| 1. |
- Ahlgren, Erik, 1962, et al.
(author)
-
Biokombi Rya - slutrapporter från ingående delprojekt
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom projektet Biokombi Rya har ett flertal olika forskargrupper samarbetat för att studera system¬effekterna av förgasning av biobränsle ur olika aspekter. Syftet med projektet är att öka kunskapen om biobränsleförgasning i Sverige samt att utreda förutsättningar för att sådana anläggningar ska vara ekonomiskt och miljömässigt intressanta. En referensgrupp har varit kopplad till projektet där förutsättningar, resultat och slutsatser har behandlats.I denna underlagsrapport har slutrapporterna från projektets delprojekt samlats. De beskriver förutsättningar, metodansatser, använda data och resultat utförligt och utgör på så sätt ett viktigt komplement till den mer övergripande beskrivningen i projektets syntesrapport. De delrapporter som ingår har valts för att täcka in samtliga delar av projektet som är av allmänt intresse. Projektresultat som publicerats på annat sätt berörs dock mer kortfattat.Projektet Biokombi Rya har pågått under två år (2005-2006) och drivits av Chalmers EnergiCentrum. Förutom de omfattande analysinsatser som författarna till denna rapport står för, har Avdelningen för kemisk teknologi vid KTH, Siemens Industrial Turbines AB och Göteborg Energi AB bidragit med expertstöd. CIT Industriell Energianalys, med undertecknad som projektledare, har stått för projektledning och koordination.Projektet har finansierats av Energimyndigheten, Göteborg Energis forsknings¬stiftelse samt Göteborg Energi AB.
|
|
| 2. |
- Nyström, Ingrid, 1965, et al.
(author)
-
Biokombi Rya - Biobränsleförgasning satt i system
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom projekt Biokombi Rya har ett flertal olika forskargrupper gemensamt studerat systemeffekterna av att introducera förgasning av biobränsle i Göteborgs fjärrvärmesystem, i Västsverige som region och ur ett mer generellt och långsiktigt systemperspektiv. Syftet med projektet är att öka kunskapen inför eventuell framtida utbyggnad av biobränsleförgasning i Sverige samt att utreda vilka förutsättningar som är nödvändiga för att sådana anläggningar ska bli ekonomiskt och miljömässigt intressanta inom en relativt kort tidsrymd (ca 10 år). Fokus ligger på integration av anläggningar för förgasning av biobränsle med befintliga kraftvärmeverk med kombicykel samt med fjärrvärme. Projektet vänder sig till beslutsfattare inom området på nationell, regional och lokal nivå.Övergripande systemanalys inom projektet har särskilt fokuserat på biobränslemarknaden och framtida prisbildning för biobränsle samt på den långsiktiga konkurrenskraften för biodrivmedel via förgasning. Projektet i övrigt utgår från en tillämpad fallstudie av delvis konvertering av Rya Kraftvärmeverk (Rya KVV) i Göteborg till förgasat biobränsle, vilket alltså innebär integration mellan förgasningsanläggning och ett naturgaseldat gaskombikraftvärmeverk knutet till ett fjärrvärmesystem. I denna del ingår även en konceptuell studie över olika tekniska processalternativ för produktion av värme, el och drivmedel, inklusive ett mer långsiktigt alternativ för vätgasproduktion. Inom projektet används gemensamma scenarier för energimarknaderna ca år 2020.Några av projektets viktigaste slutsatser är:• Förgasning av biobränsle kan bli intressant för både el- och drivmedelsproduktion och bidra till reducerade CO2-utsläpp, förutsatt att nivån på priset på biobränsle inte är alltför hög relativt fossilbränslepriserna. I de flesta fall är också riktade styrmedel för att premiera förnybar el- och/eller drivmedelsproduktion (t ex certifikat) en förutsättning. Vid gynnsamma förutsättningar för både ”grön” el- och drivmedelsproduktion kan en konkurrenssituation om biobränsle uppstå.• Den långsiktiga konkurrenskraften för biodrivmedel från förgasning är i hög grad beroende av teknik- och kostnadsutveckling inom både transportsektorn och andra sektorer, t ex för lagring av el och väte, bränsleceller och uthållig CO2-fri elproduktion. Tillgängligheten för insamling och lagring av CO2 från fossila anläggningar ökar konkurrenskraften betydligt, men denna effekt neutraliseras om CO2 samlas in även från biobaserade anläggningar. Vilken typ av biodrivmedel som får bäst konkurrenskraft beror till stor del på distributions- och fordonskostnader.• Göteborgs fjärrvärmesystem, med en stor andel spillvärme, och Rya Kraftvärmeverk, med relativt andra kombicykler låg elverkningsgrad, har egentligen inte de optimala förutsättningarna för att förgasning av biobränsle ska vara ekonomiskt intressant.• I flera fall kan det trots detta vara ekonomiskt intressant att bygga en anläggning för förgasning av biobränsle i Göteborg. Av de förgasningsbaserade alternativ som studerats, visar sig produktion av syntetisk naturgas från flis för användning som fordonsbränsle var den ekonomiskt mest robusta lösningen, förutsatt att det finns riktade styrmedel för ”grön” drivmedelsproduktion, t ex drivmedelscertifikat. Ombyggnad av Rya Kraftvärmeverk till delvis biobränslebaserad kraftvärme via förgasning är även detta ekonomiskt intressant i flera fall. Kraftvärme baserad på biobränsleförgasning med högre elverkningsgrad än vad som är möjligt i Rya Kraftvärmeverk skulle dock kunna vara än mer intressant.• För att en förgasningsanläggning ska vara ekonomiskt intressant är det viktigt att uppnå så hög el- respektive drivmedelsverkningsgrad som möjligt samt att anläggningen får längsta möjliga drifttid. För drivmedelsproduktion finns det betydande fördelar med att kunna utnyttja värmeöverskottet från anläggningen i ett fjärrvärmesystem eller liknande.• För fjärrvärmesystemen i regionen som helhet finns det, enligt modellresultaten och för de scenarier som använts, starka drivkrafter att öka elproduktionen i kraftvärmeverk. Med gynnsamma förutsättningar för biobränslebaserad elproduktion har konventionell biobränslebaserad kraftvärme bäst ekonomi. Med drivmedelscertifikat eller liknande kan förgasningsanläggningar istället få en betydande roll för produktion av biodrivmedel, även knutet till medelstora fjärrvärmenät.• Produktion av biodrivmedel, som DME och vätgas, kan ske till kostnader som är konkurrenskraftiga gentemot dagens bensinpris, särskilt om produktionen blir möjlig att integrera med svartlutsförgasning (här studerat för vätgas). För vätgasproduktion är i samtliga fall ekonomin och den totala effekten på CO2-utsläppen dock starkt beroende av möjligheterna att samla in och lagra CO2.• För samtliga studerade tekniker och delsystem påverkar scenarieantaganden om utvecklingen av energimarknaderna och omvärldens energisystem i hög grad resultaten. För att utvärdera robustheten och de totala klimateffekterna för en enskild investering krävs därför systemanalys, som tar hänsyn till denna omvärld.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Eriksson, D, et al.
(author)
-
Extended exome sequencing identifies BACH2 as a novel major risk locus for Addison's disease
- 2016
-
In: Journal of Internal Medicine. - : Wiley. - 0954-6820 .- 1365-2796. ; 286:6, s. 595-608
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- BACKGROUND: Autoimmune disease is one of the leading causes of morbidity and mortality worldwide. In Addison's disease, the adrenal glands are targeted by destructive autoimmunity. Despite being the most common cause of primary adrenal failure, little is known about its aetiology.METHODS: To understand the genetic background of Addison's disease, we utilized the extensively characterized patients of the Swedish Addison Registry. We developed an extended exome capture array comprising a selected set of 1853 genes and their potential regulatory elements, for the purpose of sequencing 479 patients with Addison's disease and 1394 controls.RESULTS: We identified BACH2 (rs62408233-A, OR = 2.01 (1.71-2.37), P = 1.66 × 10(-15) , MAF 0.46/0.29 in cases/controls) as a novel gene associated with Addison's disease development. We also confirmed the previously known associations with the HLA complex.CONCLUSION: Whilst BACH2 has been previously reported to associate with organ-specific autoimmune diseases co-inherited with Addison's disease, we have identified BACH2 as a major risk locus in Addison's disease, independent of concomitant autoimmune diseases. Our results may enable future research towards preventive disease treatment.
|
|
| 5. |
- Segernäs Kvitting, Anna, et al.
(author)
-
Prediction of Postoperative Delirium After Cardiac Surgery with A Quick Test of Cognitive Speed, Mini-Mental State Examination and Hospital Anxiety and Depression Scale
- 2022
-
In: Clinical Interventions in Aging. - : Dove Medical Press Ltd. - 1176-9092 .- 1178-1998. ; 17, s. 359-368
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose: To evaluate if preoperative assessment with A Quick Test of Cognitive Speed (AQT) could increase the accuracy of predicting delirium after cardiac surgery compared to Mini-Mental State Examination (MMSE), and examine if a composite of variables, including cognitive function and depressive symptoms, could be useful to predict delirium. Patients and Methods: Cardiac surgery was performed in 218 patients (mean age 72 years). Preoperative evaluation involved AQT, MMSE and Hospital Anxiety And Depression Scale (HADS). Postoperative delirium was assessed using Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) and Confusion Assessment Method-ICU (CAM-ICU). Logistic regression was performed to detect predictors of postoperative delirium and receiver operator characteristic curves (ROC) with area under the curve (AUC) to determine the accuracy. Results: Postoperative delirium occurred in 47 patients (22%) who had lower MMSE scores (median (range), 27 (19-30) vs 28 (20- 30), p=0.009) and slower AQT (median (range), 76 (48-181) vs 70 (40-182) seconds, p=0.030) than patients without delirium. Predictive power measured as AUC (95% CI) was 0.605 (0.51-0.70) for AQT and 0.623 (0.53-0.72) for MMSE. Logistic regression (OR, 95% CI) showed MMSE 27 points (2.72, 1.27-5.86), AQT 70 sec (2.26, 1.03-4.95), HADS-D >4 points (2.60, 1.21-5.58) and longer cardiopulmonary bypass-time (1.007, 1.002-1.013) to be associated with postoperative delirium. Combining these parameters yielded an AUC of 0.736 (0.65-0.82). Conclusion: The ability of predicting delirium using AQT was similar to MMSE, and only slightly higher by combining AQT and MMSE. Adding HADS-D and cardiopulmonary bypass-time to MMSE and AQT increased the predictive power to a borderline acceptable discriminatory value. Preoperative cognitive tests and screening for depressive symptoms may help identify patients at risk of postoperative delirium. Yet, there is still a need to establish useful preoperative tests.
|
|
