| 1. |
|
|
| 2. |
- Bengtsson Ryberg, Johanna, 1974, et al.
(author)
-
Low frequency noise in a paper mill control room
- 2007
-
In: Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control. - : SAGE Publications. - 0263-0923 .- 1461-3484 .- 2048-4046. ; 26:3, s. 165-176
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This field study aimed to evaluate the prevalence of annoyance and disturbance and the subjective perception of the sound environment due to noise, in an old and a new control room at a large paper mill. Working in a control room requires sustained attention and concentration and, in the case of error messages, rapid and correct decisions. In this study, the personnel's responses were collected by questionnaire, and detailed sound measurements were taken in both control rooms. The A-weighted sound pressure level in the new control room was 54.9 dB, a reduction from the 63.5 dB measured in the old room, and the C-weighted sound pressure level was 66.8 dB, a reduction from the 75.2 dB measured in the old room. The new control room was rated as being a less noisy environment; however, the personnel did complain about noise from other computers/equipment, radios, and the new laboratory.
|
|
| 3. |
- Bengtsson Ryberg, Johanna, 1974, et al.
(author)
-
Low frequency noise in a paper mill control room
- 2004
-
In: The 11th International Meeting on Low Frequency Noise and Vibration and its Control, 2004 30 August-1 September, Maastricht, The Netherlands. ; , s. 15-25
-
Conference paper (peer-reviewed)
|
|
| 4. |
- Hult, Marie, et al.
(author)
-
God ljudmiljö i förskola och skola - krav på rum, bygg- och inredningsprodukter för minskat buller
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Bakgrund På initiativ av Mölndals stad startade ett forskningsprojekt ”Hur uppnås god ljudmiljö i förskolor och skolor?”. Syftet var att utvärdera de ljudförbättrande åtgärder som genomförts och planerades bli genomförda i särskilt utsatta rum i denna typ av lokaler. De rum som var föremål för åtgärder var enligt Mölndals och denna rapports benämningar matrum (Socialstyrelsens gamla benämning: Allrum 2), bygg-/lekrum (Allrum 1) samt lekhall (Rörelselekrum) i förskola samt klassrum, korridor och matsal i skola. Syftet var också att, med erfarenheterna från Mölndal och utvärderingens resultat föreslå kravspecifikationer för god ljudmiljö i dessa rumstyper. Produktinventering En inventering av ytskikts- och inredningsmaterial med goda ljudegenskaper genomfördes med analys av hur tillverkarna redovisade ljudprestanda för olika typer av produkter. För att få fram en bruttolista av produkter med goda ljudegenskaper och som lämpade sig i förskolor och skolor med avseende även på andra egenskaper gjordes ett urval i två steg med hjälp av en yrkesmässigt allsidigt sammansatt panel. Syfte Urvalsprocessen hade två syften: • dels att få fram en bruttolista av intressanta ytskikts- och inredningsprodukter som Samfast kunde ha för urval av produkter till etapp II i Mölndals åtgärdsprogram för ”ljudsanering”. • dels att få större klarhet i vilka jämförbara ljudprestanda som kan användas som krav i samband med upphandling av bygg- och inredningsprodukter. Interventionsstudie Parallellt påbörjades också en så kallad interventionsstudie, en studie av barns och personals upplevelse av ljudmiljö och hälsa före och efter åtgärder av den fysiska miljön som syftade till att minska buller. Studien genomfördes med ljudmätningar och enkäter till/ intervjuer med personal, barn och föräldrar i förskolan och lärare, elever och lokalvårdare i skolan. Ljudmätningarna, enkäterna och intervjuerna hade också ett metodologiskt syfte; att komma fram till vad som är viktigt och möjligt att mäta och hur det ska mätas för att kunna bedöma om ljudmiljön förbättrades efter åtgärdernas genomförande och på vilket sätt. Upplevelsen av ljudmiljön var klart förbättrad efter de insatser som gjordes i Mölndals förskolor och skolor. Vid de fysikaliska mätningarna av rumsakustik och ljudnivåförändringar kunde också förbättringar konstateras, dock inte i motsvarande grad som den upplevda förbättringen. Detta talar för att det behöver utvecklas nya psykoakustiska mått som bättre förmår mäta den upplevda förändringen av ljudkvaliteten som uppnåddes. Ytterligare ett syfte med ljudmätningarna var att försöka hitta vägar att nyansera hur ljudkrav kan ställas på olika typer av de ovan nämnda särskilt utsatta rummen i förskolor och skolor. Rapportens innehåll På sidorna 10-14 i rapporten återfinns förklaringar av olika ljudbegrepp. I kapitel 1, Inledning, görs en kort omvärldsbeskrivning med resultat från andra projekt om ljudmiljö i förskolor och skolor samt en genomgång av gällande myndighetsregler på området. Flera undersökningar har visat att ljudnivåerna i förskolor inte ligger så långt under gällande gränsvärden. I kapitel 2 redovisas ”materialprojektets” metod. I kapitel 3 presenteras utfallet av kontakter med företagen som svarat på en enkät om sina produkter. Där summeras vilka ljudprestanda de framhåller för de olika produkttyperna tak- och väggabsorbenter, skärmväggar, golv, möbler och inredning. De viktigaste måtten på ljudprestanda presenteras sedan lite mer i detalj. I kapitel 4 beskrivs de åtgärder som genomfördes för att förbättra ljudmiljön. I bilaga 4 finns dessutom en detaljerad beskrivning av ytskiktsmaterial och inredning före respektive efter åtgärder i varje rum som ingick i studien. I kapitel 5 görs en summering av de viktigaste resultaten från de ljudmätningar som genomfördes i tomma rum före och efter åtgärder. I kapitel 6 finns motsvarande sammanfattning av de viktigaste resultaten av ljudmätningar i rum med verksamhet före och efter åtgärder, liksom av resultaten från enkäterna om upplevd ljudmiljö och hälsa. I kapitel 7 presenteras hur förändringarna upplevdes utifrån andra infallsvinklar än ljudmiljön. I kapitel 8 görs en kort summering av interventionsstudiens och materialstudiens resultat som kan ha bäring på hur ljudkrav kan ställas. I kapitel 9, slutligen, sammanfattas det som kommit fram av studien i form av strategier, exempel på krav, referensvärden och lösningar för god ljudmiljö. Avgränsningar Det är viktigt att framhålla att denna studie har fokuserat på förbättring av befintliga lokaler och endast delvis berört planering av nya lokaler för förskolor och skolor. Med undantag för den viktiga parametern efterklangstid har ljudmätningarna inte heller berört sådana parametrar som framför allt är viktiga vid planering av nya förskolor och skolor och som finns väl beskrivna och underbyggda i den svenska ljudstandarden för lokaler (SIS, 2007).
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Persson Waye, Kerstin, 1959, et al.
(author)
-
Cortisol response and subjective sleep disturbance after low-frequency noise exposure
- 2004
-
In: Journal of Sound and Vibration. ; 277:3, s. 453-457
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- A previous experimental study showed that the cortisol response upon awakening was reduced following nights with low-frequency noise exposure. This study comprised a larger number of subjects and an extended period of acclimatisation nights. In total, 26 male subjects slept during five consecutive nights in a sleep laboratory. Half of the subjects were exposed to low-frequency noise (40 dBA) on the 4th night and had their reference night (24 dBA) on the 5th night, while the reverse conditions were present for the other half of the group. Subjective sleep disturbances were recorded by questionnaires and cortisol response upon awakening was measured in saliva. The results showed that subjects were more tired and felt less socially orientated in the morning after nights with low-frequency noise. Mood was negatively affected in the evening after nights with low-frequency noise. No effect of noise condition was found on the cortisol secretion. There was a significant effect of group and weekday, indicating that further methodological developments are necessary before saliva cortisol secretion can be reliably used as an indicator of noise-disturbed sleep.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Persson Waye, Kerstin, 1959, et al.
(author)
-
Methods for assessing preschool children's perception and experience of their soundscape. (Invited paper)
- 2006
-
In: Congress and exposition of noise control engineering Inter-Noise;Honolulu, Hawaii, USA, 3-6 December. - : Congress and exposition of noise control engineering Inter-Noise.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Previous investigations indicate that noise may be a serious health problem in preparatory schools. The high sound pressure levels originate mainly from the children’s own activities indoors. Little is known of how preschool children (1-6 years) are affected. To gain a deeper understanding of how preschool-aged children recognize, communicate, perceive and are affected by the soundscape at their preparatory school. This, in order to develop a questionnaire assessing possible adverse effects on children. 36 children (4-6 years old) were interviewed in 18 focus-groups. The interviews were analysed with grounded theory. The children described their experience of sounds related to which consequences the sound had for themselves, the type of sound, their understanding of its source and the communicability of the “sound”. Children described physical symptoms, i.e. pain in ears, stomach, head and also feeling sick. Sounds described as “screaming, crying and angering noise” was experienced as disturbing and threatening. They handled this by avoiding strategies, e.g. withdrawal and “holding their ears”. Squeaking, creaking and scratching noise was described as unexpected and as a physical experience. Background sounds were often non-reflected, unknown sounds, not easy to communicate. Based on the findings a questionnaire was developed.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
