| 1. |
- Ahlbäck Öberg, Shirin, Professor, 1964-, et al.
(author)
-
Avkollegialiseringen av svenska lärosäten : En analys av statliga universitet och högskolor
- 2022
-
In: Statsvetenskaplig Tidskrift. - Lund : Fahlbeckska stiftelsen. - 0039-0747. ; 124:1, s. 157-209
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The Decollegialization of Higher Education Institutions – an Examination of Public Sector Higher Education Institutions in SwedenThis article surveys current management ideals of higher education institutions (HEIs), and our analytical focus is on the balance between line management and fac-ulty self-governance. We present an empirical study of evolving governance struc-tures including all 31 public sector HEIs in Sweden. The point of departure is the Autonomy Reform of 2011, which resulted in a deregulation of the Higher Education Act and a loss of constitutional support for collegial bodies. To assess the conse-quences of the reform, we have examined collegial bodies and academic leadership posts before and after the reform. Our findings show escalating line management in the appointment of academic leaders, a diluted role for collegial expertise, and a loss of decision-making authority for collegial bodies. Hence, the decollegialization of HEIs in Sweden. Our study contributes to the existing literature with an unusually comprehensive analysis of the consequences of new managerial ideals at the local institutional level.
|
|
| 2. |
- Ahlbäck Öberg, Shirin, Professor, 1964-, et al.
(author)
-
Svenska lärosäten : organisering, finansiering, positionering
- 2022
-
In: Statsvetenskaplig Tidskrift. - Lund : Fahlbeckska stiftelsen. - 0039-0747. ; 124:1, s. 5-18
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Våren 2021 tog riksdagen ställning till den elfte forskningspolitiska propositionen i ordningen, Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60). Bara genom att studera forskningspropositionernas rubriker kan man enkelt avläsa vilka primära mål sittande regering har med sin forskningspolitik. Förra gången det begav sig stod samverkan högst på agendan. På propositionens 167 sidor nämndes ”samverkan” hela 224 gånger, medan en konkurrent som ”frihet” i stort lyste med sin frånvaro och enbart nämndes sex gånger (prop. 2016/17:50). I den nu aktuella forskningspropositionen har emellertid ”frihet” getts en mer framträdande roll än någonsin tidigare – vilket även framgår av rubriken – och omnämns hela 141 gånger (”samverkan” är dock mer än dubbelt så vanligt) (prop. 2020/21:60). Skälet till att frihetsfrågan fått en så framträdande roll denna gång är förstås de förslag om att föra in akademisk frihet i högskolelagen som Styr- och resursutredningen presenterat i sitt betänkande (”Struten”, se SOU 2019:6). Men hur ska vi förstå denna politiska strävan efter att stärka den akademiska friheten? I detta specialnummer tar vi ett bredare grepp om hur högskolepolitiken utvecklats över tid, och frågar oss vad som utmärker denna frihet. Vem är det som ska ges frihet? Hur ser balansen mellan formell och reell frihet ut? Vad utmärker dem som skänks frihet – oftast lärosätena – och hur skiljer de sig åt?
|
|
| 3. |
- Ahlbäck Öberg, Shirin, Professor, 1964-, et al.
(author)
-
The Decollegialization of Higher Education Institutions in Sweden
- 2023
-
In: Nordic Journal of Studies in Educational Policy. - : Routledge. - 2002-0317. ; 9:2, s. 126-143
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article surveys current management ideals of higher education institutions, and our analytical focus is on the balance between line management and faculty self-governance. It presents an empirical study of evolving governance structures including all 31 public sector higher education institutions in Sweden. The point of departure is the Autonomy Reform of 2011, which resulted in a deregulation of the Higher Education Act, and a loss of constitutional support for collegial bodies. To assess the consequences of the reform, we have examined collegial bodies and academic leadership posts before the reform (2010) and after (2020). Our findings show escalating line management in the appointment of academic leaders, a diluted role for collegial expertise, and a loss of decision-making authority for collegial bodies. What we observe is the decollegialization of higher education institutions. Our study contributes to the existing literature with an unusually comprehensive and fine-grained analysis of the consequences of new managerial ideals at the local institutional level.
|
|
| 4. |
- Ahlbäck Öberg, Shirin, Professor, 1964-, et al.
(author)
-
Ökad kontroll och ökad byråkratisering : En kartläggning av statens styrning av universitet och högskolor
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport kartlägger vi den ökade kontrollen och ökade byråkratiseringen av framförallt de statliga lärosätena i Sverige under åren 1993–2023. Vi har analyserat utvecklingen av högskoleförfattningarna, regleringsbreven riktade mot universitet och högskolor (gemensamma och individuella) och relevanta sektorsmyndigheters, samt de generella författningar som träffar lärosätena antingen i egenskap av statliga myndigheter eller genom en mer generell räckvidd även bortom myndigheterna.Vår undersökning visar att det framförallt är generell lagstiftning kopplad till olika politiska målsättningar – tillsammans med staplandet av politiska mål i högskoleförfattningarna – som sammantaget resulterar i en orimlig administrativ börda för lärosätena. Den målträngsel som vi åskådliggör vittnar om en oförmåga hos lagstiftaren att prioritera. Även om en del av den generella lagstiftningen i någon mån varit aktuell redan vid undersökningsperiodens början så har den politiska ambitionsnivån på de flesta områden höjts avsevärt under senare år. Ytterst sällan åtföljs de stegrade ambitionerna av tillförda resurser, utan de nya eller ”förtydligade” uppgifterna ska istället i nästan samtliga fall utföras inom befintliga ekonomiska ramar. Vi menar att det är anmärkningsvärt att fler och fler byråkratidrivande regelverk införs utan att man vid något tillfälle diskuterar hur detta kommer att påverka lärosätenas möjligheter att bedriva kärnverksamheten.
|
|
| 5. |
- Boberg, Johan, 1984-
(author)
-
Lärosätenas interna organisation : Kollegialitet, demokrati och linjestyrning
- 2022
-
In: Statsvetenskaplig Tidskrift. - 0039-0747. ; 124:1, s. 19-67
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article sketches the historical development of collegial decision-making bodies at Swedish Higher Education Institutions (HEIs) within the broader political context, showing that the development of current decision-making structures at Swedish HEIs was part of a more general trend towards democratization within government agencies. Further, it traces various kinds of impact that the deregulation of the decision-making process has had on different parts of the university system, and argues that the reforms of the last decades have resulted in a growing differentiation in governance structures and forms in the supposedly unitary system of Swedish higher education. In this historical trajectory, the notion of collegiality is transformed from collective expert governance into procedures for consultation with employees by management.
|
|
| 6. |
- Boberg, Johan, 1984-
(author)
-
Scientifically Minded : Science, the Subject and Kant’s Critical Philosophy
- 2020
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Modern philosophy is often seen as characterized by a shift of focus from the things themselves to our knowledge of them, i.e., by a turn to the subject and subjectivity. The philosophy of Immanuel Kant is seen as the site of the emergence of the idea of a subject that constitutes the object of knowledge, and thus plays a central role in this narrative. This study examines Kant’s theory of knowledge at the intersection between the history of science and the history of the modern subject, on the one hand, and in the tension between modern experimental and mathematical science and more traditional Aristotelian conceptions of epistemic perfection, on the other.The dissertation consists of four chapters. In the first chapter, I examine Kant’s concept of experience, and its relation both to Early Modern experimentalism and to the Wolffian tradition. In the second chapter, I argue that Kant adheres to a broadly Aristotelian conception of epistemic perfection – the ideal of understanding – but transforms this ideal into the self-understanding of reason, where reason can only have insight into the products of its own activity. In the third chapter, I use Kant’s conception of space and time to exemplify such products of reason, and argue that, for Kant, space and time are constructively generated representations that function as principles for ordering empirical knowledge. In the fourth and final chapter, I examine Kant’s conception of the subject, and situate it in relation to both the long history of the modern subject and German Enlightenment philosophy. Whereas the modern philosophical conception of the subject is usually taken to combine an ‘I’ functioning as the subject to which mental acts are attributed and an ‘I’ that has the ability to immediately perceive itself as the subject of these acts, I argue that Kant reconceives this relation between the ‘I’ and its acts as a purely intellectual self-relation. The unity of the ‘I’ is not a perceived unity, but a unity brought about by the intellect.
|
|
| 7. |
- Boberg, Johan, 1984-
(author)
-
Två röster om situationen på dagens svenska universitet : Kollegialiteten har trängts tillbaka [Recension av: Shirin Ahlbäck Öberg, Li Bennich-Björkman, Jörgen Hermansson, Anna Jarstad, Christer Karlsson & Sten Widmalm (red.), Det hotade universitetet]
- 2016
-
In: Respons : recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap. - 2001-2292. ; :4, s. 32-33
-
Review (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
