| 1. |
|
|
| 2. |
- Berggren, Lars, et al.
(författare)
-
Quiding och Palm : två radikala samhällskritiker i Malmö under 1880-talet
- 2019
-
Ingår i: En historiker korsar sitt spår : En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia - En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia. - 1652-2761. - 9789178770335 - 9789178770458 ; 22, s. 141-152
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Brink Pinto, Andrés, et al.
(författare)
-
Kampen om minnet : 30 november i Lund 1985–2008
- 2019
-
Ingår i: En historiker korsar sitt spår : En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia - En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia. - : Malmö universitet. - 9789178770335 - 9789178770458 ; , s. 153-178
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Brunnström, Pål, Doktor, 1974-
(författare)
-
Att tänja på reglerna för det urbana rummet : Sociala rörelsers användande av icke-auktoriserade minnesplatser i Malmö och Buenos Aires
- 2019
-
Ingår i: En historiker korsar sitt spår. - Malmö : Malmö universitet. - 9789178770335 - 9789178770458 ; , s. 69-91
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Monument och minnesplatser skapade av personer och organisationer i strid med eller utan godkännande från myndigheter är ett fenomen som finns på många olika platser och i olika kontexter. I artikeln benämns dessa platser som ”icke-auktoriserade minnesplatser”, men som tydliggörs i diskussionen är det ofta en flytande gräns där organisationer och rörelser på olika sätt kämpar för att låta sin minneskultur och minnesplatser ta utrymme i det urbana rummet. Ibland vill de skapa officiellt godkända minnesplatser men misslyckas, ibland skapas minnesplatser i direkt opposition och som en motståndshandling. Texten utgår från två empiriska exempel, Malmö och Buenos Aires i Sverige respektive Argentina.Syftet är att undersöka hur sociala rörelser och organisationer på olika sätt använder minnesplatspraktiker för att mobilisera människor till stöd för sina samtida politiska krav, och hur samtida politiskt arbete sammanvävs med minneskultur. Det sker naturligtvis även på många andra sätt än genom minnesplatser i det fysiska rummet, och gränserna mot andra praktiker, såsom diskursiva interventioner, opinionsbildande och kampanjer i sociala medier är som vi ska se ofta flytande.Undersökningen utmynnar i fyra resultat:För det första att de icke-auktoriserade minnesplatserna ofta kan ha en radikal mobiliserande potential för de sociala rörelserna, särskilt när de inte förvisas till perifera platser eller kyrkogårdar. Genom att befinna sig i vardagen och på centrala platser i staden blir de återkommande påminnelser om det som hänt, och om de också kopplas till aktuella politiska projekt blir de påminnelser om vad som borde hända i framtiden. Det blir en kamp mot desmemoria genom att ockupera det urbana rummet.För det andra, monumentens lokala och rumsliga karaktär. Även om vissa minnesplatspraktiker reproduceras och sprider sig över världen, som siluetterna skapade i el siluetazo, så är det som ”aesthetic takeover” av det urbana rummet de framför allt fyller en funktion. Det gör att minnesplatspraktiker behöver diskuteras och förstås som lokala urbana praktiker, vilka naturligtvis befinner sig i dialog med nationell och internationell inspiration.För det tredje, hur icke-auktoriserade minnesplatser och de som skapar dem ständigt är inbegripna i en kamp för dess existens. Ofta tillkommer de i strid med lagar och regler för hur det urbana rummet får användas, och i konflikt med olika aktörers uppfattningar om vilka som får ta plats och bli synliggjorda i detsamma. Stad, stat och politiska motståndare kan i olika lägen försöka angripa och förstöra dem, och det händer också. Ibland är det regler och byråkratiska skäl, ibland medvetna försök att skapa icke-minne, desmemoria. Det är därför inte underligt att många sociala rörelser eftersträvar att få auktoriserade minnesplatser.För det fjärde finns det hela tiden en flytande gräns mellan de auktoriserade och de icke-auktoriserade minnesplatserna. Att lyckas ta över institutioner och erövra platser ger ett större utrymme för de sociala rörelserna, det skapar större synlighet och påminner stadens invånare om rörelsens existens och politiska projekt.
|
|
| 5. |
- Brunnström, Pål
(författare)
-
”Det rättvisaste är utan tvekan, att personalen i samtliga fabriker ha lika stora förtjänstmöjligheter” : Moralisk ekonomi i relationen mellan arbetare och kapitalägare
- 2017
-
Ingår i: Berättelser om arbete, arbetare och arbetarrörelse. - : Centrum för arbetarhistoria. - 9789197966146 ; , s. 182-191
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- E.P. Thompsons lanserade 1971 begreppet ”moral economy” som ett sätt att begripliggöra arbetarklassprotester i England under 1700-talet. Kraven handlade om att priserna på bröd och spannmål skulle sättas utifrån moraliska principer snarare än marknadsekonomiska. Thompson exkluderar explicit paternalism och de praktiker av över och underordning som kopplas till begreppet från det han menar med moralisk ekonomi, men den här texten argumenterar för att det finns ett värde i att vidga begreppet till att omfatta alla typer av moraliskt och etiskt baserade ekonomiska logiker. Moralisk ekonomi används då som ett generiskt begrepp för att mer allmänt tänka kring de normer som gäller för ekonomiska relationer, bortom de specifika historiska skeendena. Ansatsen ligger i linje med James C Scotts användning av begreppet och det sätt som det använts i senare forskning. De teoritiska poängerna illustreras utifrån ett empiriska material och forskningsläge som behandlar vad som hände i den lilla gotländska orten Slite när den tidigare lokalt ägda cementfabriken 1931 köptes upp av storkoncernen Skånska Cementaktiebolaget. Materialet består i huvudsak av brev skriva till och av Ernst Wehtje den yngre, verkställande direktör för Skånska Cementaktiebolaget och centralfigur i Wehtje-koncernen, en av dåtidens mäktigaste företagsgrupper, samt högerpolitiker och ledande person i Industriförbundet. Moralisk ekonomi används i texten som ett sätt att betona föränderligheten i de värderingssystem som styr ekonomiska praktiker, hur de kan sammansmälta och förhandlas med alternativa moraluppsättningar och utifrån föränderliga maktrelationer. Begreppet ska inte ställas i motsättning till analyser som lyfter fram materiellt baserade maktordningar som klass, utan att den moraliska ekonomin blir det ideologiska uttryck som används för att förklara och legitimera de maktordningar som uppstår även utifrån andra logiker. Särskilt betonas de dubbelriktade relationer mellan arbetare och kapitalägare som är synliga i exemplet, där uppfattningar om legitima krav från arbetargrupper sammanvävs med föreställningar om kapitalägarnas förpliktelser, i linje med delar av forskningsläget och i anslutning till Gramscis hegemonibegrepp.
|
|
| 6. |
- Brunnström, Pål, Doktor, 1974-, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2019
-
Ingår i: Creating the City. - : Malmö University. - 9789187997136 - 9789187997129 ; , s. 7-15
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cities are places of constant contradictions – on the one hand culturally rich and diverse places with interesting entanglements of social and spatial relations, on the other hand sites of inequality, segregation and conflict. There are obviously various and sometimes opposing understandings, narrations and representations of a city. From an urban history perspective, it is adequate to critically ask: how do historymaking and representations of a city’s past contribute to create cities and trajectories of urban development? To understand this, we need to pay attention to how urban phenomena are historicised, categorised, preserved and used in official history, and in urban planning. How cities are narrated and projected will influence what kind of city it is possible to imagine, what is understood as problematic, and consequently how and for whom cities are planned and developed. This correlation between history and future-making places questions of power at the centre of urban history and development. This is the introduction to an anthology that has its origin in the conference Creating the City. Identity, Memory and Participation, in Malmö, Sweden, 9-10 February 2017, arranged by the Institute for Studies in Malmö’s History (IMH) – a research institute affiliated with the Urban Studies department at Malmö University. The conference gathered scholars from various disciplines, such as history, anthropology, literature, geography, sociology, political science and media and communication; and practitioners as archive and museum professionals, urban planners, architects and artists.
|
|
| 7. |
- Brunnström, Pål, Doktor, 1974-, et al.
(författare)
-
Migration and housing regimes in Sweden 1739–1982
- 2021
-
Ingår i: Scandinavian Journal of History. - : Routledge. - 0346-8755 .- 1502-7716. ; 46:3, s. 353-382
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article aims to analyse the changes in migration regimes in Sweden over the period 1739–1982. We have chosen to divide this into four periods where each is characterized as a specific regime: the pre-industrial period (1739–1860), the laissez faire period (1860–1932), the rising ambitions period (1932–1951) and the Rehn-Meidner period (1951–1982). These four periods reveal different approaches held by the state regarding labour migration and housing. During the pre-industrial period, rules and regulations hindered mobility and aimed to keep the labour force in agriculture. During the laissez faire period, migration increased, but construction and housing was largely left to the market. During the rising ambitions period, a laissez faire approach was maintained towards migration, but both the government and non-profit organizations became increasingly involved in housing. During the Rehn-Meidner period, internal migration was stimulated, and in the course of ten years, one million homes were built with government support. The differences between the periods are not clear-cut. There were dual and contradictory ideas and policies during each period. This duality provides an important theoretical starting point for this study. Other significant starting points are the long-term perspective taken and the idea that these periods can be analysed as regimes.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Brunnström, Pål, Doktor, 1974-, et al.
(författare)
-
Problematic Yet Needed : Shifting Problematisations of Migrant Reception in Malmö 1945–1970
- 2021
-
Ingår i: Journal of Migration History. - : Brill Academic Publishers. - 2351-9916 .- 2351-9924. ; 7:3, s. 327-356
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article describes and analyses by whom, in what ways and with what consequences migrant reception was performed in Malmö during the period 1945–1970 and how this changed over time. Inspired by Carol Bacchi’s ‘what’s the problem represented to be’ (wpr) approach, the article analyses the shifting problematisations of migrant reception in Malmö, and argues that there were two decisive shifts in Malmö’s migrant reception policy. With the help of Robert Miles’ concept of racialisation, the article shows that different migrant groups were racialised in different ways, depending on how they were depicted by the Swedish society. We also identify a gendered racialisation as women and men were racialised differently.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Brunnström, Pål, Doktor, 1974-, et al.
(författare)
-
Resisting Democratisation : Arguments Against Female Enfranchisement Among Members of the Swedish Parliament 1866–1918
- 2024
-
Ingår i: Suffrage and Its Legacy in the Nordics and Beyond. - Cham : Palgrave Macmillan. - 2662-5814 .- 2662-5822. - 9783031523588 - 9783031523595 - 9783031523618 ; , s. 37-61
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this contribution, we analyse the parliamentary minutes debating the issue of women’s voting rights in Sweden from the start of the two-chamber parliament in 1866 until 1918, when women were finally granted voting rights on the same terms as men. We find that most arguments belonged to one of two broad categories: those that were against women’s suffrage as a matter of principle, and those that could accept women’s right to vote but not at the present time. The arguments of principle were without exception used by conservatives, and while some liberals did occasionally use postponement arguments, this was also the realm of conservative argumentation. Not a single social democrat argued against female voting rights in the analysed minutes. Furthermore, we find that the conservative arguments of principle were remarkably stable and essentially did not change during the 52 years our analysis covers. The postponement arguments varied more over time as some of the more common ones, such as the need for further investigation, lost credibility.
|
|
| 12. |
- Brunnström, Pål, et al.
(författare)
-
Samverkan inom forskning : Malmö universitets arbete för att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med undersökningen är att ta fram ett förslag på en satsning för att understödja, följa upp och utveckla Malmö högskolas forskningssamverkan. Forskningsläget visar att det finns stora skillnader i hur samverkan bedrivs vid olika institutioner och olika lärosäten. Utifrån det övergripande syftet genomförs därför två olika undersökningar: Dels undersöks de samverkansaktiviteter som Malmö högskola och forskare vid högskolan är inblandade i idag, genom intervjuer med forskare, ledning och externa samverkanspartner. Dels undersöks exempel på framgångsrik forskningssamverkan som bedrivs vid andra lärosäten, via studiebesök på dessa och intervjuer med centrala personer. Undersökningen resulterar i ett antal förslag på åtgärder, inom följande områden: Kommunikation, Organisatorisk förändring och stödåtgärder, Resurser och incitament, Ledning, reglering och styrdokument, Kunskapsutveckling samt Kompetensutveckling och utbildning. Projektet har finanseriets av Vinnova.
|
|
| 13. |
- Brunnström, Pål, Doktor, 1974-, et al.
(författare)
-
Strategiska partnerskap : Ett sätt att fördjupa samverkan i Malmö?
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten har tagits fram som en del av det Vinnova-finansierade projektet Spets (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan) och är en undersökning av den existerande samverkan som finns mellan Malmö stad och Malmö universitet, samt en diskussion om förutsättningarna för att utveckla den relationen genom ett Strategiskt partnerskap. I undersökningen har representanter på strategisk nivå inom respektive organisation intervjuats, för Malmö stad har direktörerna för kommunens olika förvaltningar kontaktats och inom Malmö universitet har rektor, vicerektorer och representanter från fakulteternas dekaner intervjuats. Följande tre punkter sammanfattar undersökningens främsta resultat:1. En utvecklad verksamhetsförlagd utbildningSamtliga intervjuade personer talar om värdet med VFU-systemet och annan form av praktik, och synpunkter lyfts om olika sätt att utveckla VFU-systemet på. Vinsterna handlar både om kunskap och färdigheter. VFU-samarbetet anses stärka så väl Malmö stads som samhällets behov av arbetskraft liksom en kunskapssäkring av praktiken. För Malmö universitet ökar det lärosätets möjligheter att främja kvalitén i utbildningen och att den ligger i linje med verksamheternas behov.2. Forskning för en evidens- eller kunskapsbaserad praktikForskning i samverkan anses öka möjligheterna för Malmö stad att evidens- eller kunskapssäkra sin verksamhet samt utveckla praktiken för morgondagens samhälle. Möjligheten att bedriva forskning med staden innebär för Malmö universitet en möjlig tillgång till unik forskningsdata, samt en möjlighet att öka relevansen i den forskning som görs. Kommundoktorander utgör ett möjligt sätt att utveckla forskningssamverkan, men huruvida det är ett bra sätt råder delvis delade meningar, och det finns en kritik mot att kommundoktoranderna inte återvänder till Malmö stads verksamheter. Inom ramen för de samverkansarenor som skapats mellan Malmö universitet och Malmö stad sker ett arbete som de intervjuade personerna inom båda organisationerna uppfattas som positivt, och möjliggör att identifiera och utveckla gemensamma forskningsområden. Även på fakultets- respektive förvaltningsnivå sker ett samverkansarbete i mer eller mindre formaliserade samverkansorgan.3. Addera och kompletteraDet finns en farhåga att ett avtal skulle kunna innebära ökad byråkratisering eller andra krav som försvårar existerande samarbetet. Ledningspersoner inom båda organisationerna uttrycker tydligt att detta inte alls är avsikten, och att ett strategiskt partnerskapsavtal inte ska störa de många välfungerande samarbeten som finns. Ett övergripande avtal ska istället ge verktyg för att skapa överblick och möjliggöra strategiska vägval vad avser forskningsinriktning eller liknande, addera nya värden till samverkan och komplettera redan existerande avtal. Något som också lyfts fram av personerna som intervjuats, inom båda organisationerna, är det strategiska partnerskapsavtalets symboliska betydelse. Det finns en lång tradition av samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet varför ett mer formellt synliggörande av detta uppfattas som positivt.Möjliga konfliktpunkterÄven om det finns en stark samsyn om värdet med samverkan och det önskvärda i att fortsätta och fördjupa denna finns det tre punkter som framstår som potentiella konfliktytor: ekonomi, detaljstyrning och oberoende.Ekonomi: Från flera personer inom Malmö universitet uttrycks en önskan om att ett nytt strategiskt partnerskapsavtal också skall frigöra ekonomiska resurser för forskningsfinansiering. De intervjuade personerna från Malmö stad ställer sig genomgående mer skeptiska till det, och några menar att det är direkt skadligt för samverkan att koppla det till ekonomi.Detaljstyrning: Inom både Malmö stad och Malmö universitet uttrycks en farhåga att ett nytt avtal skulle innebära en högre nivå av detaljstyrning. Den här konfliktlinjen går dock snarast inom de respektive organisationerna än mellan dem där olika personer har olika synpunkter på graden av detaljstyrning.Oberoende: Akademisk frihet och integritet framstår som viktiga värden att adressera i ett strategiskt partnerskapsavtal. Så som det framkommer i intervjuerna finns det idag inget problem i vare sig universitetets eller stadens inställning, men det lyfts fram som ett tema som är centralt att kodifiera i ett avtal.
|
|
| 14. |
- Brunnström, Pål, Doktor, 1974-
(författare)
-
Ägare och kapital : Klass och genus hos kapitalägare i Sverige 1918-1939
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen är en fallstudie som undersöker praktiker av klass och kön hos kapitalägare i Sverige under perioden 1918-1939, utifrån exempel från två av tidens mäktigaste familjer: Broström och Wehtje. Den teoretiska utgångspunkten är ett försök att ur ett intersektionellt perspektiv förena en klassanalys utifrån Eric Olin Wrights modell med Bourdieus begrepp socialt och kulturellt kapital, kombinerat med analyser av genus framför allt inspirerade framför allt av Raewyn Connells begrepp hegemonisk maskulinitet och analyser av rasism utifrån Robert Miles begrepp rasifiering. Det undersökta materialet utgörs i huvudsak av personliga brev och affärskorrespondens vilka analyserats i en kvalitativ textanalys.Undersökningens har fyra centrala teoretiska poänger. För det första att klass är svårt att definiera utifrån kulturella kriterier, då variationen i kulturella praktiker gör att gruppen kapitalägare framstår som svårfångad och motsägelsefull. Istället argumenteras för en uppdelning i klass som position, som i linje med Wrights modell definieras utifrån relationen till produktionsmedlen, och klass som praktik vilket undersöks utifrån Bourdieus kapitalmetafor.Undersökningens andra poäng är att lyfta fram spännvidden i de maskulinitetspraktiker som blir synliga i materialet, något som bekräfta Demetriakis Demetrious utveckling av begreppet hegemonisk maskulinitet till att förstås som ett hegemoniskt block, där de maskulinitetsuttryck som knyts till gruppen kapitalägare förstås som föränderliga och motsägelsefulla.En tredje poäng är att lyfta fram begreppet moralisk ekonomi som ett redskap för att fånga in de motsägelsefulla praktiker och normsystem som styrde kapitalägarnas ekonomiska agerande. Undersökningen betonar också den emotionella dimension som kapitalägarna gav uttryck för i relation till teknik och administration, något som understryker behovet av att analysera hur känslor och normer påverkar ekonomiska överväganden.En fjärde poäng berör det handlingsutrymme som kvinnor hade inom familjerna, där undersökningen visar att även om en genushierarki som premierade underordnade femininitetskonstruktioner upprätthölls, så fanns det ett visst utrymme för självständigt agerande och alternativ kvinnligheter från några av de här undersökta kvinnorna.
|
|
| 15. |
- Claesson, Ragnhild, et al.
(författare)
-
Introduction : Narrating the City and Spaces of Contestation
- 2019
-
Ingår i: Culture Unbound. - : Linköping University Electronic Press. - 2000-1525. ; 11:1, s. 1-8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- While nation states have a disputed status in a globalised world, cities are often regarded as sovereign and global actors. Along with de-nationalising processes of increased privatisation, supranational governing and networks of transnational corporations, city administrations have developed new capabilities of orientation and governing in a global context (Sassen 2006). Inequality, poverty and segregation are some of the pressing issues that city administrations are grappling with – issues of local challenge with global relevance and repercussions, and vice versa. We wonder, if city administrations also address cultural issues that traditionally were of national concern, as fostering and narrating a sense of identity and belonging? If so, we think this shift needs to be further inquired, as we know that narrating and uses of history are not innocent practices. Rather, these are activities which consciously and unconsciously can push developments and futures in specific directions (Sandercock 2003). Further, narrating and history-writing have a spatial dimension and a performative force which may manifest in the physical environment, making changes, or sustaining status quo (De Certeau 1988, Hayden 1997 and Massey 2005). A critical engagement in the making and use of history in urban space is needed to disclose power relations and constructions of categories, such as gender identities (Scott 2011), and to problematize bias perspectives on cultural heritage and an “authorised heritage discourse” (Smith 2006). Processes of narrating the city in urban development and regeneration are often processes where not only urban history, but also urban futures, are negotiated in a very concrete and physical sense.
|
|
| 16. |
-
Creating the City : Identity, Memory and Participation. Conference proceedings
- 2019
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Cities are places of constant contradictions – on the one hand culturally rich and diverse places with interesting entanglements of social and spatial relations, on the other hand sites of inequality, segregation and conflict. There are obviously various and sometimes opposing understandings, narrations and representations of a city. From an urban history perspective, it is adequate to critically ask: how do historymaking and representations of a city’s past contribute to create cities and trajectories of urban development? To understand this, we need to pay attention to how urban phenomena are historicised, categorised, preserved and used in official history, and in urban planning. How cities are narrated and projected will influence what kind of city it is possible to imagine, what is understood as problematic, and consequently how and for whom cities are planned and developed. This correlation between history and future-making places questions of power at the centre of urban history and development. This anthology has its origin in the conference Creating the City. Identity, Memory and Participation, in Malmö, Sweden, 9-10 February 2017, arranged by the Institute for Studies in Malmö’s History (IMH) – a research institute affiliated with the Urban Studies department at Malmö University. The conference gathered scholars from various disciplines, such as history, anthropology, literature, geography, sociology, political science and media and communication; and practitioners as archive and museum professionals, urban planners, architects and artists.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Håkansson, Peter, et al.
(författare)
-
New voices in the narratives of the city
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A collection of city walks showing the history of Malmö has been translated into Arabic, and 19 Arabic speaking guides have been trained to show the city to an audience of visitors and residents. The Institute of the History of Malmö is planning a research project regarding what happens to the city’s narratives when new narrators and a new audience receive them, in a language that is new to the context. In the first part of the project we have interviewed guides about their role in narrating the history of the city, why they chose to be part of the project and what they what to achieve by guiding. Malmö is not today, and has never been, a homogenous city. The last few decades this has become a central part of the city’s identity. Although housing segregation is just as important as in other cities, people seem to feel that the segregation of public space is less obvious here. This contributes to a sense of “us” that includes differences on many levels, a complex and heterogeneous identity that this project seeks to contribute to. The research project accompanying the translated guided walks will take particular interest in three points: 1) How do the narratives change when new narrators and a new audience take them on? The guides’ and the audience’s relation to Malmö, their social and cultural references and relations to various collectives in the city will affect the narratives, we want to know how. 2) How do the narratives change by being linguistically translated from the language involved in the creation of the place to a language with other frames of reference? 3) How are the new narratives brbrought back and allowed to affect the hegemonic narratives of the city?
|
|
| 22. |
- Högdahl, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Vem tar plats? : Normkritiska perspektiv på lokalhistoria
- 2019
-
Ingår i: Creating the City : Identity, Memory and Participation. Conference proceedings. - Identity, Memory and Participation. Conference proceedings.. - 9789187997129 - 9789187997136 ; , s. 139-159
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet ingår i antologin "Creating the City. Identity, Memory and Participation. Conference proceedings" som är utgiven av Malmö universitet som Open access (). Kapitlet handlar om hur olika former av historiebruk bidrar till att skapa bilder av städer där vissa fenomen och människor innesluts, medan andra hamnar utanför normen för hur historia ska och bör berättas. Den empiriska utgångspunkten utgörs av staden Helsingborg, och kapitlet visar på olika konsekvenser som skapas, bland annat för stadens image och marknadsföring.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Pennegård, Eva, et al.
(författare)
-
Vetenskapskommunikation och skolutveckling som en del av det tredje uppdraget
- 2019
-
Ingår i: En historiker korsar sitt spår : En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia - En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia. - 9789178770335 - 9789178770458 ; , s. 231-233
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 26. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Målstyrningens förvandlingar inom svensk högre utbildning
- 2019
-
Ingår i: En historiker korsar sitt spår : en vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia - en vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia. - 1652-2761. - 9789178770335 ; :22, s. 255-271
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Med Bolognareformen 2007 blev i princip all högre utbildning i Sverige, som omfattas av Högskoleförordningens examensordning, målstyrd på basis av ett särskilt sätt att relatera olika kunskapsformer till varandra, vilka kommer till uttryck i både Blooms taxonomi och den s.k. SOLO-taxonomin (= structure of the observed learning outcome). Sedan 2007 delas därför lärandemålen i examensordning, studieplaner och kursplaner in i olika kategorier med avseende på: ”kunskap och förståelse”, ”färdighet och förmåga” samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt”. I föreliggande text visas hur målstyrningen inom svensk högre utbildning genomgått ett antal förvandlingar sedan den första massutbildningsvågen vid mitten av 1960-talet. Då diskuterades relationen mellan den högre utbildningens vetenskaplighet och arbetsmarknadsrelevans på makronivå i offentliga utredningar samtidigt som studiemål diskuterades på mikronivå i andra offentliga utredningssammanhang. Under den andra massutbildningsvågen på 1990-talet infördes examensord-ningen i högskoleförordningen 1993 med relativt detaljerade mål på mikronivå. I och med att den nämnda Bolognareformen i Sverige, slutligen, kopplades samman med Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets resultatinriktade utvärderingssystem 2011 föreligger en, åtminstone formellt, långt gående målstyrning vad avser studenters lärande och lärares undervisning.
|
|
| 27. |
-
Queera historier från Malmö
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Var i Malmö träffades män för att ha sex med varandra på 1910-talet? Vad gjorde bögar och lesbiska för att skapa uppmärksamhet på Folkfesten i Pildammsparken under 1970-talet? Hur upplevdes ankomsten till Malmö för Sveriges första homosexuella anhöriginvandrare? Vilka var de hetaste queerpunkbanden på malmöscenen under det härjiga 2010-talet? Dessa och många andra frågor får sina svar i Queera historier från Malmö. Här samlas 20 berättelser om människor, organisationer och händelser som på olika sätt expanderar, utmanar och skriver om stadens historia. Det är en bok om det förflutna, sprungen ur samtiden som blandar akademiska skribenter med aktivister i dagens HBTQI-organisationer. Med avstamp i samtiden och den nära dåtiden söker sig texterna bakåt genom decennierna och århundradena, då HBTQI-liv var förbjudet, sjukdomsklassat och stigmatiserat. Fram tills nu har det saknats en historieskrivning om HBTQI-liv som geografiskt berör Malmö och södra Sverige, varför boken gör ett banbrytande arbete av synliggörande.Det här är en bok som väljer det spretiga och motstridiga framför en enhetlig och konfliktdöljande historieskrivning, i fast förvissning att sådana berättelser förmår fånga mer och kanske också ge en mer sann bild av det förgångna. Det blir en bok som fångar Malmös vibrerande aktiva och mångfacetterade HBTQI-rörelser i all dess mångfald och brokighet.
|
|
| 28. |
- Rydström, Jens, et al.
(författare)
-
Damkomiker, bögkörare och äkta kärlek : Homosexuella mäns subkultur i Malmö 1911–1940
- 2021
-
Ingår i: Queera historier från Malmö. - 9789178771882 ; 28, s. 312-341
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En studie av tre rättsfall i Rådhusrätten i Malmö, 1911, 1925 och 1940, där ett stort antal homosexuella män åtalades för "otukt som emot naturen är". Genom en närläsning av rättsfallen går det att återskapa Malmös homosexuella subkultur i stadens geografi och även se förändringar i männens självbild och handlingsmönster.
|
|
| 29. |
- Shaev, Brian, et al.
(författare)
-
Refugees, expellees and immigrants : comparing migrant reception policies and practices in post-war Bristol, Dortmund and Malmö
- 2023
-
Ingår i: Urban History. - : Cambridge University Press. - 0963-9268 .- 1469-8706. ; 50:3, s. 509-528
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The vital role that cities play in the governance of migration is increasingly recognized, yet migration scholars still perceive this ‘local turn’ as a recent phenomenon. This article presents a cross-country and cross-city comparative analysis of three mid-size European cities during the post-war period: Bristol, Dortmund and Malmö. It analyses administrative cultures and local policy arenas, exposing the complexity of local migration policy-making and the crucial importance of historical perspectives. It reveals the inherent local variation in policies and practices, and argues that traditional national-level studies do not fully capture how urban actors responded to migration.
|
|
| 30. |
- Sjölander, Jens, 1971-, et al.
(författare)
-
Idéburen sektorssamverkan med Malmö universitet
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.
|
|
| 31. |
|
|
