| 1. |
- Bengtson, Curt, et al.
(author)
-
Deposition and Uptake of Nitrogen Oxides in Scots Pine needles (Pinus Sylvestris L.)
- 1982
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The deposition and uptake of nitrogen oxides in Scots pine needles were studied in exposure systems in the field and at the laboratory. For NO2 the deposition and uptake is a first order process determined by the stomatal conductance. The deposition velocities per needle area unit were during summer conditions determined to 0.65-1.67 mm x s-1 for daytime and 0.28 -0.78 m x s-1 for night time condition. Long term exposure of current needles to a concentration of 200 ug /m3 led to a decrease in transpration (stomatal conductance) after about 10 days exposure. One year old needles did not show any physiological effects at these concentrations. Short term studies of the deposition of NO showed that this was substantially lower than that for NO2
|
|
| 2. |
- Boström, Curt-Åke, et al.
(author)
-
Luftkvalitetsmätningar i 15 tätorter vintern 1998/99
- 1999
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Vägverket Region Sydöst har IVL i samarbete med 15 kommuner inom regionen utfört mätningar av trafikrelaterade luftföroreningar i 15 tätorter under vinterhalvåret 1998/99. Mätningarna har skett med diffussionsprovtagare veckovis. Totalt mättes i sex veckor fördelade över vintersäsongen. De ämnen som ingick i studien var kväveoxider, flyktiga organiska föreningar (VOC inkl bensen) och ozon. I varje tätort har mätningar skett i två olika miljöer, dels i en trafikbelastad dels i en urban bakgrundsmiljö. Mätningarna har visat att med diffusionsprovtagare och en samordnad strategi kan man få ett jämförelsematerial användbart för bedömning av luftföroreningssituationen i många tätorter och trafikmiljöer. Mätningarna har även visat på vilken skillnad som kan förväntas i halt mellan förmodade hårt belastade miljöer och den urbana bakgrunden. Även i mindre tätorter kan halterna av trafikrelaterade luftföroreningar bli relativt höga i förhållande till gräns-/rikt-värden och miljökvalitetsnormer. En djupare analys (som ej ingått i projektet) av erhållna resultat skulle sannolikt ge möjlighet till ytterligare bedömningar om nuvarande och framtida luftföroreningssituation i de tätorter som deltagit i projektet.
|
|
| 3. |
- Boström, Curt-Åke, et al.
(author)
-
Regionala spridningsbilder av kväveoxider, ozon och kolväten
- 1996
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Miljövårdsenheten vid Länsstyrelsen i Stockholms län har i samarbete med IVL genomfört ett projekt där diffusionsprovtagare, s k passiva mottagare, använts för att mäta och beskriva haltförhållanden i luft över hela länet och i olika miljöer. Naturvårdsverket har finansierat projektet med medel för specialprojekt, och därtill har Vägverket, Region Stockholm bidragit med medel. Syftet med projektet har främst varit att testa om diffusionsprovtagare är lämpliga hjälpmedel för att kartera halter av luftföroreningar över stora ytor som har en komplex blandning av emissionskällor. Samtidigt har en test av provtagarnas mätsäkerhet och mätnogrannhet skett. Om mätningarna lyckades skulle detta ge ett dataunderlag som möjliggjorde jämförelser mellan mätpunkter i hela länet...
|
|
| 4. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(author)
-
Soffan och miljön. En översiktlig studie av hur en soffa kan påverka miljön,från tillverkningen av de olika materialen i den, tills den blivit avfall. Ett exempel på en livstidsanalys.
- 1990
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det är alltmer uppenbart att påverkan på miljön inte enbart beror på utsläppen från enskilda industrier. Miljön påverkas i hela kedjan från utvinning av råvaror, produktion och konsumtion av en vara, fram tills varan blir avfall. Även transporter, energiförbrukning och effekter på arbetsmiljön är viktiga faktorer i bedömningen av den totala påverkan på miljön. I framtiden kommer bedömningen att innefatta allt fler av dessa steg. Det är enbart mot bakgrund av sådana totalbedömningar, som det går att jämföra mijöeffekter, t ex av olika varor eller olika produktionsmetoder. En beskrivning av miljöpåverkan från olika delar av varans livstid, gör det också möjligt att prioritera åtgärderna, så att de sätts in där de gör störst nytta. Som ett enkelt exempel på vad som kan innefattas i en livstidsanalys, har IVL på uppdrag av Miljödepartementet, gjort en översiktlig livstidsanalys av en soffa som exempel på hur en vardagsvara kan påverka miljön, från vaggan till graven.
|
|
| 5. |
- Boström, Curt-Åke, et al.
(author)
-
Det svenska energisystemets utsläpp till luft 1970-1990. Vad hade utsläppen till luft blivit vid en kärnkraftsavveckling? En analys av verkligt utfall och avvecklingsalternativ
- 1994
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Om den svenska kärnkraften hade avvecklats under 1980-talet enligt något av de två avvecklingsalternativ som 1978 års Energikommission presenterade, så skulle energisektorns utsläpp av svaveldioxid till luft ha varit tre till fyra gånger större än de är idag. Energikommissionens konsekvensutredning presenterade i början av 1980-talet två alternativ för en kärnkraftsutveckling. Det första kärnkraftsblock som då var under byggnad skulle inte tas i drift och de övriga sex skulle tas ur drift till 1990. Elanvändningen beräknades i detta alternativ till 105 TWh för år 1990, vilket skulle medfört att nio kolkondensanläggningar hade byggts. I verkligheten blev elanvändningen cirka 119 TWh år 1990. Det andra alternativet innebar att avvecklingen skulle påbörjas 1985 och elanvändningen beräknades till 95 TWh. Om avvecklingsplanerna hade genomförts, skulle energisektorns utsläpp av svaveldioxid ha varit tre till fyra gånger större än vad de är idag. I denna siffra har hänsyn tagits till att dagens miljöteknik ofta medger och i praktiken uppvisar lägre utsläppsvärden än vad som anges i tillståndsvillkor från början och mitten av 1980-talet.För kväveoxider och koldioxid skulle utsläppen ha varit två till tre gånger större. Den fortsatta driften av kärnkraften under perioden 1980-1990 har inneburit att utsläppen av svaveldioxid under dessa tio år har varit drygt 500 000 ton lägre än de skulle ha varit vid en avveckling av kärnkraften. Detta motsvarar just nu fyra års samlade utsläpp från Sverige. För kväveoxider är skillnaden under de tio åren cirka 200 000 ton och för koldioxid cirka 150 miljoner ton. Energiproduktionen (el-, gas- och värmeverk samt uppvärmning av bostäder och lokaler) svarade 1990 för utsläpp av 25 000-30 000 ton svaveldioxid. Enligt kraftindustrins beräkningar var elproduktionens andel cirka 10 % härav. Osäkerheten är betydande om Sveriges totala utsläpp av svaveldioxid år 1980. Trots detta har det med tämligen god noggrannhet gått att beräkna energisektorns utsläpp under åren 1980-1990 och att jämföra utsläppen med de som skulle ha uppkommit vid en avveckling av kärnkraften.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Boström, Curt-Åke, et al.
(author)
-
Förstudie. Minskning av kväveoxidutsläpp från massa- och pappersindustrin.
- 1987
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kväveoxidutsläppen har på senare år uppmärksammats som ett allvarligt luftvårdsproblem. NOx-emissionerna från massa- och pappersindustrin utgör ca 5% av den totala NOx-emissionen i Sverige. I föreliggande rapport redovisas tekniker för att minska NOx-utsläppen samt diskutera vilka möjligheter det finns att utnyttja dessa inom massaindustrin. Övergången från olja till internt genererade bränslen medför att den källa som har den största potentialen för NOx-reduktion har minskat. Sodapannorna har redan så låg specifik emission att åtgärder för att minska NOx-utsläppen från dessa sannolikt blir mycket kostsamma och ger liten total effekt. Frågan om införande av NOx-begränsande åtgärder på massaindustrins förbränningsanläggningar bör dock utredas ytterligare.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Boström, Curt-Åke, et al.
(author)
-
Luftkvalitetsmätningar i ett antal tätorter i sydöstra Sverige tre vintersäsonger -98/99, 99/00 & 00/01
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I föreliggande rapport redovisas mätningar av luftkvaliteten avseende trafikrelaterade luftföroreningar, kväveoxider (NOX som NO+NO2), ozon (O3) samt lättflyktiga kolväten (VOC) i ett antal tätorter i regionen (Blekinge, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län). I varje ort har mätningar skett i två punkter (98/99), i ett hårt trafikbelastat gaturum resp. i urban bakgrund. Mätningarna vintersäsongen 00/01 utökades med ytterligare en trafikbelastad mätpunkt Mätningarna har visat att med diffusionsprovtagare och en samordnad strategi kan man få ett jämförelsematerial användbart för bedömning av luftföroreningssituationen i många tätorter och trafikmiljöer. Mätningarna har även visat på vilken skillnad som kan förväntas i halt mellan förmodade hårt belastade miljöer och den urbana bakgrunden. Även i mindre tätorter kan halterna av trafikrelaterade luftföroreningar bli relativt höga i förhållande till gräns-/riktvärden och miljökvalitetsnor
|
|
| 12. |
- Boström, Curt-Åke, et al.
(author)
-
Luftkvalitetsmätningar i ett antal tätorter i sydöstra Sverige vintern 1999/00
- 2000
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Vägverket Region Sydöst har IVL i samarbete med ett antal kommuner inom regionen utfört mätningar av trafikrelaterade luftföroreningar i 10 tätorter under vinterhalvåret 1999/00. Mätningarna har skett veckovis med diffusionsprovtagare. Totalt mättes i åtta veckor fördelade över vintersäsongen. De ämnen som ingick i studien var kväveoxider, flyktiga organiska föreningar (VOC inkl bensen) och ozon. I varje tätort har mätningar skett i två olika miljöer, trafikbelastad respektive urban bakgrundsmiljö. Mätningarna har visat att man med diffusionsprovtagare och en samordnad strategi kan erhålla ett jämförelsematerial användbart för bedömning av luftföroreningssituationen i många tätorter och trafikmiljöer. Mätningarna har även visat på vilken skillnad som kan förväntas i föroreningshalt mellan förmodat hårt belastade miljöer och den urbana bakgrunden. Även i mindre tätorter kan halterna av trafikrelaterade luftföroreningar bli relativt höga i förhållande till gräns-/riktvärden och miljökvalitetsnormer.
|
|
| 13. |
- Boström, Curt-Åke, et al.
(author)
-
Miljöbelastningsindex för emissioner av stoft till luft. Framtagning av miljöbelastningsindex för stoft och användning av dessa vid värdering av ökad stoftrening vid stålverk.
- 1994
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vid ökad reningsgrad för stoft efter stålugnar minskar miljöbelastningen till följd av minskande stoftutsläpp, men ökar på grund av ökande energianvändning. I föreliggande arbete har en rening till 98% jämförts med en rening till 99%. Det har därvid antagits att stoftemissionen halverats vid 99% och energiförbrukningen ökat med 50 kwh/ton producerat stål jämfört med vad som är fallet vid 98% rening. Vid värderingen av utsläppens miljöpåverkan har EPS-systemet använts. Värderingen innebär i huvudsak att man uppskattar stoftutsläppets (inkl. metaller och PAH) och förbrukade naturresursers påverkan på fem skyddsobjekt (hälsa, biologisk mångfald, ekosystemens produktion, naturresurser och estetiska värden) och jämför detta med motsvarande påverkan från energiproduktionen. Resultatet visar att man med de förutsättningar, som använts redan har passerat optimum för reningsgraden från miljösynpunkt. Osäkerheter beträffande växthuseffektens omfattning, verklig energiåtgång och en del metallers påverkan på skogstillväxten gör att signifikansnivån i resultaten sänks.
|
|
| 14. |
- Boström, Curt-Åke, et al.
(author)
-
PRENOX-försök på sodapanna 70 vid Norrsundets bruk. En emissionsstudie av NOx vid tillsats av natriumnitrat
- 1988
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den nyligen utvecklade metoden (PRENOX) att förbehandla massa med kvävedioxid före blekning innebär bland annat att mängden kväve i procesströmmar blir högre. En av dessa är den lut som brännes i sodapannan. Försök har gjorts med att simulera vad som händer med kväveoxidemissionen från sodapannan när en fullskalig PRENOX-anläggning är i drift. Natriumnitrat har tillförts den lut som bränns i sodapannan motsvarande den mängd som skulle kunna överföras från PRENOX-processen. Resultaten visar på en kraftigt förhöjd kväveoxidemission vid tillsats av natriumnitrat. Emissionen av NOx vid normaldrift var ca 57 mg/MJ tillförd energi mot 94-109 mg/MJ vid varierande tillsats av natriumnitrat. Dikväveoxidemissionen (N2O) ökar också men halterna är mycket låga 5 ppm vid normaldrift respektive 13 ppm vid tillsats. Mindre än 10% av tillsatt kväve i form av nitrat emitteras som kväveoxider.
|
|
| 15. |
- Boström, Curt-Åke, et al.
(author)
-
Småskalig biobränsleeldning i tätbebyggda områden. Verktyg för tillståndsgivning på kommunal nivå
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- För att klara miljömålet 'Begränsad klimatpåverkan' kommer en övergång att krävas från uppvärmning med fossila bränslen till biobränslen. En övergång till biobränslen kan även förväntas i områden där uppvärmning idag sker med el, direktverkande eller i vattenburna system. I tätbebyggda småhusområden kan en ökad biobränsleeldning ge ett betydande bidrag till överskridande av miljökvalitetsnormer. För att uppfylla miljökvalitetsnormer, och på sikt även miljömålet 'Frisk Luft', krävs dock att en ökad biobränsleintroduktion görs med sådan teknik att inte luftkvaliteten försämras. I detta arbete har kommunerna en viktig roll. Föreliggande projekt har innefattat att ta fram en arbetsgång och visa på viktigt underlag för att bistå kommunerna i deras arbete med att bedöma i vilka områden en ökad förbränning av biobränsle kan vara acceptabel. Underlaget omfattar såväl energibehovsutredningar, energiplaner och data över utsläpp till luft från olika källor i kommunen, som lagar, föreskrifter och policies. För att koppla utsläppen till halter i luft behövs även spridningsmodellering. Den föreslagna arbetsgången har testats i ett verkligt bostadsområde. De beräkningarna som gjorts av luftföroreningshalter visar att det kan uppstå problem i form av höga halter vid en kraftig utökning av biobränsleeldning, såvida inte förbränningen sker på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Ett förslag till hur man på kommunal nivå kan hantera förfrågningar och anmälningar om ökad biobränsleeldning har utarbetats och presenteras i rapporten. Det viktigt att kommunerna har tillgång till dessa verktyg för att kunna göra nödvändiga bedömningar samtidigt som de får möjlighet att, vid risk för höga föroreningshalter, kunna påverka installationen av lokala eldstäder i kommunen
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Walterson, Eva, et al.
(author)
-
Gaskromatografisk metod för bestämning av xantater och xantatderivat.
- 1984
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- De samlarreagenser som används mest idag vid flotation av sulfidmalmer är xantater. Dagens kunskaper vad gäller deras omsättning i miljö är inte omfattande, beroende i stor utsträckning på att det har saknats analysmetoder för bestämning av låga xantathalter. Den nya metoden bygger på indirekt bestämning av xantater via xantatsönderfall koldisulfid och alkohol vid tillräckligt lågt pH. Koldisulfidhalten (CS2) bestäms på gaskromatograf med svavelspecifik flamfotometrisk detektor (FPD). Metoden baseras på analys i gasfas. Vid vidare utveckling av metoden har konstaterats att man genom hydrolys får, vid sidan av CS2, även i vissa fall helt dominerande halter av korbonylsulfid (COS) i avloppsvatten. Metodens detektionsgräns är för CS2 ca 25 nmol/l och för COS ca 11 nmol/l. Noggrannheten för hela analysförfarandet uppskattas till +/- 10 % av analyserat värde.
|
|
