| 1. |
- Abelsson, Anna, 1971-
(author)
-
Simulering som lärande inom prehospital akutsjukvård
- 2017
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Den prehospitala akutsjukvården är ett komplext kunskapsfält som innebär att vårdaren skall kunna bemöta patient och närstående, bedöma skada, sjukdom och den aktuella situationen samt avgöra vilka vårdåtgärder som skall prioriteras.Patientens lidande kan lindras genom att vårdaren tränar färdigheter i ett prehospitalt kontext. Detta främjar en god och säker vård samt stärker patientens möjligheter till överlevnad.Resultatet visar på behovet av simulering inom prehospital akutsjukvård. Med simulering lär sig vårdaren att hantera realistiska, dynamiska och komplexa vårdsituationer, vilket skapar kunskaper, färdigheter och erfarenheter av omhändertagande av patient drabbad av högenergitrauma. Simuleringens utformning och miljö skapar förutsättningar för lärandet vilket framkommer i interventionsstudien.Utifrån resultatet i föreliggande forskning utvecklas en modell för lärande med hjälp av simulering.
|
|
| 2. |
- Mörndal, Marie, 1955-
(author)
-
"Vi måste takta!" : En studie av organisering för samverkan.
- 2018
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Organizational collaboration is perceived as a positive phenomenon in the public sector and is often seen as a way of facing societal challenges despite limited resources. This positive view on organizational collaboration seems to persist, although research shows that collaborative projects bring various difficulties. These are related to boundaries, both between organizations and professions. How boundaries are understood and managed are thus central aspects of organizing for collaboration. This thesis describes and discusses the preparation – the organizing – for collaboration and the purpose of the thesis is to explore and deepen an understanding of the practice developed in organizing for collaboration.A municipality’s work to improve internal collaboration and prepare for external collaboration has been studied. The work was led by two project managers in collaboration with various members of the municipality. A practice-oriented approach has been applied, which involves a focus on the activities carried out during the organizing work. The empirical material was created through participatory observations of the project managers’ work.The project managers’ practice developed into five activity patterns called planning, navigating, interacting, documenting and, what in Swedish was called, “takta”. The term “takta” was used to denote activities related to adaptation and synchronization to the municipality’s activities; to pace the activities.The analysis shows that the activity pattern of pacing was a superior activity pattern that managed and organized the other four patterns. The concept pacing contributes to the understanding of how activities create rhythms in an organization and how these are adapted to the overall pace. People responsible for pacing must be aware of the rhythms of other activities that affect the pacing. Pacing is a complex concept that can be described in several dimensions: temporal, social, boundary-crossing, emotional, holistic, and in a situated dimension. These dimensions contribute to the understanding of how pacing is done, what it means when pacing and also facilitate an analysis when pacing fails.The conclusion of the thesis is that an awareness of pacing activities in organizing across boundaries increases the opportunities to implement activities in the “right” order, time and place. Thus, the multidimensional concept of pacing may be used as a planning-tool when organizing across boundaries and as an analytical instrument when the organizing becomes unsynchronized with other activities. A practice-oriented perspective enables the exploration of the activity patterns created in organizing for collaboration and increases the understanding of how organizing across boundaries is done.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Nord-Ljungquist, Helena
(author)
-
Vem har och tar ansvar! : – I Väntan På Ambulans (IVPA)-uppdrag i Glesbygdsmiljö
- 2020
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Aim: The overall aim was to explore and describe experiences from the perspective of different actors in While Waiting for Ambulance (WWFA) assignments in a rural environment. The four studies aimed: to describe WWFA and ambulance assignments in rural environments, focusing on frequency, event time and actions of firefighters before an ambulance arrives at the scene, and to evaluate these actions (I); to describe emergency situations involving WWFA assignment in a rural environment from the caller´s perspective (II); to describe compliance with the telephone-assisted cardiopulmonary resuscitation (T-CPR) protocol, the performance of the laypersons in a simulated T-CPR situation, and the communication between laypersons and EMDs during these actions (III); to describe WWFA assignment in a rural environment from the firefighters’ and the ambulance staff’s perspective (IV).Methods: The studies had a descriptive and comparative design. They were analysed with a qualitative and quantitative methods.Results: In event time showed the process time between ambulance staff and firefighters as significantly statistically different, to firefighters' disadvantage. Nevertheless, firefighters arrived first at the scene for 95 % of assignments after 17 minutes in the median, while ambulance staff took nearly twice the time. Access to help in the immediate area is experienced as valuable to the callers, but there is also a sense of being lone and lonely with vulnerability. Instructions from T-CPR protocol were difficult to comply with both from EMDs and laypersons, especially airway control. Regardless of the quality of communication between EMD and lay people, performance of CPR did not improve. Firefighters and ambulance staff experienced a directedness of responsibility towards affected persons; simultaneously, they were each other’s support. WWFA assignment is, itself, in a gray zone between the involved organisations, and strategies are lacking for the assignment.Conclusions: WWFA assignments are an underutilized resource in individual’s local environments, where a coordinated picture of identified organisational gray zones provide better conditions for future action by the organisations involved, with increased opportunities to save lives in people's local environments.
|
|
| 5. |
- Nordström, Erik
(author)
-
Samordnad individuell plan (SIP) : Professionellas samt barn och föräldrars erfarenheter
- 2016
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Introduktion. Många barn och unga idag har så pass komplexa behov att de behöver samtidiga insatser från olika huvudmän. Insatserna blir alltmer specialiserade och fragmenterade, vilket kräver att professioner inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola samverkar. Det finns också ett lagstiftat krav sedan 2010 på samverkan i form av Samordnad individuell plan (SIP). SIP möjliggör för barn och föräldrar att få överblick och få samordnade insatser av hälso- och sjukvården och socialtjänsten genom möte, planering och dokumenterade insatser.Syftet med avhandlingen var att beskriva professionellas, barn och föräldrars erfarenhet av samordnad individuell plan (SIP).Design och metod. Två deskriptiva studier genomfördes i ett län i södra Sverige. Delstudie 1 bestod av tolv fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 71 personer med olika yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan. Delstudie 2 bestod av semi-strukturerade intervjuer med sammantaget tretton barn och föräldrar från olika familjer. Bägge studierna analyserades med kvalitativ metod.Resultat. Resultatet i delstudie 1 visar att verksamheterna gör en primär avvägning mellan samverkan och sitt respektive kärnuppdrag; vårdande, pedagogisk och utredande. Samverkan skedde genom en pendling mellan hindrande och främjande faktorer. Hindrande faktorer består av olika mandat och behov, tvång till närvaro, ifrågasättande och klander, samt tidsramar och prioriteringar. Främjande faktorer är likartad tolkning av gemensamma avtal, ömsesidig respektoch kollegialt lärande, gemensam terminologi och dokumentation, samt intresse för samverkan. Delstudie 2 visar att barn och föräldrars upplevelse av delaktighet i form av SIP ökade över tid och att de över tid upplevde att de fick ett samordnat stöd från olika vårdgivare, som barnen och/eller föräldrarna innan SIP ofta själva fick samordna. Detta mål uppnåddes först efter initialt motstånd och konkurrens mellan olika verksamheter, och det underlättade att skapa relationer och allianser med professionella för att nå detta mål. Resultatet diskuteras utifrån fyra olika stadier av samverkan och förutsättningar för att intentionerna med SIP avseende delaktighet skall uppnås.Konklusion och praktiska implikationer. SIP tycks ha potential att bidra till en förbättrad samverkan om de professionella visar ömsesidig kollegial respekt och har fokus på barn och föräldrars behov. Detta kan lättare uppnås om professionella inte lägger för stor vikt vid skydda den egna verksamhetens agenda istället för en samverkansagenda. Detta bekräftas av delstudie 2 som visar att barn och föräldrar uppfattar att det finns intentioner att göra brukaren delaktig, men att denna intention hindras av oenighet, skilda intentioner och bristande samsyn mellan verksamheter, och barn och föräldrar får utstå förvirring och fragmentering av insatserna under lång tid, vilket kan utsätta barnet för risker. Om SIP skall bli det verktyg för helhetslösning och brukardelaktighet som det är avsett att vara, så behöver de berörda professionerna uppnå en bredare samsyn kring SIP för att uppfylla intentionen med en samverkan med utökad brukardelaktighet.
|
|
