| 1. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(author)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Jan, et al.
(author)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015 : Resursöversikt
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 40 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sex skal-och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är en beskrivning av hur de provfisken som ligger till grund för analys och rådgivning utförs.Översikten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 4. |
- Andersson, Magnus, et al.
(author)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Degerman, Erik, et al.
(author)
-
Bedömning av vattenregleringspåverkan med hjälp av elfiske
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Genom att utgå från elfiskedata har vi försökt se om fiskfaunan i vattendrag påverkas av vattenreglering och om det var möjligt att prediktera vilka vattendrag som påverkats av vattenreglering. Lokalerna delades på förhand in i opåverkade, måttligt påverkade och kraftigt regleringspåverkade (i miljö-/vattendom tillståndsgiven stor amplitud i uppströms sjö/damm, nolltappning och/eller korttidsreglering). Data kom från HYMO-projektet i Värmlands län, samt tre angränsande län; Örebro, Västmanland och Gävleborg. Fiskfaunan förändrades signifikant vid kraftig regleringspåverkan. Generellt kan man säga att strömlevande fiskar ersattes med sjölevande arter. Måttligt påverkade lokaler var svåra att signifikant särskilja från opåverkade eller kraftigt påverkade lokaler. Vi testade det befintliga bedömningssystemet VIX med sidoindexet VIXh, samt utvecklade tre alternativa index; påverkansindex 1 och 2 samt RIX (Regleringsindex). Det som på kort sikt ger bästa stödet nationellt för en statusklassning av regleringspåverkade vatten är VIXh (73% rätt klassade vatten), men det nya indexet RIX har betydligt högre precision (83% rätt klassade vatten vid bedömning av ej påverkade respektive kraftigt regleringspåverkade). Det gäller dock bara det undersökta området, medan VIXh är nationellt framtaget. På längre sikt föreslår vi att man inför nästa klassning av vattnens ekologiska status genomför ett nationellt projekt med elfiskedata stöttat med en noggrann påverkansklassning för att få fram ett nationellt stabilt index (RIX). Då får man samtidigt ett bra underlag för att bedöma hur olika former av vattenreglering påverkar fiskfaunan. Detta kan också användas för att ta fram skonsammare regleringsrutiner, och därmed utgöra underlag för bedömning av vad som är bästa möjliga teknik enligt Miljöbalken. Två problem finns med dessa bedömningssystem; 1) De kräver väl genomförda elfisken enligt standard, 2) det är en stor naturlig variation i påverkan på enskilda lokaler och det går därför inte att med säkerhet använda ett enstaka elfiske, använd helst alla tillgängliga elfisken från lokalen. Observera att denna analys endast omfattar ett antal län i Bergslagen och i huvudsak vatten med avrinningsområden i intervallet 4-1293 km2 , därmed inte de stora laxälvarna.
|
|
| 7. |
- Degerman, Erik, et al.
(author)
-
Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten : Resultat från 30 år av elfisken i kalkade vattendrag
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport har vi utvärderat effekten av kalkning på fisk i vattendrag på nationell nivå med fokus på perioden 1982–2012. Uppgifter om kalkdoser, kalkningsmetoder, vattenkemi och elfiskedata från 609 vattendrag över hela Sverige har använts. Sammanlagt ingick 1029 elfiskelokaler från kalkade vatten och 195 lokaler från okalkade referensvattendrag (totalt 17 492 elfisketillfällen). Referensvattendragen har utgående från pH och alkalinitet indelats i sura, neutrala och kalkrika. Totalt fångades 38 fiskarter, 2 kräftarter och 2 fiskhybrider vid elfiskena. Den vanligaste arten var öring som erhölls vid 90 % av elfisketillfällena, därefter kom elritsa (33 %) och stensimpa (24 %). Den vattenkemiska effekten har inte utvärderats närmare, men det förelåg en tydlig effekt på pH av kalkning och efter 5-8 års kalkning var lägsta uppmätta pH signifikant över 6,0 som medelvärde för samtliga kalkade vatten. Andelen tillfällen med sura episoder (pH <6,0 respektive pH <5,6) minskade över tid. De vattendrag där det var svårast att upprätthålla pH över 5,6 hade små avrinningsområden (<10 km2), låg andel sjö och en låg kalkdos. Kalkning med doserare uppvisade en högre frekvens av sura episoder jämfört med sjö- och våtmarkskalkning. Efter ett antal år fungerade doserarkalkningen bättre, ofta efter att den kombinerats med våtmarkskalkning. Resultaten från 30 års elfisken visar att kalkningsverksamheten successivt har nått förväntade resultat. Antalet fångade fiskarter ökade signifikant efter kalkstart och efter 13-16 år hade antalet nått nivån i neutrala referenser. På de kalkade lokalerna ökade 13 av 14 undersökta arter i förekomst och 8 av dessa signifikant: abborre, bergsimpa, braxen, gädda, lake, lax, mört och öring. Andel elfisketillfällen med konstaterad reproduktion, dvs. förekomst av årsungar, ökade signifikant efter kalkning och nådde samma nivåer som i neutrala referenser för öring, lax, stensimpa, elritsa, gädda, lake och mört. För öring tog det över 12 år efter kalkstart innan reproduktionen motsvarade den i neutrala referenser. Den ekologiska statusen förbättrades signifikant. Sju år efter påbörjad kalkning uppnåddes en signifikant förändring i ekologisk status och efter tolv år visade medelvärdet för lokalerna på god ekologisk status. Sammantaget visade resultaten på en normalisering av fiskfaunan på kalkade lokaler. Genomgående var fiskfaunan signifikant skild från den i sura referenser och blev med tiden alltmer lik den i neutrala referenser, men var fortfarande klart skild från den i kalkrika referenser. Det var tydligt att återkolonisationen av arter tog lång tid, vilket innebär att kalkningsverksamheten måste vara långsiktig. På lokaler med vattenkemisk provtagning minst fyra gånger under året undersöktes effekten av årets lägsta uppmätta pH på fisk. I neutrala referensvattendrag konstaterades reproduktion av öring vid i medeltal 82,8 % av elfisketillfällena. I kalkade vattendrag ökade andelen tillfällen med öringreproduktion med uppmätt lägsta pH. Ett lägsta pH på 5,6-5,9 låg i underkant för en reproduktion som i neutrala referenser, medan ett lägsta pH på 6,0-6,2 låg i överkant. Även för flera andra arter ökade andelen elfisketillfällen då reproduktion konstaterades med ökat lägsta uppmätta pH, t ex för elritsa, lax och simpor (berg- och stensimpa sammantaget). För elritsa krävdes ett lägsta pH på 6,0-6,2 för att nå reproduktion som i neutrala referenser, för simpor krävdes över 6,2. Ekologisk status är ett index som visar om fiskfaunan liknar den i opåverkade vatten. Medelvärdet för ekologisk status i neutrala referenser var 0,52. På kalkade lokaler där lägsta uppmätta pH under året understeg 6,0 var den ekologiska statusen signifikant lägre än i neutrala referenser. På kalkade lokaler som hade ett uppmätt lägsta pH på minst 6,0 var den ekologiska statusen högre och likvärdig med den i neutrala referenser. Vår slutsats är att i försurade vattendrag innebär ett mål för lägsta pH på 5,6 en betydande risk att en normaliserad fiskfauna inte uppnås. Vi anser att målet för kalkningsverksamheten ska vara en normalisering av flora och fauna och utgående från fisk bör lägsta tillåtna pH därför sättas till minst 6,0.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Degerman, Erik, et al.
(author)
-
Long term trends of fish after liming of Swedish streams and lakes
- 2016
-
In: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310. ; 146, s. 245-251
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Thousands of Swedish acidified lakes and streams have been regularly limed for about 30 years. Standard sampling of fish assemblages in lakes and streams was an important part of monitoring the trends after liming, i.e. sampling with multi-mesh gillnets in lakes (EN 14757) and electrofishing in streams (EN 14011). Monitoring data are nationally managed, in the National Register of Survey test-fishing and the Swedish Electrofishing Register. We evaluated long-term data from 1029 electrofishing sites in limed streams and gillnet sampling in 750 limed lakes, along with reference data from 195 stream sites and 101 lakes with no upstream liming in their catchments. The median year of first liming was 1986 for both streams and lakes. The proportion of limed stream sites with no fish clearly decreased with time, mean species richness and proportion of sites with brown trout (Salmo trutta) recruits increased. There were no consistent trends in fish occurrence or species richness at non-limed sites, but occurrence of brown trout recruits also increased in acid as well as neutral reference streams. Abundance of brown trout, perch (Perca fluviatilis) and roach (Rutilus rutilus) increased significantly more at limed sites than at non-limed reference sites sampled before and after 1986. The mean species richness did not change consistently in limed lakes, but decreased in low alkalinity reference lakes, and fish abundance decreased significantly in limed as well as in non-limed lakes.
|
|
| 11. |
- Näslund, Joacim, et al.
(author)
-
Considerations needed for analysing data from the Swedish Electrofishing RegiSter (SERS), with special reference to the RivFishTIME database of long-term riverine surveys
- 2023
-
In: Fauna Norvegica. - 1502-4873 .- 1891-5396. ; 42, s. 47-51
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The published database RivFishTIME (Comte et al. 2021, Global Ecology and Biogeography, doi: 10.1111/geb.13210) includes a large section of time-series data on fish abundance in Swedish rivers from the Swedish Electrofishing RegiSter, SERS. Knowledge about the limitations of the source data are important when extracting and analyzing data and with this brief note we provide some details that may be helpful for interpreting the Swedish time-series. The note highlights the importance of linking vital metadata to extracted focal data when constructing new databases, especially concerning time series data from monitoring programs conducted in non-randomly selected sites with human environmental impacts. Many of the SERS data come from rivers that have been affected by human impact, e.g. liming to mitigate environmental acidification and hydropower dams, since before monitoring was initiated. Data in SERS are also biased towards shallow salmonid habitats, due to the configuration of Swedish monitoring programs. Hence, data from many rivers are not representative of their fish biodiversity in general. This information is vital for appropriate interpretation of fish biodiversity trends. For RivFishTIME analyses considerations are important since Swedish data constitutes a large proportion of the database. We also provide background information about SERS and references to other Swedish databases containing complementary information. Finally, we provide contact information of the SERS database curators, who can assist prospective analysts with data extraction from SERS.
|
|
| 12. |
- Petersson, Erik, et al.
(author)
-
Standardiserat elfiske i vattendrag : en manual med praktiska råd
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport utgor bade en vagledning for standardiserat elfiske i vattendrag och en allman oversikt om elfiske som provfiskemetod. Vagledningen ar utformad enligt de riktlinjer for standardiserat elfiske som Sotvattenslaboratoriet, institutionen for akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, har tagit fram for elfiske inom nationella miljoovervakningsprogram. Syftet ar att rapporten skall kunna anvandas bade som en manual med praktiska rad och som ett allmant uppslagsverk for elfiske. Den skall utgora ett grunddokument for elfiskeverksamheten i Sverige och aven for utbildning i elfiske. I rapporten presenteras information om det mesta som ror elfiske som provfiskemetod; till exempel bestammelser som ror tillstand for elfiske och djuretiska aspekter vid praktiskt elfiske, men ocksa information om olika typer av elektrisk strom och grundlaggande stromlara. I rapporten beskrivs fiskens reaktion pa elektrisk strom, faktorer som paverkar fangsteffektivitet och risken for skador pa fisken. Vidare behandlas olika typer av elfiskeutrustning, planering och praktiskt utforande av elfiske, standardiserat elfiske, faltrapportering, bearbetning och utvardering av elfiskedata. Dessutom ges information om olycksrisker, elsakerhet och skyddsinstruktion for elfiske.
|
|
| 13. |
- Petersson, Erik, et al.
(author)
-
Översikt, riskbedömning och förslag på åtgärder för puckellax (Oncorhynchus gorbuscha)
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Puckellaxen (Oncorhynchus gorbuscha) tillhör ett släkte med tolv arter som brukar kallas stillahavslaxar. Flera arter inom släktet, däribland puckellaxen, är semelpara, d.v.s. de leker endast en gång och dör efter leken. Puckellaxen är den minsta av stillahavslaxarna och är i sitt ursprungsområde i Stilla havet den talrikaste. Flera av arterna i släktet, däribland puckellaxen, har introducerats på olika platser i världen – utanför arternas naturliga utbredningsområde. Det finns en befogad farhåga att invasiva främmande arter ska ha negativ påverkan på inhemska arter. En sammanställning som gjordes 2004 visade att invasiva arter är inblandade direkt eller indirekt i 6 % av alla utdöende eller kraftiga populationsminskningar av inhemska arter. I Sverige finns det idag ca 2000 introducerade arter av vilka 350 är klassificerade som invasiva, d.v.s. de hotar den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. Puckellaxen har på senare tid, framförallt under 2017, fångats eller observerats längs norska kusten, den svenska västkusten, Jylland i Danmark och även i Irland och Skottland. Flertalet av dessa puckellaxar härrör från ryska (sovjetiska) utsättningar runt Kolahalvön under perioden 1956 – 1998. Allt pekar på att arten har etablerat sig i området vid Norra ishavet och nu är inne i en snabb spridningsfas. Möjligheterna att utrota arten är förmodligen helt borta och det är osäkert om de ryska myndigheterna har önskan eller möjligheterna att vidta några åtgärder. Arten kan komma att påverka inhemska laxfiskar negativt och ur ett faunavårdsperspektiv vore det därför bra om puckellaxen kunde begränsas, både dess numerär och dess spridning. Puckellaxen har en strikt två-årscykel och i ursprungsområdena runt Stilla havet förekommer både udda- och jämna-års-bestånd. Eftersom det är udda-års-bestånden som lyckats bäst i nordvästra Ryssland så kommer förmodligen färre puckellaxar att observeras 2018, men eventuellt kan det bli än fler under 2019, färre 2020, fler 2021, och så vidare.
|
|
| 14. |
- Aldvén, David, 1986, et al.
(author)
-
Environmental cues and downstream migration of anadromous brown trout (Salmo trutta) and Atlantic salmon (Salmo salar) smolts
- 2015
-
In: Boreal environment research. - 1239-6095 .- 1797-2469. ; 20:1, s. 35-44
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Several environmental cues have been suggested to govern the initiation of the downstream migration of smolts (e.g. light, temperature and discharge). Here we investigated the effect of these cues on the initiation of the downstream migration in anadromous brown trout and Atlantic salmon in a small river on the Swedish west coast during two consecutive years. The total smolt production was assessed using a smolt trap and by modelling data from standardized electrofishing. The results show that it is possible to estimate smolt numbers using electrofishing, but that the model had a tendency to overestimate the number of smolts from electrofishing as compared with that from captures with the smolt trap. Discharge had the greatest effect on downstream migration, but temperature was also important when there was no increase in discharge. These results reveal that discharge and temperature govern the initiation of downstream migration but their effect may depend on the amount of precipitation
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Andersson, Kjell, et al.
(author)
-
Green infrastructures and intensive forestry: Need and opportunity for spatial planning in a Swedish rural-urban gradient
- 2013
-
In: Scandinavian Journal of Forest Research. - : Informa UK Limited. - 0282-7581 .- 1651-1891. ; 28, s. 143-165
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- There is a current industrial and societal interest in Europe to further intensify the yield of wood for the forest industry and biomass. At the same time, green infrastructures for ecological and sociocultural values in forest landscapes should be functional. Municipalities have exclusive responsibility for comprehensive planning in Sweden. We modelled the spatial distribution of green infrastructures in terms of three forest types with high ecological values, and three sociotopes with high sociocultural values in 119 municipalities in a ruralurban gradient in Sweden. Forest land without such values should be available for intensive forestry with lower conflict risk. We also estimated the municipalities' potential for physical planning in terms of financial and social capital, and ownership category structure. The area of functional green infrastructures varied considerably among municipalities. Municipalities with a high proportion of functional green infrastructure, thus less available for intensive forestry, were characterised by a stronger tax base, higher population density and lower demographic dependency ratio, and lower proportions of industrial and state forest ownership. We discuss the need for and opportunities of introducing collaborative physical planning to accommodate multiple demands on forest landscapes. We conclude that to accommodate both functional green infrastructures and intensive forestry, a landscape approach including knowledge-based collaboration is needed at multiple-levels of governance and management.
|
|
| 17. |
- Andersson, Magnus, et al.
(author)
-
Movements, recapture rate and length increment of tagged pikeperch (Sander lucioperca) - a basis for management in large lakes
- 2015
-
In: Fisheries Management and Ecology. - : Wiley. - 0969-997X .- 1365-2400. ; 22, s. 450-457
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Movements, site fidelity, exploitation rate and total length (TL) increment of pikeperch, Sander lucioperca L., were studied by tagging 3977 pikeperch, of 334mm mean TL, in Lake Malaren in 1994. Fish were recaptured in gillnets, trap nets and to a lesser extent with rod and line. Total recapture rate was 30.4%, with 50% of the recaptures made within 8.4km of the release site. Movements were restricted during summer, whereas movements from shallow to deeper basins were frequent in autumn. The yearly TL increment was estimated at 99mm for fish 300mm long at release and 42mm for fish of 400mm at release. The results have direct implications for future management, as the mortality of undersized fish in the fishery; the strong site fidelity and fast growth indicate that fishery closures may be an effective measure to attain a larger stock of fish above the size limit.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Angelstam, Per, et al.
(author)
-
Evidence-Based Knowledge Versus Negotiated Indicators for Assessment of Ecological Sustainability : The Swedish Forest Stewardship Council Standard as a Case Study
- 2013
-
In: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 42:2, s. 229-240
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Assessing ecological sustainability involves monitoring of indicators and comparison of their states with performance targets that are deemed sustainable. First, a normative model was developed centered on evidence-based knowledge about (a) forest composition, structure, and function at multiple scales, and (b) performance targets derived by quantifying the habitat amount in naturally dynamic forests, and as required for presence of populations of specialized focal species. Second, we compared the Forest Stewardship Council (FSC) certification standards' ecological indicators from 1998 and 2010 in Sweden to the normative model using a Specific, Measurable, Accurate, Realistic, and Timebound (SMART) indicator approach. Indicator variables and targets for riparian and aquatic ecosystems were clearly under-represented compared to terrestrial ones. FSC's ecological indicators expanded over time from composition and structure towards function, and from finer to coarser spatial scales. However, SMART indicators were few. Moreover, they poorly reflected quantitative evidence-based knowledge, a consequence of the fact that forest certification mirrors the outcome of a complex social negotiation process.
|
|
| 20. |
- Angelstam, Per, et al.
(author)
-
Learning about the history of landscape use for the future : consequences for ecological and social systems in Swedish Bergslagen
- 2013
-
In: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 42:2, s. 146-159
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Barriers and bridges to implement policies about sustainable development and sustainability commonly depend on the past development of social-ecological systems. Production of metals required integration of use of ore, streams for energy, and wood for bioenergy and construction, as well as of multiple societal actors. Focusing on the Swedish Bergslagen region as a case study we (1) describe the phases of natural resource use triggered by metallurgy, (2) the location and spatial extent of 22 definitions of Bergslagen divided into four zones as a proxy of cumulative pressure on landscapes, and (3) analyze the consequences for natural capital and society. We found clear gradients in industrial activity, stream alteration, and amount of natural forest from the core to the periphery of Bergslagen. Additionally, the legacy of top-down governance is linked to today's poorly diversified business sector and thus municipal vulnerability. Comparing the Bergslagen case study with other similar regions in Russia and Germany, we discuss the usefulness of multiple case studies.
|
|
| 21. |
- Axelsson, Robert, et al.
(author)
-
Social and Cultural Sustainability: Criteria, Indicators, Verifier Variables for Measurement and Maps for Visualization to Support Planning
- 2013
-
In: AMBIO: A Journal of the Human Environment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 42, s. 215-228
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Policies on economic use of natural resources require considerations to social and cultural values. In order to make those concrete in a planning context, this paper aims to interpret social and cultural criteria, identify indicators, match these with verifier variables and visualize them on maps. Indicators were selected from a review of scholarly work and natural resource policies, and then matched with verifier variables available for Sweden's 290 municipalities. Maps of the spatial distribution of four social and four cultural verifier variables were then produced. Consideration of social and cultural values in the studied natural resource use sectors was limited. The spatial distribution of the verifier variables exhibited a general divide between northwest and south Sweden, and regional rural and urban areas. We conclude that it is possible to identify indicators and match them with verifier variables to support inclusion of social and cultural values in planning.
|
|
| 22. |
- Axenrot, Thomas; Bergqvist, Björn; Carlstein, Mikael; Degerman, Erik,
(author)
-
Fiskundersökningar i större vattendrag
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- De större vattendragen (åar, älvar och floder) är ofta bristfälligtundersökta, trots att de ofta är kraftigt påverkade av mänskligaaktiviteter. Under senare år har behovet av undersökningari dessa vattendrag ökat eftersom EU:s ramdirektiv för vattenkräver övervakning av vattnens ekologiska status i alla typer avvatten. Det har också under senare förts fram önskemål om attkunna använda metoder som inte är destruktiva (dödande) vidkvantifi ering av fi skförekomsten i både sjöar och vattendrag.I syfte att utveckla icke dödande metoder för kvantitativafi skundersökningar i större vattendrag har under åren 2005och 2006 ett pilotprojekt omfattande både båtelfi ske ochhydroakustiska metoder (mobil horisontell ekolodning)genomförts i vattendragen Österdalälven (Älvdalens kommun)och Svartån (Örebro kommun). Projektet har genomförts som ettsamarbetsprojekt mellan Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium,Systemekologiska institutionen vid Stockholms Universitet ochF.A.S.T. – Fiskeresursgruppen vid Älvdalens utbildningscentrum.Projektet har genomförts som ett utvecklingsprojekt inommiljöövervakningsprogrammet och har fi nansierats avNaturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet.Arbetet har genomförts med målsättningen att metodiken skallvara tillämpbar för såväl övervakning av fi skresurserna somför miljöövervakning och bedömning av ekologisk status enligtramdirektivets krav. Dessutom skall metodiken kunna användasför uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen. Villkorsom måste uppfyllas är att metoderna skall ge informationom fi skbeståndens sammansättning, individtäthet ochstorleksfördelning utan att fi sken behöver dödas.I denna rapport redovisas resultatet av undersökningarna ochen jämförelse av de båda testade metoderna (båtelfi ske ochekolodning), dessutom ges rekommendationer för framtidaundersökningar i större vattendrag. Avsikten är att rapporten skallutgöra plattform för arbetet med att ta fram en standardiseradmetodik för undersökningar i större vattendrag som inte ärvadbara.
|
|
| 23. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(author)
-
Fisksamhället i Storsjön, Jämtland : Undersökningar med ekolodning, trålning och nätprovfiske år 2011
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Storsjön är Sveriges femte största sjö, men miljöövervakning med avseende på fisksamhället har varit sparsam. I syfte att råda bot på detta undersöktes fisksamhället i september 2011 med ekolodning, trålning och nätprovfiske. Resultaten från denna undersökning jämfördes med tidigare undersökningar i Storsjön och med resultat från liknande undersökningar i Siljan och Vättern. Nors introducerades i Storsjön 1977 och verkar ha etablerat sig från mitten av 1980-talet. Resultaten från 2011 visar en stabil norspopulation med god och regelbunden rekrytering. Mängden sik har varierat över tiden, med en tendens till minskande biomassa, men god rekrytering noterades 2011. Jämfört med tidigare undersökningar kunde konstateras att storleksfördelningen hos norsoch sikpopulationerna inte förändrats. Fiskarnas vertikala utbredning visade att småvuxen, planktonätande sik uppehöll sig i det varmare vattnet ovanför språngskiktet, medan nors återfanns i det kallare vattnet i och under språngskiktet. Därigenom minskar konkurrensen om den gemensamma födan djurplankton. Även abborre uppehöll sig över språngskiktet, men inte i öppet vatten utan närmare strand- eller grundområden. Större sikar var också vanligast i sådana områden. Resultaten visade att de olika metoderna kompletterar varandra. Endast en av metoderna skulle inte ge den helhetsbild som nu kan presenteras av såväl fisksamhälle som rekrytering. Ingen av metoderna lyckades emellertid väl beskriva populationerna av öring, röding och införd kanadaröding. Resultaten för öring från ekolodning/trålning och nätprovfisken 2011 jämfördes därför med motsvarande resultat från en trollingtävling samma år. De förändringar i Storsjöns ekosystem som ägt rum sedan 1970-talet, med introduktion av nya fiskarter och invandring av pungräkor, är så omfattande att fortsatt regelbunden övervakning föreslås och lämpliga metoder diskuteras kortfattat.
|
|
| 24. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(author)
-
Ontogenetic variation in lacustrine European smelt (Osmerus eperlanus) populations as a response to ecosystem characteristics : an indicator of population sensitivity to environmental and climate stressors
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Smelts play a key role in the pelagic ecosystem of large lakes in northern Europe and North America. In numbers, they often dominate the open water. In large lakes in Scandinavia (including Finland), European smelt (Osmerus eperlanus L.), a cold-water glacial relict, is commonly the most important prey for piscivorous fish species, but also acts by ontogenetic shifts as a predator on zoo-plankton, small crustaceans, fish larvae, mysids and occasionally – with increasing size - fish. Furthermore, the large numbers of smelt in the open water are important competitors to other planktivorous fish. Due to the diverse life histories and biological interactions of smelt in large lakes, its role in the food-web structure is expected to be variable. Smelt population dynamics, recruitment, size and age structure, growth, life history and mortality were analysed and compared for five Swedish lakes that varied in size, depth, morphology, trophic status and latitude to understand the varying life histories and roles in lake food-webs. The results showed that in shallow, eutrophic lakes smelt stayed small and short-lived, and populations experienced high mortality. In deeper, colder and less nutrient-rich lakes, smelts grew larger and older, and might shift to a piscivorous trophic level. By ontogenetic adaptions smelt seems to uphold high abundance and recruitment over a wide range of ecosystems, but in shallow lakes without cold water refuges smelt populations run the risk of collapsing on the occasion of extremely warm summers with drastic consequences for their predators and lake ecosystems.
|
|
| 25. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(author)
-
Seasonal variation in thermal habitat volume for cold-water fish populations : implications for hydroacoustic survey design and stock assessment
- 2023
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- For accurate stock assessment, survey design must consider fish behavior and ecology. Yearlings and older individuals of the commercially exploited cold-water species vendace (Coregonus albula) are found below the metalimnion through periods of thermal stratification. These stratification periods generally last for 3-4 months, from the middle of summer to early autumn. In lakes with heterogeneous distribution of depths, the habitat volume for vendace vary drastically within and across years, which affects the distribution and population densities. Variable thermal habitat volumes, with food and oxygen depletion in the hypolimnion through the period of stratification, may act as a population size-regulating factor.Using hydroacoustics in combination with trawl data and temperature profiles, we examined the distribution of vendace through annual periods of thermal stratification. We found that yearling and older vendace these periods were confined to cold-water habitat volumes representing less than 10 % of the total water volume of Lake Mälaren, the third largest lake in Sweden. By introducing stratification to the design of hydroacoustic surveys supported by midwater trawling, seasonal aggregations of fish in temporally restricted thermal habitat volumes can be used to lower survey effort and improve the precision in estimates of population size. Temporally restricted habitat volumes may induce risks for the populations to over-fishing and sensitivity to environmental changes that potentially may call for directed management.
|
|
| 26. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(author)
-
Year-class strength, physical fitness and recruitment cycles in vendace (Coregonus albula)
- 2016
-
In: Fisheries Research. - : Elsevier BV. - 0165-7836 .- 1872-6763. ; 173, s. 61-69
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Vendace, an obligate zoo-planktivore through all life stages, is a key-stone species in many large lakes in northern Eurasia. Vendace often produces strong year-classes in cycles of various length. To better understand the factors that determine the emergence of strong year-classes we analyzed long time-series hydroacoustic data on abundance of young-of-the-year and older vendace, and representative samples of vendace from trawl catches measured for length, weight and age. Data were collected in the three largest lakes in Sweden - Lakes Vanern, Vattern and Malaren - for 1995-2012, 1992-2012 and 2008-2012, respectively. The lakes range from ultra-oligotrophic to mesotrophic. In L. Vanern there is an extensive commercial fishery on vendace, whereas the fishery, at present, is small in L. Malaren and negligible in L. Vattern. Size of mature vendace, expressed as 90% of L-max, differed between the lakes and was positively correlated with lake nutrient levels. Strong year-classes did not occur in synchrony between lakes, not even between the two main basins within oligotrophic L. Vanern, and were less frequent in the ultra-oligotrophic and commercially unfished L. Vattern. Strong year-classes negatively affected physical fitness (Fulton's condition factor) of older fish. During years of low physical fitness in sexually mature fish no strong year-classes would appear. Recovery of physical fitness might take several years and depended on food availability, expressed as nutrient levels or population density. Not until fish had regained individual physical fitness and could allocate energy to gonads, other factors - as physical environmental conditions - might become important for the emergence of a strong year-class. (C) 2015 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 27. |
- Beier, Ulrika, et al.
(author)
-
Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i rinnande vatten : utveckling och tillämpning av VIX
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ett nytt index för bedömning av ekologisk status med hjälp av fisk i rinnande vatten har utvecklats. VIX (VattendragsIndeX) kräver standardiserat elfiske. Omgivningsvariabler som också behövs är avrinningsområdesstorlek, andel sjö i avrinningsområdet, minsta avstånd till närmaste sjö uppströms eller nedströms, höjd över havet, lutning, medeltemperatur för helår respektive juli, vattendragets bredd och provtagen area. Dessutom används bedömning av ursprunglig populationstyp av öring (strömlevande, sjövandrande eller havsvandrande) för att kunna anpassa indexet utefter detta.Potentiella indikatorer som testades var de som ingick de gamla bedömningsgrunderna (FIX), europeiskt fiskindex (EFI) och dessutom sex indikatorer som testats vid utveckling av en bedömningsmodell för laxfisk i kustvattendrag (HÖL). De sex indikatorer som till slut kvarstod i indexet för bedömning av generell påverkan var sammanlagd täthet av öring och lax, andel toleranta individer, andel lithofila individer, andel toleranta arter, andel intoleranta arter och andel laxfiskarter som reproducerar sig. Separata sidoindex kunde också räknas ut för att tydligare påvisa olika typer av påverkan, det vill säga surhet, övergödning, morfologisk och hydrologisk påverkan. Där ingick bland andra en sjunde indikator, Simpsons diversitet, för hydrologisk påverkan.Fokus var inställt på att kunna finna en så tydlig separation som möjligt av påverkade lokaler (klass 3, 4, 5; måttlig, otillfredsställande respektive dålig) och opåverkade lokaler (klass 1 och 2; hög respektive god). Det färdiga indexet VIX kunde klassa 66 % av lokalerna korrekt till påverkad/opåverkad i det dataset som användes i indexutvecklingen. Då indexet tillämpades på ett oberoende dataset var andelen korrekt klassade lokaler 73 %.Indexet kan påvisa generell påverkan, surhet, övergödning och med sidoindex även morfologisk och hydrologisk påverkan. Däremot saknas i indexet fortfarande ett tydligt påvisande av påverkan på konnektivitet för fisk i vattendrag.
|
|
| 28. |
- Bergquist, Björn, et al.
(author)
-
Fiskundersökningar i större vattendrag : Utveckling av kvantitativ metodik för båtelfiske och hydroakustiska undersökningar i större vattendrag - ett pilotprojekt
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det saknas idag en standardiserad metodik för att övervaka fiskbestånd i djupa och breda vattendrag där konventionellt elfiske med vadning inte går att genomföra. I ett pilotprojekt har båtelfiske och hydroakustiska undersökningar (ekolodning)testats som metoder för övervakning av fiskbestånd i större vattendrag. De olika metoderna testades under olika miljöförhållanden i två olika vattendrag – Österdalälven (uppströms Älvdalen) och Svartån (vid Örebro). Österdalälven är ett näringsfattigt och snabbt strömmande vattendrag medan Svartån är ett näringsrikt och lugnflytande vattendrag. Innan undersökningarna genomfördes biotopkarterades de sträckor som hade valts ut. Med hjälp av karteringsuppgifterna avgränsades i varje vattendrag 400–850 m långa sträckor (undersökningslokaler)som delades upp i grunda (medeldjup <2 m) och djupa (medel djup >2 m)biotoper. På varje lokal och inom varje biotop genomfördes båtelfisken dagtid med s.k. ”strip-fishing” metodik som innebär en kvantitativ stratifierad undersökning av fiskbeståndet i flera habitat-specifika strips där varje stripomfattade ett område som var 5 m brett och 100–150 m långt. För varje habitat (biotop) beräknades ett medelvärde för fisktäthet och biomassa som sedan användes för att beräkna ett viktat medelvärde för hela lokalen. I Svartån genomfördes även utfiskningsförsök för att fastställa elfiskets fångsteffektivitet för de dominerande arterna. För övriga arter skattades fångsteffektiviteten utgående från korrelationer med data från vadningselfiske (Svenskt ElfiskeRegiSter; SERS). De hydroakustiska undersökningarna genomfördes som mobil horisontell ekolodning längs stränderna, både i uppströms och nedströmsriktning, med ekolodets transduktor riktad mot flodfårans centrala del. Ekolodningen genomfördes både på kvällstid (Österdalälven) och nattetid (Svartån). Räckvidden för ekolodet varierade med vattendjupet, men var ca 15 m vid 2 m vattendjup. Ekolodsresultaten analyserades huvudsakligen med bildanalys och filtrering av data (korsfiltrering) eftersom den metoden bedömdes ge mest tillförlitliga resultat. Med hjälp av analyserade och räknade fiskspår beräknades fiskförekomsten inom den djupa delen av varje lokal och jämfördes med resultaten från båtelfisket. Vid jämförelsen mellan båtelfiske- och ekolodsresultaten användes enbart fångstresultaten för pelagiskt uppträdande arter, då ekolodet inte detekterar bottenlevande fiskarter som lake, gers och stensimpa. Vid båtelfisket i Österdalälven varierade de viktade medelvärdena för den totala fisktätheten mellan 37 och 187 individer/ha. Dominerande arter var elritsa, stensimpa, harr och öring. I Svartån, som är mera näringsrik, var fisktätheten som väntat betydligt högre och de viktade medelvärdena för den totala fisktätheten varierade mellan 271 och 912 individer/ha. Vid båtelfisket i Svartån dominerades fångsten av karpfiskar som benlöja, mört och braxen. Fiskbiomassan varierade från 9,3 till 24,6 kg/ha. Båtelfisket gav en representativ bild av förekommande arter och storlekar i de båda vattendragen enligt tillgängligt referensmaterial. De erhållna skattningarna av fiskförekomsten i Österdalälven och Svartån var i nivå med resultat rapporterade från båtelfisken i andra länder. Den från ekolodningarna beräknade fiskförekomsten (beräkningar baserad på bildanalys) visade generellt en relativt god överensstämmelse med resultaten från båtelfisket i båda vattendragen även om ekolodsresultaten var något högre i Svartån. Vid ekolodningarna i Österdalälven låg den beräknade fisktätheten i intervallet 15–21 individer/ha. I Svartån var fisktätheten betydligt högre och varierade från 532 till 1 261 individer/ha. Fiskbiomassan låg i intervallet 17,1–23,7 kg/ha. Resultaten visar att båtelfiske och mobil horisontell ekolodning är lämpliga metoder för långsiktig övervakning av fisk i större vattendrag. I grunda områden med vattendjup mindre än 2 m kan båtelfiske användas som ensam metod för att kvantifiera fiskförekomsten (individtäthet och biomassa), men i områden med större vattendjup där båtelfisket inte är effektivt krävs att båtelfisket kompletteras med horisontell ekolodning. Genom att kombinera metoderna kan mängden fisk kvantifieras även i de djupa delarna av vattendragen. Båtelfisket ger information om förekommande fiskarter och deras storleksfördelning och dessa uppgifter kan sedan användas för att tolka de ekon (fiskspår) som registreras vid ekolodningen i de djupa avsnitten. Vår bedömning är att de testade metoderna, med vissa förbättringar, väl motsvarar kraven i en framtida övervakning av fiskresurser, ekologisk status och miljömål. Båda metoderna ger kvantitativa och upprepbara skattningar av fiskfaunan i en miljö som idag saknar lämplig kvantitativ metodik och bör implementeras i de nationella resurs- och miljöövervakningsprogrammen.
|
|
| 29. |
- Borssén, Magnus, et al.
(author)
-
DNA Methylation Adds Prognostic Value to Minimal Residual Disease Status in Pediatric T-Cell Acute Lymphoblastic Leukemia
- 2016
-
In: Pediatric Blood & Cancer. - : Wiley. - 1545-5009 .- 1545-5017. ; 63:7, s. 1185-1192
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background. Despite increased knowledge about genetic aberrations in pediatric T-cell acute lymphoblastic leukemia (T-ALL), no clinically feasible treatment-stratifying marker exists at diagnosis. Instead patients are enrolled in intensive induction therapies with substantial side effects. In modern protocols, therapy response is monitored by minimal residual disease (MRD) analysis and used for postinduction risk group stratification. DNA methylation profiling is a candidate for subtype discrimination at diagnosis and we investigated its role as a prognostic marker in pediatric T-ALL. Procedure. Sixty-five diagnostic T-ALL samples from Nordic pediatric patients treated according to the Nordic Society of Pediatric Hematology and Oncology ALL 2008 (NOPHO ALL 2008) protocol were analyzed by HumMeth450K genome wide DNA methylation arrays. Methylation status was analyzed in relation to clinical data and early T-cell precursor (ETP) phenotype. Results. Two distinct CpG island methylator phenotype (CIMP) groups were identified. Patients with a CIMP-negative profile had an inferior response to treatment compared to CIMP-positive patients (3-year cumulative incidence of relapse (CIR3y) rate: 29% vs. 6%, P = 0.01). Most importantly, CIMP classification at diagnosis allowed subgrouping of high-risk T-ALL patients (MRD >= 0.1% at day 29) into two groups with significant differences in outcome (CIR3y rates: CIMP negative 50% vs. CIMP positive 12%; P = 0.02). These groups did not differ regarding ETP phenotype, but the CIMP-negative group was younger (P = 0.02) and had higher white blood cell count at diagnosis (P = 0.004) compared with the CIMP-positive group. Conclusions. CIMP classification at diagnosis in combination with MRD during induction therapy is a strong candidate for further risk classification and could confer important information in treatment decision making.
|
|
| 30. |
- Borssén, Magnus, et al.
(author)
-
DNA methylation holds prognostic information in relapsed precursor B-cell acute lymphoblastic leukemia
- 2018
-
In: Clinical Epigenetics. - : BIOMED CENTRAL LTD. - 1868-7083 .- 1868-7075. ; 10
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Few biological markers are associated with survival after relapse of B-cell precursor acute lymphoblastic leukemia (BCP-ALL). In pediatric T-cell ALL, we have identified promoter-associated methylation alterations that correlate with prognosis. Here, the prognostic relevance of CpG island methylation phenotype (CIMP) classification was investigated in pediatric BCP-ALL patients.Methods: Six hundred and one BCP-ALL samples from Nordic pediatric patients (age 1-18) were CIMP classified at initial diagnosis and analyzed in relation to clinical data.Results: Among the 137 patients that later relapsed, patients with a CIMP-profile (n = 42) at initial diagnosis had an inferior overall survival (pOS(5years) 33%) compared to CIMP+ patients (n = 95, pOS(5years) 65%) (p = 0.001), which remained significant in a Cox proportional hazards model including previously defined risk factors.Conclusion: CIMP classification is a strong candidate for improved risk stratification of relapsed BCP-ALL.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Bovinder Ylitalo, Erik, et al.
(author)
-
A novel DNA methylation signature is associated with androgen receptor activity and patient prognosis in bone metastatic prostate cancer
- 2021
-
In: Clinical Epigenetics. - : BioMed Central. - 1868-7083 .- 1868-7075. ; 13:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Patients with metastatic prostate cancer (PC) are treated with androgen deprivation therapy (ADT) that initially reduces metastasis growth, but after some time lethal castration-resistant PC (CRPC) develops. A better understanding of the tumor biology in bone metastases is needed to guide further treatment developments. Subgroups of PC bone metastases based on transcriptome profiling have been previously identified by our research team, and specifically, heterogeneities related to androgen receptor (AR) activity have been described. Epigenetic alterations during PC progression remain elusive and this study aims to explore promoter gene methylation signatures in relation to gene expression and tumor AR activity.Materials and methods: Genome-wide promoter-associated CpG methylation signatures of a total of 94 tumor samples, including paired non-malignant and malignant primary tumor areas originating from radical prostatectomy samples (n = 12), and bone metastasis samples of separate patients with hormone-naive (n = 14), short-term castrated (n = 4) or CRPC (n = 52) disease were analyzed using the Infinium Methylation EPIC arrays, along with gene expression analysis by Illumina Bead Chip arrays (n = 90). AR activity was defined from expression levels of genes associated with canonical AR activity.Results: Integrated epigenome and transcriptome analysis identified pronounced hypermethylation in malignant compared to non-malignant areas of localized prostate tumors. Metastases showed an overall hypomethylation in relation to primary PC, including CpGs in the AR promoter accompanied with induction of AR mRNA levels. We identified a Methylation Classifier for Androgen receptor activity (MCA) signature, which separated metastases into two clusters (MCA positive/negative) related to tumor characteristics and patient prognosis. The MCA positive metastases showed low methylation levels of genes associated with canonical AR signaling and patients had a more favorable prognosis after ADT. In contrast, MCA negative patients had low AR activity associated with hypermethylation of AR-associated genes, and a worse prognosis after ADT.Conclusions: A promoter methylation signature classifies PC bone metastases into two groups and predicts tumor AR activity and patient prognosis after ADT. The explanation for the methylation diversities observed during PC progression and their biological and clinical relevance need further exploration.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Calles, Olle, et al.
(author)
-
Anordningar för upp- och nedströmspassage av fisk vid vattenanläggningar : Underlag till vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraft
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Många kraftverksdammar saknar idag fiskvägar för uppströms vandrande fisk och de flesta för nedströmsvandrande fisk. Litteraturgenomgången visar att passage av fisk via turbinerna ofta ger omfattande skador och dödlighet och därmed inte är en tillfredsställande förvaltningsstrategi. Det bedöms vara tekniskt fullt möjligt att bygga väl fungerande fiskvägar för samtliga förekommande fiskarter i alla svenska vattensystem. I detta dokument ges rekommendationer om hur fiskvägar bör anläggas, designas och skötas för att nå god anlocknings- och passageeffektivitet för såväl uppströms- som nedströmsvandrande fisk. Att relativt många fiskvägar fungerar dåligt beror på att uppföljning, tillsyn och kontroll av deras effektivitet är eftersatt eller ofta helt saknas. Att etablera en fungerande fiskväg är en process som kan ta flera år då successiva justeringar behövs. Det går dock att få till bra passagelösningar, även förbi stora kraftverk med höga dammar.För uppströmsvandring rekommenderas i första hand naturlika fiskvägar, som omlöp, eftersom de passar de flesta arter och storlekar. Omlöpen kan även fungera som nya strömhabitat och därmed ersätta något av de strömhabitat som förlorats. Är det enbart laxfisk eller andra goda vandrare som skall passera kan en teknisk fiskväg vara en godtagbar lösning. Även i områden med branta dalsidor som gör det svårt att anlägga naturlika fiskvägar och i områden med kulturmiljöer kan tekniska fiskvägar vara ett alternativ. Fiskslussar och fiskhisssar har låg effektivitet och kan inte rekommenderas generellt.Väl fungerande fiskpassager bör föra vatten under en stor del av året såvida inte fiskvägen är inriktad på en enskild art med väl kända behov. Naturlika fiskvägar bör, i likhet med naturliga vattendrag, ha en fastställd minsta vattenföring som är tillräcklig för att bevara sträckans habitatvärden.Ett vanligt problem är att det används för lite vatten i fiskvägen för att locka fisken till mynningen i tillräckligt hög utsträckning. Ofta behöver extra lockvatten användas för att få fisken att hitta fiskvägen, eller fiskvägarna eftersom det i breda vatten kan vara nödvändigt att ha flera fiskvägar, och vid behov även flera ingångar till fiskvägarna. Lockvattnet bör minst utgöra 5 % av medelvattenföringen på platsen, men det kan i vissa situationer behövas ännu mer vatten, och vid högflöden bör även lockvattnet öka i paritet med detta. Extra lockvatten behöver inte gå i fiskvägen utan kan ledas till fiskvägens nedre öppning.Vid nedströmspassage skall anpassade låglutande galler, fiskgaller, användas som leder fisken till en eller flera passagemöjligheter. Spaltvidden mellan gallren ska vara sådan att fisken inte passerar, vilket för vissa arter innebär att spaltvidden inte tillåter fysisk passage av fisk, medan det för andra arter räcker att gallret är en beteendemässig barriär. Idealt skall fisken aldrig komma i direkt med gallret utan ledas rätt väg. I mycket stora älvar kan spjälgaller (louvers) vara ett alternativ, men referensexempel saknas i Sverige i dag, alternativet är låglutande fiskgaller. Beteendeavledning (ljus, ljud, el, bubblor) bör endast användas som åtgärd i kombination med en fysisk avledare, eller på de platser där en fysisk avledare av någon anledning bedöms vara omöjlig att uppföra.Utformningen av flyktöppningen är också essentiell för avledarens funktion. För att tillgodose olika arters djuppreferens, kan man antingen placera en flyktöppning i ytan och ytterligare en vid botten (ål). Den vanligaste rekommendationen är att flyktöppningen ska vara successivt avsmalnande, för att åstadkomma en gradvis acceleration utan turbulens. Flyktöppningens, och därmed hela åtgärdens, funktion är beroende av den mängd vatten som tappas i förbipassagen. Enkelt uttryckt, kan man säga att ju mer vatten som tappas genom förbipassagen, desto större sannolikhet att den funkar väl. Internationellt rekommenderas att 2–10 % av det totala flödet används för att säkerställa nedströmspassage, varför rekommendationen är att överdimensionera flyktöppningar för att under åtgärdens driftsättande undersöka vilket flöde som krävs för god funktionDet bör betonas att den rödlistade ålen kräver speciella anpassningar vid varje hinder för dess upp- och nedvandring. Rekommendationer på bra åtgärder ges i dokumentet. Kriterier för anlocknings- och passageeffektivitet (upp- och nedströms) i fiskvägar bör fastställas utgående från förekomst av långvandrare (lax, havsöring, ål, flodnejonöga, havsnejonöga), antalet hinder och den geografiska lokaliseringen av lämpliga habitat. Litteratursammanställningen visar att många befintliga fiskvägar inte fungerar som avsett och bör utvärderas om minsta osäkerhet råder om deras funktion. Utvärderingarna bör ligga till grund för förbättringar av passagerna till dess tillräcklig effektivitet erhålls och resultaten tillställs tillsynsmyndigheten.
|
|
| 35. |
- Dannewitz, Johan, et al.
(author)
-
Genetisk kartläggning av öring i Mjörn
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I sjön Mjörn, som är belägen i Säveåns vattensystem i Västergötland, förekommer ett bestånd av storvuxen insjööring som klassats som genuint och skyddsvärt. Öringreproduktion förekommer i flera av sjöns tillflöden, men förekomsten av storvuxen, sjövandrande öring har minskat under senare årtionden. Det sätts också ut odlad öring i Mjörn enligt vattendom. Den odlade stam som används för att producera sättfisk till sjön grundades 1969 med lekfisk från ett av Mjörns viktigare tillflöden, och har sedan dess hållits genetiskt isolerad, d.v.s. inget nytt avelsmaterial har tillförts. Syftet med denna studie var att göra en genetisk kartläggning av öringen i Mjörn, vilket inkluderar identifiering av distinkta lekbestånd, skattningar av beståndens genetiskt effektiva storlekar samt ett försök att utreda Mjörnöringens ursprung genom jämförelser med öring från andra områden i Sverige. Resultaten visar att Mjörns öringbestånd är små med relativt låg grad av genetisk variation. Den vilda öring som idag finns i sjöns tillflöden bildar en separat och tydlig grupp i analyser som inkluderar öring från andra områden i Sverige, även om subtila likheter med havsvandrande öring från västkusten framträder i vissa analyser. Samtidigt föreligger tydliga genetiska skillnader inom Mjörn vilket indikerar att genflödet mellan de olika tillflödena är begränsat. Utsättningar av främmande öringstammar, samt förflyttningar av öring mellan vattendrag som mynnar i Mjörn bör därför undvikas. Den odlade stammen avviker markant från den vilda öringen i sjön, och påminner genetiskt sett mest om öring från Gullspångsälven i Vänern. I kombination med uppgifter om tidigare utsättningar pekar de genetiska resultaten på att den lekfisk som användes för att starta upp den odlade stammen i Ålanda sannolikt hade ett stort inslag av Gullspångsöring som tidigare satts ut i sjön. Bevarandevärdet på den odlade stammen kan därför ifrågasättas. Det finns dock alternativa, om än mindre sannolika, förklaringar till de observerade resultaten som inte helt kan uteslutas och bör utredas vidare.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Degerman, Erik, et al.
(author)
-
Coastal migrations, temporary use of neighbouring rivers, and growth of sea trout (Salmo trutta) from nine northern Baltic Sea rivers
- 2012
-
In: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 69, s. 971-980
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The wild migratory trout (Salmo trutta) stocks in the northern Baltic Sea are threatened, and the fishery is thought to play a significant role in the population decline. Therefore, knowledge about the migration patterns of these stocks is needed to develop appropriate management plans. For this reason, we analysed the movement pattern from recaptures of mandatory releases of tagged hatcheryreared trout smolt from nine rivers in the region (1998-2007). The median time from release until recapture was 366 days, and the median migration distance at recapture was 27 km, with a dominating southward direction for northern stocks. Most of the recaptured fish were immature (65%), and recaptures in rivers (55%) dominated over recaptures along the coast (44%). Riverine recaptures were most frequent during autumn-spring. A total of 16% of all recaptures in rivers occurred in non-natal rivers. Straying was about twice as frequent among fish from small rivers as from large rivers. The results from the river Gidea¨lven indicate that using broodstock from other rivers in stocking programmes may lead to a high proportion of strayers. In addition, temporary use of neighbouring rivers was more frequent in large rivers during winter. Growth, in terms of length increment, was high, especially in fish from southern parts of the Baltic, and higher than in neighbouring warmer and more saline sea areas.
|
|
| 38. |
- Degerman, Erik, et al.
(author)
-
Elfiske : Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare
- 1999
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Elfiske har blivit en omfattande verksamhet i landet trots att någon egentlig elfiskeinstruktion inte funnits före 1994 (Appelberg & Bergquist 1994). Man har lärt sig av varandra och det finns idag flera personer som väl genomför ett praktiskt elfiske, och ofta enligt en gemensam mall.Elfiske är dock en komplex och ibland farlig verksamhet, något som kanske inte nog betonats i den praktiska tradition som överförts mellan personer. De faror som finns för fiskaren och fisken har underskattats. Elfiske ska därför inte utföras av oerfaren personal. Det finns de som har fiskat iklädda endast badbyxor och de flesta har väl försökt kolla om det kommer ström genom att doppa fingret i vattnet. Detta kan få allvarliga konsekvenser, vilket kommer att framgå av kapitel 3. Nya rön tyder också på att betydande skador kan uppstå på fisk vid fel handhavande.För att upplysa om skaderisk för fisk och fiskare samt för att verka för en standardisering har detta kompendium sammanställts. Ju mer standardiserat elfiske som bedrivs desto större gemensam nytta får vi av varandras resultat och ju mindre stör vi fiskbestånd och andra djur.Eftersom det finns en lång tradition från slutet av 1940-talet är det många personer som har del i den kunskap och standard som vuxit fram. Kompendiet är resultatet av vad vi lärt oss av läromästare i elfiske. Dessutom ingår de kunskaper vi fått från kolleger som nu bedriver elfiske, ihop med egna erfarenheter och litteratur (främst Bohlin et al. 1989 och Cowx 1990). Vidare har vi använt oss av Fiskeriverkets tidigare kurskompendium för elfiske (Johlander1990, Degerman et al. 1995), Appelberg & Bergquist (1994) samt de kompendium som tagits fram av Fisk- och Vattenvård i Norrland (Sjölander & Öhman1992) och Nordnatur AB (Andersson 1998).
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Degerman, Erik, et al.
(author)
-
Fisk som miljöindikator
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Här presenteras en kort genomgång av hur fisk används som miljöindikator i vårt arbete med miljöövervakning vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet. Rapporten behandlar både sötvatten, kust och hav. I rapporten går vi igenom de undersökningsmetoder vi använder och hur och varför fisk reagerar på olika typer av miljöpåverkan. Vi berör närmare effekter av försurning, övergödning, klimatförändringar, miljögifter, främmande arter, vattenkraft och annan fysisk påverkan på miljön. Effekten av för hårt fiske kan naturligtvis också tydligt ses på drabbade fiskbestånd, till exempel genom en förändrad storleksoch åldersstruktur, svag föryngring eller få lekfiskar. Fisken indikerar således både resursutnyttjandet och miljötillståndet. Fisk är en bra indikator, till stor del därför att vi väl känner till vad som är normalt - hur mycket och vilka arter som bör förekomma, hur de tillväxer, vilken variation i arvsmassan de har, hur gamla de brukar bli, vart de vandrar och vilka mängder av miljögifter de brukar innehålla. Dessutom är det organismer som allmänheten känner till och därför kan man enkelt kommunicera miljöproblem med hjälp av fisk, samtidigt som allmänheten genom sitt intresse kan rapportera in sina egna observationer. En viktig komponent är också att vi på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och flera av våra länsstyrelser genomför omfattande provfisken över hela landet med standardiserade metoder. Kunskapen om vad som är normalt och vad som händer när ett vatten påverkas ökar därför hela tiden.
|
|
| 41. |
- Degerman, Erik, et al.
(author)
-
Fysisk restaurering av sjöar.
- 2017
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Denna rapport beskriver översiktligt omfattningen av antropogen påverkan på våra sjöar och vilka effekter detta fått på biologisk mångfald, ekosystemets funktion och på ekosystemtjänster. Fokus ligger på att beskriva möjliga fysiska restaureringsåtgärder. Vi går igenom exempel från ett antal genomförda sjörestaureringar, både nationellt och internationellt, och försöker ge generella rekommendationer för olika åtgärder. Det kan dock inledningsvis konstateras att det finns mycket få redovisade arbeten om fysisk sjörestaurering, frånsett olika åtgärder i eutrofierade vatten. Det gör att detta inte är en litteratursammanställning eftersom en sådan hade dominerats helt av olika typer av påverkan och endast motåtgärder mot övergödning. Utav de cirka 4000 restaureringsåtgärder som finns redovisade i databasen ”Åtgärder i Vatten” berör endast ett tiotal sjörestaurering. De problemområden som tas upp är reglerade sjöar, sänkta sjöar, övergödning, förlorad funktion av strandzon och kantzon samt förlorad konnektivitet. Många av dessa problem hänger ihop, till exempel sänkta och övergödda sjöar, och det är komplexa samband som styr möjligheter och effekter av restaurering. Det finns flera exempel på hur man trots omfattande insatser inte nått ända fram. Varje restaureringsprojekt är unikt och har egna förutsättningar. Eftersom det är komplexa samband som ger negativ påverkan är det inte enkelt att sätta tydliga mål för restaureringen. Detta försvåras ytterligare av att det inte finns statiska tillstånd i naturen. Restaureringsåtgärderna måste ses i ett holistiskt perspektiv, både över tid, inom avrinningsområdet och med beaktande av olika ekosystemtjänster och andra verksamheter. De exempel som finns visar ofta att vi inte lyckats fullt ut därför att åtgärderna inte tillåts vara omfattande nog. För reglerade sjöar rekommenderas att regleringen så långt möjligt följer den naturliga flödesregimen, att regleringen i mindre sjöar inte får överstiga den naturliga variationen ett normalår. Som ett riktvärde högst en meters amplitud. För sänkta sjöar finns tre möjliga vägar, att höja vattennivån, att muddra djupare (endast lämpligt i vissa sjöar) eller en kombination av de båda. Ofta är det svårt att få utrymme för en höjning av sjön, varför olika typer av muddring blir aktuellt, ofta efter en inledande eliminering av överflöd av växter. För övergödda sjöar är det avgörande att avlasta extern- och internbelastning. Det senare innebär att muddring av de närsaltrika översta sedimenten krävs. Alternativ kan vara att kemiskt binda fosforn i sedimenten. Muddringen har dock fördelen att även öka vattendjupet och i bästa fall kan fosforn komma till användning på landbacken. Lågflödesmuddring ser ut att vara det bästa alternativet i lite större och djupa vatten, medan mer igenväxta små och grunda sjöar kan pontonmuddras. Sjöars konnektivitet och behovet av att återfå en kant- och strandzon med naturliga processer berörs också.
|
|
| 42. |
- Degerman, Erik, et al.
(author)
-
Höjt minimimått på gös ger ökad avkastning i fisket
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Gös är insjöfiskets viktigaste art. Beståndsvårdande åtgärder som ökar och stabiliserar avkastningen av gös är därför viktiga för fisket. Eftersom minimimåttet på gös i de stora sjöarna länge varit 40 cm har göshonor kunnat beskattas innan de nått könsmognad (vid ca 41-44 cm). Ett ökat minimimått borde ge en stabilare och större rekrytering på sikt. Samtidigt borde ett höjt minimimått direkt innebära att avkastningen ökar eftersom den naturliga dödligheten för gös kring 40 cm är liten. På ett halvt år tillväxer gös av denna storlek normalt 5 cm. Från 1 juli år 2001 höjdes därför minimimåttet på gös till 45 cm och minsta tillåtna maska (sträckt maska) sattes till 120 mm i Hjälmaren. I Mälaren bibehölls fortsatt 40 cm minimimått och minsta maska 100 mm, även om en ändring nu förväntas även här. Medelfångsten i Hjälmaren ökade från 59 ton per år perioden 1996-2000 till 153 ton per år perioden 2001-2007. Ökningen var således 174 %. I Mälaren var motsvarande fångster 132 ton den första perioden och 142 ton den senare, en svag ökning med 7,5 %. Statistiskt kunde det beläggas att förändringen i Hjälmaren var avsevärt större än förväntat utgående från utvecklingen i Mälaren. Eftersom de båda sjöarnas avkastning följt varandra under en lång tid före ändringen av fiskebestämmelserna var det sannolikt dessa som orsakat den höga avkastningen i Hjälmaren åren 2001-2007. Det årliga infiskade värdet av gös i Hjälmaren har ökat från cirka 2 miljoner kr (dagens penningvärde) åren 1996-2000 till 6,8 miljoner kronor åren 2001-2007, dvs. med 4,8 miljoner kronor. Indikationer hittills tyder också på att den biologiska mångfalden bevaras och gösfisket i Hjälmaren har kunnat miljöcertifieras (Marine Stewardship Council) som det första sötvattensfisket i världen. Samtidigt har ett antal nya, unga yrkesfiskare rekryterats in i yrket. Det rekommenderas att ett minimimått på minst 45 cm används för gös i insjöar och utefter våra kuster framöver.
|
|
| 43. |
- Degerman, Erik, et al.
(author)
-
Jämför- och referensvärden från Svenskt Elfiskeregister - Perioden 2008-2015
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten utgörs av en mängd tabellerade jämför- och referensvärden, från elfiskeundersökningar spridda över landet åren 2008-2015. Materialet har delats in efter avrinningsområdets storlek, geografisk region samt typ av öringpopulation (strömlevande, insjövandrande, havsvandrande) eller laxpopulation (insjövandrande (Vänern) eller havsvandrande). Förslag ges (avsnitt 4) på hur man kan använda detta referensmaterial för att jämföra med sina egna elfiskeundersökningar. De tätheter som anges utgör beräknade tätheter från elfisken utförda i de olika regionerna, det vill säga fältdata korrigerade för fångsteffektivitet genom antingen upprepade utfisken eller skattade fångsteffektiviteter. Tätheterna visar inte på beräknad potential/produktion vid opåverkade förhållanden. Jämförvärdena och referensvärdena ger en jämförelse med motsvarande vatten idag, med den status de för tillfället har.
|
|
| 44. |
- Degerman, Erik
(author)
-
Kräftfisket i Hjälmaren
- 2013
-
In: Bönder, berg och bävergnag : en bok om naturresurser och deras användning i Örebro län. ; :11, s. 88-98
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Degerman, Erik, et al.
(author)
-
Occurrence and habitat use of European eel (Anguilla anguilla) in running waters : lessons for improved monitoring, habitat restoration and stocking
- 2019
-
In: Aquatic Ecology. - : Springer. - 1386-2588 .- 1573-5125. ; 53:4, s. 639-650
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- To improve the management of the European eel (Anguilla anguilla) in freshwater, it is essential to define important lotic habitats. Electrofishing data from 289 wadeable, hard-bottom sites in 69 Swedish coastal rivers and streams, originally surveyed for salmonid monitoring, were used to evaluate the effects of sampling- and habitat-related factors on eel occurrence. Probability of eel occurrence, as influenced by sampling procedure (sampled area, number of consecutive runs and ambient water temperature) and habitat characteristics (size of catchment, dominating bottom substrate, shade, water velocity, mean depth), was evaluated for small (total length <= 150 mm) and large (>150 mm) yellow eels. Data were analysed in a mixed presence/absence generalized linear model with dispersal (distance to mouth from sampled site), habitat and sampling-related variables as covariates. The two models explained variation in occurrence to 81.5% for small eel and 76.2% for large eel. Probability of eel occurrence decreased with distance from the river mouth, and increased with sampled area, number of runs, water temperature, coarser substrate and size of river. We suggest that future eel habitat restoration should focus on lower reaches of larger rivers with suitable coarse bottom habitats. Stocking of young eel should be carried out in comparable accessible habitats in the upper reaches where eel densities are low. The results also strongly indicate that eel may be sampled together with young salmonids with DC electrofishing in wadeable habitats.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Degerman, Erik, et al.
(author)
-
Predicting population status of freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera, L.) in central Sweden using instream and riparian zone land-use data
- 2013
-
In: Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems. - : Wiley. - 1052-7613 .- 1099-0755. ; 23, s. 332-342
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The freshwater pearl mussel Margaritifera margaritifera (L.) has become scarce and threatened throughout most of its distribution range, and is consequently listed as endangered' by the IUCN. It has been suggested and used as an indicator species and even as an umbrella species. Despite this, few studies have examined factors affecting its catchment-level population status. This work tested the hypothesis that it is possible to predict freshwater pearl mussel population viability (reproducing/not reproducing) and population status in central Sweden from a combination of geospatial data describing riparian land-cover and use, water chemistry data, and electrofishing data describing the abundance of the host fish species (brown trout, Salmo trutta) in 56 streams. Mussel population viability was best predicted by total phosphorus. Using higher-resolution data (six classes) on mussel population status, host fish abundance (0+ trout) was the best predictor. At abundances below 5 0+ trout per 100m2 and above a concentration of 8 mu gL1 total phosphorus, only three viable populations existed. Geospatial data could be used to predict levels of total phosphorus and thereby indirectly to predict mussel viability. Geospatial data could not be used to predict abundance of 0+ trout, which is thought to depend more on instream factors. This study demonstrates that geospatial data on riparian land-use and cover can be a useful tool for screening waters potentially harbouring non-reproducing mussel populations. Copyright (c) 2013 John Wiley & Sons, Ltd.
|
|
| 50. |
- Degerman, Erik, et al.
(author)
-
Påverkan på strömlevande fisk : Underlag till vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraft
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En anläggning av en damm i ett strömmande vattensystem får stor inverkan på fiskfaunan även om en fungerande fiskväg anläggs genom själva dammkroppen. Orsaken är att ett lugnvatten skapas i ett tidigare strömmande område. Som en följd kommer fiskfaunan att förändras och arter som är anpassade till lugnvatten kommer att dominera över den tidigare strömfiskfaunan. Fiskfaunan förändras både uppströms, nedströms och i det nya lugnvattnet. De fiskar som gynnas av anlagda lugnvatten ökar predationen på strömfiskar som öring, harr och lax som lever på platsen eller försöker passera igenom lugnvattnet. Även andra vandrande arter påverkas, t.ex. ål. Vid höga migrationsförluster kommer bestånden av vandrade fisk att missgynnas. Detta innebär en direkt förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i form av fiske.Några av de studier som redovisas har observerat stor dödlighet hos utvandrande smolt av öring och ål även i mycket små dammar, dammar ovanför små strömkraftverk, dammar för närsaltretention eller i spegeldammar nedströms kraftverk. Effekten av även små dammar är stor och i möjligaste mån skall man undvika att anlägga konstgjorda lugnvatten i strömmande vattendragsavsnitt. Den bästa möjliga tekniken vid anläggning av fiskvägar förbi mindre dammar kan därför vara att anlägga fiskvägen förbi både dammbyggnaden och lugnvattnet. Vidare bör man undvika att anlägga spegeldammar eller andra konstgjorda lugnvatten i tidigare strömhabitat.
|
|
