| 1. |
-
Liv, lust och litteratur. Festskrift till Lisbeth Larsson
- 2014
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Kan man äta litteratur? Hur betraktas unga kvinnors läsning 2014? Vad handlar barnboksklassikern Madicken egentligen om? Det är några av de frågor som diskuteras i de tjugonio texterna i Liv, lust och litteratur. Bidragen spänner över mångahanda ämnen, från Signe Björnbergs cirkusberättelser, receptionen av Sapfo, fenomenet Nordic Noir och litterära provokationer, till arbetarlitteratur och lyckoideal i nutida krönikesamlingar. Därutöver undersöks manlighetens uttryck i tv-serien Grabbarna på Fagerhult, kvinnlig intimitet i svensk samtidsprodsa, Europasymboler och biografiska filmberättelser om Bob Dylan. Liv, lust och litteratur är en hyllning till Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap, på hennes 65-årsdag och avser att spegla bredden i hennes forskning. Gemensamt för de samlade texterna är att de tar sin utgångspunkt i de områden hon med stor entusiasm ägnat sig åt under sitt akademiska yrkesliv: genus, populärkultur och läsning, samt life-writing.
|
|
| 2. |
- Björk, Sofia, 1979, et al.
(author)
-
Vad orden gör. Kommunikation av arbetsskador i Försäkringskassans akter
- 2020
-
In: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 26:2, s. 28-49
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Tidigare forskning har visat att Försäkringskassans beslut om ersättning påverkas av den enskildes resurser, ojämlikheter som delvis kan kopplas till brister i kommunikationen. I denna artikel undersöks Försäkringskassans handläggning av arbetsskadeförsäkringen med fokus på kommunikationen och vad den gör. Genom kvalitativ textanalys undersöks ett slumpmässigturval av 139 av Försäkringskassans akter år 2017–2018. I kommunikationenriskerar ojämlika maktrelationer att återskapas och förstärkas, då olikatexttyper och tilltal sätts i relation till varandra. Brister i kommunikationenmellan Försäkringskassan, behandlande läkare och de försäkrade bidrar tillatt processen blir mer beroende av den försäkrades tillgång till olika formerav kapital.
|
|
| 3. |
- Dellve, Lotta, 1965, et al.
(author)
-
Del 2. Tystnad om problem på arbetsplatsen
- 2024
-
In: Tystnadskultur? Två studier av Göteborgs stads organisation. Rapport 167. ISSN 1401-7199. - Göteborg : Göteborgs universitet.
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Studien visar att det inte finns ett slags tystnad, men att tystnad förekommer i olika grad och på olika sätt inom Göteborgs stads förvaltningar. Genom intervjuer med fokusgrupper och enskilda framträder brister vad gäller återkoppling och förändring av de problem som påpekas, vilket i sin tur tenderar leda till att medarbetare i lägre grad artikulerar och rapporterar problem, risker och missförhållanden. Ett annat problem som framkommer i intervjuerna är skönmåleri, det vill säga att ledningen bitvis söker förmedla en mer positiv och problemfri bild av verksamheten än vad medarbetare upplever är fallet. Lotta Dellve och Gustaf Kastberg Weichselberger (red.)
|
|
| 4. |
- Enstedt, Daniel, 1972, et al.
(author)
-
Personal Utopia: The “Good Life” in Popular Religion and Literature in Contemporary Sweden
- 2017
-
In: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research. - : Linkoping University Electronic Press. - 2000-1525. ; 10:1, s. 128-150
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article examines the discourse of the “good life” in popular religion and literature in contemporary Sweden. The results indicate that new spiritual movements, such as mindfulness and the Enneagram, place traditional transcendental goals within the individual, immanent self and that the utopian ideals, such as individual wellbeing and happiness, expressed in popular literature are to be achieved through changing individuals’ attitudes rather than their material and structural circumstances. Furthermore, this understanding of the individual relies on a culturally based discourse in which medicalized, therapeutic language, what Michel Foucault called “bio-power”, defines humanity and the human condition. This cultural discourse centers on the individual’s potential and responsibility to change dysfunctional habits, situations, and relationships, while structural, contextual, and situational solutions are ignored. The Swedish popular literature and religion examined here both express this discourse and constitute an important new form of authority when it comes to articulating new utopian ideals in everyday life, at work, and in family life.
|
|
| 5. |
- Hermansson, Kristina, 1974, et al.
(author)
-
A new niche in children's literature. Norm-crit picture books in Sweden
- 2017
-
In: LIR.journal. - 1102-9773. ; 17:9, s. 96-120
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The publishing of normcritical children’s literature is a relatively new literary phenomena in Sweden. This article aims to map the new literary niche in relation to ideological and cultural contexts. The main questions are: how are emancipatory ambitions manifested? Where do these ambitions leave the addressee? What norms are being (re)presented, challenged and/or consolidated, and by what means? The analysis shows a shift in the output of publishing houses away from more explicitly normcritical books that convey a pronounced pedagogy of tolerance in their presentation of same sex couples or alternative ways of doing gender, towards a less explicit questioning of norms and less familyoriented approach. Hence, there is an ongoing reorientation away from an initial emphasis on individualistic aspects and free will towards motifs like poverty, migration and death.
|
|
| 6. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Att utforska bilderböcker med dramatekniker
- 2024
-
In: Rum för läsning: att arbeta med litteratur i förskolan / Kristina Hermansson, Anna Nordenstam (red.).. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144180489
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 7. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Barbro Gunilla Wolde
- 2018
-
In: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. - Göteborg : Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier. - 9789163975943
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 8. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
De ofrivilliga och de frivilliga. Två antologier om föräldraskap
- 2014
-
In: Fakta, fiktion, feminism. Konferens vid Göteborgs universitet. Institutionen för Litteratur, Idéhistoria och. Religion. 22-23 maj 2014..
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Det här papret analyserar diskurser om barnlöshet/barnfrihet och familj utifrån två antologier med självbiografiska texter. Den ena är Längta barn – en bok om barnlöshet (2004) red. Kristina Thulin och Jenny Östergren, den andra Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet (2013), red. Josefine Adolfsson. I bägge fall tas utgångspunkt i den egna biografin; i egna erfarenheter och upplevelser av att vilja men inte kunna få barn – också detta i strid mot rådande familjenormer och omgivningens förväntningar. Vilka aspekter av det egna livet lyfts då fram av de ofrivilligt respektive frivilligt barnlösa? Hur uttrycks och varieras skribenternas strävan efter vad som i förstone kan framstå som en enkel motsättning mellan å ena sidan en strävan efter individuellt oberoende och å den andra en längtan efter att vara behövd? Kort sagt: vad för slags subjekt är det som skrivs fram som barnfria respektive barnlösa och hur? Analysen visar på hur bidragen förhåller sig till normer i fråga om klass, genus och familj. I påfallande hög grad tecknas framgångshistorier där skribenterna framställer sig själva som å ena sidan självständiga, nöjda barnfria och å den andra som lyckligt lottade, tacksamma före detta barnlösa.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Det privata skymmer politiken
- 2007
-
In: LO-tidningen. ; :2007-08-31
-
Review (other academic/artistic)abstract
- Recension av Maja Lundgrens bok Myggor och tigrar.
|
|
| 11. |
- Hermansson, Kristina, 1974, et al.
(author)
-
Doing Justice: Uses of Norm Critical Children’s Picture Books in Swedish Preschools
- 2021
-
In: Nordic journal of law and society. - : Umea University Library. - 2002-7788. ; 3:2, s. 1-27
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this article is to examine the perceptions and uses of norm critical literature in Swedish preschool. The research questions highlighted are: What primary uses are associated with norm critical literature in preschool, according to preschool teachers and observations of reading aloud? How does the (claimed) usage of norm critical literature relate to required anti-discrimination and gender equality work? These questions are answered by focusing on the perceptions of preschool teachers as expressed in qualitative interviews with seven educators, and by additional observations of teachers reading aloud to children at six preschools in three different communities in Sweden. The data is categorized by thematical analysis. Two main themes were discerned: "The mirror" and "Combatting (masculine) gender norms". The findings are primarily discussed in relation to Nancy Fraser's (1997) distinction of different kinds of justice and Chantal Mouffe's (2005) concept of the political. The study shows that norm critical literature is considered to be a tool in the obliged value work, used as a mirror and as a tool in combatting outdated gender norms, especially regarding masculinity. The conclusion is that justice in terms of recognition and affirmative recognition were prioritized, while justice in terms of redistribution or transformative recognition was not brought to the fore (Fraser 1997).
|
|
| 12. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Ett rum för sig. Subjektsframställning vid 1900-talets slut: Ninni Holmqvist, Hanne Ørstavik, Jon Fosse, Magnus Dahlström och Kirsten Hammann
- 2010
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The establishment of the subject and various aspects of identity that occupied the literature and theories of the late twentieth century are examined in this doctoral thesis. Focus is on five Scandinavian novels from the 1990’s, two from Sweden, two from Norway and one from Denmark. They are studied in the following order: Ninni Holmqvist’s Något av bestående karaktär (“Something of Lasting Character” 1999), Hanne Ørstavik’s Kjærlighet (“Love” 1997), Jon Fosse’s Bly og vatn (“Lead and Water” 1992) and Magnus Dahlström’s Hem (“Home” 1996). The fifth novel, Kirsten Hammann’s Vera Winkelvir (1993), is added in the concluding chapter. By including this novel, in many ways a radical narrative of an emerging subject, I can further develop previously noted observations. The title of this thesis alludes to Virginia Woolf’s essay A Room of One’s Own from 1929. In it she raises the question of the right to a personal space, a right she means should apply to all human beings, not only to a limited male elite. As interest in the individual successively increased after the appearance of Woolf’s essay, the question of space diminished. By the end of the century, novelists as well as theoreticians were clearly far more concerned with the problems and effects of individualism. The five novels are analyzed chapter by chapter through the use of four central categories in contemporaneous discussions of subject and identity, namely nomenclature, intimacy, spatiality and corporeality. I also utilize writings by an international selection of theoreticians, predominantly Judith Butler, Zygmunt Bauman, Anthony Giddens and Michel Foucault. Opposing positions can be discerned in contemporary perspectives on the subject; on the one hand a view of identity characterized by essentialistic thinking, and on the other a deconstructivistic breakdown of the subject. This study shows how a partially renewed individualistic way of thinking actually provides a starting point for those works that in fact question contemporary individualism. Further, by enacting shifts in their common genre, the five novels considered modify older understandings of the subject. Extremities clash through the exposure of weaknesses in the two opposed positions, leading to a concluding elucidation of the partially renewed establishment of the subject.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Gunilla Wolde 1939 - 2015
- 2019
-
In: Märkvärdiga svenska kvinnor. 200 kvinnor som förändrat våra liv / Lisbeth Larsson (red.). - Stockholm : Albert Bonniers. - 9789100179342 ; , s. 298-299
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Hermansson, Kristina, 1974, et al.
(author)
-
Ingång
- 2007
-
In: Tidskrift för Litteraturvetenskap. - 1104-0556. ; 2007:4, s. 20-23
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 20. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Inkompetenta vuxna och kompetenta barn. En framträdande tematik i 2000-talets skandinaviska bilderbok
- 2014
-
In: Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556. ; 44:2, s. 21-34
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- SUMMARY Incompetent Parents and Competent Children. A Significant Theme in 21st Century Scandinavian Picture Books In our time, the task of parenting seems fraught with anxiety. Such parental angst is manifested, for instance, in the extensive number of books and tv-programs aimed at guiding parents in child rearing. Fictional works, including children’s literature, also feature an increasing interest in parental failure or dysfunction, which stands in sharp contrast to the high standards society places upon the act of parenting. In the 21st Century, the issue is becoming more and more profound even in picture books. In this article, I study how adults and children and the relations between the two are depicted in four picture books from Sweden, Norway and Denmark. All of the stories deal with the issues of dysfunctional parenting, but approach the subject from somewhat different angles. My primary aim is to investigate which adult–child discourses are expressed and especially in what ways adults’ incompetences or failures are depicted, but I also hope to shed some light on the books’ general treatment of parenting and childhood in contemporary Scandinavia. Keywords: children’s literature, picture books, adult–child discourse, late modernity
|
|
| 21. |
- Hermansson, Kristina, 1974, et al.
(author)
-
Introduktion
- 2024
-
In: Rum för läsning: att arbeta med litteratur i förskolan / Kristina Hermansson, Anna Nordenstam (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144180489 ; , s. 9-15
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 22. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Introduktion: Att skriva liv
- 2015
-
In: LIR.journal. - 1102-9773. ; 2015:5, s. 5-11
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Detta temanummer ägnas forskningsområdet life writing. Temaredaktör: Kristina Hermansson
|
|
| 23. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Lir.Journal No 5 (2015): Att skriva liv
- 2015
-
In: Tidskriften LIR.Journal. - Göteborg : University of Gothenburg. - 2001-2489. ; 2015:5
-
Other publication (other academic/artistic)
|
|
| 24. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Living Side by Side in an Individualized Society: Home, Place, and Social Relations in Late Modern Swedish Language Picturebooks
- 2019
-
In: Contemporary Nordic Literature and Spatiality / eds: Kristina Malmio & Kaisa Kurikka. - Cham : Palgrave MacMillan. - 9783030233525 ; , s. 79-100
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- This open access collection offers a detailed mapping of recent Nordic literature and its different genres (fiction, poetry, and children’s literature) through the perspective of spatiality. Concentrating on contemporary Nordic literature, the book presents a distinctive view on the spatial turn and widens the understanding of Nordic literature outside of canonized authors. Examining literatures by Danish, Norwegian, Swedish, and Finnish authors, the chapters investigate a recurrent theme of social criticism and analyze this criticism against the welfare state and power hierarchies in spatial terms. The chapters explore various narrative worlds and spaces—from the urban to parks and forests, from textual spaces to spatial thematics, studying these spatial features in relation to the problems of late modernity.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Hermansson, Kristina, 1974-, et al.
(author)
-
Normkritisk barnlitteratur på svenska förskolor. En intervjustudie : [Norm Critical Children’s Literature at Swedish Preschools. An Interview Study]
- 2020
-
In: Barn. - : Norwegian University of Science and Technology (NTNU) Library. - 0800-1669 .- 2535-5449. ; :4, s. 85-98
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- På svenska förskolor används i dag barnlitteratur utgiven av så kallat normkritiska förlag både som en del av litteraturarbetet och värdegrundsarbetet. Syftet med denna artikel är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritisk litteratur i förskolan. På förskolor i tre olika delar av Sverige har sju pedagoger intervjuats om sina erfarenheter av och tankar kring att läsa och arbeta med normkritiska böcker, liksom om deras betydelse och funktion i relation till barnlitteratur generellt i förskolans verksamhet. Resultatet presenteras i tre avdelningar: 1) Vad och varför? Litteratursyn och litteratururval 2) Hur? Pedagogiskt handledningsmaterial 3) För vem? Strategier för att hantera stereotyper. Resultatet visar att förskollärarna betonar mångfald och igenkänning. De lyfter fram olika sätt som de hanterar stereotyper på, som att ändra eller ta bort ord under högläsning. Det pedagogiska handledningsmaterialet uppfattas som en värdefull resurs. Teoretiskt utgår artikeln från Rita Felskis resonemang om litteraturläsning och bruk av litteratur, framförallt de aspekter som rör igenkänning och kunskap.
|
|
| 29. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Nätet i litteraturen
- 2012
-
In: Litteraturens nätverk : berättande på Internet. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144076751 ; , s. 113-125
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 30. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Om mat, mästares mästerlighet och annat
- 2015
-
In: Finsk tidskrift. - 0015-248X. ; 2015:3-4, s. 109-11
-
Review (other academic/artistic)abstract
- Recension av Sara Danius Husmoderns död och andra texter (2014)
|
|
| 31. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Pojken och apan. Posthumana perspektiv på bilderbokens barn-vuxendiskurser
- 2015
-
In: Norlit 2015. The Book to Come. The 13th biannual conference of the Nordic Association for Comparative Literature, Gothenburg, August 20–22, 2015.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- En posthumanistisk läsning av barn-vuxendiskurser i Den stora smällen (2013) av Mats Wänblad och Per Gustavsson.
|
|
| 32. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Revolution or diversity? Aesthetic and political manifestations of class in three Swedish radical picturebooks from the 2000s and 2010s
- 2020
-
In: Nordic Journal of Aesthetics. - : Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library. - 2000-1452 .- 2000-9607. ; 29:60, s. 92-115
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article explores manifestations of class from a combined aesthetical and political point of view, focusing on a selection of Swedish children's picture books from 2009 to 2018, in which class differences are made prominent. In this sense, they can be regarded as radical. This study examines how political aspects are intertwined with literary, visual, and multimodal means. The main purpose is to examine how the political and aesthetical merge in the manifestations of class. The publishing of radical picture books during the 2000s and 2010s coincided with a rise of norm-critical discourse, including a strong emphasis on diversity rather than on social transformation. The books, I argue, do not depict radical change on a collective level, but uses various aesthetic means in their manifestations of class and inequality. Theoretically, the analysis mainly draws on Pierre Bourdieu's theory of capital (1984), and Beverley Skeggs's (1997) reasoning on class by adding the concept of respectability, as well as picturebook theory, and scholarly writing on radical picturebooks.
|
|
| 33. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Romanens arkiv, arkivets roman : En läsning av Magnus Dahlströms Hem.
- 2007
-
In: http://www.ep.liu.se/ecp/025/025/ (2007-12-14). - 1650-3740. ; Linköping Electronic Conference Proceedings, s. 243-348
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Under senare tid har intresset för dokumentation och kategorisering ökat inom såväl humanvetenskap och kulturstudier som fiktion. Arkivet utgör här ett centralt område, där frågor om vetande, makt och subjektivitet sammanstrålar. Begreppet lämpar sig därför väl som ett analytiskt redskap för viss litteratur. I denna artikel prövas en läsning av Magnus Dahlströms Hem ur arkivperspektiv. Romanen utkom 1996 och skildrar en havererande undersökning genom socialsekreteraren Ingas perspektiv. Hon kopplas in i fallet efter att en 10-årig flicka har hittats död under oklara omständigheter. Tre andra barn tros vara inblandade och Ingas uppgift är att besöka deras familjer för att samla information som kan lösa gåtan. Men hennes förment objektiva position som myndighetsrepresentant ger gradvis vika för ett växande tvivel. Fokus förskjuts från frågan om vad som hänt för att riktas mot varseblivningens och vetandets premisser. I min läsning riktas ljuset på just hur detta vetande produceras och ordnas. Begreppet arkiv används i abstrakt mening, som beteckning för en princip eller logik snarare än en samling dokument eller institution. De teoretiska utgångspunkterna är förankrade i Michel Foucaults och Jacques Derridas respektive tankegångar om arkiv i denna vidare bemärkelse.
|
|
| 34. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Romantiska ideal och rena föreställningar i Hanne Ørstaviks roman Kjœerlighet.
- 2008
-
In: Dikten som mötesplats. Festskrift till Eva Lilja.. - Göteborg : Kabusa Böcker. - 978 91 7355 089 5 ; , s. 27-41
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Kapitlet är en undersökning av hur olika föreställningar om människan och kärleken relateras i Hanne Ørstaviks roman. Vilka uttryck tar sig det romantiska kärleksidealet? Hur förhåller det sig till mer moderna och/eller individualistiska uppfattningar om sociala relationer? Frågor som dessa behandlas genom att den litterära texten ställs i dialog med sociologisk teori.
|
|
| 35. |
- Hermansson, Kristina, 1974
(author)
-
Så kan dramaövningar fördjupa litteraturläsningen
- 2023
-
In: Svenskläraren. - 0346-2412. ; 68:4, s. 20-23
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Artikel om hur dramatekniker kan användas i litteraturundervisning på högstadium och gymnasium.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
-
Performativitet, TFL Tidskrift för Litteraturvetenskap
- 2007
-
In: Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556. ; 37:4
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Med bidrag från Norden, Tyskland och England ges en mångfacetterad bild av det performativitetsteoretiska fältet. Performativitetsteori erbjuder redskap för maktanalys, och i förlängningen möjlighet att tänka social förändring. Vikki Bell, Wolfgang Behschnitt, Anna Biström, Jon Helt Haarder, Christian Lenemark och Kristina Malmio utforskar från skilda horisonter alternativa sätt att tänka kring litteratur, identitet och politik.
|
|
| 38. |
-
Rum för läsning: att arbeta med litteratur i förskolan
- 2024
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Litteraturläsning kan öppna dörrar till fantasin, språket och världen. Att erbjuda högläsning och litteratursamtal ingår också i förskolans uppdrag. I fyra teman ger författarna ingångar till hur läsning och litteraturarbete kan bedrivas på varierade sätt. Det handlar om hur bilderböcker kan öppna för svåra samtal om döden, klimatet och pengar, om digital läsning, om läsfrämjande och samverkan med det lokala kulturlivet samt om hur rösten och kroppen kan användas vid litteraturläsning. En avslutande del belyser hur förskolan skildras i samtida bilderböcker. Till varje tema hör ett avsnitt med didaktiska uppslag, som ger konkreta förslag på övningar och frågor avsedda för såväl pedagogens förberedelser som arbetet med barngruppen. Rum för läsning innehåller tio nyskrivna kapitel av forskare i litteraturvetenskap, litteraturdidaktik, pedagogik och etnologi – alla med ett gemensamt intresse för förskolans litteraturläsning och för vad som sker i mötet med barnen.
|
|
