| 1. |
- Brismark, Anna, 1970
(author)
-
Bruksandan och utbildningsmotståndet
- 2006
-
In: Bergslagsidentitet i förändring: En forskningsresa i tid och rum.. - : Penta plus, Örebro Universitet. - 9176684768
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 2. |
- Brismark, Anna, 1970, et al.
(author)
-
En judisk elit i det tidiga 1800-talets Göteborg
- 2011
-
In: Svenska historikermötet Göteborg 5–7 maj 2011 Sessionen ”Kulturmöten och svensk-judisk historia: Ny forskning om judisk 1800-talskultur”..
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- I internationell forskning finns flera exempel som mer specifikt lyfter fram judarnas roll inom handel och hur detta innebar att de fick allt mer omfattande rättigheter. Historikern Benjamin Ravids pekade tidigt på de ekonomiska motiven bakom judarnas legala status. Ravid beskriver de privilegier och den unika position som handelsmän ur den judiska gruppen i Venedig erhöll under 1500-talet. Som enda grupp var de behöriga att bedriva handeln mellan Venedig och Levanten. Enligt Ravid var det ekonomiska krafter och religiösa-ekonomiska övervägande som medförde en ökad tolerans och tillträde för den judiska gruppen. I övrigt var de dock inte jämställda med Venedigs övriga befolkning. Det förekom också en rad protester från stadens egna köpmän som menade att judarna la beslag på den internationella handeln. Dessa invändningar innebar inte några förändringar av judarnas villkor. Herbert Bloom har betonat ekonomiska och merkantilistiska motiv som orsak till att judar fick ett positivt mottagande i olika städer under 1600- och 1700-talen. Enligt Bloom ansågs deras erfarenhet och vida internationella nätverk kunna bidra med nya influenser och välfärd i Amsterdam. Även här reglerades länge judarnas rättigheter och i likhet med Venedig förekom protester från stadens andra köpmän. Ravids och Blooms slutsatser kan knytas till den under senare år framväxande forskningen kring ”Port Jews”. I stort intresserar sig denna forskningsinriktning för den judiska gruppens väg till modernitet och emancipation. En av de centrala utgångspunkterna är att hamnstäder var relativt gynnsamma platser för judar. Icke-judiska ekonomiska intressen överträffade djupgående antisemitiska fördomar. Pragmatiska övervägande hos myndigheter skapade tolerans och förbättringar i judarnas legala status. Denna forskning utgår från tanken att handel och hamnstäder utgör centrum för utbyte av varor, människor, idéer och information. Det kosmopolitiska perspektivet är självklart för internationella handelsmän. Detta gör det ofta möjligt för diasporor att fungera som en bro mellan det specifika och det generella. Hamnjudarna var både klassiskt gränsöverskridande och förmedlare mellan olika kulturer. Vissa judiska nätverk sammanförde judar av olika etniska ursprung, andra opererade mellan olika religiösa och etniska grupper. Ekonomiska intressen hade också betydelse för den judiska gruppens möjlighet att etablera sig i Göteborg och till deras interaktion med andra grupper. I tidigare forskning har historikern Bertil Andersson, som ingående studerat Göteborgs handlande borgerskap, konstaterar att judarnas knappast framstod som allvarliga konkurrenter till stadens övriga köpmän, och att den judefientliga debatt som fanns på riksplanet sällan återspeglades i Handelssocieteten, som var de göteborgska handelsmännens organisation. Det finns dock anledning att undersöka detta vidare och i vår studie kommer vi att behandla förekomsten av samarbete respektive konkurrens mellan judiska och icke-judiska köpmän i Göteborg. Hur agerade övriga köpmän i olika mer eller mindre offentliga sammanhang och institutioner gentemot den judiska gruppen? I vilken utsträckning förekom samarbete mellan och inom olika firmor? I vilken utsträckning hade de olika grupperna förbindelser i form av handel, krediter och kommissionärskap? Kan man karaktärisera Göteborg som en öppen och tolerant handelsstad i förhållande till de immigrerade judarna under tidigt 1800-tal? Resultaten kommer att diskuteras i förhållande till den ovan refererade Port Jews forskningen.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Brismark, Anna, 1970, et al.
(author)
-
Jewish Merchants and the Consumer Market in early 19th Century Sweden
- 2012
-
In: ESSHC 2012 Glasgow, Scotland, UK 11 -14 April 2012 – Material and Consumer Culture /MAT06: The Early Modern Consumer (R)evolution(s) in Comparative Perspective.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- The 1830s has been singled out as the decade when the Swedish market of consumer goods really started to expand. Changing consumer patterns were a crucial condition for the continued industrial development in the 19th century and a key element in the growth of a modern society. In relation to this, previous research has emphasized the importance of the importing firms in Gothenburg – Sweden’s second town and main port city – since imported goods were sold on to traders focused on the domestic market. At the same time, the production of consumer goods like calicoes, sugar and tobacco increased in Gothenburg. Furthermore, Sweden’s commercial structure developed and the availability of goods rose markedly. In this process, we have in our earlier research emphasized the cooperation between different types of commercial actors such as peddlers, village shops, urban wholesalers and retail traders. When Jews were allowed to settle down in Sweden in the late 18th century, a great deal of them soon established themselves as wholesalers and retailers in textiles. The impact of the Jewish group on the growth of the consumer goods market is consistent with international research, as well as the connection between Jewish commercial actors and the business and industry of textiles. In our paper we would like to discuss the role of the Jewish entrepreneurs in the early 19th century Sweden, and their contribution to the renewal of the consumption market. This is a part of our research project, “A Jewish web of textiles and trade”. The main purpose of the project is to increase our knowledge of how modern and attractive textiles and other consumer goods reached a growing range of Swedish customers. In this context, the integration of the Swedish domestic market with the European and global market is an essential aspect. The numerically small group of Jews in Gothenburg gives an opportunity to study different types of relations, which in turn can be linked to previous research on business and kinship networks in the early modern period. We also want to call attention to aspects of ethnicity, gender and class in the study of the Jewish minority and it’s role on the consumption market.
|
|
| 8. |
- Brismark, Anna, 1970, et al.
(author)
-
Judiska entreprenörer i det tidiga 1800-talets Göteborg
- 2011
-
In: Det nordiske historikermøtet, Tromsö 11–14 augusti 2011 Sessionen: Etnisitet, kjønn og entreprenørskap i nordiske byer, ca. 1850-2000.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Internationell forskning har visat att judar i mycket högre utsträckning än icke-judar var involverade i de branscher som var framträdande i den ekonomiska moderniseringsprocessen och i framväxten av ett marknadssamhälle. I samband med detta har deras entreprenörsinriktade verksamhet och betydelse för förnyelse av tillverkning och handel särskilt betonats. Detta gäller framför allt textilindustrin där judar både agerade som handelsaktörer och producenter. Deras framgång har bland annat ansetts bero på deras tillgång till gränsöverskridande relationer. Den judiska tron och gemensamma erfarenheter kunde utgöra en viktig grund för handelsförbindelser. Vidare har man lyft fram hur den diskriminerande lagstiftningen utestängde judarna från många verksamheter. Detta innebar att de skapade sig en smal nisch inom såväl internationell som nationell handel. Samtidigt som detta, åtminstone delvis, kan förklara deras framträdande roll inom produktionen av och handeln med textiler och kolonialvaror bör detta ha påverkat gruppens möjligheter att integreras med städernas övriga borgarklass. År 1815 fanns cirka 800 judar i Sverige. Av dessa bodde 481 i Stockholm, 215 i Göteborg, 54 i Norrköping och 35 i Karlskrona. Enligt judereglementet, som gällde mellan 1782 och 1838, fick judar endast vara bosatta i dessa svenska städer. De hade begränsad handelsfrihet och fick heller inte syssla med hantverk som innefattades av skråstadgan. Trots att de var så få kom den grupp som bosatte sig i Göteborg kring sekelskiftet 1800 att spela en viktig roll för stadens tidiga industrialisering och de sysslade även med handel. Särskilt många fanns inom textil- och manufakturhandeln. Trots detta har deras betydelse för svenskt näringsliv och samhällsutveckling inte uppmärksammats i någon större omfattning. Vid den aktuella sessionen kommer vi att presentera en begränsad del av vårt 3-åriga forskningsprojekt ”En judisk väv av textilier och handelskontakter”. Projektets mål är att öka kunskapen om hur moderna och eftertraktade konsumtionsvaror förmedlades till en bred allmänhet inom Sverige och mer specifikt vilken roll de judiska köpmännen och producenterna i Göteborg spelade i detta sammanhang. Den delstudie som presenteras här fokuserar på den verksamhet den judiska gruppen bedrev och deras relation till övriga köpmän och producenter i Göteborg. Studien berör både lagstiftning och mer informella politiska och sociala relationer, men framför allt näringsidkarnas verksamheter och kommersiella nätverk.
|
|
| 9. |
- Brismark, Anna, 1970-
(author)
-
Mellan producent och konsument : Köpmän, kommissionärer och krediter i det tidiga 1800-talets Hälsingland
- 2008
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The purpose of this thesis is to contribute to an increased understanding of the underlying conditions for the development of a domestic market for consumer goods by studying how the distribution of goods between the town and the countryside in the county of Hälsingland, Sweden, was organized during the first half of the 19th century. The thesis has analyzed the different kinds of persons involved in the distribution of goods, their functions and mutual relations. In order to examine how the trade was organized on the individual level, a case study of one Hudiksvall merchant’s trading business has been done. This has made possible an analysis of how the two-way trade carried on by the majority of the merchants in the region was organized. In broad outline, this trade involved the merchants purchasing linen goods in the countryside for further selling in Stockholm and other markets on the one hand, and on the other purchasing different kinds of consumer goods in these markets to sell in the countryside of Hälsingland.The conclusion drawn from this study is that the conditions for distributing goods really were in a phase of change, where the possibilities of carrying out trade gradually increased, which meant that different kinds of trade and different kinds of traders operated side by side.Furthermore, the trade was in many aspects less hierarchic and more horizontally organized than has been suggested by previous research. The individual merchant’s business depended on other traders, where the individuals involved in different ways played a very concrete role in the success of each merchant’s business. This means that the relationship between different traders was characterized by both competition and co-operation. Sometimes merchants engaged other merchants as middlemen on remote markets; on other occasions they took the middleman’s role in relation to other merchants.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Brismark, Anna, 1970, et al.
(author)
-
Sidensjalar och socker: Judiska näringsidkares betydelse för konsumtionsrevolutionen i Sverige
- 2013
-
In: Från sidensjalar till flyktingmottagning: Judarna i Sverige – en minoritets historia (red.) Lars M Andersson & Carl Henrik Carlsson. - Uppsala : Historiska institutionen, Uppsala universitet. - 0284-8783. - 9789197963251
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- During the eighteenth century, Sweden and other western European countries were characterized by a growing domestic market. Demand for goods such as coffee, sugar, tea and cotton fabric increased among a significant portion of the population. This demand, termed the ”consumer revolution,” is now seen as an important condition for the continued industrial development in the nineteenth century and a key element in the development of modern society. In addition to increased demand and greater supply, a functional distribution of goods was essential for maintaining this growth in consumption. Parallel to change in consumption patterns, Sweden’s commercial structure began to develop, leading to a marked rise in the availability of goods. Diverse commercial forms such as peddling and village shops as well as urban wholesale and retail traders played a prominent role in this growth. Among these commercial actors, Jewish merchants were a particularly interesting and important group. This article deals specifically with the production and distribution roles of Jewish merchants in early to mid-nineteenth century Gothenburg. Within this article, case studies of Moses Frenkel, the spouses Pineus, and L.E. Magnus & Co. have revealed that products were distributed in a wide geographical area mainly in western Sweden both through retailers in Gothenburg and by peddlers. This study also shows several examples of how this Jewish group cooperated through business and personal contacts. For example, they were members of the same companies and financially supported each other. In addition, they were often related to one another by marriage. The article stresses the importance of the Jewish merchants’ international network of contacts, which often consisted of fellow Jewish merchants. Many questions are yet to be answered, and these case studies would benefit through more systematic analysis of the commercial activity of Jewish merchants in Gothenburg. The small number of Jews within this group creates an opportunity to study the distinct roles of different types of contacts. In addition, this study could also be linked to previous research on trade networks in the early modern period. Further study of trade and commercial relations with foreign merchants and producers would make it possible to discuss the integration of Sweden into a European and even global market of consumer goods.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Lundqvist, Pia, 1964, et al.
(author)
-
En del av den borgerliga gemenskapen? – Judiska entreprenörer och deras nätverk i det tidiga 1800-talets Göteborg
- 2012
-
In: Heimen : tidsskrift utg. av Landslaget for bygde- og byhistorie. - 0017-9841. ; bind 49:nr 2, 2012, s. 109-126
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Part of the bourgeoise community? Jewish entrepreneurs and their networks in early 19th century Gothenburg. The argument in favour of permitting Jewish immigration to Sweden in 1782 was that Jews were considered beneficial to economic development. During the 1800s, Jewish entrepreneurs in Gothenburg came to play a prominent economic role. In this article, we discuss the extent to which the Jewish minority became an integrated part of the bourgeoisie, based on empirical studies of its participation in associations and commercial networks. How did the availability of “useful” contacts differ depending on economic position and gender? Even though there was some resistance to Jews, we could conclude that at least some of the Jews relatively quickly became part of the bourgeois community. In the voluntary sector, Jews became involved in organizations connected to trade, education and charity. However, it was not just ethnicity that was an obstacle to inclusion, but also economic position and gender. An elite within the Jewish group had more influence and wider networks than others. This elite consisted mainly of wealthy men, with both an economic and a social capital and with a solid reputation in the Jewish community. They were often relatives or companions. The barriers that ethnicity created for the Jews, were to some extent overcome by access to financial capital.
|
|
| 17. |
- Lundqvist, Pia, 1964, et al.
(author)
-
Rural Retailing of Textiles in Early Nineteenth-Century Sweden
- 2014
-
In: Selling Textiles in the Long Eighteenth Century. Comparative Perspectives from Western Europe. Edited by Jon Stobart & Bruno Blondé. - Basingstoke, Hampshire : Palgrave Macmillan. - 9781137295200 ; , s. 99-117
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
