| 1. |
- Ahlqvist, Kerstin, et al.
(author)
-
Verksamhetsförlagd kompetensutveckling
- 2024
-
In: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2023:2, s. 43-54
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Delaktighet och engagemang är centrala begrepp som vi på Högskolan Kristianstad (HKR) delar med Kristianstad kommun för att marknadsföra staden. Kan verksamhetsförlagd kompetensutveckling (VFK) bli det som förenar oss i en samverkan för att utveckla våra utbildningar och få engagerade lärare och studenter?
|
|
| 2. |
- Byström, Annette, et al.
(author)
-
Fenomenet elevhälsa : Ett diskussionsunderlag som belyser elevhälsa i Sverige och Finland
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sedan 2010 finns begreppet Elevhälsa inskrivet i den svenska skollagen (SFS 2010:800). Till grund för den nu aktuella lagtexten ligger utredningen Från dubbla spår till elevhälsa: i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling (Elevvårdsutredningen, 2000). Uppdraget för elevhälsan ska kretsa kring lärande, hälsa och skolmiljö och arbeta förebyggande och hälsofrämjande. För att möta det föreskrivnata uppdraget, anges i skollagen (2010:800) att elevhälsan ska omfatta kompetenserna skolhälsovård (skolläkare och skolsköterska), kurator, skolpsykolog samt personal med specialpedagogisk kompetens. I elevhälsan möts därmed kompetenser med grund i olika teorier och utgångspunkter.Intresset för elevhälsa som fenomen har väckts hos oss dels utifrån våra tidigare erfarenheter som klasslärare och specialpedagoger, där vi både tagit del av och varit en del av såväl elevvård som elevhälsa, och dels utifrån vårt arbete som adjunkter inom speciallärar- och specialpedagogprogrammen vid Hög-skolan Kristianstad. Vi ser det som angeläget att studenterna på speciallärar- och specialpedagogprogrammen förbereds för att vara en del av elevhälsoarbetet, vilket kan innebära att vara en del av elevhälsoteamet.Genom att belysa den svenska elevhälsan och sätta den i relation till hur ett annat land arbetar med motsvarande frågor är avsikten med denna rapport att skapa ett underlag för diskussion, där olika sätt att arbeta med, och förhålla sig till, elevhälsa lyfts fram.Landet vi valt att relatera till är Finland. Valet har gjorts dels utifrån den debatt som förts i media om PISA-resultat och de goda resultat Finland visar där och dels utifrån att det i Finland endast utbildas speciallärare. Finland har dessutom sedan 2014 infört en ny modell för stöd, kallad trestegsmodellen.Via Erasmus+, Staff mobility for training har vi haft möjlighet att göra studiebesök i Vaasa i Finland, där vi besökt Åbo Akademi och , två grundskolor. Vid besöketr där vi samtalade vi med skolpersonal, men också med l samt därutöver samtal med en jurist på den finska motsvarigheten till motsvarande det svenska Skolverket. I samband med besöken i Vaasa skrevs fältanteckningar som nu sammanställts och används i denna rapport.
|
|
| 3. |
- Byström, Annette, et al.
(author)
-
Specialläraren i elevhälsoarbetet
- 2022
-
In: Att vara speciallärare. - Malmö : Gleerup. ; :1, s. 119-132
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Grahm, Catarina, 1962-
(author)
-
Att bli en skolelev : en diskursanalytisk studie om meningskapande av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan
- 2014
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Studien är en diskursanalytisk studie av meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan. Syftet med studien är att finna vilket meningsskapande som görs kring begreppet barn i behov av särskilt stöd i en social praktik såsom elevhälsan. Inte att finna det sanna, utan att fokusera på de utsagor som gör sanningsanspråk och i vilka sammanhang de ingår i. Vidare är syftet att synliggöra vilka diskurser som råder i elevhälsan och finna de maktförhållanden som föreligger. Respondenterna för denna studie är ett elevhälsoteam på en F – 9 skola, teamet består av två specialpedagoger, kurator, psykolog, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och leds av rektor. Teamet är verksamt inom årskurserna 7-9. Resultatet har analyserats utifrån en stegvis process från detaljnivå till en övergripande struktur i fyra nivåer. Resultatet visar att meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd kan delas in i fyra diskurser: förklaringsmodeller till avvikelse, att bli behandlad, förberedelse till handling och vi och dem. Diskurserna överlappar och är beroende av varandra, flyter in och bryter och påverkar varandra. Det gemensamma för diskurserna är hur barnet ska normaliseras till det som utgör normen. Dessa diskurser är således beroende av varandra och påverkar meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd. Diskursen vi och dem utövar även den en normaliserande kraft på eleven, genom den makt som ges elevhälsans professioner att definiera avvikelse, och vara de som anses ha svar, medan de som finns utanför är i behov av de svaren för att kunna behandla eleven. Den officiella makten utgörs av utbildningspolitikens direktiv i form av styrdokument och lagtexter, som genom dessa definierar normen
|
|
| 6. |
- Grahm, Catarina
(author)
-
Att bli en skolelev : en diskursanalytisk studie om meningskapande av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan
- 2014
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Studien är en diskursanalytisk studie av meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan. Syftet med studien är att finna vilket meningsskapande som görs kring begreppet barn i behov av särskilt stöd i en social praktik såsom elevhälsan. Inte att finna det sanna, utan att fokusera på de utsagor som gör sanningsanspråk och i vilka sammanhang de ingår i. Vidare är syftet att synliggöra vilka diskurser som råder i elevhälsan och finna de maktförhållanden som föreligger. Respondenterna för denna studie är ett elevhälsoteam på en F – 9 skola, teamet består av två specialpedagoger, kurator, psykolog, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och leds av rektor. Teamet är verksamt inom årskurserna 7-9. Resultatet har analyserats utifrån en stegvis process från detaljnivå till en övergripande struktur i fyra nivåer. Resultatet visar att meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd kan delas in i fyra diskurser: förklaringsmodeller till avvikelse, att bli behandlad, förberedelse till handling och vi och dem. Diskurserna överlappar och är beroende av varandra, flyter in och bryter och påverkar varandra. Det gemensamma för diskurserna är hur barnet ska normaliseras till det som utgör normen. Dessa diskurser är således beroende av varandra och påverkar meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd. Diskursen vi och dem utövar även den en normaliserande kraft på eleven, genom den makt som ges elevhälsans professioner att definiera avvikelse, och vara de som anses ha svar, medan de som finns utanför är i behov av de svaren för att kunna behandla eleven. Den officiella makten utgörs av utbildningspolitikens direktiv i form av styrdokument och lagtexter, som genom dessa definierar normen
|
|
