| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Florin, Christina, 1938-
(author)
-
Bitter rot eller ljufva frukter? Om kön, utbildning och modernitet
- 2009
-
In: Historien, barnen och barndomarna: vad är problemet?. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789173936286 ; , s. 101-124
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)abstract
- Artikeln handlar om långsiktiga förändringsprocesser när det gäller utbildning och kön. Hur kunde olika samhällsklasser dra nytta av de 'ljufva frukter' som utbildningssystemet utlovade i samband med samhällets modernisering under 1800-talet och 1900-talet? Vilka kvinnor kunde använda utbildningssystemet som en strategi för sina framtidsplaner? Vilka länkar bakåt finns det till hur utbildningssystemet ser ut idag, med flickor och kvinnor som de som mest använder sig av högre utbildning idag?
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Klinth, Roger, 1964-
(author)
-
Den svenska pappapolitiken – mellan omfördelning och konsensusbyggande
- 2009. - 1
-
In: Historien, barnen och barndomarna. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789173936286 ; , s. 145-170
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Barndomen som den ter sig i ett bestämt samhälle är aldrig socialt och kulturellt neutral. Den är alltid en konsekvens av kulturella, politiska och sociala krafters samverkan. Barndomen skapas – en del skulle säga konstrueras – av politiska, sociala och kulturella förhållanden, av bestämda historiska förhållanden. Vid sekelskiftet 1900 stod barn och ungdomar i centrum för en livlig offentlig debatt. De sågs som ett påtagligt orosmoment på gator och torg och man klagade över föräldrarnas försummelser. Debatten reser en rad frågor rörande barnens roll i samhället. Var barnen verkligen så vanartade som ofta hävdades, och vad var det för brottslighet man var så räddför? Vilka sociala krafter låg bakom skräckvisionerna av ett samhälle inför sitt sammanbrott? Det är viktigt att de historiska förutsättningarna för engagemanget i barnens villkor klargöres. Sådana studier är viktiga eftersom debatter om barn och ungdomars villkor aktualiseras också i våra dagar. Ofta sker detta med jämförbara termer, begrepp och problemställningar. Vid sekelskiftet fördes diskussionen i termer vi känner igen från dagens Sverige; familjens kris och hemmens otillräcklighet, skolans brister, ungdomens agerande i offentliga miljöer och en ökande kriminalitet. Då som idag aktualiseras behovet av fler institutioner för det uppväxande släktet, familjestöd och rådgivning, samt behovet av skolreformer. Det är därför en central uppgift att klargöra under vilka betingelser och förutsättningar barn uppmärksammas sompolitiska och sociala problem.
|
|
| 6. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(author)
-
Utbildningsmedier i ett kritiskt barnperspektiv: skolfilm, skolradio och förskoleprogram
- 2009. - 1
-
In: Historien, barnen och barndomarna. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789173936286 ; , s. 171-191
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Barndomen som den ter sig i ett bestämt samhälle är aldrig socialt och kulturellt neutral. Den är alltid en konsekvens av kulturella, politiska och sociala krafters samverkan. Barndomen skapas – en del skulle säga konstrueras – av politiska, sociala och kulturella förhållanden, av bestämda historiska förhållanden. Vid sekelskiftet 1900 stod barn och ungdomar i centrum för en livlig offentlig debatt. De sågs som ett påtagligt orosmoment på gator och torg och man klagade över föräldrarnas försummelser. Debatten reser en rad frågor rörande barnens roll i samhället. Var barnen verkligen så vanartade som ofta hävdades, och vad var det för brottslighet man var så räddför? Vilka sociala krafter låg bakom skräckvisionerna av ett samhälle inför sitt sammanbrott? Det är viktigt att de historiska förutsättningarna för engagemanget i barnens villkor klargöres. Sådana studier är viktiga eftersom debatter om barn och ungdomars villkor aktualiseras också i våra dagar. Ofta sker detta med jämförbara termer, begrepp och problemställningar. Vid sekelskiftet fördes diskussionen i termer vi känner igen från dagens Sverige; familjens kris och hemmens otillräcklighet, skolans brister, ungdomens agerande i offentliga miljöer och en ökande kriminalitet. Då som idag aktualiseras behovet av fler institutioner för det uppväxande släktet, familjestöd och rådgivning, samt behovet av skolreformer. Det är därför en central uppgift att klargöra under vilka betingelser och förutsättningar barn uppmärksammas sompolitiska och sociala problem.
|
|
| 7. |
- Lindgren, Cecilia, 1969-, et al.
(author)
-
Resa tillbaka. Om adoption, identitet och ursprung.
- 2009. - 1
-
In: Historien, barnen och barndomarna. Vad är problemet?. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789173936286 ; , s. 193-214
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Barndomen som den ter sig i ett bestämt samhälle är aldrig socialt och kulturellt neutral. Den är alltid en konsekvens av kulturella, politiska och sociala krafters samverkan. Barndomen skapas – en del skulle säga konstrueras – av politiska, sociala och kulturella förhållanden, av bestämda historiska förhållanden. Vid sekelskiftet 1900 stod barn och ungdomar i centrum för en livlig offentlig debatt. De sågs som ett påtagligt orosmoment på gator och torg och man klagade över föräldrarnas försummelser. Debatten reser en rad frågor rörande barnens roll i samhället. Var barnen verkligen så vanartade som ofta hävdades, och vad var det för brottslighet man var så räddför? Vilka sociala krafter låg bakom skräckvisionerna av ett samhälle inför sitt sammanbrott? Det är viktigt att de historiska förutsättningarna för engagemanget i barnens villkor klargöres. Sådana studier är viktiga eftersom debatter om barn och ungdomars villkor aktualiseras också i våra dagar. Ofta sker detta med jämförbara termer, begrepp och problemställningar. Vid sekelskiftet fördes diskussionen i termer vi känner igen från dagens Sverige; familjens kris och hemmens otillräcklighet, skolans brister, ungdomens agerande i offentliga miljöer och en ökande kriminalitet. Då som idag aktualiseras behovet av fler institutioner för det uppväxande släktet, familjestöd och rådgivning, samt behovet av skolreformer. Det är därför en central uppgift att klargöra under vilka betingelser och förutsättningar barn uppmärksammas sompolitiska och sociala problem.
|
|
| 8. |
- Münger, Ann-Charlotte, 1962-
(author)
-
"Okynnesfrö" och "smygas" : Definitioner av ett socialt problem vid två sekelskiften
- 2009. - 1
-
In: Historien, barnen och barndomarna. Vad är problemet. - Linköping : LiU-tryck. - 9789173936286
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Barndomen som den ter sig i ett bestämt samhälle är aldrig socialt och kulturellt neutral. Den är alltid en konsekvens av kulturella, politiska och sociala krafters samverkan. Barndomen skapas – en del skulle säga konstrueras – av politiska, sociala och kulturella förhållanden, av bestämda historiska förhållanden. Vid sekelskiftet 1900 stod barn och ungdomar i centrum för en livlig offentlig debatt. De sågs som ett påtagligt orosmoment på gator och torg och man klagade över föräldrarnas försummelser. Debatten reser en rad frågor rörande barnens roll i samhället. Var barnen verkligen så vanartade som ofta hävdades, och vad var det för brottslighet man var så räddför? Vilka sociala krafter låg bakom skräckvisionerna av ett samhälle inför sitt sammanbrott? Det är viktigt att de historiska förutsättningarna för engagemanget i barnens villkor klargöres. Sådana studier är viktiga eftersom debatter om barn och ungdomars villkor aktualiseras också i våra dagar. Ofta sker detta med jämförbara termer, begrepp och problemställningar. Vid sekelskiftet fördes diskussionen i termer vi känner igen från dagens Sverige; familjens kris och hemmens otillräcklighet, skolans brister, ungdomens agerande i offentliga miljöer och en ökande kriminalitet. Då som idag aktualiseras behovet av fler institutioner för det uppväxande släktet, familjestöd och rådgivning, samt behovet av skolreformer. Det är därför en central uppgift att klargöra under vilka betingelser och förutsättningar barn uppmärksammas sompolitiska och sociala problem.
|
|
| 9. |
- Persson, Anders, et al.
(author)
-
Samhället som konstant, samhället som variabel. Om olika sätt att rättfärdiga barns och vuxnas lärande
- 2009
-
In: Historien, barnen och barndomarna. Vad är problemet? En vänbok till Bengt Sandin. - Linköping : Linköpings universitet. ; , s. 257-279, s. 257-279
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- I antologibidraget visas att lärande, eller kanske snarare deltagande i olika former av utbildning, rättfärdigas på olika sätt beroende på om de som utbildas är barn eller vuxna. Rättfärdigandet sker genom retoriska konstruktioner av samhället som närmast kan ses som motsatser: barnens skolgång rättfärdigas genom att samhället konstrueras som en, åtminstone värdemässig, konstant; vuxnas deltagande i utbildning rättfärdigas å andra sidan genom att samhället konstrueras som en variabel i ständig och omvälvande förändring. Vad ska vi då ha en sådan kunskap om rättfärdigande av utbildning till? Framförallt kan den kunskapen användas i en kritisk reflektion över den idag ymniga utbildningsretoriken.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
