| 1. |
- Haag, Tobias, et al.
(author)
-
Försurning och kalkning i Jönköpings län: verksamhetsberättelse 2007
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Trots att svavelnedfallet har minskat med två tredjedelar sedan slutet av 1980-talet är nedfallet av försurande ämnen fortfarande över gränsen för vad marken beräknas tåla på sikt. I markvatten, som mäts på fyra lokaler i länet, saknas tydliga tecken på bättre förhållanden.För att uppnå miljömålen ”Bara naturlig försurning” och ”Levande sjöar och vattendrag” samt målet om ”God ekologisk status” i EU:s vattendirektiv behöver kalkningen fortsätta många år framöver.Kalkningen i länet berör hälften av länets yta men har störst omfattning i de sydvästra delarna. Ett minskat anslag för kalkning från Naturvårdsverket medförde ett intensivt revideringsarbete av alla kalkplaner i länet. Under 2007 spreds 12 700 ton kalk vilket är en minskning med 15 % jämfört med året innan. Under de senaste tio åren har kalkningen minskat med totalt 20 %.Arbetet med biologisk återställning har under 2007 inriktats på att öppna fiskvägar i några av Vätterns tillflöden vilket kommer att förbättra situationen för bland annat Vätteröringen som påverkats negativt av försurningen. Även i Nissan har fiskvägarna förbättrats vilket gynnar ett genuint strömstationärt öringbestånd.Den vattenkemiska måluppfyllelsen har undersökts på 347 lokaler i länet. För drygt 80 % av vattendragens längd och i 97 % av den sjöyta som undersökts var målet uppfyllt. Den biologiska måluppfyllelsen har generellt varit lägre än den vattenkemiska vilket är normalt. Under 2007 har målsättningen varit uppnådd i 49 % av vattendragens längd och 22 % av sjöytan vilket motsvarar 29 % av andelen sjöar. Den dåliga måluppfyllelsen beror på att sjöarna som nätprovfiskades under 2007 ligger i sydvästra delen av länet och är sjöar där biologisk återställning planeras.Enligt Naturvårdsverkets nya riktlinjer för hur ekologisk status ska bedömas, är endast hälften av de riksinventerade sjöarna försurade jämfört med vad tidigare bedömningsgrunder visade. Försurningsbedömning ska göras med MAGIC-modellen som modellerar fram vilket pH-värde en sjö hade 1860. Är pH-värdet idag mer än 0,4 pHenheter lägre än på 1800-talet så bedöms sjön som försurad. MAGIC-biblioteket är ett webbverktyg där man kan man hitta sjöar som är lik den sjö man är intresserad av och på så sätt försurningsbedöma sjön.Brunifiering är ett nytt begrepp som börjat användas under senare år i samband med att vattenfärgen i sjöar och vattendrag diskuteras. I de 13 tidsseriesjöar som finns inom eller nära de kalkade områdena i länet har vattenkemin studerats närmare. Svavelhalten har minskat i sjöarna men varken pH eller alkaliniteten (vattnets förmåga att stå emot syror) har ökat i motsvarande grad. Det har däremot den bruna färgen gjort. De humusämnen som ger vattnet dess bruna färg innehåller svaga organiska syror. Tidigare, under perioden med stort försurande nedfall, har dessa bundits i marken och inte nått vattnet. Nu när försurningen har minskat i såväl mark som vatten frigörs dessa ämnen och når sjöarna, vilket bromsar återhämtningen.
|
|
| 2. |
- Haag, Tobias, et al.
(author)
-
Försurning och kalkning i Jönköpings län. Verksamhetsberättelse 2011
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Klimatet påverkar i hög grad miljön i våra vatten. Mer regn ger högre flöden och utflödet av försurande ämnen ökar från omgivande marker. Under 2011 var nederbörden 20 % högre och temperaturen 1,5 °C över det normala. De största högflödena inföll under april och december. Nedfallet av svavel var något högre än under de tre senaste åren men under nivån för vad som är långsiktigt hållbart. För nedfall av kväve och för pH i markvattnet märks ännu inga förbättringar. Under 2011 spreds 11 300 ton kalk i länet vilket är 34 % lägre än snittet för 1997- 99. Drygt hälften av kalken spreds på våtmarker. Prishöjningen var i genomsnitt 12 %. Nio av totalt tio kalkande kommuner reviderade sina kalkmängder. Den vattenkemiska måluppfyllelsen har undersökts på 350 lokaler i länet. Målet var uppfyllt i 82 % av vattendragens längd och 99 % av den sjöyta som undersökts. Måluppfyllelsen för den biologiska effektuppföljningen var uppnådd i 86 % av vattendragens längd och 87 % av undersökt sjöyta. Under 2011 har totalt 33 bottenfaunalokaler, 1 mussellokal, 15 kräftlokaler, 66 elfiskelokaler och 14 nätprovfiskesjöar undersökts. Arbetet med biologisk återställning görs för att de arter som försvunnit eller minskat i antal på grund av försurning ska kunna återkomma. Målvattendragsinventeringen påbörjades hösten 2010 och omfattar totalt 146 målvattendragssträckor i länet. Syftet är att beskriva försurningsläget och ge underlag för framtida kalkningsplanering. Länsstyrelsen i Jönköpings län har under 2011 varit med och utvecklat Nationella Kalkdatabasen. Informationsmaterial om försurning och kalkning – ”När surt regn faller” har tagits fram och är avsedda för högstadie- och gymnasieskolor.
|
|
| 3. |
- Haag, Tobias, et al.
(author)
-
Åtgärdsplan 2011-2015 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Jönköpings län
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Länsstyrelserna har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att ta fram en regional åtgärdsplanför kalkningsverksamheten 2011-2015. Planen beskriver försurningsläget i Jönköpings län, kalkning, biologisk återställning och uppföljning som genomförs för att åtgärda och mildra försurningens effekter.Jönköpings län är och har varit hårt drabbat av försurning. Orsakerna till försurningen är utsläpp av framförallt svavel i utlandet och från den internationella sjöfarten. Värst drabbatär länets sydvästra delar där en kombination av högt nedfall och marker med liten motståndskraft mot försurning har gjort att biologiska skador var mycket vanliga innan kalkningsåtgärderna startade. Nedfallet av försurande svavel har minskat mycket kraftigt sedan början av 1980-talet. Detta har lett till att försurningen av sjöar och vattendrag har minskat.Trots den stora minskningen i nedfall kan inte kalkningen minska i samma omfattning. Detta beror på att markerna utarmats efter en lång tid med högt nedfall och ett allt intensivare skogsbruk. Modellberäkningar visar att det i länets sydvästra del kommer att behövas fortsatt kalkning i lång tid framöver. Oroväckande är att ingen generell förbättring sker i försurningsstatusen i markvatten eller i skogsmark och det mesta talar för att förbättringen framöver i våra ytvatten kommer att vara blygsam.Motiven varför man kalkar är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurning. De vanligaste motiven i Jönköpings län är direkt eller indirekt försurningskänsliga och hotade arter som lake och flodkräfta samt upplåtet fritidsfiske. Målsättningen med länets kalkningsverksamhet är att motverka försurningens negativa inverkan på det naturliga djur- och växtlivet i väntan på att vattenkvaliteten återhämtar sig samt att säkerställa ett långsiktigt nyttjande av vattnen. Kalkning och biologisk återställning är en del av åtgärderna för att nå de nationella och regionala miljömålen om Levande sjöar och vattendrag samt Bara naturlig försurning liksom målet om god ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten.I Jönköpings län är våtmarkskalkning den vanligaste kalkningsmetoden. Detta är ett effektivt sätt att åtgärda främst rinnande vatten men också sjöar med korta omsättningstider.Ofta används våtmarkskalkning i kombination med kalkning av sjöar. Doserarkalkning är mycket blygsam och idag är det bara en doserare kvar i drift i länet. 2011 planeras totalt 11 560 ton kalk att spridas vilket är cirka 32 % mindre än under perioden 1997-99. Den största minskningen av kalkningen har skett i länets östra delar medan i de mest försurade västra delarna har minskningen varit lägre. Kalkbehovet bedöms fortsätta att minska, dock inte i samma omfattning som de senaste åren. Den största minskningen bedöms kunna ske i Lagans avrinningsområde.Med dagens tillgängliga metoder för kalkning av sjöar och vattendrag bedöms det inte finnas något behov av nykalkning i länet varför åtgärdsplanen endast omfattar omkalkningar.Det finns ett behov av skogsmarkskalkning där dagens kalkningsmetoder inte ger tillräckligt resultat och i de delar av länet där vattnen inte kommer att återhämta sig. Skulle nya kalk- ningsmetoder som bäckekalkning och kalkning med grövre kalk i sjöar visa sig fungera kan nykalkningar bli aktuella.Biologisk återställning ingår i kalkningsverksamheten och omfattar fysiska åtgärder som exempelvis rivning av dammar, anläggandet av fiskvägar eller återintroduktion av utslagna arter.I planen redovisas genomförda och de högst prioriterade åtgärderna.Ungefär 40 % av länets yta är indelat i 75 åtgärdsområden för kalkning. Inom dessa finns det 215 sjöar och 146 vattendrag med särskilda målsättningar för vattenkemi och biologi. Alla dessa så kallade målområden har minst vattenkemisk uppföljning och de flesta har även biologisk uppföljning i form av elfiske, nätprovfiske, kräftprovfiske, bottenfauna eller flodpärlmusselinventering.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hedberg, Gunnel
(author)
-
Bottenfauna i Jönköpings län 2005: en undersökning av bottenfaunan på 46 lokaler i rinnande vatten
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En undersökning av bottenfaunan på 46 lokaler i rinnande vattenÅrets undersökning har omfattat totalt 46 lokaler i rinnande vatten. Flertalet lokaler (39 stycken) låg inom Lagans avrinningsområde i länets sydvästra del. I Vätterns tillflöden undersöktes fyra lokaler. I västra delen av länet undersöktes två lokaler i Nissans vattensystem, och i öster undersöktes Bordsjöbäcken (Motala ström). Kalkningsgraden varierar på de olika lokalerna och åtta lokaler var okalkade. Bedömning har gjorts av försurningspåverkan, påverkan av organiska/eutrofierande föroreningar samt naturvärde.AV ÅRETS 38 KALKADE LOKALER VAR:16 lokaler obetydligt försurningspåverkade (42 %)8 lokaler måttligt försurningspåverkade (21 %)10 lokaler betydligt försurningspåverkade (26 %)4 lokaler starkt eller mycket starkt påverkade (11 %)Således var 22 lokaler mer eller mindre påverkade av försurning (58 %) trots kalkningsinsatserna.FÖRORENINGAv de 46 undersökta lokalerna bedömdes 33 lokaler vara obetydligt påverkade av organiska/eutrofierande föroreningar.13 lokaler bedömdes påverkade av förorening och åtta av dessa låg i sjöutlopp, vilket kan förklara påverkan. Två hade en mjuk botten, vilket också kan förklara en påverkan av organiskt material. En lokal låg nedströms en metallindustri, en hade mycket utfällningar och en var starkt försurad, vilket kan vara orsaken till resultatet.NATURVÄRDEHöga naturvärden konstaterades på sju lokaler och resterande 39 lokaler hade allmännanaturvärden. Den rödlistade dagsländan Rhithrogena germanica påträffades vid en lokal i Vämmesån (L17). Dessutom noterades 12 ovanliga arter vid totalt 16 lokaler.TRENDER - FÖRSURNINGResultatet från 2005 visade på fortsatt obetydligt försurningspåverkade förhållanden på många redan tidigare goda lokaler. Av de 20 lokaler som 1997-2004 var obetydligt försurningspåverkade vid samtliga besök, hade 18 stycken samma bedömning i år. Många lokaler var dock fortsatt starkt, betydligt eller måttligt påverkade av försurning, trots kalkningsinsatser. Dessa lokaler finns framförallt inom Lagans och Nissans vattensystem. Inom dessa vattensystem undersöktes 41 lokaler och endast 16 (39 %) bedömdes vara obetydligt försurningspåverkade. Av dessa 16 lokaler var 10 belägna i sjöutlopp.Jämfört med förra provtagningen har en försämring med ökad försurningspåverkan skett vid 7 lokaler. Vid några av dessa kan det mycket låga flödet under hösten vara en orsak till det försämrade resultatet, eftersom det kan påverka faunan och därmed störa indexet. En förbättring med minskad försurningspåverkan jämfört med föregående undersökning har skett vid 7 lokaler, t ex i Högaforsån, Horsarp (L29), Modalaån, Rosendal (L47) och Segerstadsån, L Segerstad (L93). Endast vid en lokal, Lillån vid Björnö (L67), har dock en tydlig och stabil förbättring skett, från stark påverkan på 1990-talet till obetydlig påverkan sedan 1998.
|
|
| 6. |
- Hedberg, Gunnel
(author)
-
Bottenfauna i Jönköpings län 2014 : En undersökning av bottenfauna på 49 lokaler i rinnande vatten
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom ramen för kalkeffektuppföljningen i Jönköpings län har Ekologgruppen undersökt bottenfaunan vid 49 lokaler i rinnande vatten (tabell 2), på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköping. Ekologgruppen är av Swedac ackrediterat organ. Huvuddelen av årets provpunkter finns i Nissans avrinningsområde i länets västra del, ett område som är hårt drabbat av försurningen sedan lång tid. Jönköpings län är hårt drabbat av försurningen, dels på grund av sitt geografiska läge och stora nederbörd, dels på grund av jordartsförhållandena där de södra delarna naturligt har en svag buffertkapacitet. En omfattande kalkningsverksamhet bedrivs i länet sedan många år. En av målsättningarna med föreliggande undersökning har varit att utröna hur försurningspåverkade bottenfaunasamhällena är och hur kalkningsinsatserna påverkat bottenfaunan i vattendragen. Undersökningen kommer också att ligga till grund för bedömning av vattendragens ekologiska status samt framtida arbeten med biologisk återställning i vattendragen. 2014 års medelvattenföring var normal. Från april till oktober var nederbörden lägre än vanligt bortsett från augusti och september då det regnade dubbelt så mycket som normalt. Hösten var nederbördsfattig och vid provtagningen var flödena låga till måttliga. Vid vissa lokaler nedströms sjöutlopp var flödena höga. Rapporten är upplagd på så sätt att resultatet med sammanfattande utvärdering presenteras först. En detaljerad beskrivning av provpunkterna och deras enskilda resultat inklusive artlista redovisas därefter med en provpunkt per uppslag. Metodik och redovisning av resultatbehandlingen med förklaring av indexen redovisas i bilaga 1 och 2, medan litteratur redovisas i bilaga 3. I bilaga 4 finns en sammanfattande tabell över rödlistade och ovanliga arter som noterats i årets undersökning. I tabell 1 redovisas försurningspåverkan och näringspåverkan grundat på Naturvårdsverkets rapport 4913. I påverkansbedömningen har även en expertbedömning av lokalens artsammansättning, övriga index och fakta om lokalen vägts in, detta kommenteras i den provpunktsvisa redovisningen i bilaga 4. I tabell 3 redovisas statusbedömningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). I vissa fall skiljer bedömningarna sig åt, vilket beror på olika kriterier i de olika indexen. I de fall statusen bedömts vara missvisande, har statusklassen ändrats, vilket framgår av tabell 3.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hedberg, Gunnel
(author)
-
Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2014
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Jönköpings län är hårt drabbat av försurning och det har sedan 1980-talet bedrivits en omfattande kalkning för att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. I takt med att de kemiska förhållandena har blivit bättre så har fisken återkommit i många vattendrag. Elfiskeundersökningarna syftar till att följa upp förekomst och rekrytering av öring i de åtgärdsområden där öring utgör motiv för kalkning, kartlägga förekommande arter och följa upp genomförda biologiska återställningsåtgärder. Elfiskeundersökningar görs på totalt 144 lokaler i länet. Det normala provtagningsintervallet är en gång var tredje år och i de fall där försurningspåverkan påvisas är frekvensen en gång om året. Bedömningen av försurningspåverkan baseras främst på förekomst av olika arter. Viktiga arter för försurningsklassning utgör förekomst av elritsa, mört och kräftor och då speciellt förekomst av årsungar av dessa arter. Öringen bedöms som mer försurningstålig men förekomst och täthet av årsungar påverkar dock klassningen i viss utsträckning. Resultaten från elfiskeundersökningarna används även för att bedöma om målet ”God ekologisk status” nås i EU:s vattenförvaltning. Under perioden 10 juli till 15 augusti 2014 genomfördes elfiskeundersökningar på 75 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Förutom att följa upp kalkningen i länet utfördes elprovfisken kopplade till biologisk återställning, regionala miljöövervakningsprogrammet samt Vätterns vattenvårdsförbund. Länsstyrelsen valde ut de vattendrag och lokaler som ingått i elfiskeundersökningen.
|
|
| 9. |
- Hedberg, Gunnel, et al.
(author)
-
Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2015
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under perioden 10 juli till 17 augusti 2015 genomfördes elfiskeundersökningar på 95 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Vid inledningen av elfiskeundersökningen var det generellt låga till normala flöden i länet. I anslutning till månadsskiftet mellan juli och augusti regnade det en del vilket medförde mer normala flödesförhållanden vid elfiskena som utfördes i augusti månad. Sammantaget var flödesförhållandet och temperaturer sådana att elfisket kunde genomföras utan problem. Under år 2015 fångades sammanlagt 11 fiskarter samt signal- och flodkräfta. Antalet arter för respektive lokal varierade mellan 1-8 med ett medelvärde på 3,46 arter vilket är i nivå med det som fångades föregående 3-årsperiod. Öring är liksom föregående år vanligast förekommande fiskart som fångades på 95 % av lokalerna. Den tydligaste nettoförändringen, sedan närmast föregående elfisketillfälle på samma lokal, är att nejonöga och signalkräfta ökat. Resultatet visar att förekomsten av gädda, lake och nejonöga (flodnejonöga + bäcknejonöga) varierar mest då de försvunnit eller tillkommit vid 19-20 tillfällen sedan det senaste genomförda undersökningstillfället. Liksom tidigare år är öringtätheterna högst i Motala ströms vattensystem där det finns sjövandrande bestånd från Vättern. Medeltätheten av öringårsungar var ovanligt hög under 2015 då den uppgick till drygt 63 öringungar per 100 m2. Även Emåns vattensystem hade relativt höga tätheter (16,4) medan övriga vattensystem visade på normala tätheter. Ökningen av öringungar är signifikant på länsnivå och i Lagans vattensystem. I jämförelse med närmast föregående 10-års period har tätheten av äldre öring (främst 2-årig sjövandrande öring) ökat signifikant i Motala ströms vattensystem vilket påvisar en bra vinteröverlevnad och stark årsklass från 2014. Sammantaget visar resultatet att 2015-års tätheter var generellt högre än närmast föregående fisketillfälle. Stora förändringar kunde konstateras på enskilda lokaler som exempelvis i övre delar av Hökesån där förbättrade vandringsmöjligheter medfört ökad täthet av öringungar med nästan tio gånger. Försurningspåverkan som baseras på förekomsten av försurningskänsliga årsungar av fiskar och kräftor, bedöms sammantaget vara låg i länet, 92 % av lokalerna definieras vara opåverkade eller tämligen opåverkade ur försurningssynpunkt. I Emåns vattensystem bedöms ingen lokal vara försurningspåverkad. VIX-klassningen av den ekologiska statusen (VIX-index) visar att det är 71 lokaler (77 %) som når god eller hög status. I jämförelse med närmast föregående fiske i samma lokal ligger VIX-värdet på samma nivå som tidigare. Analysen av VIX visar att det finns brister i klassningen då indexet används för lokaler som har bestånd av sjövandrande öring samt i lokaler nära dammlägen. Länsstyrelsens sammanvägda statusklassning av VIX tar hänsyn till förekommande brister som innebar att totalt 17 av lokalerna fick en högre och tre en lägre statusklassning än vad enbart årets VIX-klassning påvisar. Justeringen av statusklassningen av den ekologiska statusen baseras främst på tidigare års VIX-värden, trender i VIX-klassningen, närhet till dammar och eventuella brister på lokalen med avseende på öringens habitatpreferens.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Hedberg, Gunnel, et al.
(author)
-
Försurning och kalkning i Jönköpings län : Verksamhetsberättelse 2013
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vädrets inverkan på vattenmiljön är stor. Mer regn ger högre flöden och utflödet av försurande ämnen ökar från omgivande marker. Under 2013 var nederbörden 20 % lägre och temperaturen 0,7 °C över det normala. De största högflödena inföll under januari och december. Årsmedelflödet för Lagan var två tredjedelar av medelflödet för åren 1981 till 2010.Nedfallet av svavel i Jönköpings län har minskat med 90 % jämfört med i slutet av 1980-talet. För nedfall av kväve och för pH i markvattnet märks ännu inga förbättringar. I takt med att nedfallet av svavel minskat så har skogsbrukets roll ökat i betydelse. Skogsbrukets bidrag till försurning i granskog beräknas till 30 - 70 %. Påverkan blir större om inte bara stammar utan även grenar, toppar och barr tas bort.Under 2013 spreds 9 970 ton kalk i Jönköpings län, vilket är en minskning med 42 procent jämfört med snittet för 1997- 1999. 62 % av kalken spreds på våtmark, resten var sjökalkning. Den genomsnittliga prishöjningen var cirka 3 procent.Den vattenkemiska måluppfyllelsen har undersökts på 380 lokaler i länet. Målet var uppfyllt i 83 % av vattendragens längd och 96 % av den sjöyta som undersökts. Måluppfyllelsen för den biologiska effektuppföljningen var uppnådd i 76 % av vattendragens längd och 53 % av undersökt sjöyta. Under 2013 har totalt 37 bottenfaunalokaler, 1 mussellokal, 13 kräftlokaler, 70 elfiskelokaler och 24 nätprovfiskesjöar undersökts.Arbetet med biologisk återställning görs för att de arter som försvunnit eller minskat i antal på grund av försurning ska kunna återkomma. Under 2013 har det pågått arbete med omlöp i både Knipån (Gäbo såg) och Rödån (Västra kvarn). I Gnyltån (Emån) har det tagits bort vandringshinder liksom i Hjorsetån. En damm har rivits ut i Långarumsbäcken. Förstärkningsutsättning av öring har gjorts i samma bäck. I Samseydssjön har det satts ut fler flodkräftor.Under 2013 utvärderades måluppfyllelse och effekter av kalkning under perioden 2010 till 2012 i Nissans, Vätterns tillflöden, Huskvarnaåns och Tidans avrinningsområden. Måluppfyllelsen är i stort sett oförändrad sedan förra utvärderingsperioden och ligger på 72 %.Inom målvattendragsinventeringen görs försurningsbedömning av Sveriges alla kalkade målvattendrag under en sexårsperiod. Resultaten för norra Lagan visar att en stor del av målområdena inte längre är försurade eller behöver kalkas.Under 2013 har alla större sjöar och vattendrag försurningsbedömts inom vattenförvaltningsarbetet Bedömningen visar att drygt 30 % av större sjöar och vattendrag i länet fortfarande är försurade. Störst är andelen försurade vatten i länets sydvästra del.I Jönköpings län finns det sju stormusselarter. Flodpärlmusslan och den tjockskaliga målarmusslan tillhör de hotade arterna och följs därför upp kontinuerligt. Resultat från åren 1959 till 2013 har nu sammanställts och utvärderats.Havs- och vattenmyndigheten har gjort en översyn av Jönköpings läns åtgärdsplan för kalkning 2011 – 2015. Några delar kan förbättras men sammantaget bedöms kalkningsverksamheten i Jönköpings län hålla en relativt bra kvalitet.
|
|
| 12. |
- Hedberg, Gunnel
(author)
-
Försurning och kalkning i Jönköpings län: verksamhetsberättelse 2006
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Försurning av mark och vatten är ett av Jönköpings läns största miljöproblem. Kalkning är nödvändigt för att uppnå miljömålen ”Bara naturlig försurning” och ”Levande sjöar och vattendrag”. Det mesta talar för att kalkningen kommer att behövas i många år framåt. Även om nedfallet av försurande ämnen har minskat drastiskt sedan slutet av 1980-talet kommer det att ta lång tid för markerna att återhämta sig efter en lång period med kraftigt förhöjd belastning av försurande svavel och kväve. För marker med mycket utarmade förråd av buffrande basiska ämnen kommer en naturlig återhämtning sannolikt inte att ske. Där kan andra åtgärder som askåterföring och skogsmarkskalkning bli aktuella. Kalkningen i Jönköpings län berör hälften av länets yta men har störst omfattning i de sydvästra delarna. Under 2006 spreds 14 900 ton kalk vilket är något mindre än under 2005 (15 200 ton). Merparten spreds på våtmarker. Prisökningen på kalken var cirka 6 %, vilket är den högsta höjningen hittills. Det stora arbetet inom biologisk återställning under 2006 har varit att ta fram en plan för all restaurering av vatten i Jönköpings län. I denna ingår även plan för biologisk återställning 2006–2010. Under 2006 har många åtgärder med biologisk återställning i försurade vatten varit på gång men inte avslutats av olika skäl. Några av dessa syftar till att öppna och förbättra fiskvägar i Vätterns tillflöden för att på så vis gynna Vätteröringen som påverkats negativt av försurningen. För 347 lokaler har en vattenkemisk målsättning formulerats. För drygt 80 % av längden vattendrag och antalet sjöar har den uppfyllts. Räknar man enbart areal sjöyta var målsättningen betydligt bättre: 96 %. Måluppfyllelsen när det gäller effekter på biota har generellt varit lägre än den vattenkemiska, vilket är normalt. Av de undersökningar som gjordes 2006 har målsättningen varit uppnådd i 44 % av längden vattendrag. För sjöarna gäller att målet har nåtts i 55 % av de undersökningar som gjorts under 2006 baserat på antalet sjöar och 66 % baserat på arealen sjöyta. Kalkningarna inom Lagan och Helgeån utvärderades under 2006 och visar att målen är uppnådda i 96 % av sjöytan och 66 % av vattendragsträckan. Under 2006 spreds cirka 6 500 ton i området. För en del åtgärdsområden har förändringar i form av förtätat kalkningsintervall samt minskade kalkmängder föreslagits. Totalt föreslås kalkmängden inom detta område minska med cirka 1 200 ton/år.
|
|
| 13. |
- Hedberg, Gunnel, et al.
(author)
-
Kalka för livet! : Hur kalkningen går till och varför det kalkas i Jönköpings län
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kalkningen i länet är en av åtgärderna för att nå de nationella och regionala miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning, Ett rikt växt- och djurliv liksom målet om god ekologisk status i EU:s ramdirektiv för vatten. För ett fungerande ekosystem och för ett långsiktigt användande av våra vatten är åtgärder som kalkning nödvändig. Friluftsliv, fritidsfiske och folkhälsa är några av de tungt vägande motiven till verksamheten. Kalkningen fungerar idag mycket bra tack vare ett väl fungerande samarbete mellan berörda kommuner, Länsstyrelsen, entreprenörer och konsulter. Kalkningen har bidragit till att många vatten åter fått den kvalité som krävs för att djuren ska kunna trivas och fortplanta sig.
|
|
| 14. |
- Hedberg, Gunnel
(author)
-
Kvicksilver i fisk i Jönköpings län 1999-2009
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- För att följa utvecklingen av kvicksilver i fisk i Jönköpings län så antogs ett regionalt miljöövervakningsprogram,”Miljögifter i fisk”, år 2004. Programmet omfattar 12 sjöar med provtagning vart femte år. I denna rapport presenteras resultat från miljöövervakningssjöarna samt ytterligare 28 sjöar och ett vattendrag för perioden 1999 till 2009. Extrasjöarna och vattendraget har undersökts inom kommunernas egen övervakning. Kvicksilverhalten i gädda överskrider WHO/FAO:s gränsvärde på 0,5 mg Hg/kg våtvikt (milligram kvicksilver per kg våtvikt) i två tredjedelar av de undersökta sjöarna. I en tredjedel av sjöarna är halterna mycket höga, över 1,0 mg Hg/kg våtvikt. Förändringen av kvicksilverhalten i gädda mellan de två senaste undersökningstillfällena har i genomsnitt varit en minskning med 0,1 mg Hg/kg våtvikt. I drygt 50 % av sjöarna har förändringen varit marginell, i 20 % har kvicksilverhalten minskat och i en fjärdedel av sjöarna har halten ökat.
|
|
| 15. |
- Hedberg, Gunnel, et al.
(author)
-
Miljömålsindikatorer från kalkningsverksamheten
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom miljömålsarbetet används indikatorer för att följa upp lokala och regionala delmål. RUS, som står för Regionalt Uppföljnings System, har som mål att ta fram gemensamma indikatorer som kan användas av alla länsstyrelser i hela landet. I en bristanalys som gjordes 2007 konstaterades att de saknas indikatorer för kalkning. Kalkning är ett sätt att motverka antropogen försurning och omsätter drygt 200 Mkr per år. Kalkningsbehovet minskar med minskade utsläpp och det kan motivera att följa kalkningens omfattning och hur väl kalkningen lyckas med en eller flera RUS-indikatorer. Sex indikatorer har testats för åren 2000 till och med 2007 i tre avrinningsområden med olika försurningsbelastning; Nissan i sydvästra, Emån i sydöstra och Gideälven i norra Sverige. Indikatorerna är följande: Spridd kalkmängd relaterat till yta avrinningsområde, yta åtgärdsområde och det årliga medelvattenflödet; Vattenkemisk måluppfyllelse - lägsta pH. För varje målpunkt finns ett målsättningspH som inte får underskridas. Måluppfyllelsen av lägsta pH relateras dels till antal målpunkter dels till målområdenas yta och längd; Vattenkemisk måluppfyllelse – överkalkning. För varje målpunkt finns ett alkalinitetsmål som vid högflöde bör underskridas. Måluppfyllelsen av lägsta alkaliniteten relateras dels till antal målpunkter dels till målområdenas yta och längd; Vattenkemisk måluppfyllelse – lägsta pH och överkalkning. För varje målpunkt skall målsättnings-pH inte underskridas samtidigt som inte alkalinitetsmålet överskrids; Bottenfaunans tillstånd i kalkade vattendrag. Måluppfyllelsen relateras dels till antal målpunkter dels till målområdenas längd. Måluppfyllelsen undersöks på två sätt med olika index som grund. Målet är uppfyllt om Medins & Henrikssons försurningsindex är större än eller lika med 6 eller om ekologisk kvalitetskvot för MISA är större än 0,4; Mörtföryngring i kalkade sjöar. Måluppfyllelsen relateras dels till antal målpunkter dels till målområdenas yta. Målet är uppfyllt om det finns mört som är mindre än 100 mm långa. De indikatorer som projektet föreslår som nya RUS-indikatorer på huvudavrinnings- och länsnivå är: Kalkspridning relaterat till yta åtgärdsområde; Lägsta pH relaterat till längd för vattendrag och yta för sjöar; Bottenfaunans tillstånd i kalkade vattendrag med ekologisk kvalitetskvot för MISA som underlag. Testade indikatorer som inte verkar fungera är överkalkning beroende på att alkalinitet påverkas i alltför hög grad av vattenföring samt mörtrekrytering i kalkade vatten eftersom det saknas underlag i många målsjöar. För de föreslagna indikatorerna föreslås rutiner för hur de skall tas fram och presenteras.
|
|
| 16. |
- Hedberg, Gunnel
(author)
-
Nätprovfiske 2005: fältrapport
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- FältrapportRapporten är en redovisning och bedömning av de 26 sjöar som provfiskats av Länsstyrelsen i Jönköpings län under sommaren 2005. Varje sjö redovisas i rapporten med provfiskeuppgifter, försurningsbedömning, temperatur/syrediagram och fångstredovisning/-beräkning.
|
|
| 17. |
- Hedberg, Gunnel, et al.
(author)
-
Nätprovfiske 2006: fältrapport
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- FältrapportRapporten är en redovisning och bedömning av de 35 sjöar som provfiskats av Länsstyrelsen i Jönköpings län under sommaren 2006. Varje sjö redovisas i rapporten med provfiskeuppgifter, försurningsbedömning, temperatur/syrediagram samt fångstredovisning/-beräkning.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Hedberg, Gunnel
(author)
-
Resultatrapport - screening av miljögifter 2014
- 2015
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Kemikalieanvändningen är stor i vårt samhälle och nya ämnen tillkommer kontinuerligt. För att få svar på vilka miljögifter som återfinns i naturen, i vilka halter och i vilken miljö screenas varje år ett stort antal ämnen inom miljöövervakningen. Naturvårdsverket väljer ut vilka ämnen som ska undersökas och vilka platser som ska ingå i den nationella miljöövervakningen. Länsstyrelsen i Jönköpings län lägger till regionala provpunkter i samarbete med kommuner och vattenvårdsförbund. Mätningar har pågått årligen sedan 2000-talets början. 2014 års regionala screening omfattar läkemedel samt UV-filter och doftämnen i kosmetiska produkter. Den regionala undersökningen har finansierats av Länsstyrelsen i Jönköpings län, Emåförbundet, Nässjö Affärsverk (NAV) samt Jönköping, Värnamo och Tranås kommun. Provtagningen har utförts av personal på respektive avloppsreningsverk. IVL har på uppdrag av Naturvårdsverket samordnat mätningarna samt redovisat resultaten i två rapporter (2, 3). Rapporterna är skrivna på engelska men har svensk sammanfattning. I denna rapport redovisas resultaten för de olika ämnesgrupperna för länets provpunkter i diagram. Medianvärdet från den nationella screeningundersökningen har tagits med som jämförelse. Utvärdering av länets screeningundersökningar görs vart tredje år. Nästa rapport omfattar undersökningar som utförts under åren 2014 till 2016 och beräknas vara klar senhösten 2017.
|
|
| 20. |
- Hedberg, Gunnel
(author)
-
Screening av miljögifter i Emån 2004-2006
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I vår omvärld förekommer ett mycket stort antal kemiska ämnen i allt från vanliga konsumentartiklar till läkemedel eller industrikemikalier. Kännedomen om vilka av alla dessa ämnen som kommer ut i vår miljö är starkt begränsad. Kunskapsunderlaget byggs dock gradvis upp genom att ett urval av ämnen mäts i landsomfattande undersökningar så kallad screening. Syftet med screening är att få en uppfattning om vilka halter av kemiska ämnen som vi kan hitta i miljön samt i vilken mån människor riskerar att exponeras för dessa ämnen. Miljöövervakningen av miljögifter behövs också för att följa upp miljömålet ”Giftfri miljö”. Val av ämnen som ska ingå i screeningen görs av Naturvårdsverket. Motivet för att inkludera ett ämne i screeningprogrammet är till exempel att det används i stor omfattning, att det prioriteras i olika internationella sammanhang eller att det uppmärksammas av andra orsaker nationellt. Av de ämnen som screenas nationellt väljer sedan länsstyrelsen i Jönköping och Kalmar län tillsammans med Emåförbundet ut relevanta ämnen som screenas inom Emåns avrinningsområde. Screeningen i Emåns avrinningsområde har under 2004 – 2006 samfinansierats av Emåförbundet och länsstyrelserna i Jönköpings och Kalmar län. Screeningen åren 2004 till 2006 har totalt omfattat 87 ämnen. Av dessa har 43 stycken påträffats i Emåns avrinningsområde, mestadels i mycket låga halter men över detektionsgränsen för respektive metod. 39 av dessa ämnen är organiska miljögifter som inte förekommer naturligt i miljön medan resterande fyra är metaller vilka förekommer naturligt i låga halter men där förhöjda halter troligen beror på föroreningar. De ämnen som idag kan detekteras men förekommer i låga halter utgör inget omedelbart hot men bör följas upp inom en 10-årsperiod.Endast sju ämnen har uppmätts i så höga halter i Emåns avrinningsområde att de snarast bör undersökas ytterligare (orange och rödmarkerade i tabell 1-1 till 1-4); Nonylfenol i områden med verkstadsindustri, tennorganiska föreningar i avloppsreningsverk, PCB i Emån nedre del samt läkemedelsrester i vissa typer av slam från avloppsreningsverk.Alla ämnen och resultat presenteras i sin helhet i bilagorna 2 till 8. I de sammanfattande tabellerna 1-1 till 1-4 samt i kapitel 3 till 9 har endast de ämnen som detekterats tagits med.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Tärnåsen, Ingela, et al.
(author)
-
Kalkningar i Lagan och Helgeå. Utvärdering av måluppfyllelse och effekter 2009-2011
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Lagans och Helgeåns avrinningsområden ligger i en del av länet där försurningsproblemen är stora. En näringsfattig berggrund och en rik nederbörd bidrar till problemen. Även om nedfallet av försurande svavel i området har minskat kraftigt sedan slutet på 80-talet, visar provtagningar i trendsjöar och referensvattendrag att försurningssituationen fortfarande är allvarlig Denna utvärdering gäller Lagans och Helgeåns vattensystem för perioden 2009-2011. Åtgärdsområden som kalkas i området är till antalet 35. Ytterligare 4 åtgärdsområden har vilande kalkning, men följs upp med provtagning. Mellan åren 2006-2012 har kalkmängderna i Lagans vattensystem minskat med 30 %. Utvärderingen av samtliga åtgärdsområden inom Lagan och Helgeån visar att det enligt förslag finns möjlighet att minska kalkmängder i 13 av dessa vid nästa revidering. Troligtvis kommer möjligheten att minska kalkmängden i samma omfattning som innan att plana ut.
|
|
| 26. |
- Unger, Sabine, et al.
(author)
-
Kalkningar i Lagan och Helgeån: kalkningsverksamhet i Jönköpings län: måluppfyllelse och effekter 2003-2005
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Målsättningen med kalkningsverksamheten inom länets delar av Lagan och Helgeå är till större delen uppfylld. Tabell 1-1 (se rapport) visar att andelen uppfyllda mål är cirka 70 %. För resterande 30 % gäller att målsättningen inte varit uppfylld eller inte gått att bedöma. När det gäller andelen areal sjöyta som är uppnådd hamnar den på 96 % och andelen längd rinnande vatten på 66 %. Totalt berör 145 uttalade mål 24 206 hektar sjöyta och drygt 42 mil rinnande vatten. När det gäller yta och längd ska samtliga mål (både vattenkemiska och biologiska) vara uppfyllda för att området ska bedömas ha uppfylld målsättning.Figur 1-1 (se rapport) pekar ut att flera målsättningar i Storåns avrinningsområde inte har varit uppfyllda. I de övre delarna av Österån (åo 060) är fisk- och bottenfauna fortfarande försurningspåverkad. På sträckan Storån, nedströms Flaten (åo 057), är bottenfaunan fortfarande försurningspåverkad. Stödstorpaån (åo 077) är försurningspåverkad med avseende på fisk- och bottenfauna. När det gäller Lillåns (Draven) (åo 070) avrinningsområde uppvisar några av tillflödena till Lillån vattenkemi- och bottenfaunaresultat med försurningsrelaterad påverkan. I Norra Fyllens (åo 067) avrinningsområde har Dannäsån en bottenfauna som är påverkad av försurning. I Mjösjöbäcken (åo 73) är både bottenfauna och vattenkemi försurningspåverkad. Även några enstaka delar av Härån uppvisar viss försurningspåverkan. Under 2005 spreds ungefär 6 600 ton kalk i området. För ett antal åtgärdsområden föreslås förändringar i form av förtätat kalkningsintervall och även minskade kalkmängder. En kombination med nuvarande kalkning i sjöar och våtmarker och spridning av aska och kalk i skogsmark kan vara aktuell för några åtgärdsområden, framförallt i de åtgärdsområden som har sjöar med korta omsättningstider.
|
|
