| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Khalaf, Abdulhadi, et al.
(author)
-
De arabiska frivilliga - en transnationell social rörelses uppgång och fall
- 2006
-
In: Sociala Rörelser: politik och kultur. - 9144038453
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Artiklen "beskriver den islamistiska jihadrörelsens upgång och fall utifrån dels politiska möjlighetsstrukturer dels tolkningsramar och kollektiv identitet. Jihadrörelsen i Afghanistan byggdes upp i allians med vitt skilda men mäktiga aktörer med lika skilda intressen, men lämnades att 'självdö' när dessa aktörer fått sina mål uppfyllda. En således hårdnande politisk möjlighetsstruktur ledd här till att jhadrörelsen radikaliserades, något som fått vittomfattande och förödande konsekvenser"
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Wennerhag, Magnus, et al.
(author)
-
Mångfald och enhet i den globala rättviserörelsen
- 2006
-
In: Sociala rörelser - politik och kultur. - 9144038453 ; , s. 207-235
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Kring en kritik av senare års ekonomiska globalisering har under 2000-talet samlats en rad organisationer och rörelser, för att gemensamt protestera mot såväl internationella och övernationella organ som nationella regeringar och den politik som dessa står för. Förutom som en kritik mot globaliseringens former, kan protesterna samtidigt ses som ett globalt fenomen i sig. Genom transnationella nätverk och organisationer knyts regionala, nationella och lokala protester och mobiliseringar samman. På samma sätt som vi har sett hur ekonomiska värden och styrningsformer cirkulerar och sprider sig globalt, ser vi nu hur såväl protestformer som politiska krav på en annan global ordning sprider sig över nationsgränser. Den brokiga formering av olika aktörer som kommit att kallas den globala rättviserörelsen tycks fördjupa globaliseringen och ge den en politisk dimension. Vad är det då som är ”nytt” med dessa protester? Varför uppkommer de just nu? Vilka är det som aktiverar sig, hur aktiverar de sig och vilka är deras målsättningar? Hur kan man se dessa protester som uttryck för en rörelse – trots de stora skillnaderna mellan dem som protesterar? I detta bidrag ska jag försöka att reda ut några av dessa frågeställningar, som alla anknyter till centrala problemområden inom forskningen om sociala rörelser. Det handlar om varför rörelser uppstår, vilken roll en rörelses identitet spelar samt hur politiskt handlande inom rörelser påverkar och påverkas av mer traditionella former av politik. Rent konkret handlar det om den globala rättviserörelsens framväxt och identitet, vilket delvis diskuteras utifrån en egen enkätundersökning. Det faktum att en enkätundersökning redovisas kommer även att användas för att diskutera några metodologiska överväganden, som kan vara viktiga att göra i samband med denna mer kvantitativt inriktade form för insamling av forskningsmaterial.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
