| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Heide, Mats, et al.
(author)
-
En fråga om goda relationer
- 2011
-
In: Att utforska strategisk kommunikation.
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Heide, Mats, et al.
(author)
-
Lärande vid förändringsprocesser
- 2008
-
In: Kommunikation i förändringsprocesser. - 9789147088850 ; , s. 163-180
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Johansson, Catrin, et al.
(author)
-
Kommunikation om förändring
- 2008
-
In: Kommunikation i förändringsprocesser. - 9789147088850 ; , s. 23-41
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 13. |
- Bark, Mats, et al.
(author)
-
Intranätboken : från elektronisk anslagstavla till dagligt arbetsverktyg
- 2002
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Boken handlar inte om tekniken bakom intranät eller hur man implementerar ett intranät, utan fokuserar på "mjuka" saker som innehåll, kommunikation, organisation, kultur, lärande och gränssnitt. Den visar på de möjligheter och svårigheter det innebär att skapa system som stödjer individens och organisationens processer.Intranätboken kan läsas från pärm till pärm, men man kan också välja att läsa de kapitel man är mest intresserad av, eftersom de är fristående. Varje författare har skrivit om den del av intranät hon/han behärskar bäst. Boken rör sig från det övergripande och något mer teoretiska till en fallstudie av portalutvecklingen inom Telia, och avslutas med en mer handgriplig diskussion om vikten av att skapa användarvänliga webblösningar. Perspektivet är snarare utifrån en vidareutveckling av ett befintligt intranät än en start av ett nytt.Boken är främst avsedd för dem som arbetar med webbfrågor inom något större organisationer, men är även tänkt för högskole-/universitetskurser i medie- och kommunikationsvetenskap, företagsekonomi och informatik.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Andersson, Rickard, et al.
(author)
-
Communicative coworkership
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Communicative coworkership is an area with great potential for both organizations and communicators. Communicative coworkership is also an area where there is a clear link between the core operation and the communication of the organization. It is fairly easy to demonstrate the value of communicative coworkership for an organisation, for example in terms of crisis aversion, innovation, listening, learning, branding, trust and other aspects that have an important strategic value for organisations in general.In this report, we present previous research on communicative coworkership and propose a definition of the concept. We provide a model that shows three areas of responsibility for communicative coworkership. In addition, we discuss obstacles to communicative coworkership and the support that the organization can provide to employees.In the final discussion, we present the wheel of communicative coworkership with six factors that must exist in order to realise the idea of communicative coworkership: (1) sensemaking approach to communication, (2) communicative leadership, (3) decentralised organizational philosophy, (4) open communication climate, (5) internal trust and (6) identification with the organization.
|
|
| 16. |
- Andersson, Rickard, et al.
(author)
-
Communicative coworkership
- 2022
-
In: Research Handbook on Strategic Communication. - : Edward Elgar Publishing. - 9781800379893 - 9781800379886 ; , s. 460-474
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 17. |
- Andersson, Rickard, et al.
(author)
-
Digital Corporate Communication and Internal Communication
- 2023
-
In: Handbook of Digital Corporate Communication. - 978 1 80220 196 3 - 978 1 80220 195 6 ; , s. 18-33
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Internal communication is becoming increasingly digital. This chapter deals with how digital internal communication can be understood and discusses the implications of the digitalization of internal communication for organizations and organizing. It reviews previous definitions of internal communication and digitalization and proposes a definition of digital internal communication. It reviews previous studies on various aspects of digital internal communication and discusses what is changing and what remains the same as internal communication turns increasingly digital. The chapter critically examines problematic issues of the ongoing digitalization of internal communication and discusses the Swedish Transport Administration as an illustrative example of digital internal communication. It concludes with suggestions for future research directions.
|
|
| 18. |
- Andersson, Rickard, et al.
(author)
-
Digitalisering, kommunikation och förtroende
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Digitalisering och förtroende är två fenomen som är intimt sammankopplade i offentliga organisationers interna och externa kommunikation. I denna rapport diskuteras på vilket sätt digitaliseringen av den svenska offentliga sektorn är cen-tral både för medborgarnas förtroende och tillit till myndigheter i en alltmer kommunikativt komplex värld, och för medarbetarnas förtroende och tillit till sina chefer och ledningsgrupper. Rapporten bygger på både tidigare forskning och på fyra olika studier av Skatteverket, Trafikverket, Stockholms stad och Malmö stad. De frågor som rapporten syftar till att diskutera är följande:• Hur kan digitaliseringen av offentliga organisationers interna och externa kommunikation förstås? • Hur kan offentliga organisationer utnyttja potentialen i den digitala kommu-nikationen och därigenom stärka och upprätthålla organisationens relationer med intressenter och intressenternas förtroende för organisationen? • Hur kan offentliga organisationer hantera några av de risker och utmaningar som en alltmer digital kommunikation medför?I den första delen av rapporten presenteras centrala begrepp och tidigare forsk-ning om digitalisering, kommunikation och förtroende. Några av de områden som berörs är digitaliseringens påverkan på intern kommunikation och ledarskap, digitaliseringens betydelse för förtroendeskapande kommunikation samt digitali-seringens baksidor. I rapportens andra diskuteras några av de viktigaste resultaten från de fyra fallstudierna samt vad som är viktigt att beakta i det praktiska arbetet med att digitalisera organisationens kommunikation. I studien av Skatteverket diskuteras hur medarbetare uppfattat de interna bud-skapen om myndighetens digitalisering, samt deras förtroende för och konkreta användning av de AI-chattbotar som introducerades för att minska deras arbets-börda. I studien av Trafikverket riktar vi blicken mot ledningens förmåga att lyssna på och föra dialog med sina medarbetare via Träffpunkt, ett digitalt mötesforum där chefer och medarbetare möts för att diskutera frågor relaterade till verksam-hetsutveckling. I den tredje studien, som handlar om Stockholms stad, ligger fo-kus på hur medborgarna i staden uppfattat stadens försök att nå ut till dem via digitala plattformar och verktyg för medborgardialog. I den sista studien, som fokuserar på Malmö stad, analyseras hur ledningsgrupper och chefer förhåller sig till den nya kommunikativa miljö som digitaliseringen fört med sig.Rapporten drar slutsatsen att det finns stora, nästan orimliga förväntningar på digitaliseringens roll i samhället, och att detta har både positiva och negativa effekter för offentliga organisationers interna och externa kommunikation. Några av fördelarna med en digitaliserad kommunikation är ökad tillgänglighet, effekti-vare och snabbare möten, utökat serviceerbjudande, ökad inblick i kollegors ar-bete, samt att det kan bidra till att avlasta medarbetarna.Nackdelar med en digitaliserad kommunikation är fram för allt att alla nyanser i ett möte inte går fram, att det vardagliga korridorsnacket uteblir, att nätverken begränsas och helhetsperspektivet försvagas, att det mellanmänskliga kittet tun-nas ut, att det blir svårare att hantera konflikter, samt att det kan skapa ett hårdare tonläge i kommunikationen. Rapporten pekar på det finns ett behov av att frångå ett kommunikativt tänk base-rat i varulogik och ”managerialism”, där fokus ligger på kontroll och förutsägbar-het och där värde förstås i kvantitativa termer. I stället behövs en övergång till en kommunikativ logik där fokus ligger på att skapa förtroendefulla relationer och tillit både externt och internt genom en mer spontan, dynamisk och interaktiv kommunikation. Rapporten pekar på att digitala plattformar och verktyg har en stor roll att spela här, då de skapar förutsättningarna för en övergång till denna nya logik, vilket inte gjorts i någon större utsträckning än.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Andersson, Rickard, et al.
(author)
-
Kommunikatörers professionalisering – en balansakt mellan olika roller
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kommunikatörsyrket inom offentlig sektor har på senare år varit på stark framväxt, men också i kraftig omvandling. Digitalisering, ökade förväntningar på organisationers kommunikation, en tilltagande medvetenhet i ledningen om kommunikationens strategiska betydelse, och alltmer komplexa verksamheter är några bakomliggande faktorer till den här utvecklingen. Det är också alltmer uppenbart att det ställs nya och ökade krav på såväl chefers som medarbetares interna och externa kommunikation, vilket också bidragit till yrkets omvandling. Parallellt med den här utvecklingen har det förts en alltmer intensiv, för att inte säga hätsk, debatt om kommunikatörsyrket och dess roll i organisationer och samhället i stort. Mot bakgrund av detta har kommunikatörsyrkets fortsatta utveckling och professionalisering blir en alltmer angelägen fråga. Det är också temat för denna rapport. Rapporten bygger på både tidigare forskning och på fyra olika studier inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Lunds universitet och VA Syd. Samtliga studier har syftat till att skapa fördjupad kunskap om kommunikatörsyrkets professionalisering med ett särskilt fokus på kommunikatörens strategiska roll och betydelse för verksamhetens utveckling. Några av de mest centrala frågor som behandlas i rapporten är följande:• Hur förstår kommunikatörer respektive representanter från andra verksamhetsområden-/funktioner kommunikatörens roll, kompetens och bidrag?• Hur beskriver kommunikatörer sitt arbete med strategisk kommunikation – vad innebär det i praktiken?• Vilka faktorer är viktiga för att kommunikatörsyrket ska professionaliseras ytterligare?I den första delen av rapporten presenteras tidigare forskning om kommunikatörer och professionalisering. Frågor som diskuteras är bland annat vad som kännetecknar en profession, varför det finns ett behov av professionalisering men också vad det kan finnas för nackdelar med att starka professioner utvecklas. I denna del diskuteras också tidigare forskning om betydelsen av reflexiva samtal och analyser för att utvecklas som profession.I rapportens andra del presenteras de viktigaste resultaten från de fyra empiriska studierna. Samtliga studier baseras på intervjuer med såväl kommunikatörer som chefer, projektledare och specialister.Intervjuerna visar tydligt att kommunikatörers arbete och kompetens efterfrågas och uppskattas internt i organisationen. Den kritiska tonen från mediernas debattsidor känns alltså inte igen när vi lyssnar till vad som sägs om kommunikatörer inom organisationerna. Ibland kan vi dock skönja en viss ambivalens bland chefer och projektledare: man ser en risk för en växande administration inom offentlig sektor, men den ”egna” kommunikatören pekas ut som mer eller mindre oumbärlig.Intervjuresultaten från de fyra delstudierna visar att även om kommunikatörsrollen upplevs som bred och otydlig, så finns det en tämligen enhetlig bild av vad som är kommunikatörernas kärnkompetens. Det är framför allt två kategorier av relaterade kompetenser som lyfts fram: 2) språk, paketering av budskap och kanaler; 1) mottagarperspektiv och målgruppsanspassning. Om kommunikation ska bli än mer värdeskapande menar vi att idén om kommunikatörens kärnkompetens måste utvidgas och innefatta aspekter som verksamhetsförståelse, uppföljning och analys, strategi osv.Inom forskningen om kommunikatörsyrkets utveckling diskuteras ofta olika roller. Vi har här använt oss av Pilkingtons modell med rollerna producera, stödja och driva. Samtliga roller är värdeskapande och det är viktigt att hitta en balans mellan dem. Våra resultat visar att rollerna stödja och driva är underdimensionerade, i synnerhet den sistnämnda. I rapporten diskuterar vi bland annat vad det innebär att ”driva” utvecklingen av kommunikation och ger förslag på hur rollen kan förtydligas.En stor och viktig fråga inom branschen är organiseringen av kommunikationsfunktionen. Även om det inte finns ett optimalt sätt att organisera en kommunikationsfunktion, identifierade vi i våra samtal med chefer och kommunikatörer en rad för- och nackdelar med en centraliserad respektive en decentraliserad funktion. Dessa för- och nackdelar visar på betydelsen av att ta en medveten ställning i frågan och kontinuerligt utvärdera kommunikationsfunktionens organisering i relation till organisationen i stort. Intervjuresultaten har också visat att det finns ett behov av ett identitetsarbete inom kommunikationsfunktionen – reflexiva samtal om vilka ”vi” är och vad ”vi” bidrar med.I den avslutande delen av rapporten diskuteras tre olika strategiska roller: strategisk utförare, verksamhetspartner samt kommunikationsutvecklare. Samtliga roller är viktiga, men det är tydligt att den tredje är underutvecklad, vilket bland annat innebär att det ofta saknas en tydlig och levande kommunikationsstrategi och idé om vad kommunikationsfunktionen ska prioritera. Avslutningsvis presenteras sju kritiska faktorer för fortsatt professionalisering av kommunikatörsyrket.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Bas-Hoogendam, Janna Marie, et al.
(author)
-
Voxel-based morphometry multi-center mega-analysis of brain structure in social anxiety disorder
- 2017
-
In: NeuroImage. - : Elsevier BV. - 2213-1582. ; 16, s. 678-688
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Social anxiety disorder (SAD) is a prevalent and disabling mental disorder, associated with significant psychiatric co-morbidity. Previous research on structural brain alterations associated with SAD has yielded inconsistent results concerning the direction of the changes in gray matter (GM) in various brain regions, as well as on the relationship between brain structure and SAD-symptomatology. These heterogeneous findings are possibly due to limited sample sizes. Multi-site imaging offers new opportunities to investigate SAD-related alterations in brain structure in larger samples.An international multi-center mega-analysis on the largest database of SAD structural T1-weighted 3T MRI scans to date was performed to compare GM volume of SAD-patients (n = 174) and healthy control (HC)-participants (n = 213) using voxel-based morphometry. A hypothesis-driven region of interest (ROI) approach was used, focusing on the basal ganglia, the amygdala-hippocampal complex, the prefrontal cortex, and the parietal cortex. SAD-patients had larger GM volume in the dorsal striatum when compared to HC-participants. This increase correlated positively with the severity of self-reported social anxiety symptoms. No SAD-related differences in GM volume were present in the other ROIs. Thereby, the results of this mega-analysis suggest a role for the dorsal striatum in SAD, but previously reported SAD-related changes in GM in the amygdala, hippocampus, precuneus, prefrontal cortex and parietal regions were not replicated. Our findings emphasize the importance of large sample imaging studies and the need for meta-analyses like those performed by the Enhancing NeuroImaging Genetics through Meta-Analysis (ENIGMA) Consortium.
|
|
| 25. |
- Blasco, Lorena, et al.
(author)
-
Crisis communication in service ecosystems : perspectives and future challenges
- 2022
-
In: Journal of Service Management. - 1757-5818. ; 33:4/5, s. 601-613
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose: The purpose of this article is to offer new insights into crisis communication in service ecosystems. The authors present a framework to conceptually categorize service crises and then analyze key aspects of crisis communication among different stakeholders in a service ecosystem. Design/methodology/approach: Building on crisis communication and service ecosystems research, we propose a framework to better understand crisis communication during service crises in service ecosystems. In doing so, we propose a typology of service crisis in service ecosystems and identify the main factors of crisis communication under the lens of the Rhetorical Arena Theory (RAT). Findings: This article integrates communication theory and service research in the area and identifies different key dimensions to gain a deeper understanding of crisis communication in service ecosystems. Moreover, and building on RAT, several research lines are recommended in order to explore further macro (i.e. the role and interactions between different stakeholders in the event of a crisis) and micro (i.e. individual aspects related to the context, media, genre and text) dimensions, and their importance during the communication process. Originality/value: Our framework offers a typology of service crises and suggests the importance of considering a multi-actor, multi-channel perspective in communication when a crisis occurs in order to monitor and avoid the potential negative impact for both the organization's recovery and the service ecosystem evolution afterward.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Falkheimer, Jesper, et al.
(author)
-
Crisis communication in a new world: Reaching multicultural publics through old and new media
- 2009
-
In: Nordicom Review. - 2001-5119. ; 30:1, s. 55-65
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Abstract in UndeterminedCrisis communication is a growing field of research and practice. A weakness in the traditional research field is the lack of theoretical development and the isolated sender and mass communication focus. In the present paper, we challenge traditional research by focusing on the contemporary cultural and ethnic diversity in society from an audience-oriented media perspective. In the paper, we review earlier research on multicultural crisis communication. The discussion is based on secondary data on multicultural media use in Sweden and an Internet analysis focused on dialogue and community building. All together, the review and secondary data show that persons of foreign origin in Sweden have high access to ICT. This is an argument for directing crisis communication not only through traditional mass media, but also through new media. This is not only because of the simple reach of these channels, but also because of the increase in the quality and dialogue potential of these “great good places” (Oldenburg, 1999)
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Falkheimer, Jesper, et al.
(author)
-
Digital Media and New Terrorism
- 2016
-
In: Strategic Communication, Social Media and Democracy: The Challenge of the Digital Naturals. - 9781138841161
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 39. |
- Falkheimer, Jesper, et al.
(author)
-
Doing the Right Things or Doing Things Right? : Paradoxes and Swedish Communication Professionals’ Roles and Challenges
- 2016
-
In: Corporate Communications. - 1356-3289. ; 21:2, s. 142-159
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose – The purpose of this paper is to examine and analyze the prevailing form of rationality that governs the challenges, goals and roles of communication professionals. The authors will also explore alternative forms of rationality and discuss what these would imply. Design/methodology/approach – The paper is based on survey results from The European Communication Monitor (ECM) and qualitative interviews with communication managers in Sweden. First, the authors present the ECM data and the Swedish interview material, i.e. the authors depict the practitioners’ perceptions of what they understand as important work tasks and roles. The interviews focus on the actual practices of linking communication goals to business goals. Second, the results are challenged from a reflexive perspective, using theories from the paradox turn and questioning the “taken-for-granted thinking” in corporate communications. Findings – The ECM data show that the main challenge in practice is “linking business strategy and communication.” The Swedish respondents stand out when it comes to “building and maintaining trust” since this is considered to be almost as important. The qualitative interview study strengthens the results in the ECM. The interviewees seem to do their work according to the traditional management agenda – i.e. they break down overall business goals and translate these to measurable communication goals. The results are reflected upon using paradox theory. Two paradoxes are discussed: between managerialism and professionalism, and strategic generalists and operational specialists. Research limitations/implications – The study is based on survey data that have been collected through a convenience sample, and the interview study is a pilot study. Practical implications – The paper focuses conflicts between normative practitioner ideals and reality, and helps practitioners to reflect upon mainstream thinking. Originality/value – Based on the empirical findings in the ECM, the interviews and the theoretical framework, the authors conclude that if the idea of The Communicative Organization is to be fruitfully realized, it is necessary to depart from a multi-dimensional rationality and question ideas that are taken for granted. The use of paradox theory and concepts such as functional stupidity is rather original in corporate communication research. Additional research could further explore paradoxes in order to spark dialogue, which may undermine one-dimensional thinking and functional stupidity.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Falkheimer, Jesper, et al.
(author)
-
Is Strategic Communication too important to be left to Communication Professionals?: Managers’ and coworkers’ attitudes towards strategic communication and communication professionals
- 2017
-
In: Public Relations Review. - : Elsevier BV. - 0363-8111. ; 43:1, s. 91-101
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The article is based upon empirical data from a Swedish three-year research project entitled “Communicative Organizations”, investigating the value of communication for organizations. The project is involves eleven organizations. Based upon empirical data from a quantitative survey (n = 6486) the perceived value of strategic communication and communication professionals, mainly among managers and co-workers, is analyzed. Two conceptual models are used for analysis: the communicative organization and the four-by-four model of strategic public relations. The results shows that the self-identity of communication professionals and the normative model of strategic public relations partly mirror and partly collide with the perceptions of managers and coworkers. The study confirms that managers and coworkers find communication crucial for their organizations at a strategic level, but that the role of communication professionals is rather unclear. A majority of the respondents do not understand the core role or roles of communication professionals.
|
|
| 45. |
- Falkheimer, Jesper, et al.
(author)
-
Kommunikatörer värnar öppenhet
- 2021
-
In: Svenska Dagbladet Debatt. - 1101-2412.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Påståendet att kommunikatörerna på våra lärosäten vill dölja information för allmänheten är ett allvarligt och felaktigt påstående. Det skriver professorerna Jesper Falkheimer och Mats Heide i en replik.
|
|
| 46. |
- Falkheimer, Jesper, et al.
(author)
-
Konsten att bygga en institution
- 2020
-
In: 1666. 1999. 2000. 2020. Campus Helsingborg 20 år.. - 9789151970912 ; , s. 229-240
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 47. |
- Falkheimer, Jesper, et al.
(author)
-
Kris
- 2009
-
In: Mediesamhället: Centrala begrepp. - 9789144049038
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 48. |
- Falkheimer, Jesper, et al.
(author)
-
Kriskommunikation
- 2009. - 1
-
Book (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
