| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Henningsson, Åsa, et al.
(author)
-
The Exhibition Hall at Carolina Rediviva – Uppsala University Library : Catalogue of the Permanent Exhibition
- 2022
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- In 2017 parts of the building Carolina Rediviva were to be renovated. In preparation for this, a decision was made to move the library’s Exhibition Hall, which had been located in the northern part of the building since 1917, to the south side and redesign it. At the same time, the existing permanent exhibition, Expo Rediviva, would be closed and replaced.Inauguration of the new Exhibition Hall took place on 14 June 2019 in conjunction with celebration of the 350th anniversary of the magnificent donation of manuscripts by University Chancellor Magnus Gabriel De la Gardie. The donation was given to the University Library on 14 June 1669 and included the treasure of all treasures, Codex Argenteus.The new permanent exhibition includes three showcases on the right side of the hall (seen from the entrance) and three separate artefacts – the Codex Argenteus, Carta Marina and the Map of Mexico-Tenochtitlán. The exhibition is chronological, with the first showcase covering the period up to 1500, the second up to 1700 and the third to around 1900.The texts in this catalogue have been written jointly by the book’s editors. However, many of the texts are based on information and formulations by several generations of librarians before us. Much of the material in the exhibition has been described in articles and shown in exhibitions before. In this way, a body of knowledge has been built up within the Library.
|
|
| 5. |
- Henningsson, Åsa, et al.
(author)
-
Utställningssalen i Carolina Rediviva – Uppsala universitetsbibliotek : Katalog över den permanenta utställningen
- 2022
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Inför ombyggnaden av Carolina Rediviva 2017–2019 beslutades att bibliotekets utställningssal, som funnits i den norra delen av byggnaden sedan 1917, skulle flyttas till den södra sidan och få ny inredning och utformning. Samtidigt skulle den dåvarande utställningen, Expo Rediviva, avslutas och en ny arrangeras.Invigningen av den nya utställningssalen skedde den 14 juni 2019 och samordnades med firandet av 350-årsjubileet av universitetskansler Magnus Gabriel De la Gardies storslagna donation av handskrifter, däribland klenoden bland klenoder, Silverbibeln, som den 14 juni 1669 överlämnades till universitetsbiblioteket.Den nya permanenta utställningen omfattar de tre montrarna på salens högra sida (sett från ingången), samt tre enskilda föremål – Silverbibeln, Carta marina och kartan över Mexico City. Utställningen är kronologiskt uppbyggd där första montern omfattar tiden fram till 1500, den andra fram till 1700 och den tredje fram till ca 1900. Den som vill kan följa någon av de trådar som så att säga är inbyggda i utställningen, exempelvis materialitet, vetenskapernas utveckling, kvinnans ställning i samhället, musik och kartor.Texterna i föreliggande katalog har skrivits gemensamt av bokens redaktörer. Många av texterna bygger dock på uppgifter och formuleringar som har utformats av tidigare generationer bibliotekarier. Mycket av materialet i utställningen har redan beskrivits i artiklar och visats i utställningar. På så sätt har en kunskapsbank byggts upp inom biblioteket ur vilken information har kunnat återvinnas i arbetet med denna katalog.
|
|
| 6. |
- Lidén, Johan Hinric, 1741-1793, et al.
(author)
-
Historien om svenska poesin och svenska poeter
- 2023
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Det har gått två och ett halvt århundrade sedan det första större försöket gjordes att skriva en svensk litteraturhistoria. Det akademiska system som rådde – metoder, språk, publiceringsvägar – gjorde att Uppsalaforskaren Johan Hinric Lidéns verk aldrig fick något större genomslag, i synnerhet för senare tider. Latinet lade hinder i vägen, och seriepubliceringen i form av akademiska avhandlingar hjälpte inte heller. Lidéns verk är en dokumentation över ett insamlingsarbete som fortfarande är betydelsefullt för kunskapen om äldre svenskspråkig litteratur. Lidéns litterära värderingar sprider ljus över kanoniseringsprocesser, tidsbundna kritiska förhållningssätt och den litterära politikens processer.Historiola är en Uppsalaprodukt. Drivande för en svensk utgåva har Michaelisgillet varit, vilket träffas i staden varje termin. De båda utgivarna är båda yrkesverksamma på Uppsala universitetsbibliotek och har en bakgrund som forskare vid universitetet. Texten till utgåvan har satts av Martin Högvall vid universitetsbibliotekets Grafiska service, och slutprodukten lagts ut som öppen digital resurs med hjälp av bibliotekets Avdelning för vetenskaplig kommunikation. Medarbetare vid specialsamlingarna har givit stöd vid materialframtagning. Vissa tryckbidrag har erhållits från fonder knutna till biblioteket. På Carolina Rediviva ligger även Lidéns arbetsmaterial till Historiola, och det var till biblioteket han donerade sitt material och med tiden även pengar, där avkastningen fortfarande kommer medarbetare till nytta. Det är följdriktigt att detta förord undertecknas på universitetsbiblioteket. I sina papper kring Historiola skriver Lidén att hans forskningsmaterial vid hans bortgång skall överföras till Uppsala universitetsbibliotek. ”Det är billigt att desse papper förvaras inom de murar, inom hvilka jag dem till en god del skrifvit, och på ett ställe, där jag tilbragt och ännu tillbringar de gladaste stunder af min lefnad.”Utgivarna och Michaelisgillet vill tacka Svenska Akademien som generöst bekostat översättningen. Tryckningsbidrag har tacksamt mottagits från Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala, Kungl. Patriotiska Sällskapet, Hjalmar Lundgrens fond, Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur samt Vilhelm Ekmans universitetsfond. Register har upprättats av Annie Burman PhD. Utgivarna vill också tacka professor Johan Svedjedal, docent Carina Burman som givit kritiska synpunkter under arbetets gång, och därmed ökat utgåvans värde.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Sjökvist, Peter, docent, fil. dr, 1974-, et al.
(author)
-
Bokliga krigsbyten som kulturtransfer?
- 2018
-
In: Kulturarvsperspektiv. - UPPSALA : Uppsala universitetsbibliotek. - 9789150627053 ; , s. 141-149
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 9. |
-
Uppsala universitetsbibliotek 1621–2021 : Verksamhet, samlingar, historia, betraktelser
- 2021
-
Editorial collection (pop. science, debate, etc.)abstract
- InnehållsförteckningFörord av Lars BurmanRedaktionens förord VERKSAMHETEva Hammarström: Almedalsbiblioteket 20 år Linda Vidlund: Uppsala universitetsbibliotek som motor i campusutveckling. Två exempel åren 2017–2020. Ulrika Ekholm: I studenternas, lärarnas och forskarnas tjänst. Om Avdelningen för lärande- och forskningsstöd.Aina Svensson: Open access och forskningsbiblioteken. En återblick.Stefan Andersson, Urban Ericsson och Aina Svensson: DiVA, 20 år av unikt samarbete. Ett jubileum i jubileet.Karl Berglund: Bibliotekarien som forskare, forskaren som bibliotekarie. Digitala metoder i gränslandet mellan infrastruktur och vetenskap.Mattias Bolkéus Blom: Om Acta Universitatis Upsaliensis och publiceringsverksamheten vid Uppsala universitetsbibliotek 2012–2020.Karin Byström: Bruk och bevarande vid Uppsala universitetsbibliotek.Britta Wijkander: Att väcka berättelser till liv. Den allmänkulturella verksamheten vid Uppsala universitetsbibliotek. SAMLINGARMats Höglund: Kartor på pergament. Ett kartografiskt kulturarv.Sebastian Cöllen och Daniel Solling: Memoriæ ergo scribebat. Nedslag i stambokssamlingen vid Uppsala universitetsbibliotek.Laila Österlund: En historia om och kring Skytteanska stiftelsens Gyllenhielmska boksamling.Anna Fredriksson och Andreas Klein: Vad hände med Johannes Schefferus bibliotek?Kia Hedell: Hur Livonica kom till Uppsala. Handlingar från det livländska generalguvernörsarkivet i Uppsala universitetsbibliotek.Helena Backman: Blad mellan bladen. Om böckers materialitet och pressade växter i Leufstabiblioteket.Erik Hamberg: I sällskap med Charles De Geer d.y. En kassabok berättar.Per Widén: Carl Hård af Segerstads samling av utländska handteckningar.Kia Hedell: Ordning och reda bland noterna i Uppsala universitetsbibliotek. En klingande katalogiseringshistoria.Åsa Henningsson: Att förvalta sin bildskatt.Johan Sjöberg: Trehundrafemtio år av organiserad gemenskap. Nations- och föreningsarkiv i Uppsala universitetsbibliotek.Nicklas Högås: Tyska legationens klippsamling 1940–1945.Claes Andersson, Anna Hultén och Sara Langvik: Ögonblicksbilder från ett svunnet Uppsala. Småtrycket på Uppsala universitetsbibliotek. HISTORIAPeter Sjökvist: Det första universitetsbiblioteket.Krister Östlund: Verksamheten vid Uppsala universitetsbibliotek 1727–1756. Utdrag ur en dagbok.Ulf Göranson: Tomten där Carolina Rediviva uppfördes.Per Cullhed: Kopior i perspektiv. Bibliotekens mikrofilmning och digitalisering 1948–2020.Gunhild Bäck: Fyrtio år av 400. Uppsala universitetsbibliotek i en tid av datorisering och digitalisering.Mia CarlbergBytesverksamheten. En avskaffad förvärvsmetod vid Uppsala universitetsbibliotek.Carl Frängsmyr: Handskriftsforskaren Erik Neuman. En förlorares historia. BETRAKTELSERNadja Duffner Ylvestedt: Höst i Uppsala. En biblioteksbetraktelse.Annika Windahl Pontén: Något om Uppsala universitetsbiblioteks gästböcker.Viveca Halldin Norberg: Carolina Rediviva, byggnaden som ständigt förändras. Minnen från en svunnen tid.Mattias Bolkéus Blom och Magnus Hjalmarsson (foto): Carolina Rediviva – en ny entré och nya lokaler 2017–2019.Lars Munkhammar: Från barbari till demokrati. Ett jubileum. APPENDIXUppsala universitets överbibliotekarierUppsala universitetsbibliotek, korta faktaMedverkandeBildförteckning
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Östlund, Krister, 1960-
(author)
-
Akademiskt tryck i Uppsala i äldre tider
- 2010
-
In: Tryckt i Uppsala under 500 år. - Uppsala : Uppsala universitet. ; , s. 18-23
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Östlund, Krister, 1960-
(author)
-
Two Pre-Modern Etymologists : The Connections between Johann Georg Wachter (1663-1757) and Johan Ihre (1707-1780)
- 2010
-
In: Language & History. - : Maney Publishing. - 1759-7536 .- 1759-7544. ; 53:2, s. 127-137
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In 1737 the German philologist Johann Georg Wachter published an etymological dictionary of the German language,Glossarium Germanicum.This book had a great influence on the most prominent Swedish philologist of the eighteenth century, Johan Ihre, professor at Uppsala University. In 1769 Ihre published, along the same lines as Wachter's work, a Swedish etymological dictionary. The article aims at tracing Wachter's influence on Ihre.
|
|
| 33. |
|
|
