| 1. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(author)
-
Appraisal methodology : Deliverable D2.1
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This report represents INFRACOMS deliverable D2.1 Appraisal Methodology. It builds upon the deliverables of INFRACOMS Work Package 1 which identified the information needs, gaps and priorities of NRAs in terms of their approach to data collection and monitoring, and a list of current and emerging measurement technologies. This report includes a review of several commonly-used appraisal methodologies that can be used to evaluate the effectiveness, suitability and potential impact of new technologies for an organisation. These methodologies include Technology Readiness Levels (TRLs), Cost Benefit Analysis (CBA), Life Cycle Cost Analysis (LCCA), Risk Assessment, and Multi-Criteria Decision Analysis (MCDA). Elements of these commonly used methodologies are included in the INFRACOMS Appraisal Methodology. The report also includes key highlights from a workshop with NRAs conducted in January 2023 which also fed into the design of the appraisal methodology. The INFRACOMS Appraisal Methodology described here is designed around the technology use case, that is, a particular application of a technology by a NRA. It incorporates three core processes for Pre-Evaluation, Evaluation and Case Studies of technology use cases. It also includes processes for NRAs to define their strategic and technical priorities so that the appraisal process can be tailored to addressing their individual requirements, as identified from Work Package 1.
|
|
| 2. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(author)
-
Current Practice, Future need and Gap Analysis : Deliverable D1.1
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This report is INFRACOMS first deliverable D1.1. It addresses the “Understanding of information needs and gaps” component of the project. The aim has been to identify the current priorities and future needs of NRAs for the management of carriageway and bridge assets, specifically in terms of their approach to data collection and monitoring. The approach has been to establish existing knowledge via a review of previous projects, current best practices and standards in data collection and inspection, and a review of current business processes, NRA strategies around data collection and digitalisation etc. The report identifies a set of key imperatives for carriageway and bridge assets covering Availability, Reliability, Environment, Economy and Safety. Each of these is supported by the collection of key condition data, which is used to report technical parameters and performance indicators that can be combined to assess the ability of the asset to meet its key imperatives. A wide range of technologies are identified, which are currently applied to collect the data that supports this assessment.The consultation shows that there are also gaps between the desired and the current capability for the assessment of these assets. These include gaps in the data, challenges in the ability to collect the data, gaps in the application of the data that is already collected etc. A review of emerging technologies shows that there are tools and technologies that could help to fill these gaps. These could overcome the limitations of current technologies, better integrate new data sources, provide greater flexibility in using current and new data, and provide better analysis. They include remote sensing, Internet of Things (IoT), crowdsourcing, and advanced data processing/visualisation.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(author)
-
Dynamisk prognosstyrd vintervägdrift : Summering av Fas 1
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vinterväghållningens uppgift är att se till att vägar är tillräckligt framkomliga och säkra att åka på. Rent praktiskt innebär detta att med hjälp av plogning, sand- och saltspridning hålla vägarna tillräckligt snö- och isfria enligt de gällande reglerna. Inom operativ vinterväghållning är erfarenhet ofta en bristvara, det beror bland annat på den allt rörligare arbetsmarknaden med korta kontraktsperioder men även på de stora pensionsavgångarna som varit de senaste åren. För att beredskapshavaren ska bibehålla och samtidigt kunna öka produktiviteten är det väsentligt att beslutsstöd utvecklas.Det finns idag ett antal vägväderprognostjänster som kan leverera kvalificerat stöd till beslutstagare inom vinterväghållning. Som underlag används bland annat aktuell väderinformation från Trafikverkets VViS stationer (VägVäderinformationsSystem) som är utplacerade längs de statliga vägarna. Vissa tjänster använder även data från sensorer i bilar. Tjänsterna levererar dynamiska väglagsprognoser och i vissa fall även förslag på åtgärd för olika vägavsnitt. De levererar geografisk och tidsmässigt detaljerade beslutsunderlag som möjliggör högkvalitativa beslut för att göra rätt åtgärd i rätt tid på rätt plats. Den kanske främsta fördelen med prognoserna är att de tydligt påvisar att endast delar av vägnätet behöver åtgärdas samt att yttemperaturprognosen utöver väglagsprognosen är viktig information för att bestämma hur mycket salt som behövs för att vägen inte ska bli hal.Dagens ruttoptimeringsprogram genomför tidsoptimering (kortaste tid) på det vägnät som ska åtgärdas utifrån väghållarens vägklassindelning som baseras på mängden trafik (årsdygnsmedeltrafik). Vägklimatet kan dock variera kraftigt inom ett driftområde och det finns behov av att justera för dessa variationer för att kunna uppnå ökad resurseffektivitet. I dagsläget görs dessa korrigeringar manuellt för resursplanering och görs normalt inför varje vintersäsong.Syftet med projektet är att med dynamisk väglagsinformation skapa förutsättningar för dynamiska åtgärder för en mer produktiv vinterväghållning. Att integrera data från en vägväderprognostjänst i redan befintliga system, såsom ett förarstödssystem med ruttvisning skulle ge arbetsledningen möjlighet att arbeta betydligt mer detaljerat samt dynamiskt, vilket ger möjlighet för signifikanta effektivitetsökningar. I projektet har även en utvärdering av en vädertjänst gjorts med avseende på vilket prognosfönster som är lämpligt att använda i optimeringen. Projektet i denna första fas kan beskrivas som ett första försök att bygga ihop systemen samt validera att det är genomförbart och att resultatet blir pålitliga rutter för vinterväghållarna.Projektet har visat att en dynamisk prognosstyrd ruttplanering för preventiv saltning kan förbättra miljön genom en minskning av emissioner från väghållningsfordonen på grund av kortare körsträckor samt en minskad saltanvändning. Arbetsmiljön för saltbilsförarna förbättras genom en högre automatiseringsgrad vilket betyder att det är mindre att hålla reda på, detta leder till minskad stress vid höga utförandekrav. Bättre kvalité på vinterväghållningen gynnar även framkomligheten för trafikanterna.
|
|
| 5. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(author)
-
Dynamisk prognosstyrd vintervägdrift : Fas 2
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Nyckfullt väder, korta tidsramar och höga kvalitetskrav kan göra vinterväghållningen till en utmaning. Pressen på både driftledningspersonal och maskinförare är under perioder väldigt hög. Vägklimatet kan variera kraftigt inom ett och samma driftområde och det finns behov att justera för dessa variationer för att maximera effektiviteten.Projektet ”Dynamisk prognosstyrd vintervägdrift” har haft syftet att utveckla en lösning för att förenkla hanteringen av dataflöden från vägväderprognoser och förenkla för beslutstagaren vilka åtgärder som behövs och var de behövs. Detta har gjorts genom att data från vägvädertjänster och det befintliga vägnätet i driftområdet har ruttoptimerats med antalet tillgängliga fordon, för att skapa förutsättningar för dynamiska åtgärder för en mer produktiv och hållbar vinterväghållning.Två av projektets faser har nu slutförts och syftet och målet att effektivisera driftverksamheten genom ihopkopplade dataflöden har uppnåtts. I samband med detta har även en produkt för prognosstyrd dynamisk ruttoptimering tagits fram. Projektet visade att med hjälp av prognosstyrd dynamisk ruttoptimering kan man realisera beslutsstödsystemens fulla potential genom automatisering. Potentialen i att använda prognosstyrd vinterväghållning är stor, såväl för kunderna som för den enskilda driftentreprenören. Entreprenören har nytta av det i det operativa arbetet, det förbättrar arbetsmiljön och kan minska kostnaderna. Men även påverkan på miljön minskar och långsiktigt minskar även samhällskostnaderna för drift och underhåll av vägar. Det är viktigt att understryka att tekniken möjliggör att säkerhetsfaktorn på vägen inte sänks trots besparingar av salt och åtgärdstider.
|
|
| 6. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(author)
-
Dynamisk prognosstyrd vinterväghållning – fas 3 & 4 : restsaltmodeller och automatisk saltspridning
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I ett föränderligt klimat där allt större krav ställs på väghållare och vinterdriftsentreprenörer att åstadkomma en för trafikanterna acceptabel vintersdriftstandard samtidigt som de ekonomiska resurserna blir alltmer begränsade, ökar behoven av kostnadseffektiva metoder. Prognosstyrd dynamisk vägdrift har visat sig kunna leda till en ökad produktivitet då väglagsprognoser integreras med ruttoptimering. Ett sätt att vidareutveckla väglagsprognoserna är att veta hur mycket salt som behövs på vägen, eller mer exakt, hur mycket salt finns kvar? Om det redan finns salt på vägen, behöver du inte sprida hela mängden, det kan räcka med hälften eller ännu mindre. Restsaltmätningar har gjorts under tre vintersäsonger vid Testsite E18. Platsen valdes eftersom den är utrustad med flera olika sensorer, monterade över, bredvid och i vägen. Salt mättes var trettionde centimeter tvärs över vägens två körfält. Av 9 mätningar var det bara 5 tillfällen med salt varav två av dem saltades enbart för våra mätningar, kvar var tre mätningar med vinterförhållanden. Alla mätningar som gjordes jämfördes med sensorer monterade på testplatsen för att jämföra hur väl en sensor representerar vägytan. Det visade sig att det generellt var väldigt låga saltvärden från de monterade sensorerna jämfört med de manuella mätningarna.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(author)
-
Friktion- och makrotexturutveckling på nya beläggningar : verifiering av tidigare resultat
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vägens friktion är troligen den egenskap hos vägen som har störst betydelse för trafiksäkerheten. När en ny beläggning läggs varnas trafikanterna normalt genom skyltning med varningsmärket A10 ”Varning för slirig väg”, med tilläggstavla T22, ”Vid våt vägbana”. Skyltningen utförs som en säkerhetsåtgärd. Huvudsyftet med detta projekt har varit att verifiera resultaten från den första studien, för att veta hur friktionen förändras efter trafikpåsläpp på en nyasfalterad väg. Ambitionen var att kunna avgöra om nylagda vägavsnitt har nedsatt friktion för att kunna ge rekommendationer hur skyltning till trafikanter ska ske i samband med och efter beläggningsarbeten och nybyggnationer. I denna kompletterande studie mättes friktion och makrotextur på vägar med olika nylagda beläggningar från strax innan trafikpåsläpp till dess makrotextur- och friktionsnivåerna hade stabiliserats. De tre beläggningstyper som studerades var Asfaltbetong stenrik (ABS), Asfaltbetong tät (ABT) och Mjukbitumenbundet grus med oljegrusgradering (MJOG). Ett av objekten specialstuderades genom upprepade avgjutningar och fotografering av en specifik kontrollyta för att försöka avgöra hur vägytan förändras över tid. Denna studie bekräftar mycket av vad som framkom i den tidigare studien. En ny beläggning har den högsta friktionen i samband med att trafiken släpps på. Därefter minskar friktionen under de kommande veckorna innan den börjar öka igen för att vara stabiliserad efter ungefär fem veckor. Detta var fallet för två av beläggningstyperna (ABS och ABT). Sträckan med MJOG var stabil redan efter tre veckor. Den normala tiden innan makrotexturnivåerna stabiliserades var mellan fyra och fem veckor. Även där fanns det en viss variation mellan de olika beläggningstyperna. Det visade sig även att det kan skilja sig i friktion mellan en konventionell beläggning och en remixad beläggning.
|
|
| 9. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(author)
-
Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En ny vägyta bör vara och upplevas som säker av trafikanterna oavsett vilket väglag som råder. Det är därför viktigt att vägbanan har en tillfredställande nivå på friktion redan när vägen öppnas. Det finns begränsade dokumenterade kunskaper hur vägen förändras den första tiden efter en beläggningsåtgärd.Syftet med detta projekt är att fastställa hur friktionen förändras under den första tiden efter att vägbeläggningen är lagd och trafikpåsläpp sker. Ambitionen är att kunna avgöra om nylagda vägavsnitt har nedsatt friktion och ge rekommendationer för när en friktionsmätning ska utföras och hur skyltning ska ske i anslutning till beläggningsarbeten. Upplägget har varit att följa olika objekt med täta friktions- och texturmätningar från strax innan trafikpåsläpp tills nivåerna har stabiliserats.Initialt är friktionen hög för att sen avta med mängden trafik. Efter 1–3 veckor nåddes det lägsta värdet och därefter ökade eller stabiliserades friktionen. Gemensamt för alla undersökta sträckor var att det sker stora förändringar i texturnivåerna från att det första fordonet trafikerar vägen och därefter är den starkaste tendensen en sjunkande texturnivå tills en stabil nivå uppnås efter 1–3 veckor.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-
(author)
-
Krav för att förhindra fallolyckor : tekniska egenskapskrav för gator och vägar
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Med tanke på att fallolyckor bidrar till stora kostnader för samhället har de egenskapskrav som ställs på en vägyta stor betydelse för säkerheten för fotgängare och cyklister. Kraven ska vara anpassade för alla som befinner sig på ytan, detta gäller såväl motorfordon som cyklister och fotgängare. I denna rapport sammanfattas de senaste olycksstudierna och de rådande reglerna när det gäller nybyggnation av ytor för fotgängare.Utöver dessa sammanställningar har även en analys gjorts av hur vanligt förekommande det är att personer faller i samband med exempelvis ojämnheter i beläggningen, kantstenar eller att de trampar snett. I 38 procent av de inrapporterade olyckorna som skedde mellan åren 2008 och 2015 (82 559 stycken) uppgav de drabbade att olyckan skedde på en gångbana/trottoar. För att kunna ge en så bra bild som möjligt av hur många olyckor som eventuellt sker på grund av gångytan och beläggningen filtrerades antalet ner till 4 443 stycken och alla händelsebeskrivningar lästes och delades in i 12 olika orsakskategorier. De vanligaste orsakerna till att en person hade skadat sig, enligt dem själva, var att det var ojämnt, hål och gropar, nivåskillnader eller att det var relaterat till beläggningen av sten/plattor. De samhällsekonomiska kostnaderna för dessa 4 443 olyckorna var i snitt 845 tusen kronor.
|
|
| 12. |
- Arvidsson, Anna K., 1971-, et al.
(author)
-
Nya regler för en effektivare vinterväghållning : En förstudie
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Idag kostar vinterväghållningen årligen cirka 2 miljarder, men det saknas bra uppföljningsverktyg för att se hur dessa pengar fördelas. Detta notat summerar hur inrapportering, regelverk för vintervägsåtgärder och ersättningsmodeller fungerar idag samt diskuterar vilken nyutvecklad teknik som skulle kunna användas framöver för att optimera vinterväghållningen. Det svenska VägVäderinformationsSystemet (VViS) introducerades som hjälpmedel för vinterväghållning under slutet av 1970-talet och har under 80- och 90-talet byggts ut och idag finns det cirka 800 stationer på de statliga svenska vägarna. De mäter bland annat temperaturen i luften och vägytan, vindriktning och vindhastighet, de detekterar nederbördstyp och mängd och på många av stationerna finns det även kameror för bedömning av väglag. Information från VViS används idag, tillsammans med väderprognoser, som det huvudsakliga beslutsunderlaget för att bestämma behovet av vinterväghållningsåtgärder. Syftet med denna förstudie har varit att ta fram ett underlag till ett nytt regelverk för när åtgärder behöver utföras för att få en bra vägstandard på vintern och hur ersättningen ska kunna regleras i förhållande till detta, för att få en effektivare vinterväghållning. Den tekniska utvecklingen har gått framåt de senaste åren inom en rad olika områden, till exempel bilindustrin och när det gäller beröringsfria sensorer för mätning av bland annat friktion och vägytetemperatur. De nya teknikerna kan kopplas samman och tillsammans med VViS skulle det kunna ge en mer tydlig bild av när och var åtgärder behövs för att få den mest effektiva vinterväghållningen. Detta skulle även kunna användas för att utforma ett beslutsstödsystem för att underlätta entreprenörernas arbete.
|
|
| 13. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(author)
-
Report on state-of-the-art data assessment and visualisation methods : Deliverable D3.1
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Effective analysis and visualisation of data is critical for the efficient application of the data provided by carriageway and bridge condition monitoring technologies. It supports better decisions in relation to asset reliability, availability, safety, economy and environment. This report discusses the link between the data provided by monitoring technologies on the properties of assets and how the collected data can be analysed and visualised to provide value in decision support. The next step in the report is to use this understanding to develop an appraisal system which could enable technologies in the INFRACOMS technology database to be appraised (scored) in relation to their abilities for data analysis, visualisation, integration and use in decision support.The presented system is referred to as the D3.1 scoring system. It consists of four components covering data visualisation, data analysis, integration within current data architectures and potential for practical decision-making. The present D3.1 report primarily examines the components pertaining to data visualisation and data analysis, while the exploration of the other two components, data architecture and decision support, will be carried out in the D3.2 report. It is proposed that the D3.1 scoring system could be used to appraise the capability of monitoring technologies to support asset management decisions, and would become an integral component of the INFRACOMS Appraisal Toolkit. It will also be used to further filter the current INFRACOMS Technology Database 2.0 technologies as part of the Appraisal Toolkit as INFRACOMS completes the development of the toolkit/database within WP2.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-
(author)
-
Sträckprognoser E6
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sträckprognoser är ett arbetssätt för att prognostisera vädersituationer eller väglag, då framför allt halka. Projektet som redovisas i VTI notat 32-2013 är en början på att implementera sträckprognostekniken på svenska vägar. Sträckprognoser finns sedan tidigare implementerade på flera håll i världen däribland Norge och Tjeckien och är ett sätt att prognostisera vädersituationer eller väglag på sträckor mellan befintliga VViS-stationer (VägVäderinformationSystem). VViS-stationer är placerade över hela Sverige och framförallt på platser där sannolikheten för halka är stor. Om det sker förändringar i området runt stationen, till exempel ändringar av vegetationen, kan förhållandena ändras jämfört med den ursprungliga karteringen av vägsträckan. För att göra en modell som beskriver en vägsträcka behövs en klimatkartering och en topoklimatologisk analys för att veta hur temperaturer, höjder, skuggning, med mera, längs vägen varierar. Därefter kan vägen delas in i olika segment som representerar de olika variationerna på vägen. Modellen beräknar sedan fram prognoser för yttemperaturer och väglag, dessa jämförs och justeras tillsammans med de uppmätta temperaturerna från tidpunkten för karteringen. Resultaten av mätningarna på aktuell vägsträcka längs E6 visar på god samstämmighet mellan de modellerade värdena och de uppmätta temperaturerna.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Arvidsson, Anna K., 1971-
(author)
-
Tema Vintermodell : val av standardklass på vinterväghållning med hänsyn till energieffektivitet
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vintermodellen är en modell som har utvecklats inom ett projekt kallat Tema Vintermodell. Projektet startades i början av 2000-talet och målet var att kunna göra värderingar av de samhällsekonomiska konsekvenserna beroende av olika strategier och åtgärder inom vinterväghållningen för trafikanter, väghållare och samhälle. Syftet med denna studie var att beräkna förändringen i trafikens bränsleförbrukning när driftstandardklassen sänks på vägen, dvs. åtgärdstider och startkriterium ökas. Inom ramarna för detta projekt har även den befintliga Bränsleförbrukningsmodellen förfinats för att ge en verkligare bild av bränsleförbrukningen. Den nya modellen tar hänsyn till snödjup, snödensitet och vattendjup på vägen. Sex tillämpningskörningar med Vintermodellen gjordes för detta projekt, med olika scenarier för en 100 km lång väg i klimatzonen Mellersta Sverige. Det väderdata som används är från vintersäsongen 2006–2007. Det som har varierats är vilken väg- och driftstandardklass samt årsmedeldygnstrafik det är på vägen. Ett exempel på jämförelse är när driftstandarden sänks på så sätt att åtgärdstiden höjs med 1 timme, från 2 till 3 timmar, på en saltad väg där det är en årsmedeldygnstrafik på 16 000 fordon. Denna driftstandardsänkning leder till en sänkning av den totala bensinförbrukningen med 1 100 liter och åtgärdskostnaderna minskar med 5 % för en relativt normal vintersäsong.
|
|
| 18. |
- Arvidsson, Anna K., 1971-
(author)
-
Tema Vintermodell : kalibrering och vidareutveckling av Vintermodellen
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet kallat Tema Vintermodell startades i början av 2000-talet. Tanken var att beskriva konsekvenserna av olika strategier inom vinterväghållningen och därmed göra det möjligt att kunna beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna. Programmet Vintermodellen, som utvecklats inom projektet, har gjort det möjligt att beräkna och värdera de väsentligaste konsekvenserna för trafikanter, väghållare och samhälle utifrån olika strategier och åtgärder inom vinterväghållningen vilket inte var möjligt tidigare. Denna rapport innehåller de första beräkningsresultaten från en komplett Vintermodell med de förutsättningar som finns idag. Rapporten innehåller även en redovisning av den vidareutveckling som gjordes i samband med denna studie inom Tema Vintermodell. Det som redovisas i denna rapport är bland annat sju jämförelser mellan olika tillämpningskörningar för att studera förändringarna i samhällsekonomiska kostnader om driftstandardklassen på vägen ändras. Det som ändras är exempelvis hur stor snömängd som ska ha fallit innan en åtgärd ska påbörjas eller hur lång tid det får ta tills vägen är åtgärdad.
|
|
| 19. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(author)
-
The impact of climate change on the use of anti- and de-icing salt in Sweden
- 2012
-
In: Transportation Research Circular. ; , s. -10
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- The future needs for winter maintenance will probably be influenced by the climate change in different ways in different parts of the world. As Sweden is a country with several climate zones, the influence of climate change on winter maintenance will therefore differ between regions within the country. To understand the influence of climate change on the future needs of salt consumption in winter maintenance, modeled road weather data were calculated in the IRWIN project (a joint research project through ERA-NET ROAD funded by the 6th Framework Program of the European Commission), where climate change scenarios from ECHAM5 (the fifth generation of the European Centre Hamburg Model general circulation model from the Max-Planck Institute for Meteorology) were combined with field data from the road weather information system in Sweden.These modeled road weather data were used in project KLIVIN (the study presented here) in three Swedish regions (Gothenburg, Stockholm, and Sundsvall) and was combined with the Swedish winter severity index in order to calculate the trends of future salt needs. In this study the needs of salt for each of the three investigated regions were calculated in 30-year periods between 1970 and 2100. The results show that salt use related to snowfall will decrease in all three regions, while the salt use related to temperature will increase in the northernmost region (Sundsvall) and show a small decrease in the two other regions (Gothenburg and Stockholm).
|
|
| 20. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-
(author)
-
The Winter Model : A new way to calculate socio-economic costs depending on winter maintenance strategy
- 2017
-
In: Cold Regions Science and Technology. - : Elsevier BV. - 0165-232X .- 1872-7441. ; 136, s. 30-36
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The project “Winter Model” started at the beginning of the 2000s. The idea was to try and predict the consequences of different winter maintenance strategies and to calculate the associated socio-economic costs. It is now possible to calculate and validate the impact that different winter maintenance measures have on road users, road authorities and local communities.This paper contains results of the first complete Winter Model calculations using existing conditions. Comparisons with different road classification standards have been carried out in order to determine the effect they have on socio-economic costs. Road classification standards dictate how much snow should fall before a maintenance action is initiated and how long it should take until the action is completed. Socio-economic costs increased for all comparisons when reductions in the classification standard were applied. As an example of how costs can vary: the scenario is a salted road using a combined plough and salt spreader where the allowed time to complete the action is 4 h that is changed to an unsalted road with an allowed time to complete the action of 5 h. Both scenarios have an action start criteria of 2 cm deep snow, and an annual average daily traffic flow of 2000.Comparison results show that the change from salted to unsalted road saves the most cost due to a reduction in salt use and required actions. However, the increased time to complete the action will result in slightly longer travel times and accident costs will increase by 24.2%. The extended action hour affect fuel consumption in a positive way, for example, consumption decreases slightly due to driving more often at lower speeds on unclear roads. By lowering the road classification standard like in this example, total socio-economic costs increased by 3.5%.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-
(author)
-
The winter model : Socio-economic cost calculations for the future
- 2015
-
In: Proceedings of 25th World Road Congress.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- The project “Winter Model” started at the beginning of the 2000s. The idea was to try and predict the consequences of different winter maintenance strategies and to calculate the associated socio-economic costs. It is now possible to calculate and validate the impact that different winter maintenance measures have on road users, road authorities and local communities. This paper contains results of the first complete Winter Model calculations using existing conditions. Comparisons with different road classification standards have been carried out in order to determine the effect they have on socio-economic costs. Road classification standards dictate how much snow should fall before a maintenance action is initiated and how long it should take until the action is completed. Socio-economic costs increased for all comparisons when reductions in the classification standard were applied. Accident costs consistently accounted for the largest cost increases in all of the comparisons. Current climate change impact scenarios for northern Europe predict an increase in temperature and precipitation, especially during the winter seasons. Some attempts have been made to use the Winter Model for comparisons between different winters, for example variations in weather patterns. These attempts tried to calculate winter maintenance and socio-economic costs for future winter seasons.
|
|
| 23. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-
(author)
-
Vintermodellen 2018 : uppdatering av Olycksmodellen inklusive uppdateringar av värderingar till ASEK 6.1
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Detta notat är en sammanställning av framtagandet av nya samband för olycksrisker och dessfördelningar på olika vinterväglag i olika klimatzoner. Dessa olycksrisker baseras på olyckor som inträffade under åren 2007–2017. I detta projekt har även en uppdatering av olycksvärderingarna gjorts till ASEK 6.1 (Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn). I och med denna värderingsändring har Trafikverket förändrat värderingen av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), istället för skadeföljd enligt polisrapportering som tidigare. Den nya versionen av Olycksmodellen har uppdaterade olycksrisker, olycksdistributioner och olyckskonsekvenser verkar vara realistisk och programmet fungerar korrekt.
|
|
| 24. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(author)
-
Vinterväghållning i de nordiska länderna : Statusrapport 2018
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I de nordiska länderna är vinterväghållningen viktig för att kunna upprätthålla en god tillgänglighet och ett trafiksäkert vägsystem. Det innebär också att vinterväghållningen har en relativt stor andel av drift-och underhållsbudgeten för de nordiska länderna. Projekten som pågår syftar därför både till att kunna leverera en bra kvalitet på vinterväghållningen till trafikanterna och att det genomförs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. I de nordiska länderna pågår det projekt för att styra, planera, effektivisera, följa upp, informera och konsekvensbeskriva vinterväghållningen. Det pågår även utvecklingsprojekt gällande utrustningen för vinterväghållning, materialegenskaper och nya metoder för genomförandet för att bli effektivare och bidra till en lägre miljöpåverkan. De nordiska länderna har även startat upp projekt för att möta de nya möjligheterna med digitalisering och att säkerställa att det finns en hög kompetens i yrkeskåren. Styrning –Planläggning, genomförande och uppföljning av vinterväghållningenI norden är vinterväghållningen till stora delar konkurrensutsatt vilket för med sig ett behov av att ha ett kvalitativt underlag för planering och uppföljning av entreprenörerna. Den digitala utvecklingen bidrar till att skapa möjligheter till effektivare metoder för planläggning, att kvaliteten blir bättre vid genomförandet och kanske framförallt för en effektiv uppföljning av att rätt kvalitet levereras. I Danmark vidareutvecklas Vinterman, ett system för styrning och uppföljning av vinterväghållningen. Det är ett system som utgår från vinterväghållningen alla delar för att på ett systematiskt sätt strukturera och arbeta effektivt med helheten. Danmark har även ett antal projekt som syftar till att öka kvaliteteten och effektiviteten vid saltning. I Norge pågår också projekt som syftar till att effektivisera styrningen exempelvis ELRAPP och Vägväder, som båda syftar till att bidra till effektivare informationsinsamling för beslutsfattande i olika faser i styrningsprocessen. Det pågår även ett utvecklingsprojekt (Vinterdrift) som syftar till att på ett liknande sätt som danska Vinterman fånga helheten på ett strukturerat sätt för att kunna jobba effektivt med olika delar av vinterväghållningen. I Sverige pågår bl.a. Digital vinter som syftar till att bygga upp ett systemstöd för beslutsfattare, handlar exempelvis om att implementera tidigare projektresultat exempelvis från projektet RSI (Road Status Information) med övrigt underlag för att skapa ett bra beslutssystem. Det pågår även projekt som syftar till att effektivisera genomförandet av vinterväghållningen via dynamisk ruttplanering, där sträckprognoser används för att ruttoptimera vilken väg saltbilen ska köra och var åtgärderna behövs. Chauffören kan därefter koncentrera sig på att enbart köra bilen medan saltet sprids med hjälp från GPS på de sträckor där det riskeras att bli halt. Island har vinterväghållningen i egen drift på de statliga vägarna och har inte riktigt samma behov som övriga nordiska länder när det gäller styrning och uppföljning. De genomför ett utvecklingsprojekt som syftar till att internt bli effektivare i processen från arbetsorder –rapportering av utfört arbete –och att vaktcentralen får klartecken att vägen är åtgärdad. Syftet är att öka kvaliteten och effektiviteten så vägarna snabbt blir tillgängliga för trafikanten. I Finland genomförs bl.a. ett projekt för att implementera en ny entreprenadmodell, där utgångspunkten är en ökad samverkan mellan beställare och entreprenör. Pilotstudier har påvisat goda resultat framförallt när det gäller möjligheten att lösa akuta situationer på ett bra sätt. Finland ser även över kvalitetsnivåerna i vinterdriften där särskilt fokus ligger på näringslivets behov.KvalitetsutvecklingGenerellt pågår ett arbete i samtliga nordiska länder för att möte framtiden utmaningar med en kompetent arbetskraft som är grunden för en kvalitativ leverans. Ett exempel på ett sådant arbete är en fortsatt utveckling och implementering av samarbetet kring SIK (Skandinavisk infrastruktur kompetens). Ett annat är satsning på fortsatt forskning på vinterväghållning, vilket samtliga nordiska länder bidrar starkt till. Utveckling av ny utrustning och nya metoder för att genomföra vinterväghållningen pågår kontinuerligt. Inom denna utveckling så är trenden att genomföra åtgärderna på ett så miljömässigt sätt som möjligt allt viktigare, vilket många av de pågående projekten bidrar med. Det kommer också ett allt större behov av att utveckla utrustning och metoder för vinterdrift av cykelvägar. Exempelvis FoU Programmet BEVEGELE har inriktningen av att utveckla denna del för att göra gång-och cykel ett mer attraktivt val för trafikanterna.
|
|
| 25. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(author)
-
Vinterväghållning i de nordiska länderna : Statusrapport 2020
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I de nordiska länderna är vinterväghållningen viktig för att kunna upprätthålla en god tillgänglighet och ett trafiksäkert vägsystem. Det innebär också att vinterväghållningen har en relativt stor andel av drift-och underhållsbudgeten för de nordiska länderna. Projekten som pågår syftar därför både till att kunna leverera en bra kvalitet på vinterväghållningen till trafikanterna och att det genomförs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.I de nordiska länderna pågår det projekt för att styra, planera, effektivisera, följa upp, informera och konsekvensbeskriva vinterväghållningen. Det pågår även utvecklingsprojekt gällande utrustningen för vinterväghållning, materialegenskaper och nya metoder för genomförandet för att bli effektivare och bidra till enlägre miljöpåverkan. Digitaliseringen ger nya möjligheter att mer systematiskt arbeta med vinterväghållningens olika delar från planering och styrning till uppföljning. De nordiska länderna har startat upp projekt för att möta de nya möjligheterna med digitalisering och att säkerställa att det finns en hög kompetens i yrkeskåren.I Danmarkpågår en fortsatt vidareutveckling av VINTERMAN, ett system för styrning och uppföljning av vinterväghållningen. Det är ett system som utgår från vinterväghållningens alla delar för att på ett systematiskt sätt strukturera och arbeta effektivt med helheten. Danmark har exempelvis ett antal projekt som syftar till att öka kvaliteteten och effektiviteten vid saltning, bland annatpågår ett projekt som syftar till att via GPS kunna anpassa spridning och dosering efter prognoser från VINTERMAN.Finlandnyttjar ett uppföljningssystemför vinterväghållningen som benämns HARJA. Det lanserades år 2018 och samlar bland annat in data i realtid och smärre utveckling av görs vidbehov. Finland har även utvecklingsprojekt för att implementera en ny entreprenadmodell, där utgångspunkten är en ökad samverkan mellan beställare och entreprenör. Pilotstudier har påvisat goda resultat framförallt när det gäller möjligheten att lösa akuta situationer på ett bra sätt. Finland har även implementerat nya kvalitetsnivåer i vinterdriften,där särskilt fokus ligger på näringslivets behov ochtunga transporterIslandhar vinterväghållningen i egen drift på de statliga vägarna och har inte riktigt samma behov som övriga nordiska länder när det gäller utveckling av system för styrning och uppföljning. De utvecklar en ny plattform för driftledningen som syftar till att öka kvaliteten och effektivisera arbetet. Målsättningen är att öka den interna effektiviteten och att det ska bidra till en ökad tillförlitlighet och säkerheten, vilket bidrar till en ökad trafikantnytta.I Norgepågår också projekt som syftar till att effektivisera styrningen exempelvis ELRAPP och VEGVÆR, där båda syftar till att bidra till effektivare informationsinsamling för beslutsfattande i olika faser i styrningsprocessen. ELRAPP syftar till att bidra till effektivisering både för Statens Vegvesenoch Entreprenören. Det är ett digitalt system som hanterar allt från styrning till leverans-uppföljning. Det pågår för tillfället utvecklingsprojekt för att förbättra och vidareutveckla systemet. Det pågår även utveckling av VEGVÆR som är ett system för att hantera väderinformation och skapa prognoser för förhållande på vägen.I Sverigeutvecklas DIGITAL VINTERsom syftar till att bygga upp ett systemstöd för beslutsfattare. Det handlar om att skapa förutsättningar för att vidta rätt halkbekämpningsåtgärder i rätt tid för att upprätthålla säkra och framkomliga vägar. DIGITAL VINTER syftar äventill att skapa goda förutsättningar för att göra tillförlitlig leveransuppföljning och bidra till mer optimerade kravnivåer när det gäller vinterväghållning. Ett pågående projekt är att implementera en delmängd av resultaten från projektet DIGITAL VINTERVÄGLAGSINFORMATION. Det förväntas bidra till en bättre leveransuppföljning och därmed en jämnare kvalitet på vinterväghållningen.Utveckling av ny utrustning och nya metoder för att genomföra vinterväghållningen pågår kontinuerligt. Inom denna utveckling såär trenden att genomföra åtgärderna på ett så miljömässigt sätt som möjligt allt viktigare, vilket många av de pågående projekten bidrar med. Det kommer också ett allt större behov av att utveckla utrustning och metoderför vinterdrift av cykelvägar. Exempelvis FoU-programmet BEVEGELE har inriktningen av att utveckla denna del för att göra gång-och cykel ett mer attraktivt val för trafikanterna.
|
|
| 26. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(author)
-
Vinterväghållning i de nordiska länderna : Statusrapport 2022
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Avsikten med att ta fram rapporten är att erbjuda en överblick över de utvecklingsprojekt som bedrivs i de nordiska länderna. Det bidrar till bättre koordinering av utvecklingsprojekt och ger ett bra underlag för initiativ till nya projekt som driver utvecklingen framåt. Syftet är även att bidra till att dela erfarenheter mellan länder och därmed bidra till en utveckling av vinterväghållningen i Norden. Statusrapporten innehåller även ett tematiskt avsnitt där några av länderna belyser viktiga nationella projekt.
|
|
| 27. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-
(author)
-
Vinterväghållning på mittseparerade vägar : verifiering av Vintermodellen 2+1
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Mittseparerade vägar och 2+1-sträckor har blivit alltmer vanliga eftersom de har bevisats vara mer säkra än breda tvåfältsvägar, olycksstatistiken visar att det är färre allvarliga olyckor. Dock är det få studier om hur vinterväghållningen påverkar framkomlighet, olyckor och miljömässiga effekter (energiförbrukning/utsläpp) när en mittseparerad väg jämförs med den traditionella tvåfältsvägen. Vintermodellen som har utvecklats av VTI åt Trafikverket under de senaste 20 åren är byggd med delmodeller och effektsamband för en tvåfältsväg. Därför påbörjades en vidareutveckling för att även omfatta en 2+1-väg för att kunna använda modellen på hela det statliga vägnätet. Eftersom det endast finns ett fåtal studier gjorda av bland annat trafikflöden och hastighetsmätningar i de olika körfälten är det relativt osäkra antaganden som ligger till grund för väglagsförändringarna på en 2+1-väg i modellen. Det är viktigt att kunna modellera väglagsförändringarna så nära verkligheten som möjligt, för att få en så användbar och realistisk modell som möjligt för beräkningar av hur ändringar i vinterväghållningen kan påverka samhällsekonomin under en vintersäsong. Ett körfält på en 2+1-sträcka är oftast smalare än körfältet på den ursprungliga vägen. Det har visat sig i denna studie att det vintertid leder till att förarna inte har samma körmönster som på en bar väg. Som exempel under ett snöfall på en väg med standardklass 1–3 ska entreprenören ploga vägen när det fallit 1 cm. Därefter har de 2–4 timmar på sig att ploga sträckan och när det har slutat snöa ska vägen vara snö- och isfri inom 2–4 timmar om det inte är kallare än -6°C. Detta leder till att om det snöar så pass mycket att vägen täcks verkar fordonen automatiskt köra något längre till vänster i det högra körfältet, troligen för att inte riskera att hamna i diket. Det leder även till att omkörningarna blir färre. Det kan bero på en blandning av att de flesta ligger längre till vänster och därmed gör körfält 2 smalare och att när det är färre fordon i körfält 2 uppstår en osäkerhet kring väglaget och väldigt få fordon gör omkörningar. Detta i sin tur leder till att Vintermodellen inte riktigt kan hantera väglaget i körfält 2 eftersom det inte finns tillräckligt många väglagsstudier med främst snödjup på vägbanorna. Detta projekt har bidragit till mer kunskaper och vissa justeringar har gjorts som gör modellen mer pålitlig. Dock krävs ytterligare studier av fordonens fördelning, hastighet och placering i de olika körfälten under och efter ett snöfall.
|
|
| 28. |
- Arvidsson, Anna K., 1971-
(author)
-
Winter Management Systems… : eller finns det andra versioner av Vintermodellen? En översikt över befintliga system
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- VTI har utvecklat en modell för att kunna beräkna kostnader för en hel vintersäsongs drift och underhåll samt hur detta påverkar andra samhällskostnader, den så kallade Vintermodellen. I detta notat görs en kartläggning över vilka liknande modeller som finns. Sammanställningen består av korta förklaringar över de mest kända av alla taktiska beslutsstödsystem som finns. Det gick inte att hitta någon modell som används som ett strategiskt verktyg för att följa upp konsekvenser av de åtgärder som görs eller av hur klimatet varierar mellan olika vintersäsonger. Detta kan man göra i Vintermodellen. De flesta länder har tagit fram egna system. Dessa system är i många fall väldigt lika och används oftast som hjälp vid beslut om vilka vintervägsåtgärder som ska utföras eller för att lämna information till väghållare och trafikanter. Det system som påminner mest om den svenska vintermodellen är den amerikanska MDSS-modellen som har ungefär samma indatamoduler som Vintermodellen. Den största skillnaden är att den används mer i det dagliga arbetet än för att göra beräkningar för hela vintersäsonger. Den verkar inte användas för att beräkna kostnaderna för en hel vintersäsongs drift och underhåll och hur dessa påverkar andra samhällskostnader.
|
|
| 29. |
- Arvidsson, Anna K., 1971-, et al.
(author)
-
Åkkvalitet på vinterväg
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna VTI-studie konstaterar att det går att mäta ojämnheter på vinterväg på samma sätt som på barmarksväg. Både ojämnheter och buller vid låga frekvenser ökar vid visst vinterväglag och är kopplade till hastighet. De mätningar som utförts inom projektets ramar visar att det går utmärkt att utföra mätningar på en snöklädd yta. Med vinterväglag menas här en snöklädd väg cirka ett dygn efter ett kraftigt snöfall. Baserat på de vägar som mättes visar studien att ojämnheter i våglängdsintervallet 0,05 till 1 meter påverkas allra mest av vinterväglaget. Ojämnheterna ökar cirka 5 gånger i medeltal för hela testslingan från barmarks- till vinterförhållanden. Det går även att se att ytans struktur, som beskrivs av de kortaste våglängderna som undersöktes, <10 mm, blir slätare på den snöklädda ytan vilket var en av hypoteserna och som indikerar att mätningen är pålitlig. Kopplingen mellan buller och ojämnheter är relaterade till hastighet. Den största ljudskillnaden mellan vinter- och sommarväg var vid låga frekvenser. Det uppfattade ljudet i bilen var då mellan 3 och 6 decibel högre för körningen på vinterväg. I de mer högfrekventa områdena var skillnaden i ljudnivå tvärtom, lägre för vintervägen än för sommarvägen och en trolig orsak till detta kan vara att ljudet absorberas av snön.
|
|
| 30. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(author)
-
Kunskapsöversikt om fotgängare : Fokus på kostnader för vinterväghållning och skadade samt automatiserad räkning
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Transportsättet gång är till för alla och utifrån ett rättvise- och jämlikhetsperspektiv är detta transportsätt också en grundläggande förutsättning för alla andra transportsätt. Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa underlag om fotgängare inom områdena: kostnad för vinterdrift och skadade fotgängare i fallolyckor, metoder att fånga fotgängarflöden samt fotgängarnas rörelsemönster.Den senaste uppskattningen av vinterdriftskostnaderna var beräknad på 2010 års prisnivå och uppskattades till 0,27–0,55 miljarder kronor. Uppgifterna baseras på driften av gång- och cykelvägar, torg, villagator och trottoarer som Trafikverket, kommuner och enskilda fastighetsägare ansvarar för. Den totala kostnaden för fallolyckor på grund av halka på is och snö uppgår till 21,8 miljarder kronor under ett år, där fördelningen är 0,36 miljarder kronor för materiella kostnader och 21,45 miljarder kronor för riskvärderingskostnaderna. Vinterdriftskostnaden är således väsentligt lägre än skadekostnaden. Det förekommer få utvärderingar om hur bra olika tekniker detekterar fotgängare. Många tekniker som finns används främst för att detektera cykeltrafik och relativt få tekniker fokuserar på fotgängare och deras utmaningar vad gäller detekterbarheten. I nuläget verkar det bara vara videoteknik som fångar fotgängarflödet på ett tillfredsställande sätt, åtminstone när det är många fotgängare på samma plats som ska fångas samtidigt. Dock behövs en utvärderingsstudie för att kunna fastställa detta.Studierna som handlar om hur fotgängare rör sig på mikronivå visar att det finns bra teknik för detta, men att det ofta fortfarande krävs viss manuell metod för att fullfölja analysen. På makronivå förekommer det också studier, men de är ofta begränsade i tid. Möjligheten att fånga det totala fotgängarresandet är begränsat. Den senaste nationella resvaneundersökningen har valt att exkludera promenader utan ärende. Detta medför enligt vår bedömning att man missar 24–34 procent av fotgängarresorna som görs i trafikmiljö, vilket innebär att det blir svårt att beräkna risker för fotgängare som exponeras i trafikmiljön.
|
|
| 31. |
- Hjort, Mattias, 1972-, et al.
(author)
-
Utredning av regler för vinterdäck till tunga fordon : Ett regeringsuppdrag
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- VTI har tillsammans med Transportstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att analysera dagens krav på vinterdäck för tunga fordon och utreda behovet av förändrade krav på vinterdäck eller däckutrustning för att minska framkomlighets- och säkerhetsproblem i vägtrafiken när det råder vinterväglag. Om behov finns ska Transportstyrelsen föreslå regeländringar. 2018 togs beslut fram på skärpta krav på vinterdäck till tunga fordon. Kraven blev aktiva 1 juni 2019. I uppdraget från regeringen ingick att följa upp hur de skärpta kraven efterlevs och bedöma vilken effekt som regeländringarna har fått på framkomlighet och trafiksäkerhet. Vi har i denna utredning genomfört fokusgrupper och intervjuer, samlat in statistik och genomfört olycksriskanalyser, samt utfört ett par fältstudier av däckens kondition för lastbilar och bussar i trafik. Vi har gått igenom befintligt regelverk i detalj och jämfört dem med regelverken i Norge och Finland, där man har liknande vinterförhållanden som i Sverige. Baserat på dessa analyser ser vi inga skäl till förändringar av befintligt regelverk för vinterdäck till tunga fordon. Den statistiska analysen kunde inte påvisa någon förbättring av halkrelaterade problem efter skärpningen av vinterdäcksreglerna 2019, varken när det gäller framkomlighet eller trafiksäkerhet.
|
|
| 32. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(author)
-
Makrotexturens möjlighet att identifiera låg friktion : tillståndsmätning av vägytan
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Trafikverket vill kunna beskriva friktionen för hela det statliga vägnätet. En rikstäckande friktionsmätning är praktiskt svår att hantera och mycket kostsam medan vi redan idag mäter vägytans makrotextur. I projektet testar vi om makrotexturen (MPD, Mean Profile Depth) kan användas för att beskriva friktionstillståndet på vägnätet. Vi har inte kunnat visa på detta samband men vi redovisar andra intressanta iakttagelser som ger en pusselbit till hur Trafikverket kan och bör hantera friktionsfrågan. Vi ser bland annat att risken för låg friktion är större på vägavsnitt som har låga MPD-värden speciellt på lappade ytbehandlade vägar med blödningar. Vidare beskriver vi vilka friktionsrisker det finns med olika beläggningar och hur dessa kan hanteras.
|
|
| 33. |
- Nordin, Lina, 1981-, et al.
(author)
-
Are winter road maintenance practices energy efficient? : A geographical analysis in terms of traffic energy use
- 2014
-
In: Journal of Transport Geography. - : Elsevier. - 0966-6923 .- 1873-1236. ; 41, s. 163-174
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Snow removal and anti-slip measures on roads are necessary to maintain road safety and a free-flowing transportation system. This is also interesting from an energy perspective as a free-flowing transportation system will use less energy than a congested one. These road maintenance measures focus, however, only on safety and not on energy use at all. This study will try to quantify the need for winter road maintenance in terms of energy in order to determine when, from an energy perspective, it would be best to remove snow or apply anti-icing agents. To explore this, parts of the VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) winter model were used. Several scenarios were set in different areas in Sweden in order to investigate a geographical divergence. It is possible to reduce 10.7% of traffic energy use if the starting criterion for snow removal is changed from 1 cm to 2 cm before action needs to be taken. If the speed limit is also reduced from 90 km/h to 70 km/h, the saving could be up to 17.2%. This paper aims to focus on the energy perspective of the winter maintenance operations in Sweden as well as on proposing other aspects of use for the model.
|
|
| 34. |
- Sjögren, Leif, 1953-, et al.
(author)
-
Infrastruktur för bilar med automatiserade funktioner : ett kunskapsunderlag om behov av nödvändiga anpassningar
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Pågående digitalisering av transportsystemet, inklusive automatiserade fordon, innebär ett paradigmskifte. Utvecklingen av fordon med avancerat förarstöd, automatiserade funktioner och självkörande fordon är nu en självklar användning i transportsystemet. Tack vare introduktionen av nya sensorer i fordonen och uppkoppling finns ett komplement som möjliggör automationsfunktioner som kan stödja den mänskliga föraren med köruppgiften under hela eller delar av resan. Å andra sidan bör det stå klart att dagens transportsystem och infrastruktur har utformats för att manövrera fordon med hjälp av mänskliga förare och deras tillhörande begränsningar och möjligheter.Projektet syftar till, att ur ett väghållarperspektiv med fokus på det statliga vägnätet, redogöra för det aktuella kunskapsläget avseende befintliga och möjliga anpassningar av digital och fysisk infrastruktur för att ge stöd till fordon med automatiserade funktioner. Projektet syftar även till långsiktig kunskapsuppbyggnad.Underlag har samlats in via litteraturstudier och framför allt hämtats från studier av pågående och utförda relevanta projekt såväl nationella som internationella. Vidare har mycket kunskap hämtats in genom författarnas nätverk och deras deltagande i relevanta internationella och nationella grupper. En workshop med berörda kommersiella aktörer har också genomförts inom projektet.
|
|
| 35. |
- Zhang, Fengqiao, et al.
(author)
-
Integration of New and Emerging Technologies into Data Architectures : Deliverable D3.2
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- To appraise the ability to integrate the data provided by a specific technology into an existing data architecture this report commences with the development of an approach to describe the "ideal" data architecture, that can integrate various types of data from new and emerging technologies to facilitate decision making. The data architecture forms a pipeline from raw data creation/delivery to data ingestion, data organization, data analysis and visualisation, until information that is useful for decision making. We then review two existing data architectures as examples in the context of the proposed data architecture pipeline. From the understanding of the two sides – the data properties of technologies and the capabilities of data architectures – we develop an appraisal scoring process to evaluate the ability to integrate the new data into the existing data architecture.To generalize this approach, the report presents a list of questions that can be used by stakeholders to help understand the data architecture used by any NRA (not only limited to the selected examples) when conduct the appraisal. We also develop an appraisal scoring process to evaluate the potential of the technologies to support practical decision making.The outcomes in this report (D3.2) and the previous one (D3.1), complete the INFRACOMS appraisal (scoring) system for the aspects of: data analysis, visualisation, integration into data architecture and potential support for decision making (forming part of the overall appraisal process). An example application of the process is presented for the case of acoustic emission monitoring the wire break in steel cables. In addition, the process has been applied to further technologies in the INFRACOMS database 1.0, and provided in the appendix. It is anticipated that refinement, and further guidance
|
|
