativa och mindre stigmatiserade identiteter.Projektet syftade till att beskriva och analysera hur ungdomar (16-20 år) med lindrig intellektuell funktionsnedsättning interagerar och deltar på internet. Närmare bestämt har vi utifrån elev-, personal- och föräldraperspektiv studerat de ungas självpresentationer, sociala relationer och delaktighet inom ramen för olika gemenskaper på internet. Projektets mål var att generera kunskap om dessa komplexa processer, som kan vara användbara för hur den närmaste omgivningen av vuxna kan stödja och hjälpa unga med intellektuell funktionsnedsättning med sin internetanvändning.Projektet omfattade kvalitativa intervjuer med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (n=27), föräldrar till ungdomar med intellektuell funktions-nedsättning (n=22) och personal i gymnasiesärskolan (n=17). De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke 2006). Projektet har erhållit etiskt godkännande från Regionala etikprövnings-nämnden i Göteborg (Dnr 048-15).Ett framträdande resultat i studien rör de unga informanternas sätt att tala om sin medvetenhet om både risker och möjligheter med internet och sociala medier. Dock noterades att ju mer de interagerade med icke-funktionshindrade kamrater, desto mer upplevde de negativa och oönskade konsekvenser av internet-användningen (att bli lurad, hotad, mobbad etc). En slutsats var att dessa omständigheter snarare leder till att de växlade ner sitt internetanvändande och som i sin förlängning innebar mindre delaktighet på internet och sociala medier.Även om Internet kan vara en "frizon" där den unga personen kan utveckla sociala band och konstruera sin identitet fri från vuxenövervakning, så är föräldrar och yrkesverksamma ofta mycket närvarande och engagerade, medan ungdomarna uttrycker att de inte är i behov av stöd. Professionella och föräldrar anser att internet är en arena för positiva möjligheter men även risker.Professionella verkade vara mer oroliga för riskerna än föräldrarna som säger att möjligheterna uppväger nackdelarna. Föräldrarna är mest bekymrade över risken för ensamhet och social isolering. Sammantaget beskrivs de unga med intellektuell funktionsnedsättning som en mer heterogen grupp av både föräldrar och personal jämfört med tidigare forskning. Informanternas erfarenheter diskuteras i studiens publikationer i begreppsliga ramverk som rör social identitet, deltagande, positivt risktagande, sexualitet och frigörelse.I en jämförande analys av resultaten från de olika delstudierna visas hur den sociala delaktigheten på ett dialektiskt sätt förhandlas och konstrueras mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning men också mellan de unga i studien och vuxna personer i den närmaste omgivningen. Genom att anlägga ett intersektionellt perspektiv på frågor om identitetsskapande aktiviteter och risktagande på internet kan en mer relationell förståelse av den digitala delaktighetens problem och möjligheter synliggöras. En relationell förståelse av att hamna i svårigheter implicerar att risk och utsatthet inte alltid behöver bero på funktionsnedsättningen utan på kontextuella förutsättningar och andra samvarierande faktorer.Med tanke på unga människors behov av självständighet är det av stor vikt att vuxna reflekterar över och balanserar stödet beroende på den unga människans behov. Att ge stöd till positivt risktagande på internet innebär vuxna tillsammans med unga reflekterar över hur eventuella risker kan hanteras snarare än hur risk kan undvikas.
|
|
| 20. |
- Molin, Martin, et al.
(author)
-
Del@ktighetens digitalisering : Om internetskapande aktiviteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Även om forskning om ungdomar och internet är ett växande område finns det relativt få studier som illustrerar förhållanden för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare studier har visat att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är oroliga för att bli marginaliserade, och att många upplever sig mer ensamma än andra ungdomar. Därför kan sociala nätverkssajter på internet vara av avgörande betydelse för att skapa ett utrymme för nya sociala kontakter men även för utforskande av alternativa och mindre stigmatiserade identiteter. Projektet syftade till att beskriva och analysera hur ungdomar (16-20 år) med lindrig intellektuell funktionsnedsättning interagerar och deltar på internet. Närmare bestämt har vi utifrån elev-, personal- och föräldraperspektiv studerat de ungas självpresentationer, sociala relationer och delaktighet inom ramen för olika gemenskaper på internet. Projektets mål var att generera kunskap om dessa komplexa processer, som kan vara användbara för hur den närmaste omgivningen av vuxna kan stödja och hjälpa unga med intellektuell funktionsnedsättning med sin internetanvändning. Projektet omfattade kvalitativa intervjuer med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (n=27), föräldrar till ungdomar med intellektuell funktions-nedsättning (n=22) och personal i gymnasiesärskolan (n=17). De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke 2006). Projektet har erhållit etiskt godkännande från Regionala etikprövnings-nämnden i Göteborg (Dnr 048-15). Ett framträdande resultat i studien rör de unga informanternas sätt att tala om sin medvetenhet om både risker och möjligheter med internet och sociala medier. Dock noterades att ju mer de interagerade med icke-funktionshindrade kamrater, desto mer upplevde de negativa och oönskade konsekvenser av internet-användningen (att bli lurad, hotad, mobbad etc). En slutsats var att dessa omständigheter snarare leder till att de växlade ner sitt internetanvändande och som i sin förlängning innebar mindre delaktighet på internet och sociala medier. Även om Internet kan vara en "frizon" där den unga personen kan utveckla sociala band och konstruera sin identitet fri från vuxenövervakning, så är föräldrar och yrkesverksamma ofta mycket närvarande och engagerade, medan ungdomarna uttrycker att de inte är i behov av stöd. Professionella och föräldrar anser att internet är en arena för positiva möjligheter men även risker. Professionella verkade vara mer oroliga för riskerna än föräldrarna som säger att möjligheterna uppväger nackdelarna. Föräldrarna är mest bekymrade över risken för ensamhet och social isolering. Sammantaget beskrivs de unga med intellektuell funktionsnedsättning som en mer heterogen grupp av både föräldrar och personal jämfört med tidigare forskning. Informanternas erfarenheter diskuteras i studiens publikationer i begreppsliga ramverk som rör social identitet, deltagande, positivt risktagande, sexualitet och frigörelse. I en jämförande analys av resultaten från de olika delstudierna visas hur den sociala delaktigheten på ett dialektiskt sätt förhandlas och konstrueras mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning men också mellan de unga i studien och vuxna personer i den närmaste omgivningen. Genom att anlägga ett intersektionellt perspektiv på frågor om identitetsskapande aktiviteter och risktagande på internet kan en mer relationell förståelse av den digitala delaktighetens problem och möjligheter synliggöras. En relationell förståelse av att hamna i svårigheter implicerar att risk och utsatthet inte alltid behöver bero på funktionsnedsättningen utan på kontextuella förutsättningar och andra sam-varierande faktorer. Med tanke på unga människors behov av självständighet är det av stor vikt att vuxna reflekterar över och balanserar stödet beroende på den unga människans behov. Att ge stöd till positivt risktagande på internet innebär vuxna tillsammans med unga reflekterar över hur eventuella risker kan hanteras snarare än hur risk kan undvikas.
|
|
| 21. |
- Nunstedt, Håkan, 1956-, et al.
(author)
-
Portfoliometoden : Ett pedagogiskt verktyg för att integrera teori och praktik i sjuksköterskeprogrammet
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Portfolio är en systematisk, målmedvetet sammanställd och strukturerad samling studiearbeten som läraren och de studerande använder för att följa upputvecklingen av kunskaper, färdigheter och attityder inom något område. Arbetsintegrerat lärande kan ses som en process och en pedagogisk strategi för ett aktivt kunskapsutbyte, reflekterad handling och ett livslångt lärande. Syftet med rapporten är att beskriva och diskutera portfolio som en pedagogisk metod och AIL som en pedagogisk strategi under den verksamhetsförlagda utbildningen på sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Väst. En av de viktigaste idéerna bakom AIL-portfolion är att studenten får möjlighet att ta kontroll över sitt lärande och därigenom bli mer aktiv i lärandet, förstå lärandet och vilken kunskap som genereras. AIL-portfolion kan skapa förutsättningar för sjuksköterskestudenterna att utveckla ett yrkeskunnande som kan systematiseras med hjälp av portfolions struktur och innehåll. AIL-portfolions metodiska process utgörs av de sex faserna; förreflektion, reflektion i handling, reflektion på handling, självvärdering, metareflektionen och kunskap i handling. AILportfolion kan på detta sätt fungera som ett stöd för reflektion och bli en spegelbild av lärandet, såväl i nuet som i framtiden och bidra till att kunskapen omsätts i praktisk handling. AIL-portfolio kan därmed möjliggöra en utveckling av ett yrkeskunnande för studenter i sjuksköterskeprogrammet för ett livslångt lärande.
|
|
| 22. |
- Pennbrant, Sandra, 1967-, et al.
(author)
-
Välbefinnande och värdighet för äldre människor : Utifrån Erikssons caritativa teori
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Människor lever allt längre, vilket leder till stora utmaningar i att garantera äldre människors hälsa och välbefinnande. Andelen äldre väntas öka globalt, och sjuksköterskor kommer att behövas för att kunna ge god vård och omsorg. Det finns en risk att äldre som lidande och sårbara människor kan komma att bli osynliga på grund av den alltmer effektiva och tekniska vården. En vårdande kultur och relation som främjar delaktighet, välbefinnande och värdighet för äldre människor och det är viktigt med forskning inom området för att öka kvaliteten i vårdandet. För att kunna bidra till äldre människors välbefinnande och värdighet i vård och omsorg, föreslår vi en tillämpning av Erikssons caritativa teori. Syftet med denna rapport är att med stöd av Erikssons caritativa teori skapa en modell som främjar äldre människors värdighet och välbefinnande för en god omsorg.
|
|
| 23. |
- Persson, Anders, et al.
(author)
-
Säkerhet och intendentur på passagerarfärjor : en dokument- och litteraturstudie
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Due to fatal accidents in the last three decades the safety of passenger ferries has been of central concern for ship owners and regulating authorities. New technology, regulations and education to improve the construction of ships and the capability of the crews to act in critical situations have been implemented. In this report we focus how one special category of personnel, the service staff, is integrated in the safety organisation and culture on board passenger ferries. We do this by study in gresearch literature and a variety of documents issued by regulating authorities on the subject. An internet-based discussion among seafarers about who is considered to be a "real seafarer" is also analysed. Another topic discussed in the report is the everyday working conditions for the servicestaff and its impact on their health. By analysing statistical data it is shown that work-related accidents and sickness are far more common among this category compared to other seafarers. The main conclusion in the report is that research on and interest in the role of the service staff in the safety organisation and culture of passenger ferries is underdeveloped and weak. Traditional strong hierarchies among seafarers and seafarers' and other relevant actors' views on who is considered tobe a "real seafarer" may to some extent explain this situation. More research and more efforts to integrate this category in the concrete work to improve safety are therefore needed.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Samuelsson, Marcus, 1967-
(author)
-
Att vara viktig på riktigt : Skickliga lärares ledarskap i och utanför klassrummet
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport beskriver ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön (BUV) vid Högskolan Väst. Projektet genomfördes 2017–2019 på en skola i Jönköping. Det växte fram i samverkan mellan forskaren, en tjänsteman vid kommunens utbildningsförvaltning och de fyra porträtterade lärarna Rut, Svea, Tyra och Urban (fiktiva namn). Det övergripande syftet var att klargöra vad som kännetecknar skickligt ledarskap i olika pedagogiska rum. Utifrån en etnografisk ansats genomfördes återkommande besök hos de fyra lärarna och deras verksamheter eller undervisning. Under besöken samlade jag in empirin genom observationer, skisser, fotografering, samtal och intervjuer.Den insamlade empirin låg till grund för de fyra porträtten av Rut, Svea, Tyra och Urban som ledare. Porträtten avser att fånga de utmärkande, karakteristiska dragen hos var och en av dem. De är framskrivna som en fiktiv arbetsdag för att om möjligt illustrera hur de mötte, arbetade med och sedan skiljdes ifrån barnen eller eleverna som ingick i de grupper eller klasser som de under det aktuella året hade huvudansvaret för. Deras sätt att leda verksamheten i förskoleklassen, på fritidshemmet respektive i årskurs 1 och 2 utgick alltid ifrån barnens bästa. Lärarna ansträngde sig för att så många som möjligt skulle utvecklas och lära sig maximalt under tiden de var tillsammans. De ställdes återkommande inför övervägande mellan enskilda barns och gruppens behov som fodrade sekundsnabba beslut, insatser och val för att upprätthålla tillit och värna om elevernas känsla av rättvisa, trygghet och säkerhet. Lärarnas ledarskap utmärktes av engagemang och ansvarstagande, trygghet och tillit, förväntningar och arbetsro. De arbetade utifrån sina personliga erfarenheter på ett förebyggande,långsiktigt, målmedvetet och uthålligt sätt för att göra det möjligt förkunskapsmässig, social och moralisk utveckling hos alla barn och elever. De skickliga lärarna Rut, Svea, Tyra och Urban var viktiga på riktigt genom sitt sätt alla leda verksamhet eller undervisning med barnens bästa som mål.
|
|
| 26. |
- Samuelsson, Marcus, et al.
(author)
-
Strategiskt och operativt arbete med validering av reell kompetens : Ett följeforskningsprojekt vid Högskolan Väst
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport är en beskrivning, bland flera möjliga, om arbetet med validering och bedömning av reell kompetens som pågick på olika nivåer inom Högskolan Väst under hösten 2016 och våren 2017. Arbetet till grund för rapporten har genomförts som ett följeforskningsprojekt. Det i sin tur till följd av ett statligt uppdrag som syftade till att utveckla arbetet med bedömning av reell kompetens på universitet och högskolor från Universitets- och högskolerådet (UHR).Syftet formulerades som att beskriva och tolka det strategiska och operativa arbetet med validering av reell kompetens som genomförts på Högskolan Väst. Två teoretiska förståelseramar, diskursanalys och styrkedjan användes för att tolka empirin som samlats in. Detta gjordes genom att vi deltog på workshops om validering av reell kompetens under våren 2017, analyserade information som fanns tillgänglig via hv.se och hv.se/en, analys av mötesanteckningar och en fokusgruppsintervju. Resultatet visar hur högskolan arbetat med frågan på strategisk och operativ nivå. Rapporten lyfter fram möjligheter och begränsningar med högskolans nuvarande webb som visar sig vara tidskrävande och svår att överblicka, vilket är bekymmersamt i en samtid då fler och fler söker information via webben. På liknande sätt beskrivs hur begränsad mängd information som förs vidare nedåt inom högskolan och vilka konsekvenser det kan få. Resultatet visar också att arbete med validering görs på olika sätt och skilt från varandra i olika delar av högskolans verksamhet. Rapporten avslutas med en diskussion av resultatet ur individ, grupp och organisationsperspektiv där möjligheter och begränsningar för arbetet med validering av reell kompetens problematiseras.
|
|
| 27. |
- Siverbo, Sven, 1970-
(author)
-
Kan medarbetare styras med beröm? : Teori, litteraturgenomgång och forskningsförslag
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här rapporten handlar om i vilken utsträckning det går att styra medarbetare med hjälp av beröm. Mer precist handlar rapporten om de möjligheter, risker, fördelar och nackdelar som är förknippade med att berömma medarbetare för att de ska bli vägledda och motiverade att uppnå sina organisationers mål. Syftet med rapporten är att utveckla en struktur för att beskriva olika berömpraktiker, att utveckla teori om beröm som styrinstrument och att sammanställa befintliga empiriska studier om beröm på arbetsplatser. Syftet är också att identifiera kunskaps-luckor avseende beröm som styrinstrument och ge förslag på fortsatt forskning.Av rapporten framgår att beröm kan ges för olika slags prestationer, utifrån olika kriterier och för individuella eller kollektiva prestationer. Det framgår också att beröm kan vara mer eller mindre framträdande på arbetsplatser. Hur framträdande beröm är beror på förutsägbarhet, styrka, frekvens, vem som delar ut berömmet, om det delas ut offentligt eller enskilt, om det baseras på objektiva eller subjektiva bedömning och (kanske) om det är skriftligt eller muntligt.Teoriutvecklingen baseras i huvudsak på självbestämmandeteori men även agent-principalteori, förväntansteori, stewardshipteori, socialkognitiv teori och det uppmärksamhetsbaserade synsättet. Resultatet av teoretiseringen är att beröm har potential att motivera och vägleda men att effekten beror på hur beröm ges och i vilken kontext det ges. Den genomförda litteraturgenomgången bekräftar i flera avseenden teoretiseringen men det dominerande intrycket är att det behövs mer empiriska studier, särskilt av sambanden mellan beröm och autonom motivation och mellan beröm och vägledning men även av kollektivt beröm och beröm i komplex verksamhet. Konkreta förslag till forskningsuppgifter ges avslutningsvis i rapporten.
|
|
| 28. |
- Siverbo, Sven, 1970-, et al.
(author)
-
#metoo-management
- 2018
-
Book (other academic/artistic)abstract
- För ett drygt år sedan inleddes #metoo-rörelsen, vilken påminner oss om att det finns brister i samhället även om allt ser bra ut på ytan. Mycket talar för att #metoo inte är en övergående fluga. Det handlar inte om en samordnad aktion med ett tydligt mål och det finns heller ingen ledare för rörelsen. #metoo är en självorganiserad rörelse, ett sätt att synliggöra det som under snart sagt hela mänsklighetens historia har förtigits, förnekats och bagatelliserats trots att alla har vetat. Den här rapporten belyser #metoo-rörelsens inverkan på organisationer ur ett managementperspektiv. Vi är intresserade av fenomenet #metoo-management, vilket vi definierar som organisationers arbete med att förebygga och hantera sexuella trakasserier som en följd av #metoo-rörelsen. Det första syftet med rapporten är att ta reda på om #metoo-management förekommer. Det andra syftet är att utforska hur organisationer arbetar med #metoo-management. Det tredje syftet är att förklara varför organisationer väljer att arbeta med #metoo- management på olika sätt. Baserat på intervjuer med företrädare för tio organisationer – i flera fall väldigt olika – har vi konstaterat att #metoo-rörelsen har gett upphov till #metoo- management. Mer precist handlar #metoo-management om flera olika åtgärder och aktiviteter. Organisationer har återupprepat och preciserat sina programförklaringar mot sexuella trakasserier. Programmen har fått förnyad spridning på arbetsplatserna och ytterligare åtgärder för programefterlevnad har vidtagits. Procedurer för klagomålshantering har utvecklats, utbildningar har initierats och riskfaktorer har identifierats och reducerats. Inte minst har förekomsten av problem med sexuella trakasserier inventerats. Något överraskande kunde vi notera att det inte fanns något exempel på att programmen mot sexuella trakasserier utvärderades och att det saknades planer för att minska beroendeförhållanden mellan chefer och anställda i de organisationer där dessa var betydande. Det är viktigt att betona att det finns betydande skillnader mellan organisationer i hur intensivt arbetet med #metoo-management har bedrivits. Skillnaderna förefaller bero på flera olika faktorer. En är att incidensen av sexuella trakasserier är olika och en annan att organisationer gör olika bedömningar av hur stor skada uppdagade fall skulle göra på arbetsgivarvarumärket. Ytterligare förklaringar till intensiteten i arbetet är skillnader i hur ambitiöst arbetet har varit innan #metoo- rörelsen och att det i vissa organisationer finns större kunskaper om riskfaktorer än i andra. Slutligen förefaller organisationens storlek och synlighet spela roll genom att de är mer påpassade och därför har större anledning att undvika problem som väcker negativ uppmärksamhet
|
|
| 29. |
-
Socialpedagogisk handling : i teori och praktik
- 2018
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Detta är en antologi som beskriver och diskuterar vad som kännetecknar socialpedagogisk handling i teori och praktik. Inledningsvis ges en kort introduktion till några vanliga sätt att teoretiskt närma sig begreppet handling, men med särskilt fokus på handlingens betydelse inom socialpedagogiken. Därefter följer sju kapitel författade av kollegor (i några fall samfattade med verksamhetsrepresentanter) vid Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik vid Högskolan Väst. Författarna, som presenteras närmare i samband med respektive kapitel, har lång erfarenhet av att undervisa vid Socialpedagogiska programmet och att forska kring socialpedagogiskt relevanta frågeställningar. De sju kapitlen ger läsaren olika perspektiv på "socialpedagogisk handling" med avstamp i respektive författares intresseområde. På detta vis ges en exposé över flera socialpedagogiska arenor som på olika sätt befruktar varandra. De olika kapitlen representerar också i någon mån socialpedagogik som forskning, utbildning och praktik. I antologins inledning ges en översiktlig beskrivning av innehållet i de sju kapitelbidragen. I den avslutande epilogen reflekterar antologins redaktörer kring vilka förutsättningar, utmaningar och möjligheter som krävs för att organisera socialpedagogisk handling.
|
|
| 30. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969-, et al.
(author)
-
En elev en dator i grundskolans tidigare år : En analys av didaktiska förhållningssätt utifrån perspektiv pålärarens ledarskap, texter och textpraktiker, samt språklärande
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The project presented in this report concerns teaching and practices in one-to-one computer projects in primary school from the perspectives of teacher leadership, texts and text practices, and language learning. The aim of this project was not to study the implementation of the computers as investigated by many before. The focus was rather on classes where the technology had been used for some time. The teaching in four classes in year 3 and 5 at a school in western Sweden was observed by three researchers with the purpose of finding out what role the teacher assumes and what space the students get, whether the text repertoire widens and the text practices become more varied or different, whether the computer becomes a communication or production instrument for language learning. Recurring participant observations in the classes were made during one term in years 3 and 5. The students in year 3 were also followed during one term in year 4. Semi-structured interviews were conducted about the informants’ experiences of the work with computers. The analyses concern the daily access to a computer in the classes in conjunction with the traditional learning activities, resources and forms of representation in the teaching, as well as the forms of collaboration visible in the classroom. We summarize the conclusions from years 3 and 5 as: Motivated students and teachers – it was fun to work with computers. Development of digital competencies – the teachers stimulated the students to learn skills that gradually built up their knowledge regarding their IT competency. Enriched working methods – the students were offered both digital and more traditional resources and produced presentations, films and animations in which pure text was accompanied by modalities such as pictures and sound. Printed sources dominated – online text sources were not regarded as being as good or easy to find, the students mainly sought and fetched pictures from the Internet. Somewhat widened text repertoire – communicative texts appeared alongside narrative and expository texts in year 3. Narrative and expository texts dominated in year 5. The students used other text types and modalities – activities initiated by students offtask involved other texts and presentation forms, often based on pictures, film or sound, communication and took place more online. Individual and collaborative work in year 3, while having your own computer in year 5 meant individual work. More teacher-controlled than student-controlled classroom work – the teacher decided what to do and how to do it and the majority of tasks presupposed that all students did the same thing. Unclear balance between teaching content and technology – the technology was in focus and the teaching objectives were less clear. The transition for the year 3 students to year 4 resulted in an implementation of a more individualized instruction with less challenges for development and creativity. The activities mainly concerned writing, gathering of facts or practicing English. The teachers owned the technology and the students did not get to express their digital experience.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
