| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aulin-Gråhamn, Lena, et al.
(author)
-
Kultur, estetik och skola, några forskningsperspektiv ; delrapport utredningen Kultur och skola
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Baksidestext: Det har inte funnits möjlighet att inom det nu pågående KOS-uppdragetråda bot på det teoretiska underskott den bristande dokumentationen medför. Det har inte heller varit vårt uppdrag. Det vi kunnat göra, med hjälp av extra medel från Statens Kulturråd, har varit att inventera det nordiska forskningsfältet och ge en del internationella perspektiv. Lars Gustaf Andersson bidrar i rapporten med texten Kulturen i skolan & skolan i kulturen, eller Heisenbergs obestämdhetsrelation ännu en gång. Jan Thavenius diskuterar i en text, Estetik och skola - Några synpunkter på forskningsläget, kring några använda och användbara begrepp. Inom KOS-arbetets ram har vi börjat bygga upp en bibliografi på nätet. Den publiceras här i det skick den befinner sig i sommaren 2002. Sedan dess har mer hänt. Bibliografin kompletteras fortlöpande på nätet. Den läsare som saknar texter i bibliografin kan kontakta oss. Våra texter och bibliografin nås från http://www.lut.mah.se/ksm. Under länken utveckling och forskning finns KOS.
|
|
| 4. |
- Aulin-Gråhamn, Lena, et al.
(author)
-
Kultur och estetik i skolan
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Baksidestext: ”Regeringen uppdrar åt Malmö Högskola att utarbeta olika modeller för kompetensutveckling för lärare avseende kultur och lärande i skolan.” Så löd första meningen i uppdraget från utbildningsdepartementet till Malmö högskolas lärarutbildning i december 1999. Här redovisas uppdraget och förslagen presenteras. Arbetet med kultur och estetik i skolan kan utveckla skolans kultur- och kunskapssyn, undervisningens former och innehåll och kvalificera läroprocesserna i skolans alla ämnen och kunskapsområden. Vi menar att skolan behöver vidga sina begrepp både när det gäller kunskap, kultur och estetik, hålla samman de tre begreppen och utveckla dem mot bakgrund av de kulturella förändringarna i samhället. Skolan har i informations- och mediesamhället förlorat sin gamla roll som självklar och dominerande kunskapsförmedlare. Det behövs en ny kulturpolitik och ett nytt bildningsuppdrag om skolan ska kunna spela den allt viktigare roll den har som en demokratisk offentlighet för barn och unga i ett kulturellt heterogent samhälle. Vi lyfter fram mångfald, yttrandefrihet och barns och ungas frågor och erfarenheter som utgångspunkter och drivkrafter i skolarbetet. Kultur och estetik i skolan handlar om glädjen i att vara delaktig och i att förstå. Utbildningsinsatserna rör både utbildning för arbete med kultur och estetik i skolan och insatser för att kunna utveckla ”fältet” och vi lägger bland annat ett förslag om ett nationellt forum för Kultur och estetik i skolan.
|
|
| 5. |
- Aulin-Gråhamn, Lena
(author)
-
Kunskap och kompetens för "Kultur i skolan"
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Baksidestext: ”Regeringen uppdrar åt Malmö Högskola att utarbeta olika modeller för kompetensutveckling för lärare avseende kultur och lärande i skolan.” Inför slutredovisningen av uppdraget Kultur och skola ges det ut ett antal delrapporter. I denna rapport diskuteras kunskap, kompetens, kultur och estetik i lärarutbildningen.
|
|
| 6. |
- Aulin-Gråhamn, Lena, et al.
(author)
-
Vad sägs om "Kultur i skolan"?
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Baksidestext: ”Regeringen uppdrar åt Malmö Högskola att utarbeta olika modeller för kompetensutveckling för lärare avseende kultur och lärande i skolan.” Inför slutredovisningen av uppdraget Kultur och skola ges det ut ett antal delrapporter. I denna rapport Vad säger de vuxna om ”Kultur i skolan”? redovisas en intervjuundersökning med 22 personer som alla på ett eller annat sätt är involverade på fältet Kultur i skolan. I den första rapporten Pyttesmå ändringar - radikala scenbyten (nummer 1/2002 i serien Rapporter om utbildning) redovisades lärarutbildningens och en skolas arbete med medier. I en rapport Kultur, estetik och skola (nummer 9/2002 i samma serie) diskuterades några forskningsperspektiv på fältet och i rapporten Den goda kulturen och det fria skapandet (nummer 13/2002) diskuteras diskurser som framskymtat i tidigare undersökningar av fältet. I rapporten Skolan och den radikala estetiken (nummer 1/2003) beskrevs några olika vägar som arbetet med Kultur i skolan kan tänkas följa och några rekommendationer gavs också.
|
|
| 7. |
- Edvardson-Juhlin, Thomas, et al.
(author)
-
Samverkan i Centrum
- 1999
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Samverkan i Centrum handlar om samverkan mellan förskola, fritidshem och skola i område Johannes i Malmö och om en kulturpedagogs samarbete med förskollärare, fritidspedagog och lärare.
|
|
| 8. |
-
Praktik och teori : Barns och ungdomarslika och olika villkor
- 1999
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Temadelen tar upp barns och ungas lika och olika villkor i Malmö. Du kan bl a läsa om flickors och pojkars möte i cyberrymden, om forskning kring skoldaghem och lärande, om lärarutbildningens mentorsprojekt, om att det är olika att undervisa i en skola på Djupadal jämfört med Rosengård och vilken hänsyn som bör tas till elevernas bakgrund, om det svåra att nå varje elev som lärare, om att arbeta med såpor på Internet som en ingång till elevers skapande, om arbetslösa ungdomar om medforskare, om en libanesisk flickas försök att hävda sin integritet mm. I debattdelen frågar sig bl a en skribent om vi är beredda att rucka på den egna bekvämlighetszonen för att låta utländska arbetslösa akademiker komma in i och undervisa i den svenska skolan?
|
|
| 9. |
-
Praktik och teori : Ny lärarutbildning
- 1999
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Temanummer om ny lärarutbildning. Detta nummer diskuterar lärarutbildningens förnyelsearbete kopplat till samhällsförändringarna och skolan som offentlig arena.
|
|
| 10. |
-
Praktik och teori : Tredje uppgiften
- 2000
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Detta nummer av Praktik och teori handlar om "tredje uppgiften", d.v.s. högskolors och universitets skyldighet att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet. Den tiden är för länge sedan förbi när högskolan/universitetet kunde låsa in sig i sitt elfenbenstorn och bara producera kunskap. I detta nummer kan du bl.a. läsa om två studenters erfarenheter av att arbeta antirasistiskt i en kommun. De har varvat sina teoretiska kunskaper med praktik i kommunen. Du kan också läsa om en form av mentorprogram för nyutbildade sjuksköterskor, om erfarenheter av partnerskolesamarbetet två år efter det sjösatts, om hur Regionalt utvecklingscentrum på lärarutbildningen tacklar tredje uppgiften och läs om att det inte är så enkelt för industrin och högskolan att mötas m.m.
|
|
| 11. |
-
Praktik och teori : Skola, kultur och ny lärarutbildning
- 1999
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Du kan bl.a. läsa om att skolan är Sveriges största kulturproducent - men frågan är varför det inte syns på tidningarnas kultursidor, om att det finns andra vägar till ett rikare liv än via finkulturen, om kulturens roll kopplat till meningen med livet, om statliga myndigheters roll för att främja kulturen i skolan, om varför både kultur i skolan och kulturskolor behövs, om hur rörliga bilder påverkar eleverna i vardagen men hur lite det diskuteras i skolan, om vikten av att få fatt på sina aningar, om att konst inte går att skapa utifrån ett pedagogiskt imperativ utan lyder sina egna obändiga lagar, om bildämnets och musikens roll i den framtida lärarutbildning m.m. För första gången medverkar också en annan del av Malmö högskola i Praktik och teori. Det är flera skribenter från konst, kultur och kommunikation som medverkar. En av dem debatterar kring det tysta kunnandet i arbetskulturen när IT införs på arbetsplatser.
|
|
| 12. |
-
Praktik och teori : Mångkulturalitet?
- 2000
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- I numret ställs bl.a. frågor om kultur är något för naturvetaren och om språket är en brygga eller barriär. Du får en rapport från en mångkulturell skola. Du kan läsa om vad alla vuxna borde veta om klotter och skadegörelse, om hur elevernas musikval speglar deras kulturella identitet, om hur en filosof från Bagdad ser på islam i Europa och att otraditionella grupper i läraryrket behövs m.m.
|
|
| 13. |
-
Praktik och teori : Ylvapengarna
- 1999
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Temadelen tar upp vad som hänt med de s k "Ylvapengarna" d v s de 75 miljoner kronor förra skolministern anslog till lärarnas egen utveckling. Vilka var statens intentioner och vad händer ute i myllan i skolverkligheten bland de som fick del i pengarna? Möt en tjänsteman på utbildningsdepartementet, lärare som fått ta del av pengarna, förvaltningschefer, f d skoministern m m. Frågan är vad som egentligen driver skolutveckling? I debattdelen diskuteras partnerskolesystemet.
|
|
| 14. |
-
Praktik och teori : Forskning
- 2000
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Olika personer ger olika perspektiv på forskning. En grundskollärare frågar sig om man ska se på forskning som basmat eller krydda. En lärarutbildare och forskare ger sin syn på varför det är nödvändigt attbinda samman utbildning och forskning. Begreppet aktionsforskning diskuteras. Två forskarstuderande berättar om hur det är att stå med ena benet i en forskningsmiljö men ha kvar det andra i myllan. Du kan läsa en intervju om vad forskningen på Malmö högskola handlar om. Du får ett utifrånperspektiv på hur det är att gå från högskola till universitet där Växjö klivit upp i "premier league". Du får en professors och IT-fantast syn på hur forskning på webben skulle kunna gestalta sig m.m. Debattdelen ägnas helt åt den förändrade lärarutbildningen. Alla är inte lika nöjda.
|
|
| 15. |
-
Pyttesmå ändringar - radikala scenbyten
- 2002
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Baksidestext: Vad gör skolan och lärarutbildningen för att främja verksamhet med film och andra medier i undervisningen? Hur kan lärare, lärarstuderande och lärarutbildare stödja elevers arbete med rörliga bilder? Hur kan ett samverkansprojekt se ut där skola och lärarutbildning tar hjälp av lokala och regionala aktörer som arbetar för att utveckla arbetet med medier i skolan?
|
|
