| 1. |
|
|
| 2. |
- Akner, Gunnar, 1953-, et al.
(author)
-
Vi står gärna bakom en utfallsbaserad vård
- 2017
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Jörgen Nordenström försöker få det till att vår kritik av värdebaserad vård egentligen handlar om att vi vill ha mer resurser. Han har helt missuppfattat oss, skriver 26 specialistläkare i en replik.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Aldén, Lina, 1979-, et al.
(author)
-
Samhällsservice avgörande för landsbygdens företagare
- 2024
-
In: Dagens Samhälle. - : Bonnier Business Media AB. - 1652-6511 .- 2002-5548. ; :2024-06-13
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Säkerställ att kollektivtrafik och transporter till landsbygden håller hög kvalitet, uppmanar forskarna Lina Aldén, Mats Hammarstedt och Per Skedinger.
|
|
| 5. |
- Aldén, Lina, 1979-, et al.
(author)
-
"Sysselsättning bland flyktingar måste öka"
- 2017
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511. ; :2017-04-21
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Den bristande integrationen av flyktingar på svensk arbetsmarknad får konsekvenser för de offentliga finanserna och gör flyktinginvandringen till en nettokostnad lång tid efter invandring, skriver nationalekonomerna Mats Hammarstedt och Lina Aldén, som menar att reformer är nödvändiga.
|
|
| 6. |
- Alm, Jens, et al.
(author)
-
Avgiftsfri kollektivtrafik : inget mirakelmedel för hållbart resande
- 2020
-
In: Dagens samhälle. - Stockholm : Bonnier. - 1652-6511 .- 2002-5548. ; :2020-05-08
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Avgiftsfri kollektivtrafik är inget mirakelmedel, men kan betraktas som en möjlig åtgärd i ett större paket av åtgärder som sammantaget kan bidra till ett mer hållbart transportsystem, skriver Jens Alm och John Hultén, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Amnå, Erik, 1950-, et al.
(author)
-
Dra lärdomar av muthärvan i Göteborg
- 2013
-
In: Dagens samhälle. - Stockholm : Dagens Samhälle AB. - 1652-6511. ; :13 juni
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Korruptionsfrihet kan inte tas för givet. Inte ens i ett tämligen korruptionsfritt land som Sverige. Därför finns det anledning för många kommuner att studera och dra lärdomar av muthärvan i Göteborg, skriver granskningskommissionens ledamöter som presenterar en kritisk rapport där de genomlyst korruptionshärvan.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Angelis, Jannis, et al.
(author)
-
Vårdcentraler på rätt spår
- 2016
-
In: Dagens Samhälle. - Stockholm : Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Review (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Axelson, Tomas, Docent religionssociologi, 1960-, et al.
(author)
-
Rädslan för terror förändrar människors vardag
- 2019
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Att var tionde undviker vardagsmiljöer av rädsla för terror riskerar att öka misstron mellan människor. En balans av sociala, ekonomiska och polisiära åtgärder krävs nu för att skydda samhället mot attentat anser de tillfrågade i en ny undersökning, skriver forskare vid Högskolan i Dalarna.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Berlin, Martin
(author)
-
Regeringen siktar mot fel mål
- 2017
-
In: Dagens samhälle. - 1652-6511. ; :14 december
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 17. |
- Bexelius, Maria, et al.
(author)
-
27 forskare : Så kan EU:s murar rivas
- 2015
-
In: Dagens samhälle. - : Sveriges kommuner och landsting. - 1652-6511. ; :20150923
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Bradley, Karin, 1975-, et al.
(author)
-
Därför är ekonomisk tillväxt en risk
- 2016
-
In: Dagens samhälle. - : Dagens Samhälle AB. - 1652-6511.
-
Research review (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Bringselius, Louise
(author)
-
Pendelns slår i balansakten mellan välfärdsstaten och rättsstaten
- 2016
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511. ; , s. 12-12
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- I diskussionen om New Public Management och om hur mycket marknadsprinciper respektive professionerna ska styra offentlig sektor finns ytterligare en aspekt som förtjänar att lyftas fram, den nybyråkratiska logiken. Här har förvaltningen, med globaliseringen och EU-medlemskapet som drivkrafter, ökat ambitionsnivån på senare år. Inte minst i form av en allt starkare rättsstat, skriver docenten och forskaren i företagsekonomi Louise Bringselius
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Börjeson, Martin, 1959-
(author)
-
Utvecklingsarbetet i socialtjänsten gravt eftersatt
- 2012
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511. ; :7, s. 11-
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Socialtjänsten svarar för mer än en tredjedel av kommunernas kostnader och är betydelsefull för ett stort antal människor. Men kunskapsutvecklingen inom området är eftersatt och regeringen tar inte sitt samlade ansvar.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Celikaksoy, Aycan, 1974-, et al.
(author)
-
Hur går det för de ensamkommande flyktingbarnen?
- 2015
-
In: Dagens samhälle. - 1652-6511. ; :31 augusti
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Ankomst i låg ålder samt att bo i Stockholms län är två faktorer som ökar ensamkommandes etablering på arbetsmarknaden. Tuffast är tillvaron för ensamkommande flickor.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Corvellec, Hervé, 1961, et al.
(author)
-
Synen på avfall måste förändras för att få bukt med sopberget
- 2018
-
In: Dagens samhälle. - 1652-6511. ; 2018:40
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Om sopberget ska minska krävs nytänk. Lär barn att konsumera mindre. Ta dem inte på studiebesök på avfallsanläggningar, utan gå till köpcentrum och reflektera över framtidens avfall. Över huvud taget bör kommuner agera mer kraftfullt i förebyggandet, skriver professorer. Avfallsförebyggande har funnits på EU-agendan sedan 1975 och är ett prioriterat mål. Allt för lite har hänt, vår avfallsproduktion är fortsatt hög och ökande. En förklaring är att fokus ligger på hushållsavfall. Vi vet på några kilon när hur mycket avfall ett svenskt hushåll producerar, och alla vet vad de ska göra med en burk eller ett sugrör. De stora avfallsströmmarna däremot, verksamhetsavfall och gruvavfall, faller utanför avfallsförebyggandepolicyn trots att de står för 5-20 gånger mer avfall. Liksom hushållens avfall i vatten och avlopp, samt kärnkraftsavfall och koldioxid. En och annan mygga men ingen kamel, är en sammanfattning. Så länge en avfallsförebyggande policy inte utgår från en helhetssyn på avfall är den dömd att misslyckas. Avfallsförebyggandepolicyn, det vill säga att frikoppla avfallsproduktion från tillväxt, bygger på två huvudprinciper: att lära hushållen att minska sitt avfall och att marknadskrafter skapar incitament för en minskning av avfall från industri och handel. Båda principerna är svagt underbyggda. Hushållen har visat sig vara benägna att sortera sina sopor, men inte mer. Industrin och handeln hanterar sitt avfall utifrån den enkla kalkylen att välja det billigaste av två alternativ: att förebygga uppkomsten av avfall, eller att producera avfall och låta någon ta hand om det mot betalning. Avfallstjänster är billiga, alltså väljs det alternativet. Dessutom missar policyn att industrin och handeln när de pratar avfall avser det som uppstår inom de egna processerna, inte det avfall som uppstår efter att konsumenterna använt deras tjänster och produkter. Det saknas incitament för producenterna att minska post-konsumtionsavfallet. Tvärtom är det mycket lönsamt att förpacka produkter i omfattande skyddande förpackningar eller att tillverka produkter med kort livslängd - rentav med inbyggda livstidsbegränsande egenskaper, kallat planerad obsolescens. Ansvaret, och kostnaden, för avfall överförs från led till led vilket gör att möjligheten till helhetssyn under produkternas och tjänsternas livscykel faller utanför marknadslogiken. På sin höjd blir det en minskning i varje led, inte en minskning av de totala avfallsmängderna. Medan politikernas blickar har riktats på att få konsumenterna att konsumera mer begagnat, hyra när det går, reparera det som ännu går att laga och framför allt återvinna, saknas incitament för att utveckla ett utbud av avfallssnåla produkter och tjänster. En minskning av avfallsmängderna utelämnas till företagens goda vilja att utveckla avfallssnåla produkter även när det inte är lönsamt, vilket går emot all företagslogik. Vad kan göras åt saken? Mycket! • Gör avfallsproduktion mindre legitim och mer synlig så att den uppfattas som ett miljöoch resursproblem. • Gör avfallshantering dyrare så att det lönar sig att leta efter förebyggande lösningar. • Gör avfallsproduktion mer moraliskt laddat så att alla inser sitt ansvar för att avfallet inte hamnar i haven och luften när vi eldar vårt avfall i kraftvärmeverk - då kallat grön energi, en av avfallspolitikens mest hycklande eufemismer. Konsumenterna måste förstå avfall som resultatet av en lång kedja av produktion och konsumtion. Producenterna behöver göras ansvariga för det avfall som deras produkter genererar. Distributörerna behöver leta efter alternativ till förpackningar som visserligen löser deras logistikproblem men skapar berg av engångsförpackningar, som i bästa fall återvinns. Den cirkulära ekonomin lanseras som lösningen och vägen till en hållbar ekonomisk tillväxt, ett slags positivt alternativ till hållbar utveckling. Under parollen att utveckla industriella lösningar som efterliknar biologiska kretslopp har cirkulär ekonomi framställts som ett sätt att inte låta material förlora i värde, på sikt eliminera avfall och till och med vara återskapande. I valet mellan ekologi och ekonomi väljer den cirkulära ekonomin tveklöst den senare, även om den gärna åberopar den förra. Återigen hänger utvecklingen huvudsakligen på näringslivets goda vilja och framför allt intresse av att utveckla cirkulära affärsmodeller. I praktiken lär endast de cirkulära lösningar som visar sig vara lönsamma se ljuset. Dessutom saknar den cirkulära ekonomin svar på frågor om vad som kommer att hända med material som inte klarar mer än några varvs kretsande, som papper, plast eller bomull; med material som kombineras på ett sådant sätt att de får allt sämre tekniska egenskaper; med material som sprids på ett så förfinat sätt att det är mycket svårt att återsamla det, eller omöjliggör reparation. Det finns mer att göra, om vi återvänder till avfallsförebyggandet, dess politik och lösningar. Ett fel med den är dess namn. Avfallsförebyggande handlar inte om avfall. Det handlar om att driva en systematisk förändring av produktion, distribution och konsumtion. Precis som förebyggande tandvård inte handlar om att laga tänder. Men i kommunerna organiseras avfallsförebyggandet ofta som om det handlar om avfall. Vi behöver lära våra barn (och oss) att konsumera mindre och annorlunda. I stället för att låta dem göra studiebesök på avfallsanläggningar och se hur avfall hanteras borde besöken göras på köpcentrum, där man säljer framtidens avfall. Vi borde lära mer från aktivister som reparerar, uppmuntra avfallssnålhet i praktik - glöm inte att sortering startades av 1960-talets hippies, då i samhällets utkanter, nu i högsta grad normaliserat. Vi måste ändra vår inställning till avfall så att det förknippas med skam snarare än med lyx och det goda livet. Rådighet är ett passande ord i det kommunala sammanhanget. För hur kan avfallsförebyggande, som är högst i avfallshierarkin och alltså det mest prioriterade, år efter år hindras av att inte kunna finansieras av avfallstaxan? Trots att avfallsförebyggande är det högsta steget i avfallshierarkin tilldelas det mycket små budgetmedel. Kommunerna måste ges rådighet över förebyggandet, kunna satsa resurser på det och börja agera mycket mer kraftfullt. Politiska beslut som direkt minskar avfallet är också välkomna, och bör i högre grad riktas mot organisationer som är mycket starkare än individer. För att bekämpa plastavfallsberget räcker det inte med att konsumenter lär sig att återvinna sina PET-flaskor. Det som krävs är ett stopp av produktion och distribution av plastvatten för konsumenter som har tillgång till drickbart kranvatten; det kan politiska beslut och organiserad handling driva igenom. Till syvende och sist handlar avfallsförebyggande om att ställa sig frågan: Är det värt avfallet - för mig, för oss och för kommande generationer? Det korta svaret är nej, det är inte värt avfallet. Då återstår att utgå från ett helhetsperspektiv, från råvaruutvinning, via produktion och konsumtion till post-konsumtion, och förebygga avfall utifrån hela kedjan. Låt oss sila både kameler och myggor. "»För att bekämpa plastavfallsberget räcker det inte med att konsumenter lär sig att återvinna sina PET-flaskor.«"
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Dinu, Radu Harald
(author)
-
Flyktingdebattens blinda fläck är rättigheterna
- 2015
-
In: Dagens samhälle. - Stockholm : Dagens samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Debatten om flyktingmottagandet och mänskliga rättigheter kännetecknas just nu av en okunskap om en institutionell förutsättning på vilken mänskliga rättigheter vilar, nämligen den nationalstatliga suveräniteten och medborgarskapet.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Egyptson, Sameh
(author)
-
Politikernas besök till vissa moskéer misstolkas
- 2016
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Svenska politiker borde vara medvetna om att deras besök i vissa moskéer ofta misstolkas och orsakar förvirring bland muslimer i Sverige och i muslimska länder. I Sverige skiljer vi på religion och stat, men enligt politisk islam är det samma sak.
|
|
| 36. |
- Enokson, Uffe, 1965-
(author)
-
Utgå mer från människors behov
- 2010
-
In: Dagens samhälle. - 1652-6511. ; :9, s. 22-
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 37. |
- Eriksson, Eva, et al.
(author)
-
Undernäring dubbelt så kostsam som fetma
- 2018
-
In: Dagens samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Undernäring är en dold epidemi. Trots att det är ett stort folkhälsoproblem talar nästan ingen om den. Men det finns i hemmen, på sjukhus och på äldreboenden. En ny rapport, som har kartlagt dess omfattning, visar att uppskattningsvis 400 000 svenskar befinner sig i riskzonen.
|
|
| 38. |
- Eriksson, Erik, 1977, et al.
(author)
-
Vad skulle Habermas säga om vårddebatten?
- 2019
-
In: Dagens samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- I dag fyller han 90 år, den outtröttlige filosofen och sociologen Jürgen Habermas. Som en av vår tids största tänkare har han skrivit och debatterat i över 60 år – alltid beredd att ompröva sin egen ståndpunkt. Vad hade han tyckt om den svenska sjukvårdsdebatten?
|
|
| 39. |
- Eriksson, Henrik, 1973
(author)
-
Avveckla byråkratin i offentlig sektor
- 2021
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Det byråkratiska systemet med det ständiga syndabocksletandet, övertron på lagar, regler och rutiner, de meningslösa utredningarna och kartläggningarna behöver upphöra.
|
|
| 40. |
- Eriksson, Henrik, 1973
(author)
-
Byråkratin har spelat ut sin roll
- 2021
-
In: Dagens samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Byråkratin, som dominerande ledningsmodell, kommer att ersättas med något som är bättre, som är anpassat till människor, vår demokrati och framtiden – vare sig byråkrativurmare vill det eller inte, slutreplikerar professor Henrik Eriksson.
|
|
| 41. |
- Eriksson, Henrik, 1973
(author)
-
I bra vård går patienten före managementidéerna
- 2019
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511. ; 2019:28 november
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- De riktigt bra verksamheterna börjar inte med att skära ned, utan med att skapa värde för dem verksamheten är till för. Det är dags att sjukvårdens politiker och tjänstemän ändrar tankemönster, skriver organisationsforskaren Henrik Eriksson apropå varslen i Region Stockholm
|
|
| 42. |
- Erkers, Heiki, et al.
(author)
-
Stort behov av satsning på social forskning
- 2015
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511. ; :2015-11-09
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Steg för steg har forskningen i socialt arbete nedmonterats i regeringens forskningspolitik. Nu arbetar regeringskansliet med nästa forskningspolitiska proposition. Vi utgår från att den medför en rejäl satsning på forskning inom området.
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Gadolin, Christian, 1987-
(author)
-
Kollegialt ledarskap är viktigt i vården
- 2018
-
In: Dagens Samhälle. - Stockholm : Dagens Samhälle. - 1652-6511. ; :2018-11-27
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
