| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fahlström, Per Göran, 1951, et al.
(author)
-
Career pathways in Swedish elite sports
- 2014
-
In: Paper presented at the World Association of Sport Management Conferens in Madrid (okt. 2014)..
-
Conference paper (other academic/artistic)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Fahlström, Per Göran, 1951, et al.
(author)
-
Elite sport and education
- 2014
-
In: Paper presented at the congress Materials tomorrow, Chalmers university of Technology, 04-11-2014.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Introduction Previous studies have shown that successful sport careers often are based upon the notion that athletes are living a life in harmony and also have had the opportunity to successfully combine a sport career and a parallel academic career (Patriksson, 1995; Stråhlman, 2006). This presentation focuses on aspects related to parallel career opportunities for elite athletes in the academy. The aim is to describe 3 different concerns in both the civil and the athletic development. Method 36 Swedish athletes were interviewed (26 men -10 women) all with experience of top-level sport on international basis and varied experiences of academic involvment. One third of the group had finished their sport career before or during the 1990s and the others in the 2000s. The respondents represented various sports. The issues discussed highlight the aims and the questions where formulated to grasp the essence of the respondents’ experiences. Results Three aspects of career support where detected. (1)The student athlete is admitted to regular university courses/programs on the same terms as other students, but progressing the studies with different types of adapted curriculum. The design of the support is in collaboration with the Training Manager and Director of studies at the university institution. The candidate's sport activities are completely outside university activities and responsibilities. (2)The elite athlete is accepted on courses/programmes at the same premises as above (1), but the university also provides support for the student's athletic development. This support is a joint collaboration between the Academy and the Sport organizations (federations, sports clubs and other stakeholders). A steering committee and a resource centre are established with the task of organizing and managing the sport activities. (3)The athlete is admitted to a degree program or course where one of the objectives is to develop the student's knowledge in different sports. Advanced research programs are tied to this kind of support with the goal of creating a complete academic environment as collaboration between university institutions, stakeholders from related sectors (public authorities, sport organizations, industrial development and private stakeholders) and the athlete. In addition, there will also be opportunities to develop progression for students' sports development through collaboration with the government sanctioned study form sports schools (sv: idrottsgymnasier). Discussion The standpoint is that a prospective student has the ambitions to both succeed in the academic career and the athletic career. If the universities (along with serious actors) can implement the above outlined actions and development stages, the cooperation between sport organizations and universities can become an international centre for the development of sporting knowledge (through research) and education. Knowledge development about sport is through research the key to sustainable development and the foundation on which successful parallel carers can be established.
|
|
| 7. |
- Fahlström, Per Göran, et al.
(author)
-
Ett lyft under varierande villkor
- 2012
-
In: Svensk Idrottsforskning. - Stockholm. - 1103-4629. ; 21:1, s. 55-58
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Förbund och föreningar är positiva till Idrottslyftet, även om villkoren har sett olika ut. Fler har börjat idrotta och verksamheten utvecklas, vilket ger förhoppningar om att fler fortsätter inom idrotten. Men deltagarmönstren har inte förändrats.
|
|
| 8. |
- Fahlström, Per Göran, et al.
(author)
-
Friidrottens elitcoacher om sin egen kompetens
- 2013
-
In: Svensk Idrottsforskning. - 1103-4629. ; 22:2, s. 27-31
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Framgångar före och under ett VM ställer stora och olika krav på coachernas kompetens. Behovet av en kontinuerlig kompetensutveckling är stort, men enligt coacherna själva är det inget som sker systematiskt. Det är den egna drivkraften som styr utvecklingen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Fahlström, Per Göran, et al.
(author)
-
Goda miljöer för idrottsutvekling
- 2020
-
In: Lärande i civilsamhälle. En forskarantologi.. - Stockholm : Trinambai. - 9789188226105
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Fahlström, Per Göran, et al.
(author)
-
Många vägar till landslaget
- 2015
-
In: Svensk Idrottsforskning. - 1103-4629. ; :3, s. 30-33
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- En typisk svensk landslagsidrottare har sysslat med många idrottersom barn. Först i gymnasieåldern väljer han eller hon att specialiserasig och elitsatsa. Men det finns många fler vägar till framgång. För attta hand om alla talanger behöver idrottsrörelsen hitta fler sätt attguida dem på.
|
|
| 13. |
- Fahlström, Per Göran, et al.
(author)
-
Specialising or sampling – careers pathways in Swedish elite sports
- 2015
-
In: 20th annual Congress of the European college of sport science 24th - 27th June 2015, Malmö – Sweden. - : European College of Sport Science. - 9789171045676 ; , s. 237-
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Introduction The sport talent discourse is dominated by the controversy regarding early specialization or sporting diversification and sampling (Cote & Fraser-Thomas, 2007 and Bridge & Toms, 2012). The main purpose of the project was to study Swedish top athletes and describe the pathways to national top level in sports and the athletes’ perception of this process. More specifically the project studied socio-economic background, families sporting background, sports debut age, age of specialisation and investing in sports.Method Questionnaires were distributed to 349 national team athletes from 39 different sport federations. 328 athletes, 195 females and 133males, returned the questionnaires, an answering rate of 93,8%. The average age was 25 years. 62% were involved in individual sports.They were all nations team athletes and 69% of them had received special elite support as potential medal winners at World Cups and Olympic games.Results The study showed the strong family influence on the sport activities. The national team athletes typically came from sport families, their parents had own sport experiences often from a high level within the same sport as the children. The parents often were engaged as coaches, committee delegates, board members etc. The study identified several different paths to the nationalteam. The career steps from early involvement to top level performances are varying and individual. Beside the two dominating paths the results showed different nuances and individual pathways including early sport choice but with early or late specialization as well as latersport choice with or without sampling periods. These results are corresponding with other recent studies (see for example Storm et al 2012).Discussion The findings in this study indicate that the talent programs and talent identification systems have to be more flexible to match the different individual pathways to elite level. The standardized talent programs and the traditional talent “stairways” are discussed since they run the risk of missing talents who don’t seem to fit expected sport activity patterns.References Bridge, M. W. & Toms,M.R, The specialising or sampling debate: a retrospective analysis of adolescent sports participation in the UK, Journal of Sports Sciences,2012; 1–10 Côte, J. & Fraser-Thomas, J. Youth involvement in sport. In P. Crocker (Ed.), Introduction to sport psychology: A Canadian perspective(pp. 266–294). Toronto, ON: Pearson Prentice Hall. Storm, L. K., Henriksen, C. & Krogh-Christensen, M. Specialization pathwaysamong elite Danish athletes: A look at the developmental model of sport participation from a cultural perspective. International Journal ofSport Psychology, 2012, 43, 199-222
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Fahlström, Per Göran, 1951, et al.
(author)
-
The Sports Lift Project: a study of governing relations.
- 2014
-
In: AIESEP conference in Auckland NZ..
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- BACKGROUND: In 2003 the Swedish Parliament voted for a “Handshake with Sport”, a four years sport-promoting project for children and youth. The Confederation received approximately 100 million EURO to allocate among its federations and the aim was to open the doors of sport. A prioritized sub-theme was to encourage schools to promote physical activity. In 2006 to 2014 the project continued with about 400 million EURO as the “Sports-lift-project”, only with slightly modified general aims. AIMS: This study is a research project aiming to evaluate effects of the Sports-lift; especially the Swedish University Sports Federation and the Recreation and Exercise Sports Federation. The results focus on the theoretical concept governmentality, with emphasis on corporatism and of sport organizations and sport activities in school. METHODS: Interviews were conducted with responsible persons at the Swedish Sport confederation, the two Sport federations and at the Ministry of Culture and Sport. The interviews were recorded and rules of ethical considerations have been followed. RESULTS: The results show that understanding in terms of unity and consensus is a vital part of the Sports-lift. The informants from the Confederation/the Federations and the Ministry of culture and sport meant that the realization of the Sports-lift demanded considerable space for the Sport associations and little governing from the ministry. DISCUSSION: The almost invisible governance from the state in the Sports-lift is a very efficient strategy in a situation where actors are dependent of each other (sports are generally popular among voters and the sport sector is in need of government support). But it is also a venturesome line of action if the counterparts lack in mutual trust, which can jeopardize the whole project.
|
|
| 22. |
- Fahlström, Per Göran, et al.
(author)
-
Våra framtida stjärnor : Om urval och antagning till idrottsgymnasier
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Målet för svensk elitidrott är att stärka svensk idrotts internationella konkurrens-kraft. Landslagen ska bli starkare och Sverige ska erövra fler medaljer vid inter-nationella mästerskap.Att ungdomar har möjligheten att kombinera en elitidrottssatsning medgymnasiestudier är en central och strategiskt viktig del för att skapa framtidaelitidrottare på högsta internationella nivå. Genom ämnet specialidrott ges elev-erna vid riksidrottsgymnasier (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar(NIU) en unik möjlighet att utvecklas både idrottsligt och kunskapsmässigt.Många ungdomar har som mål att komma in på ett RIG eller ett NIU. Men hurgår urvalet av elever till? Vilka kriterier och urvalsprinciper ligger till grund förantagningen? Och vem bestämmer det slutgiltiga urvalet av elever till RIG ochNIU?Dagens antagnings- och urvalssystem bygger främst på de riktlinjer och urvals-kriterier som Riksidrottsförbundet (RF) tillsammans med ett antal special-idrottsförbund (SF) tagit fram och på en tillhörande intervjumall. Tillsammansutgör de stöd under processen för att välja ut elever som ansökt till RIG ellerNIU. Hur förbunden väljer att anpassa och tillämpa dessa verktyg, samt hursjälva antagningsprocessen går till, varierar från idrott till idrott. Samtidigt harde mycket gemensamt – inte minst den stora utmaningen att bedöma vilka somär de allra bäst lämpade.Vår förhoppning är att denna rapport från Linnéuniversitetet ger en fördjupadkunskap kring antagningsprocessen och urvalet till RIG och NIU. Vi ser ocksåfram emot forskarnas analys av hur kvaliteten på dessa processer och bedömnings-grunder kan moderniseras och utvecklas för att urvalet av elever ska bli merhållbart, likvärdigt och rättssäkert.Rapporten visar att en utveckling av det befintliga idrottsgymnasiesystemetkan förbättra det stöd som krävs för framtida internationella framgångar. Ettvarmt tack till forskarteamet – PG Fahlström, Filip Andersson, Per Gerrevall,Marie Hedberg, Susanne Linnér – för ert viktiga arbete!I studien deltog företrädare för SF och specialidrottslärare från utvalda RIG. Tiller vill vi säga ett stort tack för att ni tagit er tid och delat viktiga erfarenheter!
|
|
| 23. |
- Fahlström, Per Göran, et al.
(author)
-
Vägarna till landslaget : Om svenska elitidrottarens idrottsval och specialisering
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna rapport var att undersöka hur vägen fram till idrottsutövande på elitnivå ser ut och upplevs av svenska elitidrottare, från involvering som ung idrottare till nationell och internationell elitnivå, alltså det som kan benämnas som själva talangutvecklingen. Datainsamlingen har skett genom en omfattande enkät som innehållit en blandning av öppna frågor och frågor med fasta svarsalternativ. Sammantaget har 349 enkäter utdelats och 328 har besvarats, vilket ger en svarsandel på cirka 93 procent. I korthet framkommer bland annat följande resultat:Landslagsutövarna kommer från ”idrottsfamiljer”. Föräldrarna har i stor omfattning egna idrottsliga erfarenheter och kunskaper och har ofta själva varit tävlingsaktiva i samma idrott som blivit landslagsutövarnas huvudidrott. Föräldrarna har också i många fall varit ledare och tränare.Familjerna har haft ekonomiska möjligheter att på olika sätt stödja sina barns idrottande.Föräldrarna har i stor omfattning akademisk utbildning.Landslagsutövarna har prövat flera idrotter under sin ”idrottsliga resa”.Den första idrottskontakten sker i cirka 7 års ålder, men oftast inte i den blivande huvudidrotten.Under uppväxten sysslar de flesta med minst två andra idrotter förutom huvudidrotten.Vid 15 års ålder specialiserar de sig och väljer att bara syssla med sin huvudidrott.Ungefär ett år senare börjar de elitsatsa på sin idrott.En övervägande del har genomgått idrottsprofilerad gymnasieutbildning.Sammantaget visar resultaten att vägarna till landslagsnivå är varierande och individuella och att den svenska idrottsmodellen i stor utsträckning tycks karaktäriseras av sen specialisering och elitsatsning.Avslutningsvis diskuteras resultaten i jämförelse med internationella forskningsresultat och erfarenheter. Här väcks frågor som:Kan idrotten attrahera dem som inte kommer från idrottskunniga familjer med möjlighet att stödja sina barn ekonomiskt och tidsmässigt?Är idrotten organiserad så att aktiviteter i flera idrotter möjliggörs under ungdomsåren?Är det möjligt att nå landslaget utan att ha genomgått idrottsprofilerad gymnasieutbildning? Om inte, enligt vilka kriterier bör uttagning till dessa utbildningar ske?
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Fahlström, Per Göran, 1951, et al.
(author)
-
Vägen från landslaget – om elitidrott, karriär och avslutning
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Bakgrund: Utgångspunkten för projektet är olika perspektiv på de elitidrottandes karriärer. Det finns relativt omfattande internationell forskning om vägen från involvering i barn- och ungdomsidrott till prestation på elitnivå, dock i mindre omfattning i en svensk kontext. Tidigare studier har visat att en framgångsrik idrottskarriär, ofta bygger på att den idrottandes liv och vardag är i harmoni. Det har också framkommit att många kombinerar sitt elitidrottande med arbete och/eller studier både på hel- och deltid. Däremot är den forskningsbaserade kunskapen om nutida svenska elitidrottares situation efter karriären tämligen begränsad. Syfte: Studies syfte består av tre delar: att beskriva (1) upplevelser och erfarenheter av vägen till och genom elitidrottskarriären, (2) upplevelser av övergången från elitidrottskarriären till livet efter elitidrottskarriären och (3) upplevelser av olika stödfunktioners betydelse under och efter elitidrottskarriären. Metod: För att besvara de formulerade forskningsfrågorna intervjuades 36 idrottare, 26 män och 10 kvinnor, med erfarenhet på internationell toppnivå. Fem av de intervjuade var vid intervjutillfället fortfarande aktiva. Av de före detta aktiva hade omkring hälften avslutat sin elitkarriär under 1990-talet och den andra halvan under 2000-talet. De svarande representerar idrotterna badminton, bandy, basketboll, brottning, bågskytte, cykel, fotboll, friidrott, fäktning handboll, ishockey, kanot, konståkning, orientering, rodd, segling, simning, skidor, skyttesport och tennis. De frågor som diskuterades med de intervjuade belyser syftets olika delar, med undantag för dem som inte avslutat sin karriär, där frågor om erfarenheter av själva avslutningen inte ställdes. Resultat: De flesta informanterna kommer från familjer med starkt idrottsintresse, föräldrar och syskon utövar och konsumerar idrott. Detta har underlättat och bidragit till respondenternas idrottsintresse. De aktivas vägar till elitidrott visar på stor variation i aktivitetsmönster, allt från utövare som tidigare valt en idrott och satsat på den till utövare som sysslat med ett flertal idrotter och valt idrott relativt sent. De allra flesta tillhör den senare gruppen. De intervjuade kan tydligt identifiera när de valda att satsa på sin huvudidrott och anger tre huvudsakliga skäl till sin satsning: markant höjd målsättning, insikten om att de bisitter en potential att nå långt och får bekräftelse och uppmärksamhet t.ex. uttagning till landslag, elitgrupp eller liknande Idrottskarriärens avslutning är ofta en komplex och utdragen process som kan liknas vid ett mångårigt hängivet förhållande som de flesta har haft svårt att lämna. Nästan en tredjedel av de intervjuade återvände till idrotten en eller flera gånger (comeback). Däremot var karriärslutet för många Vägen från landslaget 6 ett medvetet planerat beslut. Endast ett fåtal bestämde sig för att klippa av banden till elitidrotten med kort varsel. Beslutet om att avslutade idrottskarriären berodde ofta på kombinationer av olika skäl. De vanligaste skälen var bristande motivation, skada eller hälsoproblem och (hög) ålder. De allra flesta anger att övergången från elitidrotten till ett ”vanligt” liv gått relativt problemfritt. De var i stort sett nöjda med sin livssituation och mådde bra även om en mindre del av dem upplevt större eller mindre problem i direkt anslutning till karriärslutet. De menar idag att idrotten spelat en central och betydelsefull roll i deras liv och att de genom idrotten fått lära sig värdefulla egenskaper för sina kommande liv. Ingen av dem ångrar heller sin elitidrottssatsning. En klar majoritet av de intervjuade har efter idrottskarriären fått jobb som hade stark koppling till idrott antingen inom idrottsrörelsen eller genom att starta egna företag som på olika sätt hade idrottsanknytning. Flera respondenter nämner också betydelsen av att förbereda sin elitidrottsavslutning. Här vilar ansvaret naturligtvis på individen själv men också på idrottens organisationer, samt allmännyttiga samhällsfunktioner som utbildning- och arbetsmarknadsåtgärder. Utbildning, yrke och signifikanta andra är viktiga ingredienser för att förbereda en lyckad postidrottslig socialisation, med möjlighet för individen att under elitidrottstiden bedriva parallella karriärer. Respondenterna var också positiva till RF:s planerade satsning på s.k. Riksidrottsuniversitet, med möjlighet till studier och stöd för sin idrottsliga utveckling under elitidrottskarriären.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Gerdin, Göran, 1980-, et al.
(author)
-
Swedish Tennis Coaches’ Everyday Practices for Creating Athlete Development Environments
- 2020
-
In: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 17:12, s. 1-17
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Finding and describing the optimal path to elite athletic performance has, for a long time, been a challenge for researchers. This study examined Swedish tennis coaches’ everyday practices for creating athlete development environments and the environmental factors that promote or hinder athlete development. The study was conducted in 2018–2019 and included in-depth focus groups with 13 Swedish full-time tennis coaches. Data were analyzed using thematic analysis and by drawing on models for studying athlete development environments. The results highlight how the coaches’ everyday work involves a range of administrative tasks, which ultimately means that there is little to no time left for focusing on athlete development. These results also draw attention to concerns about these professional coaches’ health, with increasing demands in their roles to manage administrative tasks in addition to the coaching and time spent on the court with their athletes. The results further reveal how the tennis clubs’ boards are increasingly interested in sound economy and high participation levels rather than focusing on performance outcomes and developing elite athletes. Finally, the results from this study emphasize the importance of increased collaboration and communication between clubs, coaches, regions, and the national association to create common and clearer guidelines for long-term athlete development. Future studies could engage in longitudinal and ethnographic work with tennis clubs of varying size and geographical locations, involving different stakeholders (e.g., coaches, management, parents, players) in order to further explore the environmental factors that promote or hinder athlete development.
|
|
| 28. |
- Gerrevall, Per, 1951-, et al.
(author)
-
Idrottslyftets externa utvädering : Svenska Danssportförbundet, Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Golfföbundet, Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Konståkningsföbundet
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Riksidrottsförbundet (RF) erhåller inom ramen för det s.k. Idrottslyftet 500 miljoner kronor årligen för satsningar på idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Regeringens satsning, som skulle sträcka sig över fyra år, inleddes 2007. Idrottslyftet är en efterföljare till regeringens Handslag med idrottsrörelsen, som innebar en miljardsatsning med likartat syfte med start 2004.Syftet med Idrottslyftet är att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar samt att utveckla verksamheten så att fler väljer att fortsätta idrotta längre upp i åldrarna. Arbetet ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och genomsyras av de riktlinjer som anges i idrottens idéprogram Idrotten vill1 . Satsningen på Idrottslyftet är ämnad att stärka idrottens ordinarie verksamhet och är huvudsakligen inriktad på lokala föreningar. För att insatsen ska få genomslag i hela idrottsrörelsen har förbund på olika nivåer viktiga roller i arbetet.Specialidrottsförbunden (SF) har tilldelats resurser för att rekrytera fler medlemmar och få fler att stanna kvar i idrottsföreningarna. Förbunden ska utveckla strategier, analysera utvecklingsbehov, bistå med fakta och kompetens, utvärdera samt sprida goda erfarenheter. De strategier som utvecklas ska utgå ifrån varje enskilt SF:s förutsättningar. Förbunden har också till uppgift att fördela medel till och agera som stödorganisation till föreningarna.Distriktsidrottsförbunden (DF) har ansvar för samverkan mellan idrottsföreningar och skolan samt för att utveckla idrottsmiljöer och anläggningar. Även dessa satsningar har förstås syftet att bredda rekryteringen samt att få barn och ungdomar att stanna kvar inom idrotten.SISU Idrottsutbildarna har ett särskilt ansvar för att ge stöd i arbetet med ledarförsörjning (rekrytera, utbilda och behålla ledare). Sedan är det föreningarna inom varje förbund som har den operativa rollen att utveckla sin verksamhet, så att fler börjar idrotta och att fler stannar kvar i föreningen.2008 beslutades att Idrottslyftet ska bli föremål för en extern utvärdering. Syftet med den externa granskningen är ”att på ett så objektivt sätt som möjligt beskriva hur idrottsrörelsen uppnått Idrottslyftets mål och syften”3 . I det underlag som RF presenterade som utgångspunkter för utvärderingen angavs som huvudsakligt fokus för utvärderingen vara samspelet mellan SF och föreningarna. Utvärderingen skulle dels ske fortlöpande under satsningens gång och därmed kunna stödja SF i sin verksamhet (formativ utvärdering), dels genomföras i efterhand med avsikten att få fram en generell bild av strategier och metoder som kan bidra till ett fortsatt utvecklingsarbete (summativ utvärdering).Det betonas i underlaget att den fortlöpande utvärderingen till stor del skulle utgå från SF:s egna frågeställningar. Samtliga SF erbjöds därför att ingå i ett utvärderingsteam tillsammans med inbjudna externa utvärderare från sex av landets lärosäten, av vilka Linnéuniversitetet (dåvarande Växjö universitet) var ett. De SF som anmälde intresse för att medverka i utvärderingen fördelades sedan ut på de sex lärosätena. Linnéuniversitetet fick då på sin lott att samverka med Svenska Danssportförbundet, Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Golfförbundet, Svenska Ishockeyförbundet samt Svenska Konståkningsförbundet. I föreliggande rapport redovisas utfallet av den utvärderingsstudie som Linnéuniversitetet genomfört.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Glemne, Mats, et al.
(author)
-
London calling – OS 2012 är målet för Coachteamet
- 2011
-
In: Svensk Idrottsforskning. - Stockholm : Centrum för idrottsforskning. - 1103-4629. ; 20:3, s. 29-33
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Ett samverkansprojekt om coaching vid mästerskap pågår mellan Linnéuniversitetet och Svenska Friidrottsförbundet. Projektet Coachteamet har gett fruktbara möten mellan akademi och elitidrott; forskning och utbildning. Samtidigt visar hittills gjorda erfarenheter att det behövs tid för att överbrygga bland annat kulturella skillnader.
|
|
| 31. |
- Hageskog, Carl-Axel, et al.
(author)
-
Konsten att coacha bäst när det gäller som mest
- 2013
-
In: Svensk Idrottsforskning. - 1103-4629. ; 22:3, s. 44-47
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Vilka kompetenser behöver en elitcoach ha för att lyckas i ett mästerskap?Svenska friidrottscoacher lyfter till exempel fram erfarenhet, planeringsförmåga, stresstålighet, kommunikationsförmåga och kunskaper om formtoppning. Allt ryms inom det forskare kallar för professionell, interpersonell och intrapersonell kunskap.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Linnér, Susanne, et al.
(author)
-
I föräldrars spår för framtids segrar
- 2015
-
In: Svensk Idrottsforskning. - 1103-4629. ; :4, s. 12-15
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Talang och hård träning är sällan tillräckligt för att lyckas. En klarmajoritet av dagens landslagsidrottare är uppväxta i en villa medtvå svenskfödda föräldrar med god ekonomi och akademisk utbildning.Och föräldrarna har många gånger själva varit framgångsrikai samma sport.
|
|
| 35. |
- Stråhlman, Owe, 1954, et al.
(author)
-
Post retirement experiences of former Swedish elite athletes
- 2014
-
In: ECSS 2014.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Introduction Previous studies have shown that successful sport careers are often based upon the notion that athletes are living a life in harmony, and that positive adjustment to retirement is dependent on the athletes coping strategies and adjustment skills adapted during the sport career (Patriksson, 1995; Stråhlman, 2006). The aims of this study are to describe; (1) the perceptions and experiences of the road through the elite sports career, (2) experiences of the transition from elite sport to a post retirement life. Method 36 athletes were interviewed (26 men -10 women) all with experience of top-level sport on international basis. One third of the group had finished their career before or during the 1990s and the others in the 2000s. The respondents represented various sports. The issues discussed highlight the aims of the study, and the questions where formulated to grasp the essence of the respondents’ experiences. Results The career ended for many of the respondents as a conscious planned decision, even if one third made a comeback. Only a few ended in an abrupt way. The decision to end the sport career was often a combination of reasons; lack of motivation, injury - health problems and age. The transition from elite sport went for the majority smoothly and the respondents enjoyed their retirement lives, although a small portion of them experienced problems as a direct result of their career ending. Sport still played a central role and sport related properties were important for the respondents’ lives. No one regretted their elite sports career but they underlined the importance to prepare for the post retirement life. The majority of the respondents found new jobs, most sport related, and they were satisfied with their lives. Discussion It is important not only to focus on the elite sport career, but on career support in general, especially for those with problematic adjustment. Unproblematic voluntary adjustment is often linked to the possibility to prepare in advance for retirement. Since no one reported having severe injuries that predominantly affected their post retirement life, they could put their new ambitions in other areas. Sport organisations, public authorities and individuals are all responsible for the athlete’s retirement. References Park, S., Lavallee, D. & Tod, D. (2013). Athletes´ career transition out of sport: a systematic review. International Review of Sport and Exercise Psychology, 6:1, 22-53. Patriksson, G. (1995). The elite sports career. Mölndal: Institutionen för pedagogik. Göteborgs universitet. Stråhlman, O. (2006). Elite sport retirement process: career analysis of former Swedish elite athletes. Göteborg: Department of Education, Göteborg University. Owe.strahlman@ped.gu.se
|
|
| 36. |
- Stråhlman, Owe, et al.
(author)
-
Post retirement experiences of former Swedish elite athletes
- 2015
-
In: Sport, Unity & Conflict : 12th European Association for Sociology of Sport Conference.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Introduction Previous studies have shown that successful sport careers are often based upon the notion that athletes are living a life in harmony and that positive adjustment to retirement is dependent on the athletes coping strategies and adjustment skills. The aims of this study are to describe; (1) the perceptions and experiences of the road through the elite sports career, (2) experiences of the transition from elite sport to a post retirement life.Method 36 athletes were interviewed (26 men -10 women) all with experience of top-level sport on international basis. One third of the group had finished their career before or during the 1990s and the others in the 2000s. The questions to the respondents where formulated to grasp the essence of the their experiences.Results The career ended for many of the respondents as a conscious planned decision. The decision to end the sport career was often a combination of reasons. The transition from elite sport went for the majority smoothly and the respondents enjoyed their retirement lives, although a small portion of them experienced problems as a result of their career ending. Sport still played a central role and sport related properties were important for the respondents. No one regretted their elite sports career but they underlined the importance to prepare for the post retirement life. The majority of the respondents found new jobs, and they were satisfied with their lives.Discussion It is important to focus on career support, especially for those with problematic adjustment. Unproblematic voluntary adjustment is often linked to the possibility to prepare in advance for retirement. Since no one reported having severe injuries that predominantly affected their post retirement life, they could put their new ambitions in other areas. Sport organisations, public authorities and individuals are all responsible for the athlete’s retirement.
|
|
| 37. |
- Andersson, Filip, et al.
(author)
-
A guess by an expert or a joint accumulation of experience? A study of the admission process in Swedish sport schools: perspectives from school sport teachers
- 2023
-
In: Sport Coaching Review. - : Taylor & Francis Group. - 2164-0629.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this article we use the concept of Communities of Practice (CoP) to understand how Swedish school sport teachers enact the admission process, the identification and selection of student athletes, to Swedish national upper secondary elite sport schools (SNESS). Data were gathered by conducting six focus group interviews involving 18 school sports teachers representing six different sports. The findings indicate that the admission process is influenced by and enacted through sport-specific CoPs and include a strategic identification of athletes, a set of tools – physical aptitude tests, sport-specific training, interviews, social activities – and documents (matrices, forms, interview-guides). While the process constitutes individual subjective assessments of athletes, the findings also imply that the teachers’ common engagement is the central enterprise of their collective actions. The admission is a cooperative process where the teachers expend their collective competence, joint cumulative experience, to identify, assess, and select student athletes.
|
|
| 38. |
- Andersson, Filip, et al.
(author)
-
“It’s an impossible task, but I have the task” – on the process of selecting student-athletes to sport schools
- 2022
-
In: SVEBI 2022. ; , s. 33-34
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Introduction Sport schools are designated for those who have been identified as talented athletes with potential to achieve sporting success at elite level. However, research suggests that talent identification and selection is complex, and highly based upon coaches’ subjective judgements. In Sweden, all pupils in 9th grade can apply to sport schools in upper secondary education. The schools have a restricted entry, governed by the educational act and administered by the Swedish sports confederation (RF). School legislations states that the applicant who is thought to have the best chances of utilizing the school sports program should be given priority when selections are made. RF states that the purpose with sport schools is to support talents with the prerequisite skills to reach national or international elite as adults. Consequently, identification and selection of young athletes are indispensable. Aim and theoretical framework The aim of this ongoing project is to study school sport teachers’ perspective on the admission process in Swedish sport schools, and furthermore to analyse current methods used to assess and select future student-athletes. The concept community of practice (CoP) (Lave & Wenger, 1991) is used to analyse the data. A CoP is a group of people with shared interest in a specific domain. This group collaborate, share information, and actively work on advancing the general knowledge of the domain. Method We undertook conversational interviews in focus groups with 18 school sport teachers (male = 13, female = 5) representing six individual sports (alpine skiing, canoeing, cross-country skiing, orienteering, swimming, and track and field). Results The results indicate that the time-consuming admission-process involves, identification of, outreach to, and pre-selection of young athletes, evaluation of applicants on site (via tests, training, interviews, and social activities) and a collective final selection based on systemized assessments, summarized overall pictures, of the applicants. Furthermore, the admission-process constitutes individual subjective assessments of young athletes. However, our findings imply that the final decision, and selection of student-athletes is a collaborative process. The teachers use their shared competence (professional knowledge), joint accumulated experience, and practical sense, to select the applicant who is thought to have the best chances of utilizing a school sports program and have the prerequisites sport-specific skills to reach national or international elite as adults. Discussion and conclusions In our preliminary discussion we argue that the admission process is influenced by, and negotiated through, a sport-based community of practice. In this community, the inherent sport culture is reflected through school sport teachers’ assessments of applicants who preferably have the right character, (a positive) attitude, willingness to train, and work hard. On one hand, the teachers in the community deepen their knowledge and expertise in the admission process by interacting on continuing basis, it enhances the validation of, and justifies, their selections. On the other hand, a community with recurrent obligations may limit its development by imposing implicit boundaries, and reproduce, i.e., values and beliefs. To avoid path dependency, it is essential that members of the community continuously renew, renegotiate, and reflect upon, their practice.
|
|
| 39. |
- Andersson, Filip, et al.
(author)
-
“It’s an impossible task, but I have the task” – on the process of selecting student-athletes to sport schools.
- 2022
-
In: Book of Abstracts of the 30th Congress ofthe European Association for Sport Management. Innsbruck, September, 5th – 8th 2022.Innsbruck: Eigenverlag – University of Innsbruck. - : EASM. ; , s. 388-389
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Aim and Research Questions: Internationally, the concept of school sports usually refers to competitive sports organised in a school setting. In Swedish upper secondary education, school sports is practised within the school subject “special sports” and is taught by teachers having a degree in special sports. Special sports as a subject is equivalent to other school subjects as it has its own syllabus and grading criteria (Ferry & Lund, 2018). The subject is designated for young athletes with potential to achieve sporting success at elite level and all pupils in 9th grade can apply. However, the admission to this subject is restricted, i.e., there is a selection of applicants. On an overall level, the admission process is governed by both the Swedish Education Act, and school sport policy documents issued by the Swedish Sports Confederation (SSC). The Education Act states that the applicant who is considered to have the best chances of utilizing special sports should be given priority when selections are made. SSC states that the purpose with school sports is to support talents with the prerequisite skills to reach elite level as adults. Consequently, identification and selection of young athletes are indispensable, and are performed by the special sports teachers. Against this background, the aim of this paper is to study special sports teachers’ perspective on the admission process, and furthermore to analyse current methods used to assess and select student-athletes.Theoretical Framework and Literature Review: Previous studies have showed that individual practitioners’ subjective judgements of recognizing and “seeing” talent are essential when assessing young athletes’ potential(Christensen 2009, p. 372; Roberts et al., 2019). In this paper we propose that the admissionprocess can be viewed as a social practice performed in a specific community. Therefore, the concept community of practice (CoP), as described by Wenger (1998), is used to frame the discussion. Wenger suggests that a CoP displays three characteristics: (a) a shared practice;(b) a common engagement forged in participating in a practice together; and (c) a set of tools developed to help in the practice’s performance. Hence, the special sports teachers can be considered as a community who share a practice, a common engagement in the practice and aset of domain-specific tools.Research Design, Method, and Data Analysis: This paper is designed as a multiple case study. Data were collected through six focus group interviews with 18 special sports teachers (male = 13, female = 5) from six individual sports (alpine skiing, canoeing, cross-country skiing, orienteering, swimming, and track and field) at eleven upper secondary sport schools. The teachers were divided into groups based on their sports. The interviews were conversational, researchers and participants were perceived as collaborators discussing the admission-process and methods used for assessing the applicants. Thereafter, a theoretical thematic analysis, as suggested by Braun and Clarke (2006), was undertaken where the interest was to find in what ways the characteristics of a CoP appeared in the data.Results: The results indicate that the admission process involves: (a) identification of, outreach to, andpre-selection of young athletes; (b) evaluation of applicants on site (via tests, training,interviews, and social activities); and (c) a collective final selection based on summarizedoverall pictures of the applicants. Furthermore, the admission-process constitutes individual subjective assessments of young athletes. However, our findings imply that the final selection of student-athletes is a cooperative process. The teachers use their shared competence and joint accumulated experience to select the applicants considered to have the best chances of utilizing special sports and have the potential to reach elite level as adults.Discussion and Conclusions: The results imply that the admission process is influenced by, and negotiated through, acommunity of practice. In this community, the inherent sport culture is reflected through special sports teachers’ assessments of applicants who preferably have the right character, willingness to train, and work hard. On one hand, the community deepens their knowledge and expertise in the admission process by interacting continuously, which should enhance the validation of their selections. On the other hand, the community may limit its development by imposing implicit boundaries and reproducing values and beliefs. To avoid path dependency, it is essential that communities continuously reflect upon, renegotiate, and renew their practice.
|
|
| 40. |
- Enoksen, Eystein, et al.
(author)
-
Perceptions of leadership behavior and the relationship to athletes among Scandinavian coaches
- 2014
-
In: Scandinavian Sport Studies Forum. - 2000-088X. ; 5, s. 131-148
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The purpose of this study was to investigate the relationship between the perceptions of leadership behavior and coach–athlete relationship in Scandinavian coaches. A secondary purpose was to investigate if differences in national sport education, level of coaching and coaching experiences in individual or team sport have an influence on leadership behavior and coach–athlete relationships. One hundred and forty nine coaches at international level or national top level from Denmark, Norway and Sweden participated in this study (134 male and 15 female). The methods of investigation were Chelladurai’s Leadership scale of sport (LSS) (Chelladurai & Saleh, 1980) and Jowett’s coach–athlete relationship perspective (Jowett & Wyllemann, 2006). The results showed that the most frequent self-reported behavioral components between the described coach–athlete relationship subscales and preferred leadership behavior among Scandinavian top-level coaches were training and instructions, positive feedback and democratic behavior, respectively. The study also revealed a positive coach–athlete relationship between (1) commitment and training and instruction, (2) positive feedback and social support, and (3) between complementarities and training and instruction behavior. A significant difference was found between top coaches in Denmark and Sweden on commitment and complementarity, and more experienced coaches used significantly more training and instruction and social support in their coaching than did less experienced coaches. Coaches in team sports reported more autocratic behavior and less democratic behavior than coaches in individual sports.
|
|
| 41. |
- Fahlén, Josef, 1974-
(author)
-
Structures beyond the frameworks of the rink : On organization in Swedish ice hockey
- 2006
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This is a dissertation on organization in Swedish ice hockey based on four articles. The purpose of the thesis is to contribute knowledge on the direction, management and practice of sport using Swedish elite ice hockey as an example. Knowledge is created by examining four separate but mutually contingent aspects of organizations. Article I contributes to the overall purpose with knowledge on the professionalization of Swedish ice hockey, the reasons behind and the consequences of it. Focusing on the timeframe 1967-2000 the article highlights how norms, values and ideals changed over time and contributed to a change from ice hockey as an amateur sport based on idealistic motives and volunteer efforts to a professional sport based on entertainment and commercial forces. Article II contributes knowledge on the structural organization of Swedish elite ice hockey clubs and contributing factors. The article compares eleven elite ice hockey clubs and shows how they vary in relation to each other from low to high specialization, standardization and centralization but also how they present many similar characteristics such as organizational form, subsidiary businesses, cooperation with farm clubs and upper secondary schools, types of employments and division of workload. Article III contributes with knowledge on how organizational structures are experienced by individuals working or volunteering in the clubs. Comparing experiences in two structurally different clubs, the article shows how more developed structures are experienced more positively than less developed structures are. However, both groups agree that more developed structures are desirable and they also have similar opinions on issues concerning formal education and training, the elite program vs. the youth program, strategic vs. operative tasks and personal freedom. Article IV contributes knowledge on how experiences of mentioned structures are affected by remuneration, authority and centrality. Exploring four positions differing from each other with regard to hierarchical position, distance to the club’s core activities and payment, the article shows that individual experiences of organizational structure vary depending on where in the club the individual works. This variation is shown to result in tensions between the different positions. The knowledge offered in the thesis is based on three data collections. Data have been gathered from official and unofficial documentation from and on the Swedish sports confederation, the Swedish ice hockey association and 11 clubs represented in the highest division 2000/2001, and from individuals working or volunteering in these clubs as board members, general managers, marketing assistants, coaches, volunteers in the youth programs and arena personnel. The studies are carried out within an institutional theory framework and the analysis of the results taken together shows how the structures in elite ice hockey clubs are affected by surrounding environment and societal environments. Norms and ideals concerning legitimate ways of organizing are mediated by authorities, educational establishments, trade organizations and successful models in neighbouring industries. These norms and ideals have changed as new actors such as television networks, commercial sponsors and employed staff have entered ice hockey and as the roles of the government, the associations, the coaches and the players have changed. These ongoing changes are combining to a new context and new circumstances for the direction, management and practice of Swedish ice hockey.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Fahlström, Per Göran
(author)
-
Att finna och att utveckla talang : en studie om specialidrottsförbundens talangverksamhet
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna studie var att studera den talangverksamhet som organiseras av specialidrottsförbunden. Huvudområden har varit:Specialidrottsförbundens syn på talangSpecialidrottsförbundens syn på talangidentifikationSpecialidrottsförbundens syn på talangutvecklingNågra resultat – i korthet• Förbundens bild kan sammanfattas med att de anser att det fi nns något medfött som kan kallas talang men att detta nog inte är så viktigt. Denna talang utvecklas genom långsiktig träning som kräver stor vilja/ambition. Denna vilja förstärks och bevaras bättre om man fi nns i en stimulerande och ambitiös miljö.• De menar också att om man identifi erar vissa av dessa talanger tidigt så är det ingen garanti för senare framgång. Det är svårt att se vilka utövare som har förutsättningar att bli bra och ännu svårare att veta vilka som faktiskt kommer att ha den långsiktiga uthålligheten att träna så mycket som krävs.• I samtliga förbund pågår ett arbete med att ta fram nya talangprogram, ofta i form av talangtrappor.• De fl esta förbunden förordar en relativt sen specialisering. De fl esta anger att när utövaren börjar gymnasiet så krävs att man prioriterar en idrott eftersom den träningsinsats som krävs från gymnasieålder omöjliggör aktivitet i ytterligare en idrott.• Förbunden anger att deras talangprogram och resurser används likadant för killar och tjejer. Däremot kan det vara skillnad på själva innehållet i aktiviteterna.• Förbunden har en mycket begränsad kunskap om talangverksamheten i de olika föreningarna.Några nedslag i rapportenFörbunden lägger stor vikt vid att finna talangerna tidigt trots att de överlag anser att talang inte är så viktigt, att det är svårt att se dessa talanger tidigt och att man inte har några säkra kriterier att utgå från vid talangidentifiering. Det är lite motsägelsefullt och frågan kan ställas, varför lägger man så mycket tid på att finna talanger om talangen inte är så viktig?En annan intressant notering är att förbunden ofta beskriver talangerna som unika. De utvecklas i olika takt, de har olika styrkor och svagheter som tillsammans gör dem framgångsrika. Ändå verkar de flesta vilja skapa en generell talangmodell, en talangtrappa som alla ska gå. Även detta verkar paradoxalt och frågan är, varför försöker man skapa generella modeller för att finna unika personer?Dessutom är det intressant att förbunden i stor utsträckning genomför utvecklandet av dessa talangtrappor var för sig. Man samarbetar med Riksidrottsförbundet respektive Sveriges Olympiska Kommitté men det tycks inte finnas något samarbete i dessa frågor mellan specialidrottsförbunden. Varför förekommer det inte mer erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan förbunden när det gäller talangverksamheten?Förbundsföreträdarna framhåller föreningarnas roll och betonar att det är därute som stora arbetet sker. Trots detta finns på förbunden ganska liten kunskap om vad som faktiskt sker i föreningarna.Förbundsföreträdarna anger att man har samma resurser och organisation när det gäller talangverksamhet för tjejer respektive killar. Flertalet förbund menar dock att tjejerna utvecklas tidigare och att deras behov är annorlunda etc. Men när det sedan kommer till deras organiserande av talangverksamheten t.ex. urval och talangtrappor så tar man mycket liten hänsyn till detta. Det finns skäl för förbunden att fundera över mera individanpassade talangsystem – skall det finnas flera olika talangtrappor?I den ständigt pågående debatten om ungdomsidrott och talangutveckling anför många att vår verksamhet borde se ut som i de starka idrottsnationerna för att vi ska bli lika konkurrenskraftiga. Dessa nationer har dock ofta många fler utövare att välja mellan och har råd att bedriva en verksamhet som leder till att man tappar fler på vägen. Dessutom måste vi i förhållande till de framgångar vi vill ha ställa oss frågorna, hur vill vi att vår svenska idrott ska se ut, vilket pris vill vi betala för internationella framgångar?Detta är några av de områden som kommer att behandlas i denna rapport.
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
- Fahlström, Per Göran, et al.
(author)
-
Att testa för idrottslig framgång
- 2023
-
In: Program: Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning, (SVEBI) årliga Idrottsvetenskapliga konferens 23-24:e november 2023. - : Göteborgs universitet.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- IntroduktionEtt av syftena med svenska idrottsgymnasier är att stödja ”…talanger med bäst förutsättningar att somseniorer nå nationell eller internationell elit” (Riksidrottsförbundet, RF, 2012, s. 1). De elever somansöker om att studera vid ett idrottsgymnasium blir bedömda utifrån olika områden, bland annatidrottsspecifika färdigheter och förutsättningar. I detta område ingår mätbara fysiska kvaliteter, såsomsyreupptagningsförmåga (RF, 2012). Följaktligen genomförs tester i flera idrotter, däribland friidrottoch längdskidåkning, där elevers fysiska kvaliteter prövas/mäts (Andersson & Fahlström, underpublicering). I friidrott har analyser visat att det finns svaga samband mellan tester och idrottsligframgång som senior (Hafsteinsson Östenberg et al. 2011). Kvarstår gör om de förekommandetesterna kan användas för att förutsäga framtida idrottslig framgång i exempelvis längdskidåkning,dvs. går det att identifiera vilka elever som kan nå nationell/internationell elit? Mot denna bakgrund haranalyser genomförts av resultaten på fysiska tester genomförda av sökande och därefter antagnaelever till skidgymnasier mellan år 2002–2006.SyfteSyftet med studien är att med olika bakgrundsvariabler beskriva fysiska testers möjlighet att prediceraidrottslig framgång. Studien har följande frågeställningar:•Kan fysiska tester vid antagning till idrottsgymnasier användas för identifiering av blivandeframgångsrika skidåkare på seniornivå?•Hur påverkas resultaten på testerna av olika bakgrundsvariabler såsom kön och relativ ålderseffekt?•Finns det samband mellan resultaten på testerna och framtida idrottslig framgång (FIS-poäng)?Idrottslig framgång och således framgångsrik skidåkare definieras i denna studie utifrån erhållna FIS-poäng. FIS-poäng är det ranking- och poängsystem som tillämpas av internationella skidförbundet. Genom systemet räknas en poäng ut för varje sanktionerad tävlings vinnare beroende påvinstmarginalens storlek och hur starkt tävlingsfältet är. FIS-poängen för övriga deltagare avgörs av hur nära deras tid var vinnartiden. Ju lägre FIS-poäng en åkare har, desto mer framgångsrik ärskidåkaren.MetodFör att besvara syftet genomfördes en kohortstudie med en retrospektiv ansats. Kohorten består av engrupp elever (n = 193) vilka inom en viss tidsperiod (2002–2006) genomfört fysiska tester vidantagning till idrottsgymnasier. Dessa fysiska tester har analyserats retrospektivt för att kunnarelateras till senare idrottsprestationer. Datamaterialet som analyserats är förmedlat av Svenska skidförbundet. Materialet består av 193skidåkare och variabler som födelsedata, kön, FIS-poäng samt resultat på fysiska tester genomfördavid antagning till skidgymnasier (Vo2-max, counter movement jump, squat jump, dips, chins,brutalbänk, 10-hopp). Med hjälp av statistiska tester har förhållanden mellan variabler analyserats ochom det finns starka korrelationer mellan olika variabler.ResultatResultaten visar att majoriteten (ca 70 %) av de 193 skidåkarna som utförde tester inför antagning tillskidgymnasier år 2002–2006 var födda mellan januari och juni, således framträder RAE. Däremotframkom ingen RAE inom gruppen i relation till testresultat. Vidare visar resultaten enbart på svagasamband mellan resultaten både för de fysiska testerna sinsemellan och senare tävlingsframgångar,vare sig på junior- eller seniornivå. Det innebär att de syreupptagnings- och styrkeförmågor somuppmätts vid testtillfället inte kan förutsäga elevers framtida idrottsliga framgång.DiskussionResultaten av denna studie visar att de tester som används vid antagning till skidgymnasier inte kanförutsäga framtida idrottslig framgång. De bör därför inte tillskrivas en avgörande betydelse vidantagning av elever till skidgymnasierna. Denna studie handlar enbart om en idrott och har därför sinabegränsningar men analyserna, likt tidigare liknande analyser (Hafsteinsson Östenberg et al. 2011),visar att specialidrottsförbund som använder fysiska tester vid antagning till idrottsgymnasier böröverväga vilka fysiska tester som används och hur resultaten på dessa tester värderas. Nuvarandetester kan möjligen visa på vilken fysisk nivå en elev uppnått vid testtillfället, dvs. ett resultat avträningsbakgrund och tidig fysisk mognad (relativ ålderseffekt), men är inte avgörande för vilkentävlingsnivå som kan uppnås som senior. Den uppnådda fysiska nivån vid testtillfället bör därför intesammanblandas med "talang".
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Fahlström, Per Göran
(author)
-
Coachen som pedagog
- 2001
-
Conference paper (other academic/artistic)
|
|
| 50. |
|
|
