| 1. |
- Andersson, Rasmus, et al.
(author)
-
Klimat- och energieffekter vid renoverings- och ombyggnadsprojekt : Stöd för utvärdering och beslut baserat på sammantagna klimatmässiga effekter
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Byggnaders klimatpåverkan har lyfts fram mer och mer under de senaste decennierna. Med en större förståelse för en byggnads klimatpåverkan har det inom nyproduktion blivit enklare att sätta mål för att minska byggskedets klimatpåverkan. Detta baserat på mer kunskap och erfarenhet från genomförda klimatberäkningar samt större tillgång till offentliga resultat för såväl typiska som mer innovativa byggprojekt. För klimatpåverkan från renoverings- och ombyggnationsprojekt är kunskapsläget lägre än för nyproduktion. Livscykelanalyser och klimatberäkningar är inte lika vanliga och det saknas tillgång till offentliga resultat att jämföra sig med. Då renoverings- och ombyggnationsprojekt även innebär utsläpp av växthusgaser finns här ett behov av ökad kunskap.Vid renovering och ombyggnation är det inte ovanligt att en byggnads energiprestanda förändras som följd av projektet. Den förändrade energianvändningen resulterar i lägre eller högre klimatutsläpp under kommande drift. Byggnadens energianvändning blir därmed en viktig parameter vid bedömning av klimatnyttan av ett renoverings- eller ombyggnationsprojekt. För att fatta bra klimatbeslut och bättre kunna beakta klimatpåverkan vid renoverings- och ombyggnationsprojekt behöver kunskapen öka. Denna rapport avser att bidra till denna kunskapsökning bland annat genom publicering av resultat från genomförda klimatberäkningar. Detta tillsammans med ökad kunskap om hur förändrad energianvändning kan inkluderas vid bedömning av genomförda åtgärder.
|
|
| 2. |
- Andersson, Rasmus, et al.
(author)
-
Koncept för automatisk klimatkalkyl i etablerade programvaror inom fastighet - Pilotexempel för byggnadsskadekalkyler
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Detta projekt och denna rapport visar hur klimatkalkyl kan integreras som funktion i befintliga programvaror genom egna klimatdatabaser och digital kommunikation mellan programvaror. Vi har som specifikt exempel tittat på programvaran MEPS som är frekvent använd av försäkringsbranschen för ekonomiska kalkyler idag, och som har kopplats mot Byggsektorns Resurshubb (Resurshubben), en programvara med klimatdatabaser för byggmaterial och byggresurser.Huvudsyftet med projektet är att bidra till liknande lösningar inom andra verksamheter och programvaror, framför allt inom fastighetsbranschen.Sådana lösningar kan tillämpas både för löpande klimatkalkylering i de aktuella verksamheterna och för att ge data- och resultatunderlag till fördjupade akademiska studier. För försäkringsbolagens del kan lösningen bidra till möjligheten att sätta långsiktiga mål för minskad klimatpåverkan kopplade till skadeärenden. Den kan också specifikt bidra till bättre argument för reparation i stället för utbyte till nytt, där bevarande normalt ger lägre klimatpåverkan. Vidare kan den ge stöd till dialog med branscher och materialleverantörer som har hög klimatpåverkan.Konceptet som projektet visar för att integrera automatisk klimatkalkyl i en verksamhet är i korta drag att:• en verksamhets material och produkter kan kopplas (”mappas”) mot generiska LCA-databaser; • mappningen kan göras för grupper av likartade material och produkter; • en egen klimatdatabas för verksamheten med klimatvärden för respektive material-/produktgrupp kan skapas utifrån mappningen;• klimatvärdena kan enkelt fortsätta hållas aktuella, vid exempelvis uppdateringar av de generiska LCA-databaserna. Detta görs genom den lagrade mappning som gjorts mot dessa LCA-databaser och en inladdningsfunktion som momentant kan överföra aktuella värden till verksamhetens klimatdatabas;• klimatvärdena kan kommuniceras från verksamhetens klimatdatabas till verksamhetens programvara.Klimatkalkyler för ärenden eller projekt kan därefter göras direkt i verksamhetens programvara då klimatvärden för aktuella grupper av material och produkter finns tillgängliga där.Materialleverantörer, materialhandlare och entreprenörsbolag inom bygg och fastighet är exempel på branscher som bör ha intresse och möjlighet att skapa liknande lösningar för klimatkalkyl. Intresset från kunder att kunna välja, besluta och beställa tjänster och produkter utifrån dess klimatpåverkan bör öka framåt. Alla verksamheter som bygger på användning, reparation eller även bevarande av material i den bebyggda miljön samt datasystem för det kan ha detta intresse. I takt med stärkta dataunderlag och kunskaper inom dessa verksamheter kan också nya möjligheter till forskningssamarbeten öppnas. Nya frågor att undersöka kan bli tydliga och nödvändiga data kan lättare tas fram.
|
|
| 3. |
- Green, Jeanette, et al.
(author)
-
Loggbok för ett obrutet flöde av miljöinformation - Nya arbetssätt genom digitala ekosystem, blockkedja och digitala tvillingar.
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- När en dynamisk loggbok inkluderas i en digital tvilling blir det möjligt att få ut information i form av resurssammanställningar och nyckeltal såsom kompletta klimatdeklarationer för byggnader. På väg dit ser vi två steg som kan adresseras separat och tillsammans ökad delning av data och en samordnad digital materialsammanställning över en byggnads livscykel. Nya aktörer behöver knytas till ett digitalt informationsekosystem kring miljödata för byggmaterial för att stödja denna utveckling.
|
|
| 4. |
- Görman, Frida, et al.
(author)
-
Klimatpåverkan från en byggnads hela livscykel: Bakgrundsrapport till anvisningar för LCA-beräkningar
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Senast år 2045 ska Sverige enligt det nationella klimatmålet inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För att nå detta mål måste alla sektorer bidra. Bygg- och anläggningssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkan och har tagit fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft för att bidra till detta mål. En del av åtgärderna i färdplanen är att minska klimatpåverkan från byggnader under hela dess livscykel, det vill säga utöver byggskedet ska även användningsskedet och slutskedet ingå. Genomförandet av en klimatberäkning av en byggnads hela livscykel är däremot inte helt enkelt och kräver flera aktiva metodval och antaganden.Krav på beräkning av en byggnads hela livscykel förekommer även både i EU:s taxonomi och det uppdaterade Energy Performance of Buildings Directive (EPBD). Trots dessa krav saknas nationella riktlinjer för hur sådana beräkningar bör utföras. Detta projekt har syftat till att ta fram gemensamma anvisningar för beräkning av byggnaders hela livscykel.Gemensamma beräkningsanvisningar för bygg- och fastighetsbranschen förväntas underlätta jämförelser mellan olika beräkningar samtidigt som de bidra till konkurrensneutralitet mellan aktörer. Gemensamma beräkningsanvisningar är också en förutsättning för att kunna förhålla sig till mål och gränsvärden samt rikta klimatförbättrande åtgärder. Enskilda aktörer i Sverige, så som byggentreprenörer och fastighetsägare, ska då kunna analysera sina åtgärder mot så väl nationella som EU:s krav.I detta projekt har särskilt fokus lagts på framtagande av beräkningsanvisningar för användningsskedet och slutskedet av byggnaders livscykel. Detta beror på att beräkningsmetodik och anvisningar för byggskedet redan har utvecklats nationellt genom lagen om klimatdeklaration för byggnader, som trädde i kraft den 1 januari 2022.De framtagna beräkningsanvisningarna är avsedda att vara gemensamma, verktygsneutrala och förenkla beräkningen av klimatpåverkan från en byggnads hela livscykel. Målet är att de ska vara i linje med LCA-kraven för nya byggnader enligt EU:s taxonomi, EPBD och standarden för klimatberäkningar av byggnader, EN 15978. Det är viktigt att notera att anvisningarna kan behöva uppdateras när mer information blir tillgänglig, exempelvis genom den delegerade akten till EPBD som ska komma i december 2025.Framtagna beräkningsanvisningarna har arbetats fram tillsammans med branschen genom en workshopserie, en kompletterande workshop med påföljande remissrunda för preliminära beräkningsanvisningar. Efter den inledande workshopsserien testades olika metodval, LCA-data och scenarioantaganden i fallstudier. Resultaten från dessa fallstudier låg sedan till grund för den kompletterande workshopen. Därefter sammanfattades resultaten i preliminära beräkningsanvisningar som skickades ut på remiss till projekt- och referensgrupper.Utöver projektgrupp och referensgrupp har ytterligare aktörer bjudits in till ett informationsmöte där dessa aktörer hade möjlighet att ge synpunkter och kommentarer utifrån deras roll. På detta möte deltog cirka 40 olika organisationer. På så sätt har det som tagits fram förankrats hos sektorns olika aktörer.Utfallet från workshops, fallstudier och hearing har resulterat i en rad slutsatser och rekommendationer som presenteras i denna rapport. Ett antal frågor har också identifierats som behöver arbetas vidare med i framtida projekt. Gemensamt med denna rapport har beräkningsanvisningar tagits fram som beskriver vilka regler som beräkningarna av en byggnads livscykel ska följa.De viktigaste slutsatserna från genomförandet av projektet och vid framtagande av beräkningsanvisningar kan sammanfattas med följande punkter:• Användning av beräkning enligt framtagna beräkningsanvisningar som ensamt beslutsunderlag kan vara problematisk.• Klimatförbättringsscenario baserat på beslutade åtgärder ska användas för delar av livscykeln, för att avspegla en mer realistisk minskad klimatpåverkan över tid.• Ursprungsgarantier (gröna avtal) och liknande ska inte användas eftersom det inte speglar den faktiska påverkan från använd energi.• Svensk elmix ska användas, nordisk elmix rekommenderas som tillägg.• Lokala värden för fjärrvärme rekommenderas men svenskt medelvärde kan användas.• EPD:er med marknadsbaserad energimix bör undvikas om möjligt.• Egna scenarion och antaganden ska inte användas då de är svåra att verifiera och jämförbarhet mellan beräkningarna minskar.• Nuvarande standard belyser inte potentiell nytta med flexibla och demonterbara byggnader, varför särskilda indikatorer för detta bör tas fram.• Scenariobaserade data (modul A4 till D) från EPD:er för byggmaterial ska inte användas.
|
|
| 5. |
- Sandgren, Annamaria, et al.
(author)
-
Scope 3 för bostadsföretag : Vägledning för beräkning och rapportering av klimatpåverkan enligt Greenhouse Gas Protocol
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vägledningens syfte är underlätta för företag som äger, utvecklar och förvaltar fastigheter att ta sig an andras klimatpåverkan där de själva har en roll och kan påverka. Dessa benämns i GHG-protokollet som scope 3. Vägledningen stöttar bostadsföretag att göra kloka prioriteringar i klimatarbetet, både gällande åtgärder och rapportering, men även skapa förståelse för hela värdekedjans klimatpåverkan och lägga grunden för vetenskapliga klimatmål. Det finns redan en motsvarande vägledning för scope 1 och 2, denna fokuserar på scope 3.Det brukar sägas att ungefär en femtedel av Sveriges klimatpåverkan är kopplad till bygg och fastighetssektorn. Klimatpåverkan uppstår både när vi bygger, utvecklar, förvaltar och brukar våra fastigheter. GHG-protokollet delar in ett företags klimatpåverkan i scope 1 (direkta utsläpp), scope 2 (indirekta utsläpp från inköpt energi) samt scope 3 (övriga indirekta utsläpp i värdekedjan). Scope 3 delas upp i femton olika kategorier och omfattar bland annat inköpta varor och tjänster, tjänsteresor, användning av sålda produkter och nedströms uthyrda tillgångar. Det är inte alla scope 3 kategorier som är relevanta för ett bostadsföretag. Att på egen hand avgöra vilka utsläpp som är relevanta att rapportera kan vara en svår och tidskrävande uppgift. Därför har IVL i samverkan med branschen och med GHG-protokollets kriterier som grund gjort en generell bedömning av olika kategoriers relevans för bostadsföretag i Sverige i fyra nivåer (ingen relevans, låg, medium och hög). Kategorierna 3.1 Inköpta varor och tjänster (underhåll och stora inköp), 3.2 Kapitalvaror (ROT och nybyggnation) samt 3.13 Nedströms uthyrda tillgångar (boendes klimatpåverkan) har bedömts ha högst relevans. Det har även tagits fram detaljerade beskrivningar för omfattning, beräkningsmetoder och datakällor för identifierade klimatposter för att underlätta rapportering och uppföljning.Den primära målgruppen är bostadsföretag och redovisningskonsulter som stöttar dessa med beräkningar och rapportering. Det som gäller specifikt för bostäder i denna vägledning är att brukarna är boende och inte verksamheter. I övrigt är alla rekommendationer och riktlinjer användbara för hela fastighetssektorn.
|
|
| 6. |
- Thrysin, Åsa, et al.
(author)
-
Klimatpåverkan från renoverings- och ombyggnadsprojekt
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges totala klimatutsläpp. Nybyggnation står för den största delen, ungefär hälften, varför fokus hittills varit på att minska klimatpåverkan från denna. Renovering- och ombyggnadsprojekt står dock för ungefär en fjärdedel av bygg- och fastighetsbranschens klimatpåverkan, varför samarbetet Offentliga fastigheter initierats och finansierats detta projekt.Syftet med projektet har varit att ta fram stöd för att kunna påverka klimatpåverkan i renoverings- och ombyggnadsprojekt, både genom att öka kunskapen inom frågorna och konkret stöd avseende krav som kan ställas i upphandlingar. Till denna skrift finns även en bilaga med råd kring beslut och åtgärder som kan minska klimatpåverkan från renoverings- och ombyggnadsprojekt.Målgruppen för skriften är tjänstepersoner inom offentlig fastighetsförvaltning, så som fastighetschefer, projektchefer, förvaltare, projektledare och sakkunniga i byggprojekt.Skriften är publicerad hos Offentliga fastigheter: https://skr.se/offentligafastigheter/publikationer/publikationer/klimatpaverkanfranrenoveringsochombyggnadsprojekt.67976.html
|
|
| 7. |
- Thrysin, Åsa, et al.
(author)
-
Vägledning - Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt. Version 2.0
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har tagit fram en vägledning för att underlätta för fastighetsbolag att ställa klimatkrav i byggprojekt. Råd och riktlinjer baseras på aktuell forskning, samverkan mellan entreprenörer och allmännyttiga bostadsföretag i nio testpiloter samt Boverkets arbete med Klimatdeklarationslagstiftningen. Olika typer av klimatkravkrav och upphandlingstexter presenteras och råd kring anbudsutvärdering och granskning av beräkningar presenteras. I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad ROT har sedan denna vägledning uppdaterat för att inkludera även renoverings- och ombyggnationsprojekt samt uppdatera vägledningen som helthet även för nyproduktion och klimatdeklarationslagen. Här har IVL, Sveriges Allmännytta och Kommuninvest samarbetat med åtta testpiloter bestående av fastighetsbolag, entreprenörer och konsulter.
|
|
| 8. |
- Thrysin, Åsa, et al.
(author)
-
Vägledning - Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt. Version 2.1
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har tagit fram en vägledning för att underlätta för fastighetsbolag att ställa klimatkrav i byggprojekt. Råd och riktlinjer baseras på aktuell forskning, samverkan mellan entreprenörer och allmännyttiga bostadsföretag i nio testpiloter samt Boverkets arbete med Klimatdeklarationslagstiftningen. Olika typer av klimatkravkrav och upphandlingstexter presenteras och råd kring anbudsutvärdering och granskning av beräkningar presenteras. I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad ROT har sedan denna vägledning uppdaterat för att inkludera även renoverings- och ombyggnationsprojekt samt uppdatera vägledningen som helthet även för nyproduktion och klimatdeklarationslagen. Här har IVL, Sveriges Allmännytta och Kommuninvest samarbetat med åtta testpiloter bestående av fastighetsbolag, entreprenörer och konsulter.
|
|
