SwePub
Sök i SwePub databas

  Extended search

Träfflista för sökning "L773:0039 6699 "

Search: L773:0039 6699

  • Result 1-50 of 101
Sort/group result
   
EnumerationReferenceCoverFind
1.
  • Borgehammar, Stephan (author)
  • Pange lingua : en klassisk hymn till det frälsande korset
  • 2022
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 64:4, s. 18-21
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Pange lingua är en hymn från femhundratalet av Venantius Fortunatus. Den sjöngs under fastetiden och framför allt på långfredagen och återfinns i Den svenska psalmboken, men inte som en regelrätt översättning utan som bearbetningar och förkortningar, i psalmerna 147 och 456. Artikeln ger en bakgrund till hymnens tillkomst och en nyöversättning av hela hymnen.
  •  
2.
  • Eckerdal, Maria, 1964- (author)
  • Andliga råd för livet med Gud
  • 2020
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; :8, s. 247-248
  • Review (pop. science, debate, etc.)
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  •  
10.
  • Eckerdal, Maria, 1964- (author)
  • Ortodox bön
  • 2021
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; :1, s. 26-26
  • Review (pop. science, debate, etc.)
  •  
11.
  • Eckerdal, Maria, 1964- (author)
  • Ortodoxa teologer presenteras
  • 2020
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; :8, s. 246-247
  • Review (pop. science, debate, etc.)
  •  
12.
  •  
13.
  • Eckerdal, Maria, 1964- (author)
  • Sovjetsystemets martyrer
  • 2019
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; :5, s. 151-151
  • Review (pop. science, debate, etc.)
  •  
14.
  •  
15.
  • Eckerdal, Maria, 1964- (author)
  • Yngve Brilioth och katoliciteten
  • 2018
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; :6, s. 165-170
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)
  •  
16.
  •  
17.
  •  
18.
  • Ekstrand, Thomas, 1970- (author)
  • Bönegemenskap mitt i tidens oro
  • 2021
  • In: Svensk pastoraltidskrift. - Uppsala. - 0039-6699. ; 63:13, s. 396-399
  • Review (other academic/artistic)abstract
    • Recension av: Bexell, Oloph m fl: "Gör också våra kalla hjärtan brinnande." Societas Sanctae Birgittae 1920-2020. Artos & Norma bokförlag, 2020. 550 sidor.
  •  
19.
  •  
20.
  • Hamberg, Eva (author)
  • Light-version – eller bara Jesus
  • 2010
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 52:19, s. 595-599
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)
  •  
21.
  • Hamberg, Eva (author)
  • "Öppen demokratisk folkkyrka"
  • 2008
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 50:25, s. 772-777
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)
  •  
22.
  • Hansson, Klas, 1944- (author)
  • Kyrkomöte och partipolitik - en harmonisk förening?
  • 2021
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - Uppsala. - 0039-6699. ; :10
  • Journal article (other academic/artistic)abstract
    • Artikeln skldrar kortfattat hur Svenska kyrkans kyrkomöte kom att ha de politiska partierna som nomineringsgrupper och den partipolitiska påverkan detta innebär.
  •  
23.
  •  
24.
  •  
25.
  • Herbertsson, Johan (author)
  • På Ordet. Om uppenbarelsen i Ordet
  • 2019
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 61:8, s. 229-231
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)
  •  
26.
  • Högberg, Per, 1964 (author)
  • ”Stäm upp för din konung, du stämmornas mö!” Om församlingssång och orgel
  • 2018
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; :14/15, s. 421-426
  • Journal article (other academic/artistic)abstract
    • Ett bärande element i gestaltningen av Svenska kyrkans gudstjänstliv har, alltsedan reformation och ortodoxi, varit församlingens delaktighet i det gemensamma gudstjänstfirandet. Inte minst har detta kommit till uttryck i församlingssång. Ett kyrkomusikaliskt bidrag till den liturgiska gestaltningen är ledningen av denna sång. För gudstjänstorganisten tar sig detta uttryck i bl. a. ”orgelspel till psalmsång”. I titeln Orgelsång och psalmspel. Musikalisk gestaltning av församlingssång (Diss.) möblerar jag om ett uttryck, i syfte att söka förståelse av sådana konstnärliga processer som ligger till grund för den musikaliska gestaltningen av orgelbeledsagad församlingssång i det liturgiska förloppet. Sådan gestaltning ställer inte enbart krav på organistens musikaliska kompetens i ett orgelmässigt och speltekniskt snävare perspektiv. Gudstjänstorganisten är inte en orgelsolist i det liturgiska skeendet, utan samverkar som en av deltagarna i interaktion tillsammans med församlingen. I Henric Leop. Rohrmans uppfordran till organisten att från sin orgelpall noga ge akt på just sången, har instrumentalisten fått verktyg att kunna överge orgelns spel till psalmsången, för att i stället låta instrumentet sjunga tillsammans med församlingen: i samspel och orgelsång. Detta samspel utgör också myllan för ett gemensamt lärande. I samklang mellan poesi och musik öppnas landskap som kan inspirera till enskild och gemensam reflektion utifrån liturgiska och konstnärliga implikationer. I sådant lärande, präglat av interaktion, ges förutsättningar för deltagarna att utgöra varandras pedagoger. Jag menar att en vokal ingång är grundläggande för all musikalisk gestaltning av det liturgiska skeendet. Denna erfarenhet kommer väl till pass även i pedagogiskt hantverk kring ämnet liturgiskt orgelspel.
  •  
27.
  • Jarlert, Anders (author)
  • Bengt Hägglund in memoriam
  • 2015
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 57:8, s. 229-234
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)
  •  
28.
  • Jarlert, Anders (author)
  • Bibelns bruk i Bo Giertz historiska och själavårdande författarskap I–II
  • 2001
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 2001:14
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Artikeln bygger på föredrag som hållits i Göteborg, Oslo, Malmö och Torpa. Den hävdar att såväl ”Bibelsyn och bibelbruk” som dess opponenter stannat vid bibelsynen utan att egentligen behandla bibelns bruk i kyrkan och hos den enskilde. I Giertz författarskap – med tonvikt på de historiska romanerna Stengrunden, Tron allena, och Riddarna på Rhodos – är däremot Bibelns bruk av central och avgörande betydelse. Det handlar inte bara om läsandets att. För Giertz är frågan hur man läser avgörande. Med hjälp av lag och evangelium som principer, och frågan efter Jesus i bibelordet utvecklas bibelbruket som aktuell själavårdsmetod.
  •  
29.
  •  
30.
  •  
31.
  • Jarlert, Anders (author)
  • Evangelisk Jesu hjärta-fromhet
  • 2022
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 2022:1, s. 5-10
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)
  •  
32.
  •  
33.
  •  
34.
  •  
35.
  •  
36.
  • Jarlert, Anders (author)
  • Riddarna på Rhodos - idag
  • 2020
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 62:22, s. 649-652
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)
  •  
37.
  • Jarlert, Anders (author)
  • Semper virgo är luthersk lära
  • 2013
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 55:6, s. 176-178
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)
  •  
38.
  • Jarlert, Anders (author)
  • Var det bättre förr? I−II
  • 2013
  • In: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 2013:18 + 19, s. 529-574
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)
  •  
39.
  • Jullander, Sverker, 1951- (author)
  • Gregorianik i Svenska kyrkans mässa 1897–2018
  • 2019
  • In: Svensk pastoraltidskrift. - Uppsala : Berth Löndahl. - 0039-6699. ; 61:20, s. 590-595
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Artikeln ger en överblick över gregorianikens ställning i svensk mässmusik under mer än hundra år ovh blickar även framåt. Är gregorianiken i mässan överspelad? Har den haft sin tid? Med Den svenska mässboken I (1942) kom det stora genombrott för gregoriansk sång i det officiella gudstjänstmaterialet. Med 1986 års handbok var gregorianiken i stort sett intakt, men ganska snart därefter kom kritik mot att gregorianiken dominerade på bekostnad av nyskriven musik eller musik från andra traditioner. Så speglar nya kyrkohandboken den tilltagande pluralismen i Svenska kyrkans liturgiska musik, nykomponerade mässpartier likaväl som gregorianska ordinariepartier.
  •  
40.
  • Jullander, Sverker (author)
  • Musik för pingsten – Bach och Messiaen
  • 2012
  • In: S P T: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 54:11, s. 339-343
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Artikeln behandlar tre pingstkantater av J. S. Bach (BWV 34/34a, BWV 68 och BWV 175) samt Olivier Messiaens Pingstmässa (Messe de la Pentecõte)
  •  
41.
  • Jullander, Sverker (author)
  • Musik i Advent och Jul
  • 2011
  • In: S P T: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 53:23, s. 713-716
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Artikeln behandlar huvudsakligen Johann Sebastian Bachs kantat nr 61, "Nun komm, der Heiden Heiland" och samme tonsättares Juloratorium, BWV 248, och innehåller även en kommentar om Bachs paroditeknik.
  •  
42.
  • Jullander, Sverker (author)
  • Musik på Fastlagssöndagen
  • 2012
  • In: S P T: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 54:3, s. 73-76
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Artikeln behandlar tre kompositioner över inledningen till Fastlagssöndagens evangelium, "Se, vi gå [nu] upp till Jerusalem", dels J.S. Bachs kantat nr 159, dels två motetter av John Morén resp. Sven-Erik Bäck; vidare ges en melodihistorik till psalmen "Se vi går upp till Jerusalem" (Sv ps 135).
  •  
43.
  • Jullander, Sverker, 1951- (author)
  • Ord och ton mellan död och evighet : John Henry Newmans och Edward Elgars "Gerontius dröm"
  • 2020
  • In: Svensk pastoraltidskrift. - Uppsala : Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 62:4, s. 101-106
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Artikeln behandlar Edward Elgars verk för kör och orkester, "Gerontius dröm" (1900), baserat på John Henry Newmans diktverk från 1865 med samma namn. En bakgrund och kontext ges till såväl dikten som musikverket och diktverkets innehåll sammanfattas. Elgars textbearbetning och tonsättning, inklusive användning av ledmotiv, beskrivs och karakteriseras, liksom huvuddragen i receptionen av verket i samtid och eftervärld.
  •  
44.
  • Jullander, Sverker (author)
  • Passionshistorien i toner
  • 2012
  • In: S P T: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 53:7, s. 197-203
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Artikeln behandlar passionen som kyrkomusikalisk form, dels ur historiskt perspektiv, dels med inriktning på tre Johannespassioner, av Heinrich Schütz, J.S. Bach och Arvo Pärt (Passio).
  •  
45.
  • Jullander, Sverker (author)
  • Påskmusik i väst och öst
  • 2012
  • In: S P T: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 54:8, s. 243-247
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Artikeln behandlar musik för påsken (Kristi uppståndelses fest). Inledningsvis ges en bakgrund och översikt av J. S. Bachs kantat "Christ lag in Todesbanden", BWV 4, kompletterad med en historik över den Lutherpsalm som utgör kantatens musikaliska och textliga material. Huvuddelen av artikeln ägnas påskmusik i rysk-ortodox tradition: Rimskij-Korsakovs konsertuvertyr "Rysk påsk", Rachmaninovs Påskvigilia och Sofia Gubajdulinas diptyk "Johannespassion" och "Johannespåsk".
  •  
46.
  •  
47.
  • Jullander, Sverker, 1951- (author)
  • "Till gammalkyrkliga texter" : Latinet i Otto Olssons kyrkliga vokalmusik
  • 2020
  • In: Svensk pastoraltidskrift. - Uppsala : Svensk pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 62:20, s. 590-596
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Artikeln behandlar Otto Olssons (1879–1964) latinskspråkiga kyrkliga vokalmusik. Inledningsvis översikt av annan latinskspråkig svensk kyrkomusik från 1800-talet och fram till ca 1930, vilken visar att Olsson var nära nog ensam i sin generation om att komponera till latinska texter. Olssons först och även största latinska komposition var Requiem (1901–1903), som dock förblev okänt fram till efter tonsättarens död. Desto mer känt och ofta spelat blev hans Te Deum (1906). Dessa verk behandlas kortfattat i särskilda avsnitt, liksom, mer utförligt och analytiskt, Sex latinska hymner (1912–1913), det av de egna verken som Olsson satte högst. I det sistnämnda verket använder Olsson mindre kända texter ur det romerska officiet. Under 1930-talet komponerade Olsson några enstaka sånger med latinsk text, dels för blandad kör, dels för damkör, med texter dels ur det romerska officiet, dels ur Piæ cantiones. Så sent som på 1940-talet arbetade Olsson med ett oratorium, baserat på Petrus Damianis "De gloria paradisi", vilket dock aldrig fullbordades. Avslutningsvis diskuteras orsakerna till Olssons i den svenska kontexten ovanligt flitiga bruk av latin i sina kompositioner. Här finns ett tydligt samband med hans syn på kyrkomusik, där gregorianik och äldre vokalpolyfoni var viktiga inspirationskällor, något som tydligt märks i hans kompositioner, framför allt Sex latinska hymner. Även hans orgelmusik över gregorianska teman kommer in i detta sammanhang, framför allt inspirationen från Charles-Marie Widors bruk av gregorianik i orgelsymfonier. Olsson såg den gregorianska melodiken som ett sätt att få till stånd "Kyrkan värdiga orgelstycken", och han torde ha haft en liknande syn på latinet som sångspråk.
  •  
48.
  • Jullander, Sverker (author)
  • Treenighetsmusik
  • 2012
  • In: S P T: Svensk Pastoraltidskrift. - 0039-6699. ; 54:19, s. 564-569
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Artikeln behandlar treenighetssymbolik i två orgelverk: J. S. Bachs Preludium och fuga i Ess-dur och Otto Olssons orgelsymfoni nr 2 "Credo Symphoniacum"
  •  
49.
  •  
50.
  • Lejon, Kjell O., 1958- (author)
  • American Religious Influences in Sweden
  • 1999
  • In: Svensk pastoraltidskrift. - Uppsala : Svensk Pastoraltidskrift - Kyrkligt forum. - 0039-6699. ; :7, s. 120-
  • Review (pop. science, debate, etc.)
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Result 1-50 of 101

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view