| 1. |
|
|
| 2. |
- Gedda, Oskar, et al.
(author)
-
Design av artefakter för lärande : Strategiskt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I detta arbete undersöks möjligheten av att stärka en kompetensfokuserad utbildningskultur genom att använda artefakter som stöd för självreglerat lärande och förändring av undervisningspraktik. En utgångspunkt är att både ledare, lärare och studenter behöver omsätta utbildningsmål till vardaglig praktik för att påverka kvaliteten i undervisningspraktiken och lärandet. Sbret omfattar ett strategiskt pedagogiskt utvecklingsprojekt som stöd före en förändrad undervisningspraktik, där artefakter använts för att rikta studenters självreglerande lärande mot avsedda utbildningsmål. På mikronivå handlar detta om vad den enskilde studenten och läraren kan göra i sin dagliga verksamhet. På en mesonivå handlar det om vad institutionen kan göra för att påverka och stödja studenternas lärande. På makronivå kan det även omfatta nationella och internationella perspektiv på strategisk pedagogisk utveckling som kan eller bör påverka en utbildningskultur. Självreglerande lärande omfattar att en individ tar ansvar för sin egen skicklighet och kunskapsinhämtning. Artefakter är medvetet designade objekt som kan bidra till självreglerat lärande i och med att de öppnar upp undervisningspraktiken för studentens handling mot avsedda kunskapsobjekt. Tre olika case har använts för att utforska användandet och den upplevda nyttan av tre olika artefakter: målbild, dialogduk och kompetensprofil. Artefakterna utvecklades i samarbete med lärare och studenter för att stödja implementeringen. i samtliga fall beskrivs artefakterna bidra till ökad självinsikt och förståelse av utbildningsmålen. I våra studier har vi sett att artefakter stödjer metareflektion och självvärdering, vilket i sin tur stödjer en konstruktiv undervisningspraktik. I förlängningen är intentionen att artefakterna ska bidra till att stärka meningsförhandling genom att stödja dialoger och reflektioner om sammanhang, syfte och mål i en kompetensfokuserad utbildningskultur.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Gedda, Oskar
(author)
-
Utbildningskultur : lärande i högre utbildning
- 2014
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- När börjar ett arbete och när slutar det? Denna avhandlings formella början var hösten 2011, och den föregicks av en licentiatuppsats som påbörjades 2004. Det var alltså för 10 år sedan som de grundläggande frågorna formulerades och som detta kunskapsbyggande blev en del av min vardag. Nu har arbetet nått en ände, det har tagit form av en avhandling; men är det slut? Välkommen, trygg och utmanad! Det är den devis jag använder som grund för min pedagogiska verksamhet. Ordningen är viktig, det är den som bär processen. I arbetet med denna avhandling har jag fått uppleva just detta. När jag anställdes vid Luleå tekniska universitet (LTU) kände jag mig varmt välkommen, också när det gällde min kompetensutveckling. Jag fick i egen takt utveckla en trygghet och i fas med denna trygghet ta mig an utmaningar. Jag vill därför tacka Luleå tekniska universitet för den möjlighet jag fått, att utveckla och att utvecklas. Samtidigt vill jag också säga att en organisation som LTU inte alltid kännetecknas av hjälpsamhet, utan kan visa sig hård och granskande innan den välkomnar. I denna organisation finns det individer som hjälpt mig förbi allsköns hinder. De har lånat ut sina kontaktnät, sin kompetens och sin välvilja på ett sätt som är ovärderligt, och som är svårt för mig att sätta ord på. Kombinationen av dessa fantastiska människor och det uppdrag som universitetet har gör det till en otroligt spännande miljö. Både personliga och arbetsrelaterade omständigheter har gjort avhandlingsarbetet mer ensamt än vad jag skulle önskat. Det har blivit ett nykonstruerande av det redan existerande, och samtidigt har det därmed varit en skola där inget av det som finns, gått mig förbi. Trots den ensamma karaktären på arbetet så är det några personer kopplade till detta arbetes fullbordan, som jag vill passa på och visa min tacksamhet. Först vill jag tacka de lärare som ställde upp och gjorde det möjligt för mig att skriva en licentiatuppsats. Och tack alla studenter som ställde upp och lät mig delta perifert i hur det är att vara student. Jag hoppas att denna avhandling kan utgöra en värdig återbetalning till den praktik ni bjudit in mig till. Tack Christer Wiklund för att du bjöd in mig till universitetsmiljön, och sedan dess stöttat mig hela vägen, såväl som chef som handledare för mitt licarbete och som kollega. Och Tack Anders Söderlund som också hjälpte mig i arbetet med licentiatuppsatsen, språkgranskning och som jagfått arbetat tillsammans med i högskolepedagogiska kursen. Din välvilja uppskattar jag stort. Tack Eva Alerby och Krister Hertting, mina handledare under del två av detta arbete. Ni har gett mig stor frihet, samtidigt som ni funnits där och diskuterat det som varit aktuellt, oroat och utmanat. Utan att känna mig närmare så har ni givit det jag mest behövde, tillit och utmaning. Tack Eva för att du poängterade vikten av att få den tid det innebär att doktorera. Fastän jag nu malt på i ett decennium, så är det så otroligt mycket mer jag vill lära mig. Tack också alla vänliga och kunniga kollegor på hela KKL/LTU för stöd, uppmuntran och visdom. Brit Rönnbäck, du har varit och är en fantastisk inspirationskälla och jag vill tacka för det idoga läsande du gjorde av manuset i ett kritiskt skede. Åsa Wikberg-Nilsson, tack för hjälpen att tolka och diskutera mina bilder och din förmåga att omsätta omständliga beskrivningar och illustrationer till givande uttryck, i text och bild. Tack för att du påminner mig om KISS: Keep it Simple Stupid! Familj och vänner, er har jag mest erbjudit en mental frånvaro, där det alltid funnits en oresonlig konkurrent angående uppmärksamhet. Jag saknar er och har ett hopp om förändring. Tack alla i storfamiljen för att ni bistått på ert alldeles egna sätt. Kopplat till utbildningskultur vill jag säga ett ord om min barndom. Vi satt vid middagsbordet ett otal gånger, och mamma som var lågstadielärare berättade om sina juveler (elever). Det var slipade och oslipade, det var skolduktiga och sådana som ville bli Hovås skräck. Men alla hette de juveler och pratades om som om de vore juveler. Detta pratade vi om hemma vid middagsbordet. Hur vi pratar om studenterna/eleverna/barnen/juvelerna, det innebär något för en utbildningskultur. Hur vi pratade runt middagsbordet påverkade sannolikt också utvecklingen av den devis jag undervisar utifrån. Katarina, min livskamrat, vi vet båda att det inte kommer bli bättre;) men det kommer bli annorlunda, mer tvåsamt. Jag längtar ut i vårsolen, att vara tillsammans med dig! Erik och Anna, ni har växt upp med detta arbete och jag har med värme i bröstet märkt hur era frågor blir mer och mer initierade. Som när du Anna redan 2008 sa, likt professor Tom Tiller 2013, när jag berättat om mitt arbete – ”varför skriver du inte bara det då?”. Eller du Erik, när du frågade vad payoffen var för ett universitet av sådant arbete som mitt. Jag vet att ni har med er samtalsämnen från ert middagsbord som kommer göra sig påmint när ni kanske tar er an universitetsstudier eller varför inte i föräldrarollen. Jag älskar er. En solig annadag påsk 2014, i troget sällskap av en irländsk setter. Gammelhuset, Piteå.
|
|
| 6. |
- Gedda, Oskar, et al.
(author)
-
Waves of reform – analysing a history of educational development concepts
- 2016
-
In: The 12th International CDIO Conference. - Turku : Turku University of Applied Sciences. - 9789522166104 ; , s. 302-312
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Luleå University of Technology (LTU) joined the CDIO Initiative in 2015, and a pilot projectinvolving four engineering programs is now well underway. Studying this case, it strikes us asinteresting that this happens now, as LTU could obviously have joined CDIO at least adecade earlier. In order to understand the internal processes leading to this outcome, westudied documents and consulted with key persons. In this paper, the history of reformapproaches at LTU is described and analysed. We focus in particular on the Arena concept,which appears to have kept LTU from joining CDIO, and the Pedagogical Idea, which iscompatible with CDIO and eventually led to the adoption. Reflecting critically on the lessonslearned from the LTU case, and drawing on theory and literature, we consider what cansupport or hinder the adoption of an educational reform concept in the organisation. Somefactors concern the nature of the reform and the strategies of implementation. Further, whatother universities do can be an influence.
|
|
| 7. |
-
PBL och Casemetodik : en exempelsamling
- 2023
-
Editorial collection (pop. science, debate, etc.)abstract
- Det här är en skrift som skapats våren 2023 inom ramen för kursen "PBL och Casemetodik" – en fortsättningskurs för lärare som ges av enheten för Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet. Kursens grundfilosofi bygger på problembaserat lärande där PBL och Casemetodik är de två pedagogiska former som står i fokus. Kursen är uppbyggd i PBL-form med inslag av verkstäder, övningar, case-seminarium, rollspel, kortare föreläsningar och inbjudna gäster (Bränberg, Holmgren & Wester, 2020). Som en röd tråd genom kursen löper ett PBL-projekt med ett scenario (se nedan) som ska utmynna i en inspirationsskrift för kollegor med en beskrivning av de två pedagogiska uppläggen samt ett exempel från var och en av deltagarna. För att leva som kursen lär och stödja kursdeltagarna i PBL-metodik användes ett processunderlag i form av en Basgruppsduk för Basgruppsträffarna, se Bilaga 1. Basgruppsdukens utformning är framtagen med inspiration från The PBL process (Barett and Moore, 2011, figure 1.2). Kursen bestod av 16 deltagare från olika institutioner och fakultet, uppdelade i två basgrupper. Under denna kursomgång gav vi möjlighet för de två basgrupperna att få publicera sin skrift. Både för att skärpa till uppgiften, men framför allt för att vi vet att exemplen brukar bli bra och då är det bra om andra kan få en möjlighet att läsa och dra nytta av det som producerats. Allt i en anda av att utveckla det akademiska lärarskapet genom ett Scholarship of Teaching and Learning (Bolander Laksov, K & Scheja, M., 2020). Eftersom deltagarna arbetat med sina tolkningar och utvecklat sina exempel tillsammans i de två basgrupperna kommer texten att vara uppdelad i två delar (grupp 1 och 2) med en inledning till respektive del som av förklarliga skäl behandlar samma sak. Vi anser ändå att det är bra att det får komma fram hur lika/olika två grupper kan tolka, beskriva och utvecklas inom samma område. Vi hoppas att denna skrift ska bli läst och att exemplen ska bli använda!
|
|
| 8. |
- Wikberg Nilsson, Åsa, et al.
(author)
-
Design of Learning Artifacts : Prototyping change of educational culture
- 2017
-
In: Proceedings of the 13th International CDIO Conference, University of Calgary, Calgary, Canada, June 18-22, 2017. - Calgary, Canada : University of Calgary Press. - 9780889533998
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- The overall objective of this paper is to contribute with knowledge of how learning artefacts can support both students, in taking more informed actions in becoming a professional engineer, and teachers, in design of relevant teaching and learning activities. This study is done as part of an on-going CDIO implementation, involvung change of educational culture for leaders, teachers and students. For leaders and teachers, this involves a challenge to convert the CDIO intentions, into practical tools and everyday teaching and learning activities that in the end have only one overall objective: to support student learning. The current study included prototyping the learning artefact ‘IDE competence profile’ in teaching and learning activities and exploring how this contributed in strengthening students’ self-awareness of professional ID engineer identity, and in both students and teachers taking more informed actions during an introductory program course. The learning artefact contributed to teachers’ and students’ understanding of the professional ID engineering role, and also to more informed, self-directed actions during the course. In this paper we propose that learning artefacts not only support students’ self-awareness and guide their actions, but also help teachers in creating learning experiences that contribute to students’ understanding of the professional engineering role and thereby contributing in taking steps for change of the educational culture.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Wikberg-Nilsson, Åsa, et al.
(author)
-
Pedagogisk idé LTU : uttryck och riktlinjer för implementering
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport innehåller en beskrivning av steg 1 i projektet Pedagogisk idé LTU.Uppdraget i steg 1 var att utforma en enhetlig pedagogisk idé för LTU och ettunderlag för riktlinjer för implementering.Under våren och hösten 2012 har utbildningskoordinatorerna under ledningav projektledarna för Pedagogisk idé LTU bedrivit litteraturstudier, deltagit ihögskolepedagogiska konferenser, gjort studiebesök samt analyserat LTUs policysoch texter, samt teorier kopplat till pedagogik och högre utbildning. Fem workshoparmed totalt cirka 100 anställda och studenter vid LTU resulterade i ett antal bärandebegrepp och symboler för den pedagogiska idén. Detta resulterade i sin tur i ett uttryckav en pedagogisk idé LTU och rekommendationer för steg 2- implementering avdensamma.LTUs pedagogiska idé har ett fokus på studentens lärande med stöd och utmaning idevisen; med engagemang och hårt arbete. Progression av kunskaper och färdighetersker utifrån självständighetstrappan, där målet är att utbilda självständiga ochhandlingskraftiga aktörer inom respektive område.En pedagogisk idé bör utgöra ett stöd för hela universitetet att erbjuda bra utbildningarsom fokuserar på studentens utveckling och lärande. Det innebär att möjliggörabeslutsfattande på ledningsnivå, som tar pedagogisk hänsyn. För att nå resultatet år 2020behövs en uthållig strategi för organisationsutveckling avseende pedagogisk verksamhet.Det finns många faktorer som påverkar vilka möjligheter lärare och studenter har attskapa bra utbildning. Dessa faktorer behöver följas upp så att lärare och studenterfår ett optimerat stöd för studenternas engagerade och uthålliga lärande. Exempel påfaktorer är fysisk miljö, studiestöd i form av virtuella resurser för tänkande, samarbeteoch uppföljning, samt belöningssystem för relevant pedagogiskt utvecklingsarbete.
|
|
