SwePub
Sök i SwePub databas

  Extended search

Träfflista för sökning "WFRF:(Gyllenhammar Irina) "

Search: WFRF:(Gyllenhammar Irina)

  • Result 1-50 of 53
Sort/group result
   
EnumerationReferenceCoverFind
1.
  • Berg, Cecilia, 1967-, et al. (author)
  • Xenopus tropicalis as a Test System for Developmental and Reproductive Toxicity
  • 2009
  • In: Journal of Toxicology and Environmental Health. - : Informa UK Limited. - 1528-7394 .- 1087-2620. ; 72:3-4, s. 219-225
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • The usefulness of Xenopus tropicalis as a model species to investigate endocrine disruption and developmental reproductive toxicity was assessed. In our test system tadpoles were exposed to test substances from shortly after hatching until metamorphosis, including the period of gonadal differentiation. Effects on the sex hormone and thyroid hormone axes were evidenced as skewed sex ratios, malformations of reproductive organs, altered cytochrome (CYP19) (aromatase) activity, and gene expression in gonads and brain, as well as changed thyroid histology and time to metamorphosis. Reproductive toxicity was evaluated at sexual maturity. Male-to-female sex reversal was implied at concentrations as low as 6 pM (1.8 ng/L) ethynylestradiol (EE2), which is comparable to EE2 levels observed in the environment. EE2-exposed males that were not sex reversed had significantly reduced fertility and a reduced amount of spermatozoa in testes compared with control males. This indicates that reproduction in wild frogs might be impaired by estrogenic environmental pollutants. Aromatase activity in brain and testes of adult frogs was not affected by larval EE2 exposure. Preliminary results indicate that exposure to the environmentally relevant pharmaceutical clotrimazole modulated aromatase activity in brain and gonads during sex differentiation, which warrants further investigation. The susceptibility to estrogen-induced sex reversal of X. tropicalis was comparable to that of other frog species and fish. Similarities between the reproductive effects in X. tropicalis and those reported in fish, birds, and mammals after developmental exposure to estrogens make X. tropicalis promising model for research on endocrine disruption and developmental reproductive toxicity.
  •  
2.
  • Bignert, Anders, et al. (author)
  • Temporal trends of Swedish environmental and human milk concentrations of dioxins, furans and dioxin-like PCBs, with forecasts to 2040
  • 2020
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • The report deals with temporal trends of measured concentrations of representative congenersof dioxin-like PCBs, dioxins (PCDDs) and furans (PCDFs) (here together called dioxins) inbiological samples from the Swedish marine and freshwater environment together with humanmilk and food.Dioxins are well-known for causing cancer, severe reproductive and developmental problems,damage the immune system and for interfering with hormonal systems. Dioxin exposure hasfurther been suggested to induce birth defects, reduced sperm counts, diabetes, learningdisabilities, immune system suppression, lung problems, skin disorders, lowered testosteronelevels and more.The data originates from national monitoring programs on contaminants financed by theSwedish Environmental Protection Agency (EPA) and accomplished by the Swedish FoodAgency (SFA), the Swedish Museum of Natural History (SMNH) and Stockholm University(SU). Temporal trends of the abovementioned chemicals have been studied, also, the trendshave been extrapolated in an attempt to forecast the situation during the coming 20 years.The present report focus on temporal trends and longer time series (often more than 2decades). Compilations that covers also shorter time-series, relations between variousbiological samples and geographical distribution can be found elsewhere. A thorough studydescribing the dioxin situation in the Baltic was carried out by the Swedish EPA 2013(Wiberg et al., 2013).
  •  
3.
  • Bjermo, Helena, et al. (author)
  • Concentrations of phthalates and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009- 2018
  • 2019
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport har tidstrender för ftalater och fenolära ämnen studerats i urinprov insamlade mellan 2009 och 2018. Ftalater och fenolära ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det därför en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats.Totalt sett analyserades tolv metaboliter till sex ftalater, en metabolit till en ersättningskemikalie till ftalater, metaboliter till tre fosforbaserade flamskyddsmedel, två pesticidmetaboliter samt åtta fenolära ämnen, bland annat triclosan, bisfenol A, S och F. Analyserna utfördes av Lunds universitet. Syftet var att studera tidstrender för dessa olika ämnen under perioden 2009-2018.Resultaten visade en nedåtgående tidstrend för de ftalater som håller på att fasas ut samtidigt som metaboliten för en ersättare till ftalaterna ökade. Det omdiskuterade ämnet bisfenol A och triclosan visade nedåtgående trender medan en ersättningssubstans till bisfenol A, bisfenol F, snarare hade en omvänd u-formad kurva. Även en metabolit till insekticiden klorpyrifos minskade under perioden, möjligen som en konsekvens av att strängare gränsvärden införts i EU.Analyser av urin gör det möjligt att studera hur befolkningens exponering för snabbmetaboliserande substanser ser ut. Genom att analysera prover över tid kan man studera hur befolkningens exponering förändras efter att åtgärder för att begränsa vissa kemikalier satts in samt hur exponeringen för nya ersättningskemikalier utvecklas.
  •  
4.
  • Fridén, Ulrika, et al. (author)
  • Analys av PCB och PCDD/F i blodserum från barn och ungdomar – metodutveckling samt framtagande av indikatorsubstanser.
  • 2019
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I en uppföljningsstudie samlas sedan 2008 in blodserum från barnen vid 4, 8 samt 12 års ålder. För att möjliggöra bestämning av halter avseende PCB och dioxiner (PCDD/F) samt skattning av halter med hjälp av indikatorsubstanser genomförs i det här projektet metodutveckling för analys av 20 gram respektive 4 gram blodserum. Den stora utmaningen är att komma ned i tillräckligt låga kvantifieringsgränser (LOQ) då halterna i serumproverna är låga.En analysmetod för analys av PCB och PCDF/F baserad på 20 g serum har tagits fram, med LOQ på 0,25 pg 2378-TCDD/g fettvikt. Med hjälp av denna metod har sedan 6 poolade prover från ungdomar (12-18 år) analyserats. Resultaten har sedan använts för att ta fram korrelationer mellan sk indikatorsubstanser och andra kongener samt summahalter. Indikatorsubstanser är kongener som finns i proverna i något högre halter och som kan prediktera halterna av resterande kongener. Detta möjliggör att vi kan analysera en mindre provmängd och trots att många kongener kommer att hamna under LOQ, kunna skatta en total-TEQ-halt.En analysmetod baserad på 4 g serum har även tagits fram, med LOQ på 1,3 pg 2378-TCDD/g fettvikt. Korrelationen mellan de två metoderna för kvantifierade kongener bedöms vara acceptabel på färskviktsbasis, men är inte lika bra på fettviktsbasis. Detta är pga högre variation i fettviktsbestämningen för 4 g-metoden. Vidare arbete för att minska denna variation krävs innan 4 g-metoden kan användas.Korrelationer mellan koncentrationer av enskilda kongener och summa-TEQar har utvärderats med hjälp av linjär regression. Det finns en korrelation mellan CB126 och dixonlika PCB-TEQ (R2 0,91) och 123678-HxCDD korrelerar med både PCDD-TEQ (R2 0,95) och total-TEQ (R2 0,82). Vidare kan en korrelation ses mellan 123687-HxCDF och PCDF-TEQ (R2 0,94) medan korrelationen till total-TEQ för denna kongen är lägre (R2 0,66).
  •  
5.
  • Glynn, Anders, et al. (author)
  • Intraindividuell trend av PFAS bland kvinnor och barn
  • 2021
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • I den här studien undersöktes hur serumhalterna av PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFHxS (linjär och grenade) och PFOS (linjär och grenade) förändrats hos unga kvinnor och deras förstfödda barn (POPUP-kohorten) under en 12-årsperiod av upprepade provtagningar (2-4 gånger). Två grupper av mammor provtogs för första gången tre veckor efter förlossningen. De som provtogs första gången 1996-99 följdes upp en gång efter 12 år (N=57) och de som lämnade första provet 2004-2011 följdes upp 2-3 gånger 4-12 år senare (N=13-44). Under åren 1996-99 provtogs spädbarn vid 3 månaders ålder och följdes upp 12 år senare (N=31). Under åren 2008-2015 togs första provet på barnen när de fyllt 4 år eller 8 år. 4-åringarna följdes upp vid 8 år (N=34) eller vid 8 och 12 års ålder (N=11) och 8-åringarna följdes upp vid 12 års ålder (N=34). De intra-individuella PFAS-trenderna, bland både mammor och deras barn, verkar generellt ha påverkats av de åtgärder som vidtagits för att begränsa tillverkning/användning av ämnena under de senaste årtiondena. Utfasning/förbud av PFOA och PFOS, med start runt 2000, bidrog till i medeltal sjunkande intra-individuella serumhalter med ökande ålder både hos mammor och barn. Åtgärder för att begränsa produktion/användning av PFNA, PFDA och PFUnDA kom senare än för PFOS och PFOA. Det resulterade i ökade intra-individuella serumhalter mellan första provet (1996-199) och provet 12 år senare bland både mammor och barn. För deltagare med första provtagning senare under studieperioden, 2004-2011 för mammor och 2008-2015 för barn, observerades en tendens av i medeltal sjunkande halter med ökande ålder. Undantag var PFNA and PFUnDA hos mammorna, för vilka något ökande eller stabila halter observerades. Bland mammorna provtagna första gången 1996-1999, sågs i medeltal en ökning av intra-individuella PFHxS-halter under 12-årsperioden, troligtvis på grund av de dricksvattenföroreningar av PFAS som förekommit i Uppsala. Bland barnen observerades dock ingen skillnad mellan första provtagningen vid 3 månaders ålder och 12 år senare. Bland mammorna som provtogs för första gången 2004-2011, tycks ökningen ha följts av en minskning efter att rening av PFAS från Uppsalas dricksvatten infördes 2012. En minskning av intra-individuella PFHxS-halter observerades också hos barnen mot slutet av studieperioden. Bland mammorna kan skillnader i intra-individuella PFAS-trender mellan deltagare sannolikt till viss del förklaras av hur många barn kvinnorna fött under uppföljningsperioden, eftersom elimineringen av PFAS ur kroppen ökar under graviditet, förlossning och amning.
  •  
6.
  • Glynn, Anders, et al. (author)
  • Jämförelser av tidstrender av miljöföroreningarna PCBer, HCB, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade alkylsyror i biota och människa – vilka faktorer bidrar till skillnader?
  • 2020
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    •   Naturvårdsverket har under flera decennier, inom den nationella miljöövervakningen, undersökt tidstrender av bioackumulerande/biomagnifierande organiska miljöföroreningar (persistent organic pollutants, POPs) i biota och människor, eftersom POPs kan utgöra hälsorisker för djur och människor. Ett viktigt syfte med detta monitoreringsprogram är att följa miljötillståndet i Sverige. Programmet används också för att följa upp resultat av de åtgärder som vidtagits nationellt och internationellt för att begränsa POP-förororeningen av miljön. I denna rapport undersöks tidstrender av POPs i människor från Sverige (modersmjölk och blodserum), sillgrisslor från Östersjön (ägg) och sill/strömming (muskel och lever) från svenska ost- och västkusten, och dessa trender kopplas samman med de viktigaste nationella/internationella åtgärderna (lagstiftning, råd/rekommendationer, frivilliga åtgärder, mm) som införts för att begränsa utsläppen i miljön. Syftet är att undersöka om det finns samband mellan åtgärder och förändringar av tidstrender i biota och människor. De studerade POPs omfattar industrikemikalierna polyklorerade bifenyler (PCB), de oavsiktligt bildade föroreningarna polyklorerade dibenso-para-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F), fungiciden hexaklorbensen (HCB), de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCDD), och industrikemikalierna per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS).Resultaten visar att nationella/internationella förbud av produktion och användning av PCB och HCB relativt snabbt resulterade i minskande halter i alla studerade matriser. Liknande effekter observerades efter mer eller mindre frivilliga utfasningar av produktion och användning av vissa BFR och PFAS. Halterna av PCDD/F, som förekom som förorening i tekniska PCB-blandningar, minskade också efter att förbud mot PCB-produktion och användning infördes. Detta visar att eliminering av primära källor för utsläpp i miljön är en mycket effektiv åtgärd, som relativt snabbt leder till sjunkande halter i biota och människor även när det gäller så pass svårnedbrytbara substanser som de studerade POPs.När de flesta viktiga primära källorna har eliminerats finns det dock sekundära källor som kan vara mycket svårare, eller helt omöjliga, att eliminera. Detta illustreras av HCB, som för närvarande tycks öka i vissa delar av den svenska miljön. Det har föreslagits att detta fenomen till viss del beror på avdunstning av HCB från förorenad mark i områden som har haft en historiskt högre användning av fungiciden än i Sverige. När det avdunstade HCB med vindarna når Sverige sker en deposition på grund av ett kallare klimat. Diffusa primära källor för PCDD/F, som nu tycks dominera i Sverige, är också svåra att åtgärda, vilket kan förklara varför minskningen av halterna i flera av de studerade matriserna nu verkar gå långsammare än tidigare.Resultaten visar också att stegvis eliminering av produktion och användning av några få substanser i taget inom en grupp av POPs är ineffektivt ur miljömässig synvinkel. Detta exemplifieras av de studerade BFR och PFAS, som i motsats till PCB inte har reglerats gruppvis. Stegvisa åtgärder ger en mycket mer utdragen förbättringsprocess i miljön, där minskande halter av reglerade substanser motverkas av ökande halter av oreglerade substanser med liknande egenskaper. För att undvika denna, ur miljöns synvinkel, utdragna process bör ämnen med liknande egenskaper inom en POP-grupp regleras samtidigt.För vissa av de undersökta POPs har olika delar av den svenska miljön ”svarat” olika snabbt på vidtagna åtgärder. För tetra-pentaBDE vändes en ökning av halter till en minskning mer än 10 år tidigare i sillgrissla och strömming/sill än i modersmjölk. Även om det inte klart går att bevisa, så kan detta bero på att det vidtogs regionala åtgärder i ett tidigt skede som hade positiv effekt på utsläpp i Östersjön utan att nämnvärt påverka den svenska befolkningens exponering. Tidstrenderna i modersmjölk följde istället i hög grad förändringarna i världsproduktion av dessa PBDE.De retrospektiva studierna av BFR och PFAS trender visar att en oreglerad ökning av världsproduktion och -användning har resulterat i exponentiella ökningar av föroreningen av den svenska miljön. Det är därför av yttersta vikt att reglerande myndigheter/organisationer och industrin tillsammans anstränger sig att införa effektiva och snabba åtgärder på global nivå som minimerar risken för framtida miljöproblem orsakade av hittills ”okända” substansgrupper med POP-liknande egenskaper.
  •  
7.
  • Glynn, Anders, et al. (author)
  • Koppling mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser i dricksvatten och blodserum bland deltagarna i Riksmaten ungdom 2016-17
  • 2020
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Den nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU) användes för att studera sambandet mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i deltagarnas blodserum och dricksvatten (DV) som deltagarna druckit. Syftet var att undersöka om låggradigt PPFAS-förorenat DV (<10 ng/L av enskilda PFAS) kan vara en viktig källa för PFAS-exponering bland barn och ungdomar i Sverige (ålder 11-20 år). Denna kunskap är viktig för framtida riskbedömning och riskhantering av PFAS i DV. Halterna av redan välstuderade PFAS i serum från de 1097 deltagarna i RMU låg inom förväntade intervall. Vissa deltagare från Uppsala och Ronneby hade klart förhöjda halter av perfluorhexansulfonat (PFHxS) (Uppsala/Ronneby) och perfluoroktansulfonat (PFOS) (Ronneby) trots att de provtagits flera år efter att PFAS-förorening av DV åtgärdats på dessa orter. Detta beror på att PFHxS och PFOS försvinner mycket långsamt ur kroppen. Bland dåligt undersökta PFAS detekterades perfluorpentansulfonat (PFPeS), perfluorheptansulfonat (PFHpS), linjär metylperfluoroktansulfonamidättiksyra (lin MeFOSAA), 9-klorhexadekafluor-3-oxanon-1-sulfonsyra (9Cl-PF3ONS) och 6:2 1H,1H,2H,2H-perfluoroktansulfonat (6:2 FTSA) i en del deltagare. Halterna av PFAS i DV analyserades 2018 i prover från de 47 vattenverk (VV) som levererade DV till deltagarnas skolor och hem (2 prov per VV). Halterna var i allmänhet låga (<10 ng/L av enskilda PFAS). Inget prov överskred Livsmedelsverkets nuvarande åtgärdsgräns på 90 ng summa11PFAS/L. Förutom de 11 PFAS som ingår i åtgärdsgränsen detekterades perfluoroktansulfonamid (FOSA) i många DV-prover. Dessutom pekar resultaten på att PFPeS och PFHpS kan finnas som förorening i DV, eftersom deltagare från Uppsala och Ronneby hade förhöjda halter av dessa PFAS. Det finns många livsstilsfaktorer och demografiska faktorer som påverkar serum-halterna av PFAS. En statistisk analys av sambanden mellan serum- och DV-halter av PFAS (General Linear Model), där hänsyn togs till denna påverkan, visade att serumhalterna av PFHxS, PFOS, perfluoroktansyra (PFOA) och perfluornonansyra (PFNA) ökade med ökad halt i DV. Resultaten antyder att låggradigt PFAS-förorenat DV kan vara en viktig källa för barns och ungdomars exponering för vissa PFAS.
  •  
8.
  • Glynn, Anders, et al. (author)
  • Levels of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala 2012 and 2014
  • 2015
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • SammanfattningSedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Perfluorerade alkylsyror (PFAA) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks hur exponering för PFAA från dricksvatten påverkar tidstrender av PFAA i blod hos exponerade kvinnor i Uppsalaområdet och om åtgärder för att rena dricksvattnet ger en önskad sänkning av blodhalterna av PFAA. Eftersom individuella prover analyseras kan tidstrender bland kvinnor som druckit förorenat vatten jämföras med trender bland kvinnor som inte druckit förorenat vatten. Individuella prover möjliggör också undersökning av vilka livsstilsfaktorer som påverkar PFAA-halten i kvinnornas blod. I följande rapport redovisas halterna PFAA i individuella blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 2012 och 2014. I en kommande rapport redovisas resultaten från hela tidstrendsstudien 1996-2016. Sulfonsyrorna PFOS och PFHxS var de PFAA som förelåg i högst halter bland kvinnorna 2012 och 2014. Den relativt höga halten av PFHxS beror på att dricksvattnet i Uppsala varit förorenad med denna förening. Bland karboxylsyrorna minskade blodhalten med ökat antal kol i kolkedjan på PFAA-molekylen och PFOA förelåg i högst halter. Halterna av PFOS var positivt korrelerade med halter av så kallade långkedjiga karboxylsyror, sannolikt beroende på att fiskkonsumtion är en viktig gemensam källa för exponering. PFOS-halterna var inte korrelerade med PFHxS-halterna beroende på att dricksvatten har varit en signifikant källa för PFHxS men inte för PFOS.
  •  
9.
  • Glynn, Anders, et al. (author)
  • PFAS i blod – modellering av exponering via dricksvatten
  • 2022
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Syftet med projektet var att undersöka sambandet mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i dricksvatten (DV) och i serumprover från befolkningsgrupper som druckit PFAS-förorenat DV under lång tid. Målet var att utveckla en populationsmodell där PFAS-halter i serum kan uppskattas från PFAS-halter i DV och exponeringstid för detta DV. I projektet användes redan publicerade resultat från studier av PFAS-halter i serum och DV, omfattande anställda vid Arvidsjaurs flygplats (brunnsvatten), permanent/fritidsboende i närheten av Luleå flygplats (brunnsvatten), permanent/fritidsboende i närheten av Visby flygplats (brunnsvatten), och invånare från Uppsala (kommunalt DV). En grupp vuxna från Karlshamn (kommunalt vatten) fick representera populationer som druckit rent DV. Linjära regressionsanalyser visade starka samband mellan uppmätta PFAS-halter i serum och DV. PFHxS uppvisade den högsta kvoten mellan halt i serum och DV (ca 100), medan PFHxA och PFBS hade kvoter i intervallet 1-2. Skillnaderna i kvoter, som illustrerar hur effektivt PFAS bioackumuleras i kroppen från DV, är relaterad till hur länge olika PFAS stannar i kroppen efter avslutad exponering (halveringstider). PFAS med långa halveringstider (PFOA, PFHxS, PFOS) hade klart högre kvoter, och därmed högre bioackumulering, än PFAS med korta halveringstider (PFHxA, PFBS). I separata regressionsanalyser observerades lägre kvoter mellan PFAS-halt i serum och DV hos kvinnor än hos män, vilket antyder att kvinnor inte bioackumulerar de studerade PFAS från DV i lika hög grad som män. Befolkningen i Sverige exponeras för PFAS från andra källor än DV, vilket leder till bakgrundshalter av PFAS i serum även bland dem som inte druckit förorenat DV. Resultaten från regressionsanalyserna användes för att uppskatta vid vilka halter av PFAS i DV som det med stor sannolikhet går att upptäcka PFAS-halter i serum som ligger över bakgrundshalterna. Dessa PFAS-halter i DV varierade mellan olika PFAS, från ca 50 ng/L för PFOA till ca 100 ng/L för PFOS. Dessa halter ligger mycket högre än de som normalt uppmäts i kommunalt och enskilt DV i Sverige, och representerar halter i starkt förorenade områden. Med den relativt enkla populationsmodell som utvecklats i projektet kan man beräkna hur halterna av PFAS i serum påverkas av PFAS-halterna i DV. Dessutom kan man beräkna hur PFAS-halterna i serum påverkas av exponeringstiden för det förorenade DV, samt hur halterna minskar i serum efter övergång till rent DV. Som ingångsvärden i modellen användes de bakgrundshalter av PFAS i serum och kvoter mellan serum/DV-halter av PFAS som tagits fram i regressionsanalysen. Dessutom utnyttjades de halveringstider som tagits fram för de som arbetade (och konsumerade PFAS-förorenat DV) vid Luleå flygplats, samt en population vuxna från Canada. I ett test av modellen jämfördes de modellerade halterna av PFOA, PFHxS och PFOS i serum med uppmätta halter i tre populationer från Sverige (Ronneby), Italien (Veneto) och Arnsberg (Tyskland) som druckit förorenat DV under lång tid. Jämförelsen visade att modellen på ett bra sätt uppskattar variationen av halterna i serum i populationen, men att den underskattar medelhalterna, om medianen används vid jämförelsen. Om de modellerade medelvärdena (artimetiskt medelvärde) istället används i jämförelsen med de uppmätta medianerna, ligger de modellerade och uppmätta medel-halterna nära varandra. De observerade skillnaderna kan bero på att den regressionsanalys som användes för att ta fram ingångsvärdena i modellen påverkat fördelningen av värdena på ett sätt som inte helt överensstämmer med fördelningen i de studerade populationerna. Eliminering av PFAS efter övergång till rent DV modellerades också. Som exempel användes haltdata från de Ronnebybor som druckit förorenat DV under lång tid. Som slutpunkt i modelleringen användes den serumhalt som i medeltal representerar ett långsiktigt intag av PFAS i nivå med det tolerabla veckointaget (serumTVI), som EFSA tagit fram i sin senaste riskbedömning. SerumTVI är uppskattat för en summa-halt av PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS i serum (6,9 ng PFAS4/ml). Modelleringen pekar mot en stor variation i den tid det tar innan serumTVI nås i en befolkningsgrupp efter byte till rent DV. Den kortaste tiden modellerades till 14 år och den längsta till längre än en livstid. Resultaten i projektet uppmuntrar till fortsatt utveckling av modellen för uppskattning av PFAS-halter i serum från uppmätta halter i DV. 
  •  
10.
  • Glynn, Anders, et al. (author)
  • Statistisk analys av hur kost, demografi och andra faktorer påverkar urinhalter av toxiska ämnen och dess metaboliter
  • 2023
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Syftet med vår studie var att, bland ungdomar i Sverige som deltagit i matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU), undersöka samband mellan halter av substanser i urinprov och demografiska-, boende-, livsstils- och kostfaktorer. Ett urinprov togs från varje deltagare (spoturin), som samtidigt registrerade vad de åt och drack dagen innan provinsamlingen. Studien omfattade plastkemikalierna ftalater, ftalatalternativ och bisfenoler, pesticiderna klorpyrifos och pyretroider, fosforbaserade flamskyddsmedel/mjukgörare (PFR), polyaromatiska kolväten (PAH), biociden triklosan (TCS), UV-filtersubstansen BP3 och konserveringsmedlet BHA. Dessa substanser utsöndras snabbt i urinen efter exponering (timmar till några få dagar) och uppmätta halter av metaboliter av substanserna eller av substanserna själva i ett enstaka urinprov (spoturinprov) återspeglar i hög grad den exponering som deltagarna haft dygnet innan provtagning. Därför undersöktes samband mellan densitetsjusterade substanshalter i urin och livsmedelskonsumtionen dagen före provtagning. Vidare utvärderades också sambanden med viktiga personliga karakteristika såsom demografiska faktorer (ålder, kön, födelseland, föräldrarnas utbildningsnivå), BMI, provtagningstidpunkt (veckodag och kalendermånad), livsstil (rökning, snusning, alkohol) och boende (stad/land, golvmaterial, longitud/latitud för bostad). Resultaten analyserades med hjälp av log-linjär multivariat regressionsanalys, där sambanden mellan halten av en enskild urinsubstans (beroende variabel) och alla ovanstående förklarande variabler (oberoende variabler) analyserades samtidigt i en regressionsmodell. Denna analysmetod innebär att ett statistiskt säkerställt samband mellan substanshalt i urin och en oberoende variabel ska tolkas som att effekten av den oberoende variabeln är statistiskt signifikant efter att resultatet kontrollerats (justerats) för effekterna av de andra i modellen ingående oberoende variablerna.  Ett stort antal signifikanta samband observerades mellan substanshalter och de oberoende variablerna (determinanter) demografi/boende-/livsstils-/kostfaktorer bland deltagarna i RMU, och även mellan halter och tidpunkt för urinprovtagning (månad, veckodag). En viktig sak att tänka på i tolkningen av resultaten är att ju fler statistiska test som utförs desto större är risken att felaktigt observera samband som egentligen inte finns (slumpfynd). I de fall slumpen inte spelat in, kan de observerade sambanden i vissa fall bero på att determinanterna i fråga är direkta källor för exponering. I andra fall kan sambanden bero på att de studerade determinanterna är indikatorer för okända bakomliggande faktorer som är de egentliga exponeringskällorna.  Deltagarnas halter av MEP, en metabolit av ftalaten DEP, metaboliterna av ftalatalternativet DiNCH, bisfenolen 4,4-BPF, PAH-metaboliten 2-OH- PH, TCS och BP3 ökade med ökad ålder (5-13 % per års ålder). Halter av metaboliter av ftalaten DEHP och en metabolit av PFRn TBOEP (BBOEP) minskade med ökad ålder (-5,3 till -6 %). Halterna av MEP och MBP (metabolit av ftalaten DBP), bisfenolen BPS, en PAH-metabolit (1-HP), TCS, BHA och BP3 var lägre bland pojkar än bland flickor (14-70 % lägre). Sambanden med ålder och kön kan för vissa substanser bero på könsskillnader i användning av kosmetika/hudvårdande/hygienprodukter som innehåller substanserna i fråga. Medelhalter av de flesta ftalatmetaboliterna och klorpyrifos- och pyretroid-metaboliterna var 25 % till 54 % lägre bland deltagare födda i höginkomstländer än bland de som var födda i låginkomstländer, medan mönstret för BP3 var tvärt om (57 % högre). Föräldrarnas utbildningsnivå och deltagarnas BMI och snusnings-, rök- och alkoholvanor hade endast i enstaka fall betydelse för exponeringen. Sammantaget visar resultaten att det finns skillnader i exponeringsmönster bland olika demografiska grupper av ungdomar i Sverige, som bör uppmärksammas i framtida studier.  Boendefaktorer påverkade också halterna av substanser i urin, vilket kan bero på skillnader i exponering från inomhusmiljön, men också på boendemiljöberoende livsstilsskillnader som i sin tur påverkar exponeringen. De som bodde på landsbygden hade i medeltal 13-73 % högre halter av ftalat- och DiNCH-metaboliter än de som bodde i stadsmiljö. Utbyte av olika typer av golvmaterial under de senaste 10 åren tycktes påverka exponeringen för framförallt vissa ftalater/ftalatalternativ. Metaboliter av ftalaterna DBP och BBzP, klorpyrifos-metaboliten TCP, och bisfenolen BPS uppvisade ökande koncentrationer ju längre norrut deltagarna bodde (4-8 % per latitudenhet), medan DPP och BP3 minskade norrut i landet (-3,6 till -8,1 % per latitudenhet). Metaboliter av PFR, samt TCP och BPA visade ökande halter ju längre österut i landet deltagarna bodde (3,0-7,3 % per longitudenhet). Användningen av kosmetika/hygien-/hudvårdande produkter och olika livsstils/kostfaktorer, samt hur stor del av dygnet som tillbringas inomhus, varierar sannolikt beroende på årstid eller veckodag. Det kan därmed vara en möjlig förklaring till att halterna av ett stort antal ftalat- och DiNCH-metaboliter (ej MEP och MBP) varierade med provtagningsmånad, vilket också var fallet för PFR-metaboliterna DPP och BBOEP, PAH-metaboliterna 2-OH-PH och 1-HP, och TCP. Metaboliterna av ftalaterna DEP, BBzP och DEHP, samt BBOEP, BPS och 2-OH-PH varierade beroende på vilken veckodag som provtagningen skett. Halterna av många olika urinsubstanser minskade med ökande konsumtion av fisk, mejeri (≤3 % fett), processat kött, ost och grönsaker dagen innan provtagning. DEHP-metaboliter och metaboliter av PFR (främst DPP) visade detta mönster i relation till alla de ovan nämnda livsmedelsgrupperna. Detta antyder att det finns bakomliggande exponeringskällor som minskar med ökad konsumtion av livsmedlen i fråga. I motsatts till detta observerades ökande halter av metaboliter av flera ftalater, BBOEP, och BHA med ökad glasskonsumtion dagen innan urinprovtagning. Ftalat- och DiNCH-metaboliter ökade också med ökad konsumtion av bakverk.  Samband med två mått på kostmönster undersöktes också, grad av hälsosam kost (SHEIA15) och grad av varierad kost (RADDS). SHEIA15 (Swedish Healthy Eating Index for Adolescents) baseras på de nordiska näringsrekommendationerna och ju högre SHEIA15 poäng en deltagare har desto hälsosammare kostmönster har deltagaren. RADDS (The Riksmaten Adolescents Diet Diversity Score) baseras på en kvantifiering av hur varierad varje enskild deltagares kostvanor var, uppbyggt kring Livsmedelsverkets kostrekommendationer om en varierad kost. Ju högre poäng en deltagare har desto mer varierad kost har deltagaren. En ökad grad av hälsosam kost var relaterad till minskad exponering för ftalaten DPHP, PFRn TPP, BPS och BP3, medan en ökad variabilitet i kosten var associerad till minskande exponeringar för ftalaterna DEP, BBzP, DEHP, DiNP, och DPHP och för BPA. De regressionsmodeller som användes i studien förklarade endast 9-24 % (BPA lägst, MBzP högst) av variationen av substanshalter i urinproverna. RMU var främst designad som en matvaneundersökning och det var endast möjligt att ta ett urinprov från varje deltagare (spoturin). Nackdelen med spoturinprover är att de studerade substanserna snabbt metaboliseras och elimineras ur kroppen via urinen inom timmar-dygn. Det gör att halterna av substanserna i urinproverna främst återspeglar den exponering som deltagarna hade dagen/dagarna före provtagningen av urinprovet. För att få en mer representativ bild av långsiktig exponeringen krävs upprepade provtagningar av urin från deltagarna under en längre tid, men detta är kostsamt och oftast inte praktiskt möjligt i större populationsstudier. Om spoturinprover används för exponeringsbedömningen så är det önskvärt att, i motsatts till RMA, provta urinen direkt på morgonen innan frukost och dagens aktiviteter inleds, för att inte aktiviteter under dagen för provtagning ska påverka resultaten. I RMU var det möjligt att undersöka sambanden mellan substanshalter i spoturinproven och livsmedelskonsumtion dagen före urinprovtagningen, men inte samband med andra aktiviteter dagen/dagarna innan provtagning.  Förutom kostregistregistreringen som deltagarna gjorde svarade de också på enkätfrågor som främst var fokuserade på kostvanor. Det fanns begränsat utrymme i enkäten för frågor som skulle vara av värde för undersökning av andra exponeringskällor utöver kosten. I rapporten diskuteras vilka typer av data, förutom data som finns tillgänglig i RMU, som möjligen skulle förbättra förståelsen om faktorer som förklarar variationen av substanshalter i spoturinprover i matvaneundersökningar. En framtida utvecklingsmöjlighet av liknande matvaneundersökningar är att samla in data kopplad till andra möjliga exponeringskällor än kosten som deltagarna utsatts för dagen innan provtagningen av urinen.  Vår studie visade att halterna av vissa substanser i urinen varierade i syd-nordlig och väst-östlig riktning i Sverige och var beroende av årstid och dag i veckan som urinproven tagits. Information om dessa faktorer är alltså viktig i framtida studier. Dessutom bidrog deltagarens födelseland till variationen i exponering, vilket visar vikten av att ha information om detta i framtida studier, liksom även föräldrarnas födelseland, samt hur länge deltagaren bott i Sverige. Dessa variabler fångar sannolikt upp livsstilsfaktorer/produktanvändning/kostvanor som bidrar till variationen i exponering, och som är svåra att fånga upp med enkätfrågor. Slutligen visar studien också att det finns en mängd demografiska/boende-/livsstils-/kostfaktorer som kan vara störfaktorer (confounders) i framtida studier av hälsoeffekter kopplat till de studerade urinsubs
  •  
11.
  • Glynn, Anders, et al. (author)
  • Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala 1996-2014 (POPUP)
  • 2016
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Utvärderingen har genomförts i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet, som ansvarat för de statistiska analyserna. Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover och modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar, såsom polyklorerade bifenyler (PCBer), dibenzo-p-dioxiner och dibenzofuraner (PCDD/F), DDT, hexaklorbensen (HCB), bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) och poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS). Syftet är att följa upp om riskreducerande åtgärder mot kemikalierna har haft önskad effekt på befolkningens exponering och hur exponeringen för nya oreglerade kemikalier utvecklas. Rapporten redovisar de viktigaste slutsatserna som ett underlag för planering av framtida provtagnings- och analysstrategier.Trender av alla substanser utom PFAS har undersökts i modersmjölk. Kemikalierna har mätts i prover från förstföderskor 1996-2014 (N=302-471). Med nuvarande upplägg har det under en 10-årig period varit möjligt att med 80 % säkerhet upptäcka förändringar mellan 1,7 % och 5,6 % per år. En ökad variation av haltdata runt trendlinjen (CV) eller ett minskat antal prover gör det svårare att upptäcka trender. Justering av trenderna för störfaktorerna ålder, BMI före graviditet och viktsförändring under graviditet och efter förlossning minskar CV. Möjligheterna att upptäcka trender påverkas av hur ofta analyser sker och av antal prover per analysomgång. Vid en CV på 50 % skulle analyser av 6 enskilda prover per år räcka för att med 80 % säkerhet upptäcka en förändring på 5 % per år under en 12-årsperiod. För att upptäcka en förändring på 1 % ökar antalet prover per år till 400.En övergång till analys av samlingsprover kan vara en kostnadseffektiv åtgärd om endast tidstrender ska studeras. Om ett samlingsprov per provtagningsår analyseras istället för enskilda prover, med samma studieupplägg som hittills, minskar den statistiska styrkan drastiskt jämfört med om enskilda prover analyseras. Att analysera 3 samlingsprover per provtagningsår är ett mer effektivt upplägg. Vid en CV 50 % och årlig analys krävs 2 enskilda prover per samlingsprov för att finna en förändring på 5 % under en 12-årsperiod (80 % säkerhet). Om analys sker vartannat år krävs 7 prover per samlingsprov.Om många prover i en tidsserie har halter under analysmetodernas bestämningsgräns (Brytpunkter i trenderna upptäcktes för totalhalt av PCDD/F/PCB TEQ (år 2008), PCB 153 (2009) och HCB (2002) varefter minskningen av halter tycks ha bromsat in. För BDE-47 och -100 hittades brytpunkter 2004 varefter haltförändringen gick snabbare än innan. För BDE153 och HBCD ökade halterna fram till 2001-2002 och sjönk därefter. För PFAS, som undersöks i 3 samlingsprover av serum per provtagningsår, upptäcktes en brytpunkt för PFHxS (2009), PFOA (2002), PFNA (2007), PFDA (2004), PFUnDA (2011) , PFDoDA (2009) och PFTrDA (2011). Tidigare ökningar av halter tycks då avstannat eller vänts till sänkningar.Halten av PCDD/F/PCB TEQ i fett från modersmjölk ger en bra bild av halten i gravida kvinnors kroppsfett. USAs Naturvårdsverk har tagit fram en hälsobaserad referensdos som motsvarar en TEQ-halt på cirka 5 pg/g kroppsfett. Med den observerade minskningen av TEQ (-6 % per år) 1996-2014 beräknas 95 % av den undersökta populationen kvinnor ha halter under 5 pg TEQ/g fett 2024. Det kommer dock sannolikt att ta längre tid eftersom haltminskningen av TEQ tycks ha bromsats upp efter 2008.
  •  
12.
  • Glynn, Anders, et al. (author)
  • Temporal trends of perfluoroalkyl substances in pooled serum samples from first-time mothers in Uppsala 1997-2014
  • 2015
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av perfluorerade alkylsyror (PFAA) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 2007, 2009, 2011, 2013 och 2014. Prover från ungefär 30 kvinnor per år delades upp i 3 samlingsprover per provtagningsår (9-10 prover per samlingsprov) och perfluoralkyl sulfonsyror (PFSA) och perfluoralkyl karboxylsyror (PFCA) analyserades. Resultaten slogs ihop med resultat från en tidigare publicerad studie av PFAA i samlingsprover från 1997, 1998, 2000, 2002, 2004, 2006, 2008, 2010 och 2012, som finansierats av FORMAS. Samma analysmetod användes. Halten av karboxylsyror med 8-11 kol i den perfluorerade kolkedjan (PFNA, PFDA, PFUnDA och PFDoDA) ökade med runt 3 % per år. En liknande ökning antyddes även för PFTrDA (12 kol), även om ökningen inte var statistiskt signifikant. För alla dessa substanser tycks ökningen i halter plana ut i slutet av undersökningsperioden, vilket antyder att exponeringen av Sveriges befolkning för dessa substanser inte längre ökar. Resultaten måste dock följas upp i framtiden för att bekräfta detta. Befolkningen i Uppsala utsattes fram till 2012 för förhöjda halter av den mycket bioackumulerbara sulfonsyran PFHxS i dricksvattnet. Detta har resulterat i ökade blodhalter hos förstföderskor under studieperioden ( ca 6 % per år), men liksom för de långkedjiga PFCA så tycks ökningen plana ut efter 2010. Även här krävs en uppföljning framöver för att säkerställa att den minskade exponeringen från dricksvatten efter 2012 verkligen har resulterat i sänkta blodhalter av PFHxS. Tillverkningen av sulfonsyran PFOS, och liknande substanser, i världen upphörde i stort sett runt 2002. Detta har resulterat i sjunkande halter av substansen (ca 8 % per år). Tillverkningen av en karboxylsyra kallad PFOA har minskat, men inte ännu fasats ut helt, och minskningen av denna substans i kvinnornas blod går därför långsammare (ca 3 % per år).
  •  
13.
  • Glynn, Anders, et al. (author)
  • Temporal trends of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala 1996-2016
  • 2017
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks hur exponering för PFAS har förändrats sedan stora förändringar i produktion av kemikalierna skedde runt millennieskiftet. I följande rapport redovisas tidstrenderna av perfluorerade alkylsyror (PFAA) och perfluoroktansulfonamid (FOSA) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 1996-2016, baserat på kemisk analys av enskilda prover från deltagarna. PFBS, PFHxS, PFNA, PFDA, PFUnDA och PFTrDA ökade under studieperioden, med en uppskattad fördubblingstid på mellan 12 och 32 år. Efter justering för faktorer som kan tänkas påverka trenderna ökade fördubblingstiden för PFHxS från 16 år till 24 år. Den ökande trenden av PFBS och PFHxS beror med stor sannolikhet på den förorening av dricksvatten i Uppsala stad som pågått under lång tid. En uppdelning av deltagarna efter hur länge de bott i Uppsala stad resulterade i kortare fördubblingstider för de som bott i Uppsala de senaste åren jämfört med de som inte bott i staden. De kvinnor som bott i Uppsala hade också 40 % högre halter av PFHxS. PFOS, PFHpA och PFOA sjönk med justerade halveringstider på mellan 8 till 24 år under studieperioden. Resultaten visar att utfasning av PFOS och PFOA har resulterat i minskande exponering i befolkningen. Kvinnor med högst utbildning (mer än 3 år efter gymnasiet) hade 10-60 % högre PFAA-halter än kvinnor med lägst utbildning (gymnasieskola). Störst skillnad observerades för PFBS och PFHxS som till viss del sannolikt beror på att kvinnor med högst utbildning i högre grad bott i Uppsala stad än kvinnor med lägst utbildning och därigenom fått högre exponering via dricksvattnet. Serumhalterna av flera av de långkedjiga karboxylsyrorna minskade med 1-4 % per enhetsökning av BMI, vilket antyder att överviktiga kvinnor hade något lägre halter av dessa PFAA än kvinnor med lågt BMI
  •  
14.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Are temporal trends of some persistent organochlorine and organobromine compounds in Swedish breast milk slowing down?
  • 2021
  • In: Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0013-9351 .- 1096-0953. ; 197
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • We investigated body burdens of persistent organic pollutants (POPs) in Swedish first-time mothers by measurements in breast milk, and followed up the temporal trends between 1996 and 2017. POPs were analysed in individual samples (n = 539) from participants from Uppsala county, Sweden. This made it possible to adjust temporal trends for age of the mother, pre-pregnancy BMI, weight gain during pregnancy, weight loss after delivery, and education, the main determinants for POP body burdens, apart from sampling year. We also compared observed body burdens with the body burdens determined to be safe from a health perspective in the risk assessment of dioxin-like polychlorinated biphenyls (PCBs), polychlorinated dibenzo-p-dioxins (PCDDs) and polychlorinated dibenzofurans (PCDFs), published by the European Food Safety Authority (EFSA). Declining temporal trends in breast milk of on average -4 to 14% per year were observed 1996-2017 for PCBs, PCDD/Fs, chlorinated pesticides, and brominated flame retardants, except for the polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) BDE-153 and BDE-209. The toxic equivalents (TEQs) for PCDD declined faster than PCDF TEQs, -6.6% compared to -3.5% per year. For CB-169, CB-180, PCDDs, PCDFs, Total TEQ, and hexachlorobenzene (HCB), a change point year (CP) was observed around 2008-2009 and after that, the decline in levels has slowed down. If breast milk levels follows the exponential declining trend of total TEQ estimated for the entire period (-5.7% per year), 97.5% of first time mothers from the Uppsala area will have body burdens below the estimated safe level in year 2022. If instead it follows the estimated % decline after the CP in 2008 (-1.6% per year), it will take until 2045 before 97.5% is below the estimated safe level. It is important to proceed with the monitoring of POPs in breast milk from Swedish mothers in order to further observe if the levels are stabilizing or continue to decline.
  •  
15.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Clotrimazole exposure modulates aromatase activity in gonads and brain during gonadal differentiation in Xenopus tropicalis frogs
  • 2009
  • In: Aquatic Toxicology. - Amsterdam : Elsevier BV. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 91:2, s. 102-109
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Clotrimazole is a pharmaceutical used for treatment of fungal infections. It has been found in surface waters outside municipal wastewater treatment plants but data are scarce regarding its effects on aquatic organisms. It is known that clotrimazole and other imidazole fungicides are inhibitors of the enzyme aromatase (CYP 19). Aromatase converts androgens into estrogens and is suggested to be involved in the sex differentiation in amphibians. The aim of the present study was to evaluate effects of larval exposure to clotrimazole on aromatase activity in brain and gonads, and on gonadal differentiation in Xenopus tropicalis frogs. Another purpose was to determine if larval exposure to ethynylestradiol (EE(2)), at a concentration known to cause male-to-female sex reversal, affects aromatase activity in brain and gonads during gonadal differentiation. Tadpoles were exposed from shortly after hatching (Nieuwkoop and Faber developmental stages 47-48) until complete metamorphosis (NF stage 66) to 6, 41, and 375 nM clotrimazole or 100 nM (nominal) EE(2). Aromatase activity was measured in the brain and gonad/kidney complex of tadpoles during gonadal differentiation (NF stage 56) and, in the clotrimazole experiment, also at metamorphosis. In clotrimazole-exposed tadpoles gonadal aromatase activity increased over exposure time in the 41 and 375 nM groups but did not differ significantly from the control group. Gonadal aromatase activity was increased in both sexes exposed to 41 and 375 nM clotrimazole at metamorphosis. Brain aromatase activity was decreased in tadpoles (NF stage 56) exposed to 375 nM clotrimazole, but at metamorphosis no differences were seen between groups or between sexes. No effects of clotrimazole on sex ratio or gonadal histology were noted at completed metamorphosis. EE(2)-exposed tadpoles had a slightly decreased gonadal aromatase activity, though not significantly different from control group, and there was no effect of EE(2) on brain aromatase activity. All EE(2)-exposed tadpoles developed ovaries. These findings indicate that estrogen-induced ovarian differentiation is not paralleled by increased gonadal aromatase activity in X. tropicalis. Further studies are needed, especially on developmental reproductive toxicity, to assess the risk for endocrine disruption in wild amphibians posed by clotrimazole and other imidazole fungicides.
  •  
16.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Concentrations of cadmium, cobalt, chromium, manganese, nickel, and iodine in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009-2020
  • 2022
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport har tidstrender för kadmium, kobolt, krom, mangan, nickel och jod studerats i urinprov (n=371) insamlade mellan 2009 och 2020. Resultaten visade inte någon trend för kadmium vilket stämmer överens med andra studier. För nickel och krom sågs en nedåtgående trend med i medeltal 8,8 respektive 3,5 % per år. Kadmiumhalterna i denna studie var på samma nivå som hos medelålders svenska kvinnor (50-59 år) och något högre än i andra studier från Sverige på gravida kvinnor och kvinnor i åldern 19-39 år. Totalt 25 av de 371 mammorna (7%) hade halter över 0.5 μg/g kreatinin, vilket är den nivå som anses kunna öka risken för påverkan på skelettet. Alla deltagare i studien hade precis genomgått en graviditet vilket kan påverka resultaten, t ex är det vanligt med låga järnnivåer under graviditet som i sin tur kan öka upptaget av kadmium.Kadmium-halter i urin från rökare och före-detta rökare var högre jämfört med kvinnor som uppgett att de inte var rökare. Detta resultat stämmer väl med andra studier. Halter av kadmium, kobolt och jod var högre bland vegetarianer, alltså kvinnor som uppgett att de inte äter animaliskt kött, jämfört med kvinnor som äter kött. Högre halter av kadmium och kobolt kan bero på låg järnstatus och som är vanligare hos vegetarianer.
  •  
17.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Concentrations of four new brominated flame retardants (HBB, PBEB, BTBPE, DBDPE), PBDEs and HBCD in blood serum from first-time mothers in Uppsala 1996-2015
  • 2016
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) PBDE och HBCD i samlingsprover av serum (3 samlingsprover per provtagningsår) insamlade 1996-2015. Halter och trender för perioden 1996-2014 har rapporterats tidigare, och i denna rapport har data från prover insamlade 2015 lagts till. Dessutom har halterna av 4 nya BFR analyserats i proverna 1996-2015, det vill säga hexabrombensen (HBB), pentabrometylbensen (PBEB), 1,2-bis(2,4,6-tribromfenoxy)etan (BTBPE) and dekabromdifenyletan (DBDPE). Halterna av HBB, PBEB och DBDPE i de årliga samlingsproverna låg alla under detektionsgränsen (LOD), utom i enstaka prover. För HBB och PBEB låg LOD på 0,13 pg/g serum och för DBDPE på 6 pg/g serum. För BTBPE hade 8 årspooler halter (7,1-32 pg/g serum) över LOQ, och 23 prover detekterbara halter (0,19-4,4 pg/g serum) över LOD. Medianhalten för hela perioden 1996-2015 uppskattades till 0,50 pg/g serum, och halterna tycktes inte förändras under perioden. Bland PBDE förekom BDE-209 i högst halter under studieperioden (median 1,1 ng/g fett), följt av BDE-153 (0,83 ng/g fett), BDE-47 (0,69 ng/g fett), BDE-99 (0,34 ng/g fett), HBCD (0,32 ng/g fett) och BDE-100 (0,29 ng/g fett). Den uppdaterade tidstrenden för BDE-209 antydde inte någon förändring av halterna under studieperioden. Även för HBCD detekterades ingen statistiskt säkerställd tidstrend. Koncentrationerna av BDE-153 ökade med 2 % per år. BDE-47, -99 och -100 har sjunkit med 6-11 % per år mellan 1996 och 2015
  •  
18.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Concentrations of phthalate metabolites and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009-2014
  • 2016
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • POPUP studien startade 1996, där blod- och modersmjölksprover regelbundet samlas in från förstföderskor i Uppsala. Sedan 2009 tas också ett urinprov från kvinnorna. I denna studie har ftalater och fenolära ämnen studerats i urinprov insamlade 2009-2014. Dessa ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats i urinen.Totalt sett analyserades 13 ftalatmetaboliter till 6 ftalater, en metabolit till en ersättningskemikalie till ftalater, en metabolit till ett fosforbaserat flamskyddsmedel, två pesticidmetaboliter samt 15 fenolära ämnen, t ex triklosan, bisfenol A, S och F, av Lunds universitet. Syftet var att studera tidstrender för de olika ämnena under perioden 2009-2014.Resultaten visade att flera av de äldre ftalaterna som håller på att fasas ut har en nedåtgående trend. Samtidigt kunde en ökande trend ses för en metabolit till ett ämne som nu används som ersättare till ftalater. Bisfenol A (BPA) som är ett mycket omdiskuterat ämne visade en nedåtgående tidstrend medan bisfenol F som pekats ut som en av ersättarna till BPA istället hade en ökande trend. Även triclosan visade en minskande trend som troligtvis beror på att ämnet har minskat i användning.Analyser av urin gör det möjligt att studera hur befolkningens exponering för snabbmetaboliserande substanser ser ut. Hur exponeringen förändras med tiden efter att olika åtgärder har satts in för att begränsa problematiska kemikalier samt hur befolkningens exponering för nya ersättningskemikalier har utvecklats.
  •  
19.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Concentrations of phthalate metabolites and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden, sampled 2019-2021 and temporal trends for the period 2009-2021
  • 2023
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport redovisas halter av ftalater och fenolära ämnen i urin från förstföderskor provtagna 2019-2021 samt tidstrender för perioden 2009-2021. Ftalater och fenolära ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det därför en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats.Totalt sett analyserades tio metaboliter till sex ftalater, två metaboliter till en ersättningskemikalie till ftalater, tre bisfenoler, metaboliter till fyra fosforbaserade flamskyddsmedel (PFR), två pesticidmetaboliter, fyra metaboliter till Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt de fenolära ämnena triklosan och bensofenon-3 (BP-3) i urin. Analyserna utfördes av Lunds universitet. Resultaten visade att en metabolit till ftalaten dietylftalat (DEP) förekom i högst halter i urin, följt av sex andra metaboliter till olika ftalater och BP-3. För samtliga ämnen låg halterna i urin från mammor provtagna 2019-2021 under de föreslagna vägledande nivåer (HBM-GV) som bedöms att inte innebär en risk för människor. Tidstrenderna för perioden 2009-2021 visade nedåtgående trender för de flesta av substanserna, t ex för ftalater, bisfenol A, en metabolit till insekticiden klorpyrifos och triklosan. För bisfenol S, som är en ersättare till bisfenol A, och för en metabolit till pyretroider (insekticider) sågs istället ökande trender. Analyser av urin gör det möjligt att studera befolkningens exponering för snabbmetaboliserade substanser. Genom att analysera prover över tid kan man studera hur befolkningens exponering förändras efter att åtgärder för att begränsa vissa kemikalier satts in samt hur exponeringen för nya ersättningskemikalier utvecklas.
  •  
20.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Diverging temporal trends of human exposure to bisphenols and plastizisers, such as phthalates, caused by substitution of legacy EDCs?
  • 2017
  • In: Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0013-9351. ; 153, s. 48-54
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Phthalates and phenolic substances were investigated in urine samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden, collected between 2009 and 2014. These substances have a comparably fast metabolism and urinary metabolites are predominantly analysed. The main aim was to investigate if measures to decrease production and use of certain phthalates and bisphenol A (BPA) have resulted in decreased human exposure, and to determine if exposures to replacement chemicals have increased. Temporal trends were evaluated for metabolites (n=13) of seven phthalates, a phthalate replacer, four different bisphenols, triclosan, one organophosphate-based flame retardant, and for two pesticides. The results showed downward trends of several phthalates which are in the process of being regulated and phased out. Concomitantly, an increasing trend was seen for a metabolite of the phthalate replacer Di-iso-nonylcyclohexane 1,2-dicarboxylate (DiNCH). Bisphenol A (BPA) showed a downward trend, whereas bisphenol F, identified as one of the substitutes for BPA, showed an increasing trend. The decreasing trend of triclosan is likely due to declining use within the EU. Temporal trend studies of urine samples make it possible to investigate human exposure to rapidly metabolised substances and study how measures taken to regulate and replace problematic chemicals affect human exposure.
  •  
21.
  • Gyllenhammar, Irina, 1978- (author)
  • Endocrine Disruption in Amphibians : Developmental Effects of Ethynylestradiol and Clotrimazole on the Reproductive System
  • 2008
  • Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
    • Amphibian populations are declining world-wide and one of the suggested reasons is environmental pollutants. Studies of long-term effects on the reproductive system in frogs following larval exposure to environmental pollutants are scarce. It is therefore important to develop methods to study developmental reproductive toxicity in amphibians. In this thesis the usefulness of Xenopus tropicalis (the West African clawed frog) as a model species for a test system was investigated. Effects on the reproductive system after larval exposure to the pharmaceuticals ethynylestradiol (EE2) and clotrimazole were evaluated. The susceptibility to EE2 exposure was compared between the model species and a wild species, the European common frog (Rana temporaria). Larval exposure to EE2 caused female-biased sex ratios in both examined frog species, indicating male-to-female sex-reversal. In adult Xenopus tropicalis, male frogs that were not sex-reversed had reduced fertility and decreased amount of mature spermatozoa in the seminiferous tubules. The proportion of frogs with ovaries but lacking oviducts increased with increasing EE2-concentrations. A female frog without oviducts is sterile. The development of ovaries in sex-reversed male frogs was implied to be similar to control females. The combination of a reduced number of males, due to sex-reversal, and impaired fertility could have severe effects on frog populations. Larval exposure to clotrimazole modulated aromatase activity in gonads and brain in Xenopus tropicalis. Brain aromatase activity was decreased at the time for gonadal differentiation and gonadal aromatase activity was increased at metamorphosis. The findings in this thesis indicate that reproduction in wild frogs might be impaired by estrogenic compounds in the environment. The results combined with the short generation time supports the use of Xenopus tropicalis as a model species when evaluating long term effects of endocrine disruptors on the reproductive system in amphibians.
  •  
22.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Influence of contaminated drinking water on perfluoroalkyl acid levels in human serum - A case study from Uppsala, Sweden
  • 2015
  • In: Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0013-9351 .- 1096-0953. ; 140, s. 673-683
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • In 2012 a contamination of drinking water with perfluoroalkyl acids (PFAAs) was uncovered in the City of Uppsala, Sweden. The aim of the present study was to determine how these substances have been distributed from the contamination source through the groundwater to the drinking water and how the drinking water exposure has influenced the levels of PFAAs in humans over time. The results show that PFAA levels in groundwater measured 2012-2014 decreased downstream from the point source, although high Sigma PFAA levels (> 100 ng/L) were still found several kilometers from the point source in the Uppsala aquifer. The usage of aqueous film forming fire-fighting foams (AFFF) at a military airport in the north of the city is probably an important contamination source. Computer simulation of the distribution of PFAA-contaminated drinking water throughout the City using a hydraulic model of the pipeline network suggested that consumers in the western and southern parts of Uppsala have received most of the contaminated drinking water. PFAA levels in blood serum from 297 young women from Uppsala County, Sweden, sampled during 1996-1999 and 2008-2011 were analyzed. Significantly higher concentrations of perfluorobutane sulfonic acid (PFBS) and perfluorohexane sulfonic acid (PFHxS) were found among women who lived in districts modeled to have received contaminated drinking water compared to unaffected districts both in 1996-1999 and 2008-2011, indicating that the contamination was already present in the late 1990s. Isomer-specific analysis of PFHxS in serum showed that women in districts with contaminated drinking water also had an increased percentage of branched isomers. Our results further indicate that exposure via contaminated drinking water was the driving factor behind the earlier reported increasing temporal trends of PFBS and PFHxS in blood serum from young women in Uppsala.
  •  
23.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Levels of PCB, PCDD/F and BFR in pooled serum samples from 4-, 8- and 12-year-old children in Uppsala, sampled 2008-2021 (POPUP), and PCB and PCDD/F in 12-year-old children from Sweden, sampled 2016-2017 (Riksmaten Adolescents)
  • 2023
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 har Livsmedelsverket varje år samlat in modersmjölk och blod från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POP). Sedan 2008 har mor-barn-paren tillfrågats att vara med i en uppföljande studie när barnet uppnått 4, 8 och 12 års ålder. I följande rapport redovisas halterna av PCB (indikator, mono- och non-orto PCB), dioxiner och furaner (PCDD/F) och bromerade flamskyddsmedel (BFR) i poolade serumprover från barn i uppföljningen. Dessutom har PCB och PCDD/F analyserats i 20 serumpooler från barn i årskurs 5 (12-åringar) från Livsmedelsverkets nationella matvaneundersökning från 2016-17, Riksmaten Ungdom. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i serum högst för CB 153 (16-48 ng/g fett) oavsett ålder på barnen. Många av PCDD/F-kongenerna låg under kvantifieringsgränsen och medelhalten för PCDD TEQ (1,8-4,3 pg/g fett) var liknande som för PCDF TEQ (2,0-3,4 pg/g fett). För BFR låg de flesta proverna under kvantifieringsgränsen och BDE 209 hade högst medelhalt (2,1-3,0 ng/g fett). Utvärdering av tidstrender av serumhalter i POPUP för perioden 2008-2021 visade att halterna sjunkit under perioden för PCB och BFR (PBDE och HBCDD).Halterna av PCDD/F TEQ och total TEQ jämfördes med Efsas riskvärdering från 2018 där ett NOAEL-värde på 7 pg TEQ /g serumfett i 9-åringar fastställts. Resultaten visar att många av PCDD/F-ämnena ligger under kvantifieringsgränsen och att både 8 och 12-åringar i POPUP samt 12-åringar i Riksmaten ungdom har halter under eller omkring detta NOAEL. Halterna i 4-åringar var högre men det beror troligtvis på att de har ammats mer nyligen och att de har ett högre intag i förhållande till sin kroppsvikt, jämfört med de äldre barnen.
  •  
24.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Levels of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2017-2019, and temporal trends for the time period 1996-2019
  • 2020
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks bland annat hur exponering för PFAS har förändrats sedan stora ändringar i produktion av kemikalierna skett runt millennieskiftet. I följande rapport redovisas halter av PFAS i serum från förstföderskor provtagna 2017-2019 samt tidstrender för perioden 1996-2019. PFOS förekommer i högst halt i serum följt av PFHxS och PFOA. Hälften av förstföderskorna, provtagna 2017-2019, hade serumhalter över den nivå hos mammor som är önskvärd för att skydda barnet mot hög exponering under foster- och amningsperioden, fastställd av EFSA 2020. Serumhalter av PFUnDA har ökat cirka 2 % per år under hela studieperioden, medan det för PFNA observerades en ökning av halter fram till omkring år 2008 och därefter sjunker halterna. På grund av dricksvattenföroreningar av PFAS har serumhalterna av PFBS och PFHxS ökat hos förstföderskorna från Uppsala. Efter år 2010-2011 har halterna i serum börjat minska (change-point year), vilket överensstämmer med att åtgärder för att sänka halten PFAS i dricksvattnet har satts in sedan föroreningen upptäcktes i juli 2012. Resultaten visar att storskalig utfasning av PFOS och PFOA internationellt har resulterat i minskande exponering i befolkningen och serumhalterna minskade årligen med 5 % för PFOA och 9 % för PFOS under studieperioden i Uppsala. Kvinnor med högst utbildning (mer än 3 år eftergymnasial utbildning) hade 10-70 % högre PFAA-halter än kvinnor med lägst utbildning (gymnasieskola). Störst skillnad observerades för PFBS och PFHxS som till viss del sannolikt beror på att kvinnor med högst utbildning i högre grad bott inne i Uppsala stad och därigenom fått högre exponering via dricksvattnet, än kvinnor med lägst utbildning som bott längre från stadskärnan. Serumhalterna av flera av de långkedjiga karboxylsyrorna minskade med 1-3 % per enhetsökning av BMI, vilket antyder att överviktiga kvinnor hade något lägre halter av dessa PFAA än kvinnor med lågt BMI. Det är viktigt att fortsätta följa trender av PFAS i POPUP för att se om exponeringen fortsätter att minska, och för de ämnen som inte visar någon nedåtgående trend om nivåerna kommer att plana ut för att sedan minska.
  •  
25.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2015 and 2016, and temporal trends for the time period 1996-2016
  • 2017
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F), de klorerade pesticiderna DDT (p,p’-DDT, p,p’-DDE, p,p’-DDD, o,p’-DDT), hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklohexan (β-HCH) och klordan (oxyklordan och transnonaklor) samt bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i 30 modersmjölksprover insamlade 2015 och 2016. Nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2015-2016) högst för PCB 153 (27 ng/g fett). Medel-halten för PCDD TEQ (2,0 pg/g fett) var högre än för PCDF TEQ (1,5 pg/g fett). Den DDT-förening som hade högst medelhalt var p,p’-DDE (35 ng/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE-47 (0,75 ng/g fett) och BDE-153 (0,46 ng/g fett) högst medelhalter. Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2016 (multipel linjär regression) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 6 % per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (7 % respektive 4 % per år). Dessa resultat stämmer överens med de trender som tidigare observerats för POPUP. I denna studie har också en statistisk analys för trendbrott använts. Det finns en tendens till att haltminskningarna för PCB och PCDD/F varit snabbare under perioden den första delen av studien. För mono-orto PCB TEQ och PCDD/F TEQ observerades ett signifikant trendbrott 2002, och för PCB-153 och di-orto PCBer var det ett trendbrott 2012. Efter trendbrotten minskade halterna långsammare eller inte alls. Halterna av p,p’-DDE och HCB i modersmjölk minskade med 7 respektive 5 % per år, vilket stämmer överens med de minskningshastigheter som rapporterats tidigare från POPUP. För HCB sågs ett trendbrott år 2006 och därefter ses ingen signifikant trend. Resultaten för PBDEer stämmer överens med det som rapporterats tidigare och halterna av BDE-47, -99 och -100 har minskat med 6-12% per år. Nivåerna av BDE-153 ökade under 1996-2002 då ett trendbrott sågs och därefter har halterna minskat. BDE-209 har bara analyserats i modersmjölk sedan 2009 och hit-tills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCD har tidigare varit osäker men med de nya halterna för år 2015 och 2016l sågs en nedåtgående trend med 2 % per år och ett trendbrott sågs 2003 med ökande trend före och minskande halter efter det året. Fortsatta undersökningar av POPar i modersmjölk kan ge svar på om halterna av PCBer, PCDD/F och HCB håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer.
  •  
26.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Levels of poly- and perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2020-2022, and temporal trends for the time period 1996-2022
  • 2023
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I följande rapport redovisas halter av PFAS i serum från förstföderskor provtagna 2020-2022 samt tidstrender för perioden 1996-2022. PFOS förekommer i högst halt i serum följt av PFHxS och PFOA. Ca 60 % av förstföderskorna, provtagna 2020-2022, hade serumhalter över den nivå som är önskvärd hos mammor för att skydda barnet mot hög exponering under foster- och amningsperioden. Resultaten visar att storskalig utfasning runt millenniumskiftet av PFOS och PFOA internationellt har resulterat i minskande exponering i befolkningen. Från 2000/2001 minskade halterna först årligen med 13 % för PFOS och 7 % för PFOA fram till år 2010, därefter har minskningen gått långsammare, i medeltal 5 % under perioden 2011-2022. På grund av dricksvattenföroreningar av PFAS i Uppsala har serumhalterna av PFHxS ökat i början av studien hos förstföderskorna. Halterna låg som högst 2004-2011. Efter 2012, då åtgärder sattes in för att sänka halten PFAS i dricksvattnet har halterna i serum minskat med i medeltal 10 % per år. För PFNA, PFDA och PFUnDA sågs en ökande trend av serumhalter i början av studien fram till 2006-2008 men därefter sjunker halterna med i medeltal 2-4 % per år. Kvinnor med högst utbildning (mer än 3 år eftergymnasial utbildning) hade högre PFAS-halter än kvinnor med lägst utbildning (gymnasieskola). Störst skillnad observerades för PFHxS som till viss del sannolikt beror på att kvinnor med högst utbildning i högre grad bott inne i Uppsala stad och därigenom fått högre exponering via dricksvattnet, än kvinnor med lägst utbildning som bott längre från stadskärnan. Serumhalterna ökade med 1-2 % per år i ökande ålder för alla PFAS utom PFOA och PFDA, vilket antyder att äldre kvinnor hade något högre halter av dessa PFAS än yngre kvinnor. Det är viktigt att fortsätta följa trender av PFAS i POPUP för att se om exponeringen fortsätter att minska, 
  •  
27.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Perfluoroalkyl acid levels in first-time mothers in relation to offspring weight gain and growth
  • 2018
  • In: Environment International. - : Elsevier BV. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 111, s. 191-199
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • We investigated if maternal body burdens of perfluoroalkyl acids (PFAAs) at the time of delivery are associated with birth outcome and if early life exposure (in utero/nursing) is associated with early childhood growth and weight gain. Maternal PFAA body burdens were estimated by analysis of serum samples from mothers living in Uppsala County, Sweden (POPUP), sampled three weeks after delivery between 1996 and 2011. Data on child length and weight were collected from medical records and converted into standard deviation scores (SDS). Multiple linear regression models with appropriate covariates were used to analyze associations between maternal PFAA levels and birth outcomes (n = 381). After birth Generalized Least Squares models were used to analyze associations between maternal PFAA and child growth (n = 200). Inverse associations were found between maternal levels of perfluorononanoic acid (PFNA), perfluorodecanoic acid (PFDA), and perfluoroundecanoic acid (PFUnDA), and birth weight SDS with a change of - 0.10 to - 0.18 weight SDS for an inter-quartile range (IQR) increase in ng/g PFAA. After birth, weight and length SDS were not significantly associated with maternal PFAA. However, BMI SDS was significantly associated with PFOA, PFNA, and PFHxS at 3 and 4 years of age, and with PFOS at 4 and 5 years of age. If causal, these associations suggest that PFAA affects fetal and childhood body development in different directions.
  •  
28.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Perfluoroalkyl acids in serum from nursing women living in an area in Sweden with drinking water contamination
  • 2011
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Under perioden 1996 till 2011 har Livsmedelsverket samlat in blodserum från förstföderskor i Uppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter (POP) förändras med tiden. I denna rapport utvärderas blodserumnivåer för 14 perfluoroalkylsyror; (PFAA) varav tio perfluoroalkylkarboxylsyror (PFCA), fyra perfluoroalkansulfonsyror (PFSA) och perfluorooktansulfonamiden FOSA , från prover tagna 1996-1999 och 2008-2011 (n=297). Syftet med studien var att utvärdera om det finns signifikanta skillnader i blodnivåer av PFAA mellan kvinnor som bor inom olika områden i Uppsala stad, för att därigenom försöka bedöma om dricksvattenexponering påverkar nivåerna av PFAA i blod. Undersökningar av PFAA i grundvattenbrunnar och dricksvatten i Uppsala har tidigare visat att kontaminerat vatten främst distribuerats till de södra delarna av Uppsala. Kontaminerade brunnar har nu tagits ur produktion. Högre blodnivåer av perflurohexansulfonsyra (PFHxS) och perfluorbutansulfonsyra (PFBS) hittades i främst det södra området av Uppsala, både 1996-1999 (ej PFBS) och 2008-2011, vilket tyder på att konsumtion av dricksvatten är en viktig källa för exponering. Halterna av PFHxS var i allmänhet högre i Uppsala stad 2008-2011 än 1996-1999, men ej bland deltagare boende utanför Uppsala. Liknande resultat sågs för PFBS, vilket antyder att kontaminerat dricksvatten ligger bakom de ökande blodhalter av substanserna som tidigare observerats i Uppsala. Vi såg också samband mellan fiskkonsumtion och ökade nivåer av PFOS från kvinnor 2008-2011, vilket indikerar att fiskkonsumtion som exponeringskälla har ökat i betydelse sen 1990-talet.
  •  
29.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Perfluoroalkyl Acids (PFAAs) in Children's Serum and Contribution from PFAA-Contaminated Drinking Water
  • 2019
  • In: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 53:19, s. 11447-11457
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • We investigated associations between serum perfluoroalkyl acid (PFAA) concentrations in children aged 4, 8, and 12 years (sampled in 2008-2015; n = 57, 55, and 119, respectively) and exposure via placental transfer, breastfeeding, and ingestion of PFAA-contaminated drinking water. Sampling took place in Uppsala County, Sweden, where the drinking water has been historically contaminated with perfluorobutanesulfonate (PFBS), perfluorohexanesulfonate (PFHxS), perfluorooctanesulfonate (PFOS), perfluoroheptanoate (PFHpA), and perfluorooctanoate (PFOA). PFOS showed the highest median concentrations in serum (3.8-5.3 ng g(-1) serum), followed by PFHxS (1.6-5.0 ng g(-1) serum), PFOA (2.0-2.5 ng g(-1) serum), and perfluorononanoate (PFNA) (0.59-0.69 ng g(-1) serum) in children. Including all children, serum PFOA, PFHxS, and PFOS concentrations (adjusted mean), respectively, per unit (ng g(-1) serum) of increase in the maternal serum level (at delivery), the associations being strongest for 4 year-old children. PFHxS and PFOS significantly increased 3.9 and 3.8%, respectively, per month of nursing, with the highest increase for 4 year-olds. PFOA, PFBS, PFHxS, and PFOS increased 1.2, 207, 7.4, and 0.93%, respectively, per month of cumulative drinking water exposure. Early life exposure to PFOA, PFHxS, and PFOS is an important determinant of serum concentrations in children, with the strongest influence on younger ages. Drinking water with low to moderate PFBS, PFHxS, PFOS, and PFOA contamination is an important source of exposure for children with background exposure from other sources.
  •  
30.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Perfluoroalkyl Acids (PFAAs) in Serum from 2-4-Month-Old Infants : Influence of Maternal Serum Concentration, Gestational Age, Breast-Feeding, and Contaminated Drinking Water
  • 2018
  • In: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 52:12, s. 7101-7110
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Little is known about factors influencing infant perfluorinated alkyl acid (PFAA) concentrations. Associations between serum PFAA concentrations in 2-4-month-old infants (n = 101) and determinants were investigated by multiple linear regression and general linear model analysis. In exclusively breastfed infants, maternal serum PFAA concentrations 3 weeks after delivery explained 13% (perfluoroundecanoic acid, PFUnDA) to 73% (perfluorohexanesulfonate, PFHxS) of infant PFAA concentration variation. Median infant/maternal ratios decreased with increasing PFAA carbon chain length from 2.8 for perfluoroheptanoic acid and perfluorooctanoic acid (PFOA) to 0.53 for PFUnDA and from 1.2 to 0.69 for PFHxS and perfluorooctanesulfonate (PFOS). Infant PFOA, perfluorononanoic acid (PFNA), and PFOS levels increased 0.7-1.2% per day of gestational age. Bottle-fed infants had mean concentrations of PFAAs 2 times lower than and a mean percentage of branched (%br) PFOS isomers 1.3 times higher than those of exclusively breast-fed infants. PFOA, PFNA, and PFHxS levels increased 8-11% per week of exclusive breast-feeding. Infants living in an area receiving PFAA-contaminated drinking water had 3-fold higher mean perfluorobutanesulfonate (PFBS) and PFHxS concentrations and higher mean %br PFHxS. Prenatal PFAA exposure and postnatal PFAA exposure significantly contribute to infant PFAA serum concentrations, depending on PFAA carbon chain length. Moderately PFBS- and PFHxS-contaminated drinking water is an important indirect exposure source.
  •  
31.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Reproductive Toxicity in Xenopus tropicalis after Developmental Exposure to Environmental Concentrations of Ethynylestradiol
  • 2009
  • In: Aquatic Toxicology. - : Elsevier BV. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 91:2, s. 171-178
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Reproductive disorders in wildlife and humans have been linked to developmental exposure to endocrine disrupting chemicals. In frog tadpoles, environmental concentrations of ethynylestradiol (EE2) disrupt gonadal differentiation which results in female-biased sex ratios at metamorphosis indicating sex-reversal of genotypic males. It is not known if developmental exposure to estrogens results in reduced reproductive success in amphibians. The objective of this work was to investigate if exposure to environmentally relevant concentrations of EE2 during sex differentiation impairs reproductive organ development, fertility, and sexual behavior in adult frogs. A specific aim was to evaluate if testicular structure and function was affected in males that were not sex-reversed. Xenopus tropicalis tadpoles were exposed until metamorphosis to 6, 60, and 600 pM EE2. Eight months after metamorphosis, reproductive organ morphology and fertility were evaluated. Larval EE2-exposure caused an increased proportion of phenotypic females indicating that sex-reversal of genotypic males is persistent. Sex-reversal was implied at concentrations as low as 6 pM (1.8 ng/l), which is comparable to levels observed in the environment. EE2-exposed males that were not sex-reversed had a significantly reduced fertilization rate compared with control males. Histological evaluation revealed that EE2-exposed males had a reduced amount of spermatozoa in the testis. Among frogs with ovaries there was a significantly higher percentage that lacked oviducts in the group exposed to 600 pM EE2 compared with control females. No effect of EE2 on sexual behavior was noted. The results indicate that reproduction in wild frogs might be impaired by estrogenic environmental pollutants. Similarities between the present effects and those reported in fish, birds and mammals after developmental exposure to estrogens suggest that X. tropicalis is a promising animal model for research on developmental reproductive toxicity.
  •  
32.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Temporal trends of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in pooled serum samples from first-time mothers in Uppsala 1997-2016
  • 2017
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala (POPUP-studien) för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POPar). I följande rapport redovisas halterna av poly- och perfluorerade ämnen (PFAS) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 1997- 2016. Prover från ungefär 30 kvinnor per år delades upp i 3 samlingsprover per provtagningsår (9-10 prover per samlingsprov). Nya resultat från 2015 och 2016 är hopslagna med tidigare publicerade data från POPUP där samma analysmetod och laboratorium har använts. Halten av långkedjiga karboxylsyror (8-12 kol) ökade med runt 3 % per år. För PFNA, PFDA och PFUnDA sågs ett trendbrott runt 2004 och därefter ses ingen trend. För PFDoDA sågs ett liknande trendbrott runt 2011. PFTrDA hade inget trendbrott utan halterna har ökat hela tiden under studieperioden. Det är viktigt att följa upp resultaten för de långkedjiga karboxylsyrorna för att se att halterna planar ut och börjar minska. Tillverkningen av sulfonsyran PFOS och liknande substanser i världen upphörde i stort sett runt 2002. Detta har resulterat i sjunkande halter av substansen (ca 8 % per år). Även prekursorer till PFOS visar en nedåtgående trend som också är snabbare än för PFOS, 17-26 % per år. Halterna av andra prekursorer låg i allmänhet under kvantifieringsgränserna, även om de i vassa fall var mätbara. Tillverkningen av en karboxylsyra kallad PFOA har minskat, men inte ännu fasats ut helt, och minskningen av denna substans i kvinnornas blod går därför långsammare (ca 3 % per år). Befolkningen i Uppsala utsattes fram till 2012 för förhöjda halter av den mycket bioackumulerbara sulfonsyran PFHxS i dricksvattnet. Detta har resulterat i ökade blodhalter hos förstföderskor under studieperioden (ca 5 % per år). Ett trendrott sågs också 2011och därefter ses ingen trend. Detta antyder att de åtgärder som sattes in för att rena vattnet i Uppsala 2012 satte stopp för den ökade trenden av PFHxS. Även här krävs en dock en uppföljning framöver för att säkerställa att den minskade exponeringen från dricksvatten efter 2012 verkligen har resulterat i sänkta blodhalter av PFHxS och hur snabbt det går.
  •  
33.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Temporal trends of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in serum from children at 4, 8, and 12 years of age, in Uppsala 2008-2015
  • 2016
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Projektet undersökte om halterna av 13 poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i blodserum förändrats med tiden bland 4-, 8- och 12-åriga barn från Uppsala provtagna under perioden 2008-2015. PFAS är kemikalier som har stor användning i konsument- och kemikalieprodukter. Barnen rekryterades och provtogs i en uppföljning av PFAS-exponeringen 4, 8 eller 12 år efter att de fötts. Barnens mammor deltog, vid barnens födelse, i en undersökning av gravida och ammande kvinnors exponering för miljöföroreningar som genomförs av Livsmedelsverket, med finansiering av Naturvårdsverkets Hälsorelaterade miljööövervakning. Uppföljningen av barnen har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala och barnens mammor har gett skriftligt samtycke gällande barnens deltagande. De undersökta PFAS kan delas upp i två grupper: karboxylsyror och sulfonsyror. Resultaten visar att tidstrenderna varierar beroende på vilken substans som undersökts. Bland karboxylsyrorna minskade halterna av PFHpA (7,6 %/år), PFOA (7,2 %/år) och PFDA (4,1 %/år), medan halterna av PFUnDA ökade (3,4 %/år). Bland sulfonsyrorna minskade PFOS (5,6 %/år) medan PFHxS ökade (8,1 %/år). För vissa substanser varierade trenden beroende på var barnen bodde vid provtagning. Vissa delar av Uppsala har haft förorenat dricksvatten fram till 2012. En uppdelning av barnen gjordes beroende på om de bodde i ett område som fått eller inte fått förorenat vatten. Denna uppdelning visade att PFHpA sjönk bland barn som inte fått förorenat vatten men var oförändrad hos barn som fått förorenat vatten. Minskningen av PFOS gick snabbare bland barn som inte fått förorenat vatten och ökningen av PFHxS gick snabbare bland barn som fått förorenat vatten. Detta visar att exponeringen från dricksvatten påverkade hur halterna av dessa PFAS förändrades bland barn under studieperioden.
  •  
34.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Tidstrend 1996-2011: Bisfenol A (BPA) och andrafenolära ämnen i blod från förstföderskor i Uppsala
  • 2011
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Under perioden 1996 till 2011 har Livsmedelsverket samlat in blodserum från förstföderskor i Uppsalalän. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter(POP) förändras med tiden. I denna rapport utvärderas blodserumnivåer för fem fenolära ämnen,bisfenol A (BPA), bisfenol S (BPS), bisfenol F (BPF), 4-nonylfenol (4-NP) och bensofenon-3 (BP-3).Den fria formen av ämnena analyserades med hjälp av UPLC-MS/MS.Resultaten tyder på att halterna av alla dessa ämnen är låga och ligger under kvantifieringsgränsen(LOQ = 0,1 ng/ml). Nivåer av fritt BPA som uppmättes i vissa prover kommer troligtvis frånkontamination under provhanteringens gång och inte från faktiska nivåer i blodet. Slutsatsen är atthalterna av fritt BPA, BPS, BPF, 4-NP och BP-3 har varit låga hos ammande kvinnor från Uppsalaregionenmellan åren 1996-2011. Studien antyder att det är tveksamt att använda biobankadeblodprover för analys av BPA-exponering i befolkningen, om inte provtagning och provhanteringgenomförts på ett sätt som gör att BPA-kontamination av proverna kan uteslutas.
  •  
35.
  • Gyllenhammar, Irina, et al. (author)
  • Utvärdering av samband mellan mammors POP-belastning under graviditets- och amningsperioden och deras barns hälsa
  • 2017
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk och blod från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POPar). Proverna samlas in tre veckor efter förlossning. PCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel analyseras i bröstmjölk och perfluorerade alkylsyror (PFAA) i serum. De uppmätta halterna i mammornas mjölk och serum speglar barnens exponering under graviditets och amningsperioden. Barnen till mammorna följs också upp vid 4, 8 och 12 års ålder med frågor om bland annat hälsa. I denna rapport undersöktes hälsoutfallen födelsevikt, och förekomst av astma, allergi och öroninfektioner hos barnen och samband med mammornas halter av olika POPar. Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikanta samband mellan PFAA och sänkt födelsevikt. För PCB/dioxiner sågs tvärt om ett samband mellan ökad exponering och ökad födelsevikt om den statistiska modellen tog hänsyn till mammans halt av bromerade flamskyddsmedel. För förekomst av astma och allergi sågs inga signifikanta samband med POP-halter. Ökade halter av PFDA i mammans blod gav en signifikant ökad risk (oddskvot:2,32) bland barnen för att få 3 eller fler öroninfektioner upp till 12 års ålder. Inga andra samband var signifikanta för öroninfektioner. I den här studien har också stickprovsberäkningar gjorts för att beräkna hur många studiedeltagare som skulle behövas för att upptäcka ett statistiskt säkerställda samband utifrån de data vi har. Resultaten visar att för födelsevikt är antalet tillräckligt, men för att upptäcka mindre förändringar av födelsevikten krävs många fler deltagare. För astma, allergi och öroninfektioner behövs det i de flesta fall ungefär dubbelt så många deltagare för att med 80 % säkerhet kunna upptäcka en förändring av oddskvoter liknande de som observerades i studien
  •  
36.
  • Hedvall Kallerman, Pernilla, et al. (author)
  • Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2017 to 2019, and temporal trends for the time period 1996-2019
  • 2021
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F) och bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCDD) i 45 modersmjölksprover insamlade 2017 till 2019. De klorerade pesticiderna DDT (p,p’-DDT, p,p’-DDE, p,p’-DDD, o,p’-DDT), hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklohexan (β-HCH) och klordan (oxyklordan och transnonaklor) har anlyserats i pooler, 3 pooler per år, för åren 2017-2019. Nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2017-2019) högst för CB 153 (22 ng/g fett). Medel-halten för PCDD TEQ (1,5 pg/g fett) var något högre än för PCDF TEQ (1,4 pg/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE 153 (0,51 ng/g fett) högst medelhalt. Den DDT-förening som hade högst medelhalt i de poolade proverna var p,p’-DDE (33-80 ng/g fett). Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2019 (multipel linjär regression) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 6 % per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (7 % respektive 3 % per år). Det finns en tendens till att haltminskningarna för PCB och PCDD/F varit snabbare under den första delen av studien. För CB 153, di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och PCDD/F TEQ observerades ett signifikant trendbrott runt åren 2000-2002, och för non-orto PCB TEQ var det ett trendbrott 2007. Efter trendbrotten minskade halterna långsammare. Även om bröstmjölknivåerna av tot TEQ minskar, hade fortfarande 10 av 45 kvinnor (provtagna 2017-2019), nivåer över EFSAs modellerade kritiska halt för bröstmjölk. Halterna av BDE 47, BDE 99 och BDE 100 har minskat med 7-12% per år. Nivåerna av BDE 153 ökade under 1996-2000 då ett trendbrott sågs och därefter har halterna minskat. BDE 209 har bara analyserats i modersmjölk sedan 2002 och hittills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCDD visade en nedåtgående trend med 3 % per år och ett trendbrott sågs 2000 med ökande trend före och minskande halter efter det året. Halterna av klorpesticider i modersmjölk minskade med 5-11 % per år och för HCB sågs ett trendbrott år 2000 med en långsammare minskning efter det. Resultaten stämmer överens med det som rapporterats tidigare inom POPUP. Mammans ålder, BMI, viktförändring under graviditet och utbildningsnivå är faktorer som kan påverka halterna av POPar i bröstmjölk, och dessa justerades för i trendanalysen. Resultaten visade bl a att POP-halterna minskade med 1-2 %, per procent som mamman ökade i vikt under graviditeten. Fortsatta undersökningar av POPar i modersmjölk kan ge svar på om halterna av PCBer, PCDD/F och HCB håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer.
  •  
37.
  • Hedvall Kallerman, Pernilla, et al. (author)
  • Levels of Persistent Halogenated Organic Pollutants (POP’s) in Mother’s Milk from First-Time Mothers in Uppsala, Sweden: Results from Year 2022, Chlorinated Pesticides from  2020-2022, and Temporal Trends for the Time Period 1996-2022
  • 2024
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F) och bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCDD) i 15 modersmjölksprover insamlade 2022. De klorerade pesticiderna DDT (p,p’-DDT, p,p’-DDE, p,p’-DDD, o,p’-DDT), hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklohexan (β-HCH) och klordan (oxyklordan och transnonaklor) har analyserats i 3 pooler per år för åren 2020-2022. Nya data har också använts för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2022) högst för CB 153 (18 ng/g fett). Medelhalten för PCDD TEQ och PCDF TEQ var för båda 1,0 pg/g fett beräknade med de nya toxiska ekvivaleringsfaktorerna, 2022 WHO TEF. Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) hade BDE 153 (0,36 ng/g fett) högst medelhalt. Den DDT-förening som hade högst medelhalt i de poolade proverna var p,p’-DDE (28 ng/g fett).Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2022 visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med i medeltal 5-6 % per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (7 % respektive 2 % per år). När olika tidperioder studerades visade resultaten att minskningen skett snabbare i början av studien 1996-2006/2010 jämfört med den senare delen fram till 2022. För PCDF sågs ingen signifikant minskning 2008-2022. Även om modersmjölknivåerna av total TEQ minskar, hade fortfarande 4 av de 15 kvinnor som provtagits under 2022 nivåer över Efsas modellerade kritiska halt för modersmjölk (beräknat utifrån de tidigare TEFarna från 2005 eftersom Efsa ännu inte har uppdaterat sin riskvärdering med de nya TEFarna).En jämförelse mellan summahalter av dioxinlika PCB, PCDF och PCDD beräknade med 2005 WHO TEF och 2022 WHO TEF, gjordes för hela studien. Resultaten visade att summahalterna blir lägre med de nya TEFarna från 2022, i medel 38 % för summa PCB/PCDD/F TEQ.Halterna av BDE 47, BDE 99, BDE 100, och sumPBDE har minskat med 5-11% per år 1996-2022. När studieperioden delades upp i flera delar visar resultaten att halterna sjunker snabbare mot slutet av perioden. BDE 209 har bara analyserats kontinuerligt i modersmjölk sedan 2009 och för första gången ses en minskning av BDE 209 med i medeltal 5% per år. För BDE 153 och HBCDD ökade halterna signifikant i bröstmjölk 1996-2005/2007 och därefter minskade halterna med i medeltal 3 respektive 8 %.Halterna av klorpesticider i modersmjölk minskade med 5-10 % per år och för HCB sågs först en minskning för att sedan öka åren 2009-2016 och efter det minska. Resultaten stämmer överens med det som rapporterats tidigare inom POPUP. Fortsatta undersökningar av POPar i modersmjölk kan ge svar på om halterna av PCBer, PCDD/F och HCB håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer eller om nivåerna fortsätter att minska.
  •  
38.
  • Hedvall Kallerman, Pernilla, et al. (author)
  • Temporal trends of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in serum from children at 4, 8, and 12 years of age, in Uppsala 2008-2019
  • 2020
  • Reports (peer-reviewed)abstract
    • Projektet undersökte halterna av 38 poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i blodserum i 4-, 8- och 12-åriga barn från Uppsala provtagna under perioden 2016-2019. PFAS är långlivade kemikalier som har stor användning i konsument- och kemikalieprodukter. Barnens mammor deltog, vid barnens födelse, i en undersökning av gravida och ammande kvinnors exponering för miljöföroreningar som genomförs av Livsmedelsverket, med finansiering av Naturvårdsverkets Hälsorelaterade miljöövervakning. Barnen rekryterades och provtogs i en uppföljningsstudie 4, 8 eller 12 år efter födseln. Uppföljningen av barnen har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala och barnens mammor har gett skriftligt samtycke gällande barnens deltagande. Resultaten visar att de flesta analyserade PFAS, 27 av 38 ämnen, inte hade mätbara halter i serum. Bland de detekterbara PFAS hade PFHxS, PFOS och PFOA de högsta halterna följt av de långkedjiga karboxylsyrorna PFNA, PFDA och PFUnDA. För att studera tidstrender av PFAS slogs resultaten ihop med redan insamlad data från barn i samma studie från 2008-2015. Resultaten visar nedåtgående tidstrender för fem PFAS-ämnen under perioden 2008-2019. Medelhalterna minskade med 7 % per år för PFHpA, 6 % för PFOA, 3 % för PFNA, 4 % för PFDA och 6 % för PFOS. För PFUnDA och PFHxS fanns ingen signifikant trend.
  •  
39.
  • Hedvall, Pernilla, et al. (author)
  • Concentrations of brominated flame retardants (PBDEs, HBCDD,HBB, PBEB, BTBPE, and DBDPE) in blood serum from first-time mothers in Uppsala 1996-2021
  • 2023
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • SammanfattningSedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) polybromerade difenyletrar (PBDE), hexabromcyklododekan(HBCDD) samt hexabrombensen (HBB), pentabrometylbensen (PBEB), 1,2-bis(2,4,6-tribromfenoxy)etan (BTBPE) och dekabromdifenyletan (DBDPE) i samlingsprover av serum (3 samlingsprover per provtagningsår) insamlade 2018-2021. Dessutom har tidstrenden för åren 1996-2021 uppdaterats.Samtliga halter för BDE 153 låg över kvantifieringsgränsen (LOQ) och medelhalten för perioden 2018-2021 var 0.9 (±0.2) ng/g fett. BDE 47 hade 6 årspooler över LOQ varav de andra 6 årspoolerna lågunder LOD. Medelhalten för BDE 47 var 1.7 (±1.3) ng/g fett. BDE 99, BDE 100, BDE 209 och HBCDD låg alla under LOQ medan 5, 8, 1 och 11 halter även låg under detektionsgränsen (LOD) för respektiveämnen. Medelhalterna för BDE 99, BDE 100, BDE 209 och HBCDD var 0.6 (±0.5), 0.2 (±0.1), 0.9 (±0.9) samt 0.2 (±0.09) ng/g fett. Halterna av HBB, PBEB, DBDPE och BTBPE låg alla under LOD i de årliga samlingsproverna 2018-2021, förutom två årspooler för BTBPE.Den uppdaterade tidstrenden för åren 1996-2021 visade en fortsatt ökning av koncentrationerna av BDE 153 i serum med ca 1 % per år. Den uppdaterade tidstrenden för BDE 209 visar på en statistiskt signifikant minskning av halterna mellan 1996 och 2021 med ca 3 % per år. BDE 47, BDE 99 och BDE 100 har sjunkit med ca 7-8 % per år under studieperioden. Även halterna av HBCDD visade på en signifikant tidstrend med ca 6 % minskning per år.
  •  
40.
  • Hedvall, Pernilla, et al. (author)
  • Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP’s) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2020 and 2021, and temporal trends for the time period 1996-2021
  • 2023
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • SammanfattningSedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F) och bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCDD) i 30 modersmjölksprover insamlade 2020 och 2021. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2020-2021) högst för CB 153 (18 ng/g fett). Medelhalten för PCDD TEQ (1,5 pg/g fett) var något högre än för PCDF TEQ (1,4 pg/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE 153 (0,66 ng/g fett) högst medelhalt.Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2021 (multipel linjär regression med hänsyn till mammans ålder, BMI och viktförändring under graviditet) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 5-6 % per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (6 % respektive 3 % per år). Perioden efter de trendbrott som presenterats i en tidigare rapport minskar halterna långsammare. Även om modersmjölknivåerna av total TEQ minskar, hade fortfarande 11 av 30 kvinnor (provtagna 2020-2021), nivåer över EFSAs modellerade kritiska haltför modersmjölk. Halterna av BDE 47, BDE 99 och BDE 100 har minskat med 7-12% per år. Nivåerna av BDE 153 ses minska efter det trendbrott som tidigare upptäcktes runt år 2000 men för hela tidsperioden 1996-2021 är trenden fortsatt icke-signifikant. BDE 209 har bara analyserats kontinuerligt i modersmjölk sedan 2009 och hittills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCDD visar påen nedåtgående trend med 3% per år. Resultaten stämmer överens med det som rapporterats tidigareinom POPUP. Fortsatta undersökningar av POPar i modersmjölk kan ge svar på om halterna av PCBer och PCDD/F håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer eller om nivåerna fortsätter att minska.
  •  
41.
  • Kippler, Maria, et al. (author)
  • Total mercury in hair as biomarker for methylmercury exposure among women in central Sweden - a 23 year long temporal trend study
  • 2020
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Exposure to methylmercury (MeHg) through fish is a global public health problem. Exposure monitoringis essential for health risk assessment, especially in pregnant women and children due to the documented neurotoxicity. Herein, we evaluate a time series of MeHg exposure via fish in primiparous Swedish women, covering a time period of 23 years (1996e2019). The 655 included mothers were part ofthe POPUP study (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas) conducted by the Swedish FoodAgency (SFA). MeHg exposure was assessed via measurements of total mercury (Hg) in hair using either cold vapor atomic fluorescence spectrophotometry or inductively coupled plasma mass spectrometry, showing very good linear agreement (R2 ¼ 0.97). Maternal characteristics and fish consumption were obtained via questionnaires. The median concentration of total Hg in hair was 0.38 mg/kg (range 0.17e1.5) in 1996 and 0.25 mg/kg (range 0.03e1.1) in 2019. On average the women consumed 11 ± 8.2 mealsof fish per month, and fish consumption was positively correlated with total Hg in hair (Spearmancorrelation: 0.39; p < 0.001). In multiple regression analyses, the geometric mean annual decrease oftotal Hg in hair was 2.5% (95% CI: -3.2, 1.8%). Total fish consumption increased up to 2011 (B: 0.32times/month per year; 95% CI 0.17, 0.46) after which it started to decline (B: -0.66 times/month per year;95% CI -0.92, 0.40). Moreover, both total Hg in hair and fish consumption was positively associated withmaternal age and education, and inversely associated with pre-pregnancy BMI. In conclusion, theexposure to MeHg via fish appears to be slowly declining among Swedish pregnant women.
  •  
42.
  • Lindfeldt, Emelie, et al. (author)
  • Report to the Swedish EPA (the Health-Related Environmental Monitoring Program : Levels of poly- and perfluoroalkyl substances (PFAS) in serum from children at 4, 8 and 12 years of age, in Uppsala, Sweden: results from year 2020-2021 and temporal trends for the time period 2008-2022
  • 2023
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 har Livsmedelsverket årligen samlat in modersmjölk och blod från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POP). Sedan 2008 har mor-barn-paren tillfrågats att vara med i en uppföljande studie när barnet uppnått 4, 8 och 12 års ålder. I följande rapport redovisas halterna av 32 poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i serum från 4-, 8- och 12-åriga barn provtagna under perioden 2020-2022. Resultaten visar att de flesta analyserade PFAS, 22 av 32 stycken, inte hade mätbara halter i serum. Bland de detekterbara PFAS hade PFOS, PFHxS och PFOA de högsta halterna följt av de långkedjiga karboxylsyrorna PFNA, PFDA och PFUnDA. För att studera tidstrender av PFAS slogs resultaten ihop med redan insamlad data från barn i samma studie från 2008-2019. Resultaten visade att medelhalterna har minskat med 6 % per år för PFOA, 4 % för PFNA, 4 % för PFDA och 3 % för PFOS under tidsperioden 2008-2022. För PFHxS och PFUnDA fanns ingen signifikant trend under samma period. Eftersom det är känt att Uppsalas dricksvatten varit kontaminerat av PFAS, studerades också tidstrenden för PFHxS efter att åtgärder för att minska halterna sattes in från 2012. Resultaten visade att barnens halter av PFHxS har sjunkit i medeltal 6 % per år, 2013-2022, vilket indikerar att åtgärderna har haft effekt och exponeringen har minskat. Skillnader i serumhalter mellan kön och ålder utvärderades också. De yngre barnen (4- och 8-åringar) visade inte på några skillnader i halter mellan pojkar och flickor. I 12-åringar hade däremot pojkarna högre serumhalter av PFOA, PFNA, PFDA, PFOS och PFAS4 jämfört med flickorna. I jämförelsen mellan åldersgrupper var PFOA-halterna högre i 4-åringarna jämfört med 8-åringarna och för PFDA och PFUnDA hade 8-åringarna högre halter jämfört med 12-åringarna.
  •  
43.
  • Miaz, Luc T., et al. (author)
  • Temporal trends of suspect- and target-per/polyfluoroalkyl substances (PFAS), extractable organic fluorine (EOF) and total fluorine (TF) in pooled serum from first-time mothers in Uppsala, Sweden, 1996–2017
  • 2020
  • In: Environmental Science. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 2050-7887 .- 2050-7895. ; 22:4, s. 1071-1083
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • A combined method for quantitative analysis, along with suspect and non-target screening of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) was developed using ultra-high pressure liquid chromatography-ultra-high resolution (Orbitrap) mass spectrometry. The method was applied together with measurements of total- and extractable organofluorine (TF and EOF, respectively), to pooled serum samples from 1996–2017 from first-time mothers living in the county of Uppsala, Sweden, some of which (i.e. 148 of 472 women sampled 1996–2012) were exposed to drinking water contaminated with perfluorohexane sulfonate (PFHxS) and other PFAS until mid-2012. Declining trends were observed for all target PFAS as well as TF, with homologue-dependent differences in year of onset of decline. Only 33% of samples displayed detectable EOF, and amongst these samples the percentage of EOF explained by target PFAS declined significantly (−3.5% per year) over the entire study period. This finding corroborates prior observations in Germany after the year 2000, and may reflect increasing exposure to novel PFAS which have not yet been identified. Suspect screening revealed the presence of perfluoro-4-ethylcyclohexanesulfonate (PFECHS), which displayed declining trends since the year 2000. Non-target time trend screening revealed 3 unidentified features with time trends matching PFHxS. These features require further investigation, but may represent contaminants which co-occurred with PFHxS in the contaminated drinking water.
  •  
44.
  • Miaz, Luc T, et al. (author)
  • Temporal trends of suspect and target per/polyfluoroalkyl substances (PFASs), Extractable organic fluorine (EOF) and total fluorine (TF) in pooled serum from first-time mothers in Uppsala 1996-2017
  • 2020
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • A combined method for quantitative, suspect, and non-target screening of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) was developed using ultra-high pressure liquid chromatography-ultra-high resolution (Orbitrap) mass spectrometry. The method was applied together with measurements of total- and extractable organofluorine (TF and EOF, respectively), to pooled serum samples from 1996–2017 from first-time mothers living in the county of Uppsala, Sweden, some of which were exposed to drinking water contaminated with perfluorohexane sulfonate (PFHxS) and other PFASs until mid-2012. Declining trends were observed for all target PFASs as well as TF, with homologue-dependent differences in year of onset of decline. Only 33% of samples displayed detectable EOF, and amongst these samples the percentage of EOF explained by target PFASs declined significantly (−3.5% per year) over the entire study period. This finding corroborates prior observations in Germany after the year 2000, and may reflect increasing exposure to novel PFASs which have not yet been identified. Non-target time trend screening revealed 3 unidentified features with time trends matching PFHxS (Spearman’s ρ > 0.5). These features require further investigation, but may represent contaminants which co-occurred with PFHxS in the contaminated drinking water.
  •  
45.
  • Mustafa, Majid, et al. (author)
  • Fluorine mass balance and suspect screening in first-time mothers from Uppsala, Sweden: Results for years 2018-2021
  • 2024
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. Huvudsyftet med denna studie var att fortsätta de tidigare trenderna för fluormassbalans i serum från förstföderskor i POPUP-kohorten (1996–2017), med ytterligare fyra år (2018-2021). Dessutom gjordes suspect screening med särskild fokus på fluorerade läkemedel och bekämpningsmedel med hjälp av högupplöst masspektrometri. Resultaten visar att halterna för PFAS och totalt fluor (TF) fortsätter att minska under de senaste åren. Även om det inte observerades någon trend för extraherbart organiskt fluor (EOF) visade en jämförelse mellan halterna av summaPFAS och EOF-nivåer en ökning av den procentuella andelen oidentifierad EOF under de senaste åren. En pool år 2019 visade särskilt höga TF och EOF-nivåer, vilket troligtvis kan tillskrivas läkemedlet Escitalopram som utifrån enkätsvar används av en deltagare i denna pool. Suspect screening-analysen identifierade preliminärt 5 nya organofluorämnen som tidigare har rapporterats i fisk och humant serum från Great Lakes-regionen i USA, vilka föreslogs vara av naturligt ursprung. Dessa strukturer kräver bekräftelse med autentiska standarder. Sammantaget visar dessa data att trots minskande PFAS-koncentrationer är den övergripande exponeringen för PFAS sannolikt underskattad på grund av förekomsten av nya, tidigare oidentifierade ämnen.
  •  
46.
  • Nyström, Jennifer, et al. (author)
  • Demographic, life-style and physiological determinants of serum per- and polyfluoroalkyl substance (PFAS) concentrations in a national cross-sectional survey of Swedish adolescents
  • 2022
  • In: Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0013-9351 .- 1096-0953. ; 208
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Per: and polyfluoroalkyl substances (PFAS) may affect adolescent health, yet factors related to PFAS concentrations in serum are poorly understood. We studied demographic, life-style and physiological determinants of serum PFAS concentrations in Swedish adolescents from a nation-wide survey, Riksmaten Adolescents 2016–17 (RMA, age 10–21 years, n = 1098). Serum samples were analyzed for 42 PFAS, using liquid chromatography-tandem mass spectrometry. The cumulative probability model was used to estimate associations between serum PFAS and determinants, using ordinal logistic regression. Legacy linear (lin-) perfluorooctanoic acid (PFOA), perfluorononaoic acid (PFNA), perfluorodecanoic acid (PFDA), perfluoroundecanoic acid (PFUnDA), lin-perfluorohexanesulfonic acid (PFHxS) and lin-/branched (br-) perfluorooctanesulfonic acid (PFOS) were quantifiable in ≥70% of the samples. The emerging PFAS 9-chlorohexanedecafluoro-3-oxanone-1-sulfonic acid (9Cl-PF3ONS) was quantified in 5.4% of the samples, suggesting initiation of long-range transport far from production sites. Median concentrations of all legacy PFAS were <2 ng/g serum, with a few participants having very high (>100 ng/g serum) lin-PFHxS and lin-/br-PFOS concentrations due to previous high exposure from PFAS-contaminated drinking water. Legacy PFAS exposure was strongly associated with birth country of the participants and their mothers. 2-fold higher estimated adjusted mean (EAM) concentrations were seen among high income country participants with mothers from high income countries than among low/lower-middle income country participants with mothers from the same category. Menstruating females had lower br-PFOS EAM concentrations than those who were not. Iron status (plasma ferritin) among females may be a marker of intensity of menstrual bleeding, but it was not significantly associated with legacy PFAS concentrations among females. Further studies are needed to determine how physiological changes occurring around menstruation affect the toxicokinetics of PFAS in females. In conclusion, PFAS are pollutants of the industrialized world and some of the identified determinants may be overlooked confounders/effect modifiers that should be included in future PFAS/health studies among adolescents.
  •  
47.
  • Nyström, Jennifer, et al. (author)
  • Healthy eating index and diet diversity score as determinants of serum perfluoroalkyl acid (PFAA) concentrations in a national survey of Swedish adolescents
  • 2022
  • In: Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0013-9351 .- 1096-0953. ; 212, Part A
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Food is an important source of perfluoroalkyl acid (PFAA) exposure for the general adult population, but few data exist for adolescents. Healthy food habits established during adolescence may positively influence health later in life. Associations between serum PFAA concentrations and a healthy eating index (SHEIA15), as well as a diet diversity score (RADDS), were determined in a nationally representative adolescent population from Sweden (Riksmaten Adolescents 2016–2017, RMA). Using consumption data from food registrations and frequency questionnaires, we additionally analyzed associations with commonly consumed food groups. Associations were analyzed by fitting a cumulative probability model using ordinal regression. Among the seven PFAAs detected in ≥70% of the 1098 participants (age 10–21 years), median concentrations ranged from <1 ng/g serum of perfluorononanoic acid (PFNA), perfluorodecanoic acid (PFDA), perflurorundecanoic acid (PFUnDA), linear (lin-) perfluorohexanesulfonic acid (PFHxS) and branched (br-) perfluorooctanesulfonic acid (PFOS) to 1–2 ng/g serum of lin-perfluorooctanoic acid (PFOA) and lin-PFOS. PFNA, PFDA, PFUnDA and lin-PFOS concentrations were positively associated with both SHEIA15 and RADDS, a finding most likely driven by higher consumption of seafood. PFDA, PFUnDA and lin-PFOS concentrations were positively related to commonly consumed fish/shellfish groups, such as lean marine fish and shellfish. Inverse associations between PFAA concentrations and dairy consumption suggest an underlying factor behind dairy consumption that similarly affects adolescent exposure to the different PFAAs. Isomeric differences in dietary exposure between lin-PFOS and br-PFOS were suggested, as br-PFOS concentrations, in contrast to lin-PFOS, were not associated with SHEIA15, RADDS and consumption of different food groups. We conclude that Swedish adolescents, adhering to a diverse and healthy diet, appears to be more highly exposed to legacy PFAAs than those eating less healthy. Additional research is necessary for a better understanding of the health implications of healthy eating from a PFAA exposure perspective.
  •  
48.
  • Nyström-Kandola, Jennifer, et al. (author)
  • Low concentrations of perfluoroalkyl acids (PFAAs) in municipal drinking water associated with serum PFAA concentrations in Swedish adolescents
  • 2023
  • In: Environment International. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 180
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • While highly contaminated drinking water (DW) is a major source of exposure to perfluoroalkyl acids (PFAAs), the contribution of low-level contaminated DW (i.e. < 10 ng/L of individual PFAAs) to PFAA body burdens has rarely been studied. To address this knowledge gap, we evaluated the association between concentrations of perflurooctanoic acid (PFOA), perfluorononanoic acid (PFNA), perfluorohexane sulfonic acid (PFHxS) and perfluorooctane sulfonic acid (PFOS), and their sum (∑4PFAAs) in DW and serum in Swedish adolescents using weighted least squares regression. We paired serum PFAA concentrations in adolescents (age 10–21 years, n = 790) from the dietary survey Riksmaten Adolescents 2016–17 (RMA) with mean PFAA concentrations in water samples collected in 2018 from waterworks (n = 45) supplying DW to the participant residential and school addresses. The median concentrations of individual PFAAs in DW were < 1 ng/L. Median concentrations of PFNA and PFHxS in serum were < 1 ng/g, while those of PFOA and PFOS were 1–2 ng/g. Significant positive associations between PFAA concentrations in DW and serum were found for all four PFAAs and ∑4PFAAs, with estimated serum/DW concentration ratios ranging from 210 (PFOA) to 670 (PFHxS), taking exposure from sources other than DW (background) into consideration. The mean concentrations of PFHxS and ∑4PFAA in DW that would likely cause substantially elevated serum concentrations above background variation were estimated to 0.9 ng/L and 2.4 ng/L, respectively. The European Food Safety Authority has determined a health concern concentration of 6.9 ng ∑4PFAAs/mL serum. This level was to a large degree exceeded by RMA participants with DW ∑4PFAA concentrations above the maximum limits implemented in Denmark (2 ng ∑4PFAAs/L) and Sweden (4 ng ∑4PFAAs/L) than by RMA participants with DW concentrations below the maximum limits. In conclusion, PFAA exposure from low-level contaminated DW must be considered in risk assessment for adolescents.
  •  
49.
  • Pineda, Sebastian, et al. (author)
  • Exposure of Swedish adolescents to elements, persistent organic pollutants (POPs), and rapidly excreted substances-The Riksmaten adolescents 2016-17 national survey
  • 2023
  • In: International journal of hygiene and environmental health. - : Elsevier. - 1438-4639 .- 1618-131X. ; 251
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Adolescence is a period of significant physiological changes, and likely a sensitive window to chemical exposure. Few nation-wide population-based studies of chemical body burdens in adolescents have been published. In the national dietary survey Riksmaten Adolescents (RMA) 2016-17, over 13 chemical substance groups, including elements, chlorinated/brominated/fluorinated persistent organic pollutants (POPs) were analysed in blood, and in urine metabolites of phthalates/phthalate alternatives, phosphorous flame retardants, polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs), and pesticides, along with bisphenols and biocide/preservative/antioxidant/UV filter substances (N = 1082, ages 11-21). The aim was to characterize the body burdens in a representative population of adolescents in Sweden, and to compare results with human biomonitoring guidance values (HBM-GVs). Cluster analyses and Spearman's rank order correlations suggested that concentrations of substances with known common exposure sources and similar toxicokinetics formed obvious clusters and showed moderate to very strong correlations (r & GE; 0.4). No clusters were formed between substances from different matrices. Geometric mean (GM) concentrations of the substances were generally less than 3-fold different from those observed among adolescents in NHANES (USA 2015-16) and GerES V (Germany 2014-17). Notable exceptions were brominated diphenyl ethers (PBDEs) with >20-fold lower GM concentrations, and the biocide triclosan and ultraviolet (UV) filter benzophenone-3 with >15-fold lower mean concentrations in RMA compared to NHANES. Exceedance of the most conservative HBM-GVs were observed for aluminium (Al, 26% of subjects), perfluorooctanesulfonic acid (PFOS, 19%), perfluorooctanoic acid (PFOA, 12%), lead (Pb, 12%), MBP (dibutyl phthalate metabolite, 4.8%), hexachlorobenzene (HCB, 3.1%) and 3-phenoxybenzoic acid (PBA, pyrethroid metabolite, 2.2%). Males showed a higher proportion of exceedances than females for Pb, HCB and PFOS; otherwise no gender-related differences in exceedances were observed. A higher proportion of males than females had a Hazard Index (HI) of substances with liver and kidney toxicity and neurotoxicity >1. Industrialized countries with similarly high standards of living, with some exceptions, show comparable average body burdens of a variety of toxic chemicals among adolescents from the general population. The exceedances of HBM-GVs and HIs strongly suggests that further efforts to limit chemical exposure are warranted.
  •  
50.
  • Pineda, Sebastian, et al. (author)
  • Socio-demographic inequalities influence differences in the chemical exposome among Swedish adolescents
  • 2024
  • In: Environment International. - : Elsevier. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 186
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Relatively little is known about the relationship between socio-demographic factors and the chemical exposome in adolescent populations. This knowledge gap hampers global efforts to meet certain UN sustainability goals. The present work addresses this problem in Swedish adolescents by discerning patterns within the chemical exposome and identify demographic groups susceptible to heightened exposures. Enlisting the Riksmaten Adolescents 2016 -17 (RMA) study population (N = 1082) in human-biomonitoring, and using proportional odds ordinal logistic regression models, we examined the associations between concentrations of a diverse array of substances (N = 63) with the determinants: gender, age, participant/maternal birth country income per capita level, parental education levels, and geographic place of living (longitude/ latitude). Participant/maternal birth country exhibited a significant association with the concentrations of 46 substances, followed by gender (N = 41), and longitude (N = 37). Notably, individuals born in high -income countries by high -income country mothers demonstrated substantially higher estimated adjusted means (EAM) concentrations of polychlorinated biphenyls (PCBs), brominated flame retardants (BFRs) and per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) compared to those born in low-income countries by low-income country mothers. A reverse trend was observed for cobalt (Co), cadmium (Cd), lead (Pb), aluminium (Al), chlorinated pesticides, and phthalate metabolites. Males exhibited higher EAM concentrations of chromium (Cr), mercury (Hg), Pb, PCBs, chlorinated pesticides, BFRs and PFASs than females. In contrast, females displayed higher EAM concentrations of Mn, Co, Cd and metabolites of phthalates and phosphorous flame retardants, and phenolic substances. Geographical disparities, indicative of north -to -south or west -to -east substance concentrations gradients, were identified in Sweden. Only a limited number of lifestyle, physiological and dietary factors were identified as possible drivers of demographic inequalities for specific substances. This research underscores birth country, gender, and geographical disparities as contributors to exposure differences among Swedish adolescents. Identifying underlying drivers is crucial to addressing societal inequalities associated with chemical exposure and aligning with UN sustainability goals.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Result 1-50 of 53
Type of publication
reports (37)
journal article (15)
doctoral thesis (1)
Type of content
other academic/artistic (37)
peer-reviewed (16)
Author/Editor
Gyllenhammar, Irina (52)
Lignell, Sanna (34)
Glynn, Anders (32)
Aune, Marie (19)
Cantillana, Tatiana (14)
Fridén, Ulrika (11)
show more...
Benskin, Jonathan P. (10)
Bignert, Anders (7)
Darnerud, Per Ola (7)
Lampa, Erik (6)
Plassmann, Merle (6)
P. Benskin, Jonathan (5)
Berger, Urs (5)
Lampa, Erik, 1977- (4)
Ahrens, Lutz (4)
Benskin, Jonathan (4)
Lindh, Christian (3)
Lundh, Thomas (3)
Lindh, Christian H. (3)
Holm, Lena (2)
Wiberg, Karin (2)
Kärsrud, Anne-Sofie (2)
Ålander, Johan (2)
Johanson, Gunnar (2)
Nyberg, Elisabeth (2)
Berg, Cecilia (2)
Kiviranta, Hannu (2)
Sundström, Maria (2)
Fick, Jerker (1)
Levi, Michael (1)
Hellenäs, Karl-Erik (1)
Lindberg, Richard (1)
Jönsson, Bo A (1)
Diderholm, Barbro, 1 ... (1)
Gustafsson, Jan, 194 ... (1)
Jakobsson, Kristina (1)
Berglund, Marika (1)
Kippler, Maria (1)
Ridefelt, Peter (1)
Georgelis, Antonios (1)
Åslund Tröger, Rikar ... (1)
Eriksson, Sara (1)
Eriksson, Hanna (1)
Brandt, Ingvar, Prof ... (1)
Lindroos, Anna Karin (1)
Ekstrand, Carl (1)
Liljelind, Per (1)
Mustafa, Majid (1)
Berg, Cecilia, 1967- (1)
Kvarnryd, Moa (1)
show less...
University
Swedish Environmental Protection Agency (37)
Stockholm University (10)
Swedish University of Agricultural Sciences (10)
Uppsala University (8)
Lund University (3)
Umeå University (1)
show more...
Karolinska Institutet (1)
show less...
Language
English (44)
Swedish (9)
Research subject (UKÄ/SCB)
Natural sciences (50)
Medical and Health Sciences (12)
Engineering and Technology (1)

Year

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view