| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Arvidsson Segerkvist, Katarina, et al.
(author)
-
Ger kvävegödsling eller inblandning av rödklöver i vallen någon effekt på mjölkens fettsyrasammansättning?
- 2014
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 117-119
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Ett positivt samband mellan koncentrationen av råprotein och fettsyror har påvisats i en rad olika arter. Syftet med denna studie var att undersöka om detta samband kunde användas för att påverka mjölkens fettsyrasammansättning. Följaktligen gödslades en timotejvall med tre olika nivåer av kväve: 30, 90 och 120 kg N/ha till förstaskörd för att åstadkomma tre ensilage med olika råproteinkoncentration. Ett fjärde ensilage bestående av rödklöver och timotej (60 respektive 40 % på ts-basis) inkluderades också. Studien genomfördes under typiska produktionsbetingelser, dvs. med samma typer och mängder av kraftfoder som på en kommersiell gård. De uppnådda skillnaderna i fettsyrakoncentrationer mellan ensilagen påverkade dock inte mjölken, vilket visar att ökad kvävegödsling, eller inbladning av rödklöver, inte nödvändigtvis leder till högre koncentrationer av fleromättade fettsyror i mjölk vid en foderstat bestående av 60% vallfoder och 40% kraftfoder.
|
|
| 4. |
- Berglund, Örjan, et al.
(author)
-
Vallodling på torvjord – skördenivåer och växthusgasavgång
- 2023
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 161-164
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Avkastning och växthusgasavgång på odlad kärrtorvjord har studerats 2015–2022 på Broddbo fältlaboratorium, ca 25 km NNV Uppsala. Behandlingarna inkluderar jämförelser av olika gräs (timotej, rörflen och rörsvingel), packning med traktor eller opackad mark. Dessutom har tillförsel av gjuterisand eller kalk studerats samt olika nivåer av kalium- och fosforgödsel. Avkastningen har ökat med vallens ålder och trots torkan 2018 levererade dessa jordar stor avkastning. Störst avkastning i gräsjämförelsen gav rörflen med över 15 ton ts/ha. I sandförsöket blev det störst minskning av koldioxidemissioner på de sandkörda leden. Skörden av timotej blev stor (över 17 ton ts/ha) när 2,5 cm sand blandats in i ytan.
|
|
| 5. |
- Bergqvist, Sanna, et al.
(author)
-
VallOptimal: Skattning av kvaliteten på vall med fältspektrometer
- 2023
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 101-104
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Näringsvärdet i växande vall är viktig information för att kunna göra en bra bedömning av när grödan skall skördas. Fältspektrometrar är ett intressant alternativ till analys på laboratorium eftersom transporten av prover tar tid och försenar svaret, ofta flera dagar. Fältspektrometrar kan ge näst intill realtidsinformation och följaktligen bättre komplettera andra beslutsstöd som är relevanta på den enskilda gården. Vallprognos.se samt möjligheten att skicka in gårdsspecifika prognosprover är beslutsstöd som används idag. I den här studien utvärderade vi potentialen hos Yara N-sensorn, en kommersiellt tillgänglig fältspektrometer, för att skatta näringsvärdet hos slåttervallar. Spektraldata insamlades under 2021 från vallar på sju gårdar lokaliserade över hela Sverige. Parallellt klipptes prover från vallarna för analys på laboratorium Proverna analyserades med avseende på råprotein, neutral detergent fiber och smältbarhet. Regressionsmodellering i form av partiell minsta kvadrat (PLS) respektive stödvektormaskin (SVM) testades för att koppla laboratorieresultaten till de spektrala mätningarna. SVM var det bästa modelleringssättet för alla näringsegenskaper med en R2 på minst 0,82. Skattningarna av råprotein och smältbarhet fungerade väl för de tre skördetillfällena. Resultaten indikerar att Yara N-sensorn kan vara ett effektivt verktyg för att skatta näringsvärdet hos vall.
|
|
| 6. |
- Bernes, Gun, et al.
(author)
-
Jämförelse av vallfröblandningar för fårbete
- 2014
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 63-66
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Fyra fröblandningar för fårbete har jämförts. Den som innehöll örter gav vissa positiva resultat både i näringsvärde och i djurdata. Dock är det svårt att säkert koppla det till innehållet av örter, då deras andel i beståndet var låg. Den blandning som gav mest negativt avvikande resultat var rörsvingelblandningen. Rörsvingel tycks inte vara särskilt lämpat för fårbete; växten verkar snabbt mista sin smaklighet även om den inte går i ax. Det krävs att man under hela säsongen har tillräckligt med djur så att betestrycket håller ner grödan. Generellt var lammens tillväxt god även när betet växte högt i början av sommaren. Gräset var trots sin längd då fortfarande i vegetativt stadium. Det tyder på att det inte i första hand är beståndshöjden som är avgörande för konsumtion och tillväxt utan smältbarheten. Det ekonomiska resultatet beror på om man utgår från växt- eller djursidan. Växtmässigt gav baljväxtledet högst netto per hektar, och ängssvingelledet lägst. Om man istället utgår från djurens tillväxt var det mest lönsamt med örtblandningen medan rörsvingelblandningen gav sämst resultat.
|
|
| 7. |
- Bernes, Gun, et al.
(author)
-
Mjölkkobete i praktiken – data från sju norrländska gårdar
- 2023
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 129-132
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Bete för mjölkkor studerades i ett tvåårigt projekt. Lantbrukare på sju västerbottniska gårdar intervjuades och registreringar gjordes på gårdarnas beten med flera olika metoder vid tre tillfällen per säsong. Ett tydligt resultat är den stora variation som finns i de beten som erbjuds till de mjölkande korna, beträffande mängd, botanisk sammansättning och näringsvärde. Skillnaderna är stora såväl inom varje fält som mellan gårdar och över säsongen. Detta påverkar hur mycket korna kan få i sig på betet och därmed hur mycket foder som behöver ges på stall. De strategier för betesdrift som gårdarna har påverkar kornas foderkonsumtion, mjölkavkastning samt kostnaden för betet. Våra beräkningar visar att med ett mjölkpris till lantbrukaren på 6 kr inklusive nationellt stöd skulle den lägre grovfoderkostnaden under betesperioden kunna kompensera för ca 2 kg mindre mjölk per dygn. De olika mätmetoder vi testade på betena visar att en enkel betesplatta kan ge en god uppfattning om mängden tillgängligt bete. Utvärderingen av de spektrala metoder som provats är ännu inte klar. Vår studie har gett en del svar men många frågor kvarstår och en del nya har uppstått, exempelvis hur och när putsning bör göras och hur ogräs påverkar näringsvärde och smaklighet.
|
|
| 8. |
- Cederberg, Christel, 1959
(author)
-
Kombinerat mjölk och nötkött-effekter av lågintensiv ekologisk nötkreatursproduktion på markanvändning, miljö och ekosystemtjänster
- 2017
-
In: Proceedings of Forage Conference 2017, Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för växtproduktionsekologi. - 1653-5375. - 9789157694638 ; :Rapport nr 22, s. 102-103
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Här beskrivs två pågående forskningsprojekt som utvärderar framtida miljömässiga och ekonomiska skillnader mellan en nötsektor bestående av gräsbaserad och kombinerad ekologisk mjölk- och köttproduktion och en sektor av konventionell, specialiserad mjölk samt köttproduktion baserade på dikor. Vidare analyseras hur ekonomi och ekosystemtjänster kopplar till olika markanvändning och produktion, samt hur olika miljöersättningar kan designas för att främja produktion som levererar mat i form av mjölk och kött såväl som andra ekosystemtjänster som är viktiga för samhället
|
|
| 9. |
- Dahlström, Frida, et al.
(author)
-
Bete i skog som en foderresurs
- 2020
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 160-162
-
Conference paper (other academic/artistic)
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Elgemark, Emma, et al.
(author)
-
Intensiv mekanisk bearbetning av ensilage – ett sätt att öka smältbarheten?
- 2020
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 63-66
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Grovfoder är det naturliga foderslaget för nötkreatur. Grovfoderkonsumtionen begränsas av grovfoderfoderpartiklarnas relativt långa uppehållstid i vommen och därför behövs betydande mängder kraftfoder för att tillgodose mjölkkornas näringsbehov. Minskad storlek hos grovfoderpartiklarna kan ge ökat grovfoderintag genom att foderpartiklarna passerar snabbare genom vommen. Ökad passagehastighet kan emellertid sänka fodersmältbarheten och därmed motverka den positiva effekt på näringsförsörjningen som ökad konsumtion innebär. Extrudering av foder är en processmetod där mekanisk bearbetning av fodret medför minskad partikelstorlek och uppluckring av cellstrukturen i växtmaterial som är rika på lignocellulosa. Metoden har gett förbättrat utbyte i biogasreaktorer vilket indikerar att den även skulle kunna ha positiv effekt på grovfodrets smältbarhet i kon. Syftet med denna studie var att undersöka om extrudering ökar in vitro-smältbarheten av gräs- respektive klöverensilage. Ensilage från förstaskörd av timotej respektive rödklöver, vid två olika utvecklingsstadier, bearbetades i en s.k. bioextruder. Prover av ensilagen inkuberades med vomvätska under 72 timmar i ett in vitro-system med kontinuerlig mätning av gasproduktion. Extrudering ökade den totala gasproduktionen och fermentationshastigheten från både timotej och klöver, vilket indikerar förbättrad vomsmältbarhet. Resultaten antyder att extrudering har potential att öka utnyttjandet av vallensilage och andra typer av grovfoder utfodrade till idisslare.
|
|
| 12. |
- Eriksson, Torsten, et al.
(author)
-
Finns det mervärden med biokol i nötgårdens foderkedja? Resultat från ensilering och utfodring
- 2023
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 188-191
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- I ett projekt finansierat av SLU Ekoforsk studeras effekten på olika ställen i foderkretsloppet vid tillförsel av biokol på en gård med nötkreatur. Biokol tillförs i fodret vid ensilering eller på annat sätt. Resultat finns nu beträffande effekter på ensilagekvalitet och på äldre kvigor vid utfodring. Ensilagekvaliteten var god med undantag för en timotejgröda med låg halt av torrsubstans (ts), där en redan hög smörsyrahalt ökade linjärt vid en stegvis ökad tillsats av 0–6 % biokol på ts-basis. Andelen lösligt råprotein i rödklöver minskade marginellt vid ökad biokoltillsats. Äldre kvigor konsumerade 11,2–11,8 kg ts ensilage/dag från blandvall, utan någon signifikant skillnad om biokoltillsatsen var 0, 1,5 eller 3 % på ts-basis. Det var inte heller någon signifikant skillnad vad gäller ts-smältbarhet. Med ökad tillsats av biokol ökade träck-ts och träckkonsistensen blev fastare. Effekten var större om biokol blandades in i det färdiga ensilaget strax före utfodring än om det tillsattes vid ensileringen.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Halling, Magnus
(author)
-
Näringskvalitet i olika vallgräs
- 2014
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 47-50
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 16. |
- Halling, Magnus
(author)
-
Optimera skördestrategin i rajgräs
- 2014
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 89-92
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 17. |
- Halling, Magnus
(author)
-
Uthållighet hos olika vallgräs
- 2014
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 93-96
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 18. |
- Herlin, Anders Henrik, et al.
(author)
-
Ny teknik för tillsyn av djur på bete
- 2020
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 31-33
-
Conference paper (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 19. |
- Hessle, Anna
(author)
-
Hinder och möjligheter för ökad naturbeteshävd ur ett lantbrukarperspektiv
- 2023
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 43-45
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- För att uppnå ökad hävd av svenska naturbetesmarker krävs att många faktorer samverkar i positiv riktning. Lantbrukaren måste se en långsiktig lönsamhet på gården som helhet och också känna att livet fungerar på landsbygden för hela familjen. Ny teknik såsom virtuella stängsel och digital övervakning av djur kommer att kunna underlätta det dagliga arbetet och därmed skapa förutsättningar för nyrekrytering av unga lantbrukare. Vinterhållning av betesdjuren har den enskilt största påverkan på kalkylen och att hitta kollektiva modeller för vinterhållning skulle kunna öppna upp för fler betesdjur. Mjölkföretagen betar stora arealer naturbetesmark och för att behålla eller öka den arealen skulle en större andel kontrakterad kviguppfödning med betessläpp vid lägre ålder vara positivt. Hästar mår bra på naturbetesmarker där betets näringsinnehåll och den kuperade marken passar dem men hästägarna kan av olika skäl vara tveksamma till sådant bete. Naturbetesdjuren är en integrerad del i hela animaliesektorn varför tillgången på betesdjur påverkas av det allmänna läget i hela branschen. Tillgång till slakterier, veterinärer och andra till lantbruket knutna serviceyrken är också viktiga faktorer. Det största hindret för hävd av naturbetesmarker är bristande lönsamhet. Lönsamheten kan förbättras genom ökade intäkter i form av adekvata priser på animalieprodukter och en ökning av relevanta stöd, men också genom att byggnads-, vinterfoder- och arbetskostnader kopplade till betesdjuren minskas.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Holmström, Kristina, et al.
(author)
-
Är det lönsamt att skapa större betesfållor?
- 2023
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 125-128
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Små splittrade betesmarker har negativa effekter på lönsamheten i nötköttsföretag eftersom det resulterar i höga kostnader per djur för bl.a. stängsel och försvårar storleksrationalisering. Genom att göra stora betesfållor blir det enklare att öka besättningsstorleken och få positiva storleksfördelar. Den här studien innefattade fem svenska ekologiska dikoföretag där vi undersökte hur lönsamheten påverkades när de gjorde stora sammanhängande betesmarker av små spridda betesmarker, marginell åkermark och intilliggande skog. Lönsamheten beräknades med partiell budgetering som omfattade merintäkter, merkostnader, minskade intäkter och minskade kostnader. Förändring till stora sammanhängande betesmarker var lönsamt hos alla fem gårdarna. Miljöersättningar och andra stöd var den största merintäkten när stora betesmarker skapades, följt av merintäkter och minskade kostnader som en följd av storleksfördelar och positiva sammanslagningseffekter. De positiva sammanslagningseffekterna berodde på att betesmarken blev större och kostnaderna minskade t.ex. genom effektivare tillsyn och stängsling. Inkomstbortfall beroende av för tidig avverkning och förlorad virkesproduktion hade inte någon större inverkan på lönsamheten. Sammanfattningsvis var skapandet av större betesmarker som inkluderar skogsmark lönsamt på de studerade dikoföretagen som gick från små spridda betesmarker till stora sammanhängande marker.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Johansson, Lars-Erik
(author)
-
Nygamla textvärldar - genrer och skärmbaserad textanvändning i skola och samhälle
- 2010
-
In: Utbildning och lärande. - Skövde : Avdelningen barns, ungas och vuxnas lärande vid Högskolan i Skövde. - 1653-0594. - 9789163390340 ; 4:1, s. 58-75
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Research on writing makes use of a system of concepts, whose purpose it is to describe various forms of text production. Within this field are primarily found concepts as genre but also text type, discourse type and text; characteristic for the use of these concept is that they are highly renowned for their vague or even non-existing definitions of the conceptual content. In a critical survey of the field these central concepts are delimited and defined. Moreover, the use of genre within traditional and digital media is studied. Traditional genres of high prestige, marked by discursive discourse types, normally have a similar structure in digital and in traditional print media. The screen-based text use of the young, however, is characterized by newly developed, loose, colloquial, and highly social communicative genres, which will not likely facilitate promoting the school objectives meant to further discursive thinking and writing.
|
|
| 26. |
- Karlsson, Johanna, et al.
(author)
-
Ensilageintag och mjölkproduktion med lite kraftfoder i tidig laktation
- 2017
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 71-74
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Efterfrågan på livsmedel förväntas öka globalt och idag utfodras mjölkkor med stora mängder produkter som lika gärna kunde ha konsumerats direkt av människor. Detta försök undersökte produktionseffekter när kor i tidig laktation fick en liten giva av kraftfoder baserat på fodermedel som inte kan nyttjas som humanföda. Tjugofyra mjölkkor ingick i försöket där hälften av korna erbjöds en liten kraftfodergiva (max 4–5 kg/dag) och den andra hälften en stor kraftfodergiva (max 14–15 kg/dag). De fick dessutom fri tillgång till vallensilage. Det var ingen skillnad i mjölkavkastning, mjölksammansättning eller totalt foderintag mellan grupperna, men nettoproduktionen av livsmedel samt mjölkintäkt minus foderkostnad var större med en låg andel kraftfoder i foderstaten.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Karlsson, Johan, et al.
(author)
-
Vallens roll i hållbara livsmedelssystem – hur välintegrerad är vallen i växtodlingssystemen?
- 2023
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 18-21
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Vallodling skapar flera nyttor i växtodlingssystemen, framförallt om vallen odlas i växtföljder med andra grödor. Idag odlas vall och bete på åker på drygt 40 % av Sveriges åkerareal, men det är inte känt hur välintegrerad denna areal är i övrig växtodling. För att undersöka detta beräknas här 1) andelen kontinuerlig vallodling (i minst fem eller sju år), 2) integreringen av vall i spannmålsväxtföljder, samt 3) en teoretisk potential för ökad integrering av vall i spannmålsväxtföljder. Beräkningarna baseras på ett stort dataunderlag över sjuåriga växtföljder som täcker in 82 % av Sveriges åkermark. Resultaten visar att 46 % av vallarealen 2019 fanns på skiften där vall odlats kontinuerligt i minst sju år samt att 23 % av den totala spannmålsarealen 2019 odlades på skiften med minst tre år vall i växtföljden. Teoretiskt skulle denna integrering kunna öka till 44 % utan förändringar i den totala andelen vall- och spannmålsodling på enskilda gårdar. Den verkliga potentialen är dock mindre p.g.a. platsspecifika faktorer. Sammantaget visar resultaten att vallodlingen idag inte är välintegrerad i växtodlingssystemen med stora arealer kontinuerlig vallodling och en begränsad andel spannmål som odlas i växtföljder med vall. Det finns dock potential att integrera mer vall i övrig växtodling vilket skulle kunna öka vallens bidrag till uthålliga livsmedels- och växtodlingssystem.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Kätterer, Thomas, et al.
(author)
-
Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark
- 2020
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 13-16
-
Conference paper (pop. science, debate, etc.)abstract
- Kolhalten ökar i svenska mineraljordar främst p.g.a. ökande areal med vall, men det sker stora förluster av kol från mulljordarna. Kolinlagring gynnas främst av perenna växter med stort rotsystem. Grön mark året om är nyckeln. På rena växtodlingsgårdar kan kolhalten höjas genom ökad produktivitet och mellangrödor.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Larsson, Miriam, et al.
(author)
-
Optimering av egenproducerat proteinfoder med rätt mängd stallgödsel
- 2017
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 162 - 165
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Samodling av ärt och havre kan vara ett alternativ till inköpt proteinfoder som både ger ett bättre näringsutnyttjande på gårdsnivå och en högre grad av självhushållning, Syftet med denna gödslingsstudie var att finna optimal gödselgiva för en stor avkastning av denna gröda, med litet kväveläckage och bibehållet stort kväveutnyttjande i kallare klimat. Tre kvävenivåer av nötflytgödsel jämfördes med motsvarande kvävenivåer av mineralgödsel och en kontrollruta som inte fick något kväve alls. De preliminära resultatetn visar ingen skillnad i avkastning mellan de olika gödselbehandlingarna och kontrollrutan. När ärt utgör den övervägande delen av foderblandningen verkar ingen kvävegödsling behövas då ärtens kvävefixering kan försörja foderblandningen med kvävet.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Müller, Cecilia
(author)
-
Hur kan sockerinnehåll i vallfoder påverkas? Del 2 - konservering och utfodring
- 2017
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 139-142
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Sockerinnehållet i vallfoder är av intresse för några hästgrupper som av olika skäl inte bör utfodras med foder med hög koncentration av lättlösliga kolhydrater. Vanligt förekommande rekommendationer för utfodring av sådana hästar är att använda fjolårshö samt att blötlägga vallfodret före utfodring. Dessa faktorer har tillsammans med konserveringsmetoden undersökts med avseende på deras inverkan på sockerinnehållet i vallfoder. Från samma vall skördades ensilage, hö- silage och hö vid samma tidpunkt. De tre fodertyperna lagrades i 3, 6, 12 och 18 månader. Ett test med blötläggning av vallfodret utfördes under 12 och 24 h. Resultaten visade att ensilering reducerade sockerinnehållet i högst utsträckning av de testade behandlingarna. Lagringstiden hade inte någon reducerande inverkan på sockerhalten. Blötläggning reducerade sockerinnehållet i alla foder, men det var inga stora skillnader i sockerinnehåll mellan foder som blötlagts i 12 eller 24 h. Ensilage hade lägre sockerinnehåll än hö som blötlagts i 24 h. Är målet att producera vallfoder med lågt sockerinnehåll, bör vallen konserveras som ensilage och inte som hö.
|
|
| 41. |
- Müller, Cecilia
(author)
-
Sockerinnehåll i vallfoder till hästar - behöver man bry sig om det?
- 2017
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 131-134
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Sockerinnehållet i vallfoder är i första hand av betydelse för hästar med någon typ av avvikelse i sin omsättning av glukos, t.ex. hästar med insulinresistens, hästar som får korsförlamning p.g.a. en genetisk defekt i glykogeninlagringen eller hästar med s.k. Cushings sjukdom. Vallfoder för dessa hästar behöver analyseras med avseende på dess innehåll av lättlösliga kolhydrater utöver de mer rutinmässiga analyserna av innehållet av omsättbar energi, smältbart råprotein och mineralämnen.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Nadeau, Elisabet, et al.
(author)
-
Delad kvävegiva på våren till timotej/ängssvingelvall
- 2023
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 66-69
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Syftet var att studera effekterna av kväve (N)-gödslingsstrategi innan första skörd på torrsubstansavkastning, råproteinhalt och proteinkvalitet i en timotej/ängssvingelvall. Försöket utfördes under två vallår på Saerheim och Kvithamar, Norge samt på Rådde, Sverige. Delad kvävegiva med 60 kg N/ha på våren och 50 kg N/ha i maj månad gav lika torrsubstansavkastning och råproteinhalt som full giva på 110 kg N/ha på våren, med undantag för Rådde båda vallåren och Kvithamar andra vallåret där sen andra giva (ca 2 veckor innan skörd) gav mindre torrsubstansavkastning än full giva på våren. Tiden för den andra kvävegivan hade mindre betydelse på Saerheim, vilket kan bero på att gräsen tog upp mer kväve från jorden. Med tanke på att både väder och jordens kväveinnehåll påverkar hur fort grödan tar upp kväve för att lagra in till sin tillväxt rekommenderar vi att den andra kvävegivan vid delad giva ges 3–4 veckor innan skörd. Delad kvävegiva ökade varken icke-protein-kvävehalten eller nitrathalten vilket kan bero på att en full kvävegiva på 110 kg N/ha anses som en måttlig giva som gräsvallen hinner ta upp och lagra in som sant protein. Vi fann få och små indikationer på att delad giva gav mindre kväveförluster än en hel giva på våren. Med stigande gödselpriser och större svängningar i vädret kan det dock vara en fördel med delad giva, men det ger också en körning till i vallen.
|
|
| 45. |
- Nadeau, Elisabet, et al.
(author)
-
Grön bioraffinering av vall - utfodring av presskaka och pressjuice till lantbrukets djur
- 2023
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 117-120
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- I den här artikeln presenterar vi fodervärdet hos presskaka och pressjuice från bioraffinerad vall samt hur dessa fraktioner fungerar i utfodringen till lantbrukets djur. Raffinering av färsk vall till presskaka påverkade inte smältbarheten av organisk substans in vivo vid utfodring av baggar. Däremot hade presskaka från ensilage lägre smältbarhet än ensilage, vilket kan bero på en lägre smältbarhet hos råproteinet i presskakan, speciellt när ensilage raffineras, men även på att NDF-halten var högre i presskakan. Mjölkavkastningen var större för kor som utfodrades med ensilage jämfört med kor som utfodrades med presskaka från ensilage. Skillnaden var dock signifikant först efter tio veckors utfodring. Vi rekommenderar därför inte att presskaka används som enda grovfoder till mjölkkor utan att om möjligt blanda presskaka och ensilage och ge det till kor i sen laktation eller sinkor. Kvigorna som fick presskaka från ensilage växte lika bra och hade liknande hullpoäng som de som fick ensilage, men de behövde mer kraftfoder för att täcka sitt näringsbehov. Resultaten från studien där tillväxtgrisar utfodrades med pressjuice från ensilage visar att pressjuicen bidrar till näringsförsörjningen.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Nadeau, Elisabet
(author)
-
Vallfröblandningar anpassade till antal vallskördar
- 2023
-
In: Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE). - 1653-5375. ; , s. 89-92
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- En slåttervall bestående av timotejsorten Tryggve, diploid rödklöver Ares och vitklöver Hebe skördad med tre delskördar per år gav torrsubstansavkastning och näringskvalitet i paritet med en vall bestående av timotej Switch, ängssvingel Tored, engelskt rajgräs Birger, tetraploid rödklöver Vicky samt vitklöver Hebe som skördades fyra gånger per år. Skillnaden mellan de två vallarna blev inte signifikant varken för torrsubstansavkastning eller koncentration och avkastning av energi och råprotein. De ekonomiska beräkningarna av produktionskostnad för vallfoder och foderkostnad för mjölkkor visade endast mindre skillnader. När tre eller fyra delskördar per år jämfördes för två olika vallfröblandningar blev energi- och råproteinhalten samt mängden råprotein per hektar större i fyrskördesystemet. Färre överfarter med mindre maskinkostnad per hektar i treskördesystemet gav mindre produktionskostnad för vallfodret, medan de lägre energi- och råproteinhalterna gjorde att foderkostnaden blev högre jämfört med fyrskördesystemet. Störst torrsubstansavkastning och energiskörd uppnåddes i ett treskördesystem med en vallfröblandning med timotejsorten Rakel, rörsvingel Swaj, rödklöver Vicky och vitklöver Hebe som också ingick i studien.
|
|
