| 1. |
- Ben Amor, Mehdi, et al.
(author)
-
Revisiting Industrial Organization : Product Service Systems Insight
- 2018
-
In: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 96, s. 1459-1477
-
Research review (peer-reviewed)abstract
- This literature review puts forward a comparison between the traditional seller, usually represented by classic Industrial Organization (IO) models, and system providers, which are illustrated by Product Service System (PSS) models. A multidisciplinary systematic literature review, that compares PSS and IO models, is conducted, and ends up in to define PSS as a technology. It highlights the differences and similarities between classic IO and classic PSS and evaluate the weakness and strengths of different models. In total, 148 articles from different disciplines have been investigated, and a different understanding of PSS is provided. A new IO framework, that considers classic sellers and PSSs providers, is established to preserve PSS specificities and stress the role of policy maker and competition for PSSs expansion.
|
|
| 2. |
- Frankelius, Per, 1966-, et al.
(author)
-
Agricultural Innovation and the Role of Institutions : Lessons from the Game of Drones
- 2019
-
In: Journal of Agricultural and Environmental Ethics. - : Springer. - 1187-7863 .- 1573-322X. ; 32:5-6, s. 681-707
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In 2015, observers argued that the fourth agricultural revolution had been initiated. This article focuses on one part of this high-tech revolution: the origin, development, applications, and user value of unmanned aerial systems (UAS). Institutional changes connected to the UAS innovation are analyzed, based on a Swedish case study. The methods included autoethnography. The theoretical frame was composed by four perspectives: innovation, institutions, sustainability, and ethics. UAS can help farmers cut costs and produce higher quantity with better quality, and also has environmental benefits. However, this promising innovation was exposed to institutional forces and suddenly became subordinated the Act of Camera Surveillance. This study illuminates how legislative institutions can inhibit responsible innovation. The study shows that different ethical perspectives can collide with each other.
|
|
| 3. |
- Frankelius, Per, 1966-
(author)
-
Aktiviteter och delresultat i projektet Grönovation Steg I
- 2014. - 1
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här rapporten ger en översikt över vad som gjorts och uppnåtts i projektet Grönovation under 2013 och fram till mars 2014.Rapporten innehåller ingen bakgrundsbeskrivning om projektet Grönovation.Det finns i andra dokument och kommer bli en del av kommande publikationer. Fokus här är att beskriva vilka aktiviteter som genomförts. Målet var att sammanfatta varje aktivitet snarare än att ge ”en hel uppsats” om varje. Vi kommer hänvisa till fördjupad dokumentation i de fall sådan är framtagen eller är på väg att tas fram. De olika aktiviteterna är presenterade i kronologisk ordning. Men i praktiken är flera av dem processer som löper över tiden. Några aktiviteter är fallstudier. Andra är påbörjade ”skarpa projekt”. Ytterligare några är av annan karaktär (t.ex. litteraturbaserade historiska studier). Vissa av fallstudierna speglar innovationer (eller tänkta innovationer). Andra speglar arenor som syftar till (eller de facto bidrar till) stimulans av innovativa processer. Den exakta kategoriseringen av aktiviteterna får göras senare i processen.Vi vill understryka att rapporten bara är delresultat. Analyser, fördjupade studier och mycket annat ligger framför oss. Men rapporten ger ändå en översikt och något att bygga vidare på. Vi är också medvetna om att rapporten kräver att läsaden är initierade i olika specialområden. Alla vet kanske inte vad en ”TopDown” är eller GPS switch är. I kommande publikationer med förmodat bredare läsekrets ska facktermer förklaras mer än vad vi gjort i detta utkast.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Frankelius, Per, 1966-, et al.
(author)
-
Emergence of the Clean Technologies Sector in Sweden
- 2011. - 1
-
In: Emergence of the Clean Technologies Sector in the Baltic Sea Region. - Tallinn : Tallinn University of Technology. - 9789176688410 ; , s. 45-157
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 8. |
- Frankelius, Per, 1966-, et al.
(author)
-
Green Service Innovation : The role of resource integration and service provision
- 2014
-
In: Proceedings of the 2014 AMA SERVSIG International Service Research Conference. - 9789609874090
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Purpose: The importance of green services is increasing. The purpose of the research project is to develop a better understanding of the concept “green services” and its relationship to “service innovation”. The research questions are: What factors can define the green services concept? What are the distinctive characteristics of different types of green services? Methodology: A multiple case study approach is used. The cases represent companies having introduced green service innovations. Based on interviews with the innovators and customers different categories of green services are indentified and described. The empirical findings are then analyzed in the light of a literature review. Findings: By combining empirical observations and theory the authors develop a framework for green service innovations. This framework describes how innovation can be attained through emphasizing changes in resource integration (reuse waste, reduce impact on nature and improve nature) and service provision (direct service or indirect service). In this frame six categories of green services are defined: redistribution of resources, changing customer behavior, improving conditions for nature, upcycling, replacement of technology and products to improve nature.Originality/value: The majority of existing research on green service has had focus on the service companies and the change of technology in providing services. The authors here rather emphasize the customer roles, and stresses that these roles need to change to fulfill green service innovation. Moreover, the perspective here is that green services have the ability to not only mitigate negative impact on the environment but also increase the quality of nature. The term “greenovation” is proposed to emphase this.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Frankelius, Per, 1966-
(author)
-
Innovation in the Arts : Lessons from the Creation of Dalhalla
- 2017
-
In: International Journal of Music Business Research. - Vienna. - 2227-5789. ; 6:2, s. 6-40
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Innovation is crucial for progress in many parts of society including the arts. A lot of innovation theories have also emerged in the literature, however most of them focus on business firms and technology. Moreover, the term, innovation, is not always defined. This article attempts to deepen the understanding of innovation, both at a general and specific level, although its focus is arenas for classical music. Three research questions were formulated: 1) What was the original meaning of the innovation concept? 2) What shape can innovation have in the area of opera and classical music arenas? 3) Which barriers as well as stimulating factors affect innovation processes in the context of novel arena creations? The theoretical basis is a selected spectrum of innovation theories derived from an analysis of the international innovation literature. The first perspective is the diffusion theory, originated by Gabriel Tarde and followed up by Hirsh Zvi Griliches, Bryce Ryan, Neal Gross and Everett Rogers. The second perspective, termed the Great-Man theory, is represented by Friedrich Nietzsche, Donald A. Schon, Robert A. Burgelman and Diana L. Day.The third perspective is called collective determinism, and put forward by sociologists such as William F. Ogburn and Seabury Colum Gilfillan. The fourth perspective is represented by Joseph Schumpeter. Focus here is innovation in economic development. The fifth perspective is about innovation processes and formulated by authors such as Kenneth Arrow, Arnold Cooper, Gordon Foxall, Andrew van de Ven, Robert G. Cooper, Steven C. Wheelwright and Kim B. Clark. The sixth perspective consists of evolutionary theories and is represented by not least Richard Nelson and Sidney Winter. The final perspective is the open innovation and key players here are Eric von Hippel, Henry Chesbrough, and Clayton M. Christensen. Besides these innovation perspectives an etymological study of innovation is included, and this theoretical platform – the theories and the etymology – is then encountered with a case study on how Margareta Dellefors created Dalhalla in Sweden, an opera and classical music arena. Because of the combination of nature and art, Dalhalla gained world fame. The case study opens Schumpeter's black box "creative destruction" and it deepens the understanding of barriers and stimulating factors. The analysis ends up in a definition of innovation and a new model of innovation, called the innovation cube. This model positions phenomena that are “candidates of innovations” by means of the three dimensions originality, impact and time.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Frankelius, Per, 1966-
(author)
-
Satelliter och flyg lyfter jordbruket till nya höjder
- 2013. - 1
-
In: Flyg idag. - Stockholm : Flygboken.se. - 9789197880336 ; , s. 94-103
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Inför vårbruket 2013 lanserade Väderstad-Verken såmaskiner som kommer ihåg var varje bill sått och som stänger av sektion för sektion allteftersom de kör in över en kil av redan sådd gröda. Precisionen är på centimeternivå. I september visades ännu en nyhet: ett system baserat på iPad i patentsökt robust hållare med anpassade kontrollknappar, berättar Crister Stark. Jordbrukssektorn är mitt inne i en högteknologisk revolution som har flera kopplingar till både rymd- och flygteknologi. Den ekologiska lantbrukarens dröm, redskap som automatiskt luckrar exakt mellan två plantor, är redan verklighet. I dag kan man också placera gödning precis och bara där det behövs. Obemannade flygplan och helikoptrar övervakar, och gör insatser på, varje liten del av åkern. Här följer några huvuddrag i precisionsjordbrukets utveckling.
|
|
| 16. |
- Frankelius, Per, 1966-
(author)
-
Searching for innovation excellence
- 2010
-
In: InnovationManagement. - Lund. ; :29 January
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- We all seem to want more innovation these days. But do we really know what we are searching for? Do we understand the true meaning of innovation? Or are we stuck in a paradigm that doesn’t fit the original meaning of the term?
|
|
| 17. |
- Frankelius, Per, 1966-
(author)
-
The cave model of innovation
- 2009
-
In: InnovationManagement. ; 1:29 November
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- It is time to rethink the main drivers of innovation. The key activities for successful innovation are not just company research and participating in innovation systems. One activity that is just as important is skilful information search directed towards opportunities in the world outside the organizaton or innovation system. To understand this line of thinking, we introduce the cave model of innovation.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Guyader, Hugo, 1990-, et al.
(author)
-
A Typology for Green Service: Resource Integration and Actors Involvement.
- 2017
-
In: Proceedings of the QUIS15 International Research Symposium on Service Excellence in Management, 12-15 June 2017, University of Porto, Portugal.. ; , s. 47-56
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- This paper presents a typology for green service. It is based on two dimensions: a resource integration dimension to differentiate between different efforts aiming to reduce, reuse, redistribute, recycle or renew resources (for instance natural or operant resources); and a dimension representing whether other ecosystem actors are actively or passively involvement in the green service. The ten types of green service provide an analytical tool for service marketing managers and scholars discussing how to improve or develop green service.
|
|
| 23. |
- Guyader, Hugo, 1990-, et al.
(author)
-
Identifying the resource integration processes of green service
- 2019
-
In: Journal of Service Management. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1757-5818 .- 1757-5826. ; 31:4
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose: The purpose of this paper is to improve the understanding of green service. In particular, the focus is on identifying homopathic and heteropathic resource integration processes that preserve or increase the resourceness of the natural ecosystem. Design/methodology/approach: Through an extensive multiple case study involving ten service providers from diverse sectors based on a substantial number of interviews, detailed accounts of green service are provided. Findings: Six resource integration processes were identified: reducing, recirculating, recycling, redistributing, reframing and renewing. While four of these processes are based on homopathic resource integration, both reframing and renewing are based on heteropathic resource integration. While homopathic processes historically constitute a green service by mitigating the impact of consumption on the environment, heteropathic resource integration increases the resourceness of the natural ecosystem through emergent processes and the (re)creation of natural resources. Research limitations/implications: The present study breaks away from the paradigm that “green service” is about reducing the negative environmental impact of existing services, toward providing a green service that expands biological diversity and other natural resources. Originality/value: Transformative service research on environmental sustainability is still in its infancy. The present study contributes through conceptualizing green service, redefining existing resource integration processes (reducing, recirculating, recycling) and identifying new resource integration processes (redistributing, reframing, renewing).
|
|
| 24. |
- Norrman, Charlotte, et al.
(author)
-
Innovative methods for entrepreneurship and leadership teaching in CDIO-based engineering education
- 2014
-
In: Proceedings of the 10th International CDIO Conference. - Barcelona : Universitat Politècnica de Catalunya. - 9788469721476
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- This paper focuses on mixed methods for teaching and learning; with special emphasis on individualized learning and engagement of students for reaching better results and relevance in CDIO (Conceiving, Designing, Implementing and Operating)-based engineering education. Four types of learning activities are discussed in the paper; “flipped classroom”, “experiential learning exercises”, “sharp live cases” and “theory-based practical exercises”. The empirical material consists of the authors’ own teaching experience. Based on a literature review and our own experience, we propose a model of components crucial to take into account when learning activities are designed and practiced. These components are stakeholders, pedagogics, technology and context.
|
|
| 25. |
- Ottosson, Mikael, 1980-, et al.
(author)
-
Är begreppet hållbar marknadsföring hållbart?
- 2013
-
In: Paper till FEKIS-konferensen ”Företagsekonomi för en hållbar värld”, Ekonomihögskolan, Lunds universitet, 23–24 oktober 2013. Session: ”Hållbar marknadsföring och konsumtion”. ; , s. 1-6
-
Conference paper (other academic/artistic)
|
|
| 26. |
- Svensson, Ulf, et al.
(author)
-
Svenssons svindlande affärer : Snilleblixten som räddade Kolmården
- 2017. - 1
-
Book (pop. science, debate, etc.)abstract
- Det finns många historier om innovation och entreprenörskap som fashierar forskare, studenter, företagare och den intresserade allmänheten. Historien om Steve Jobs Apple eller Richard Bransons Virgin är exempel. Men varför hoppa över ån efter vatten? Vi har i Sverige ett exempel på makalöst entreprenörskap och det är skapandet av Kolmårdens djurpark. I flera år – den första intervjun skedde 24 oktober 2001 – har Per Frankelius vid Linköpings universtiet försökt gå på djupet med djurparkens historia och nu äntligen, efter nyåret, kommer boken. Historien om djurparken inkluderar delikat dramatik som exempelvis blixtsnabb finansiering av ett delfinarium före ett politiskt byggstopp, att ta lån på 60 miljoner för ett vildmarkshotell utan att ha någon form av säkerhet att erbjuda, äventyr i Alperna för att realiera ett linbaneprojekt, lansering av högteknologisk mjölkgård bara för att visa folk hur en lantgård funkar, få isbjörnar på halsen utan att ännu ha någon isbjörnsanläggning osv. Vad alla möjligen inte känner till är varför allt detta gjordes. Motivet hade egentligen inte mycket med vilda djur att göra. Nej, motivet var att skapa ekonomisk utveckling i en bygd som var på fallrepet. Kolmårdens kommun var under 1960-talet en av Sveriges svagaste. Utflyttningen var stor, företag försvann, inga flyttade dit och framtidstron var borta. Mitt i allt detta fick Ulf Svensson sin snilleblixt: Varför inte bygga ett fritidsområde med djurpark? Drömmen gick i uppfyllelse. Lokalsamhället fick nytt liv. Parken blev också ett mönsterexempel för djurparker i andra länder – och detta efter bara sju år. Hur kunde en sådan storslagen vision som Kolmården realiseras. Hur gick det till att finansiera det projektet? Och vilka drivkrafter låg bakom det hela egentligen? Man kan se fallet Kolmården som ett mösterexempel på destinationsutveckling, som ett exempel på kreativt entrepenörskap, som ett företag inom de gröna näringarna, som ett typexempel på samhällsentreprenörskap och på många andra sätt. Men kanske är Kolmården allra mest intressant som ett exempel på innovativ process. Skapandet av Kolmårdens djurpark är en av de mest mirakulösa innovationsprocesserna vi skådat i Sverige i modern tid, och det finns mycket att lära av det exemplet. I den nya boken ”Svenssons svindlande affärer – Snilleblixten som räddade Kolmården” beskrivs hur det gick till när Ulf Svensson, i princip utan några resurser, lyckades realisera sin stora vision. En del entreprenörer har ärvt eller på annat sätt fått ett grundkapital serverat. Andra tvingas genomföra sina visioner utan grundkapital. När man värderar prestationer kan det finnas skäl att ”kalibrera analysen” mot detta faktum. Historien började sommaren 1961 då Svensson arrangerade ett scoutläger i Kolmården. En natt satt han och filosoferade med den lokala prästen Moje Palmgren över frågan om hur Kolmården skulle kunna överleva. Kolmården, som då hade 2 622 innevånare, var en kommun i förfall. Femtio till åttio personer – de flesta ungdomar – flyttade årligen därifrån. Småföretagen hade stora problem. Samtidigt hade kommunen behov av nya investeringar i t.ex. vatten och avlopp, vägar och gatubelysning. Den största arbetsgivaren var marmorbruket men alla insåg att dess framtid var osäker. Så här reflekterade Svenson i en återblick: – Hela idén var ju att rädda Kolmården från en undergång. Kommunens befolkning minskade, främst genom att ungdomar flyttade därifrån. Jobb fanns för dem att få i t.ex. Norrköping och Linköping, men inte i Kolmården. Det var ett markant kvinnoöverskott och den industri som fanns kvar hade svårt att hitta rätt arbetskraft. Det låg i luften att t.ex. stenindustrin snart skulle lägga ner. Svensson och Palmgren konstaterade samma natt att något måste göras med detsamma. Redan nästa dag inbjöd de kommunfullmäktigeordföranden, tillika rektorn, Erik Andersson till ett möte. Under mötet framfördes en rad olika idéer för att rädda kommunen. De båda menade att det var hög tid att kommunen anställde någon person för att på allvar ta tag i frågan. Efter att ha rådfrågat kommunnämnden ringde Erik Andersson efter några månader till Ulf Svensson och frågade om han själv möjligen var intresserad av att ta uppdraget. Det slutade alltså med att han anställdes som Sveriges första kommunalkonsulent. Uppgiften var att hindra avfolkningen och rädda bygden. De flesta såg nog hans tjänst som en PR-tjänst. Och till en början arbetade han mycket med mässaktiviteter och broschyrer. Han fixade också så att några nya småföretag flyttade in i kommunen. Men den riktigt stora och oväntade idén framförde han i maj 1962: Idén om ett fritidsområde med djurpark. Lanseringen av idén var noggrann förberedd, bland annat hade han analyserat terrängen tillsammans med en arkitekt. Dessutom byggde idén på att ta in utomstående entreprenörer för att bygga och driva djurparken mot betalning i intäkterna. Kommunen skulle därför inte behöva investera några större belopp i projektet. Den lilla skaran i kommunnämnden var mer än hoppfulla och Ulf Svensson fick fria tyglar. Beslut togs den 10 december 1962 om att bygga en djurpark i Kolmården. Finansieringen var dock ett digert – bara själva djurparksområdet skulle kosta 100 miljoner att bygga. Och till råga på allt började resan med ett stort bakslag. Teamet försökte nämligen få ett lån av staten till kommunen på två miljoner för att komma igång. Finansministern Gunnar Sträng var artig men sa blankt nej och tillade: – Du aldrig skaffa pengar för att genomföra detta stora projekt. Tre års hårt arbete förflöt som främst handlade om sinnrik marknadsföring. Men för att vinna tid startades parkbygget på chans innan finansieringen var löst. Det första spadtaget togs sommaren 1964. Genom en rad snillrika diskussioner och förhandlingar, ibland under sena nattimmar på hotell, lyckades Svensson få företag av olika slag med på vagnen. Genombrottet kom när han lyckades få en restaurangkedja som partner. Det föregick av enormt arbete. Svensson kommenterade: – Jag tror jag hade kontakt med samtliga restaurangkedjor i Sverige. Jag sov sällan mer än 4 timmar de två åren före starten. Den 27 maj 1965 var det då dags att inviga Kolmårdens djurpark. Det blev succé. Bilkön var 11 kilometer lång. Tidningarna uppgav att 40 000 personer kom till invigningen. Och pengar strömmade in. Kassaskåpet var för litet redan första dagen. Man brukar säga att ”the rest is history”. Men i denna ”history” finns ännu mer intressant dramatik. Bara för att nämna en episod, med Svenssons ord: – Jag mins en gång när jag hade en journalist på besök. Vi satt inne på stäppen och mot oss kom en noshörning. Jag sa att om jag bara skrek så skulle hon vända, och det gjorde hon. Men oj vad rädd reporten var. Svensson tillade också: – Vi hade dock en tam tiger som vi kunde gå med i koppel i parken. När t.ex. Tage Elander och Per Eckerberg kom på besök en dag tog vi ut tigen och gick en promenad. Tigern fick som brukligt en glass i glasskiosken. Vad var då det storslagna med Kolmårdens djurparkskoncept? Det kan sammanfattas i följande punkter:• Placeringen av parken i naturen snarare än inne i en stad • Storleken på hagar och stallar• Idén att blanda olika djurslag i samma hage (stäppen)• Den minimala användningen av burar• Design av djurlokaler där t.ex. naturligt berg var en del av aphuset (apariet) Vad gäller stäppen var antalet djurarter så många som ett tjugotal, allt från antoloper och giraffer till noshörningar och elefanter. Svensson minns: – Det var en upplevelse att se utsläppena. Djuren skapade en tydlig hierarki. Först kom antiloperna, sedan zebrorna osv. Det var rena paraden. I början av 1970-talet hade en serie årliga konferenser för djurparksdirektörer och djurparksveterinärer blivit en tradition. 1972 förlades den första av dessa internationella konferenser i Sverige och på Kolmården. Under studeibesöket blev djurparkscheferna och veterinärerna, som kom från 126 länder, mäkta imponerade. Nätverket enades om att alla djurparker som skulle byggas eller byggas om i framtiden skulle utgå från Kolmården som ett mönsterexempel. Kolmårdens djurpark blev också internationellt känd bland ”vanligt folk”. Exempelvis skrev tidningen Reader’s Digest (Det Bästa) en artikel under rubriken ”The Wild Idea That Saved a Town”. Den spreds i 31 miljoner exemplar. En röd tråd i processen som ledde fram till Kolmårdens djurpark var Ulf Svenssons förmåga att göra kreativa överenskommelser med olika aktörer på ett sätt att båda partner blev ”vinnare”. Marknadsföringen var kanske den största hemligheten bakom framgången. Svensson verifierar den bilden: – Hela idén var att marknadsföringen alltid skulle prioriteras. Marknadsföring var det viktigaste. Jag sa till dom att vi var fjortonde dag skulle gå ut med ett nytt pressmeddelande samt ett foto på något djur. 76 procent av dessa togs in. På den tiden fanns ca 260 tidningar i Sverige. I ett av fallen tog 96% av alla medier in pressreleasen och det var då vi inför en lucia hade satt en luciakrona på en delfin och visade en annan bild på en chimpans som åkte skidor. Djurparken blev också en motor för forskning och annan kunskapsutveckling. Exempelvis inleddes ett utbyte med Rostock djurpark som innebar att två djurskötare där skulle beredas möjlighet att praktisera två år på Kolmården och vice versa. Detta skapade ett stort flöde av kunskaper mellan parkerna. Ulf Svensson tog också, tillsammans med skoldirektören i Norrköping, initiativet till en gymnasial djurskötarutbildning. Denna treåriga gymnasieutbildning blev unik i sitt slag och hade i genomsnitt 35
|
|
