| 1. |
- Ståhle, Alexander, et al.
(author)
-
Designguide för Smarta gator
- 2022
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Designguiden för smarta gator konkretiserar hur de fyra megatrenderna urbanisering, digitalisering, samhällsförändringar och miljöförändringar leder till nya krav och utformningsprinciper för framtidens gator. Guiden är tänkt att fungera som en inspiration och ett underlag för att förnya svensk gatupolicy på nationell, regional och kommunal nivå.Guiden innehåller utöver en inledning följande kapitel: en historisk tillbakablick (gatans utveckling), gatans användning, gatans delar, gatans design, designprocessen, guidens genomförande.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ihs, Anita, 1960-, et al.
(author)
-
Kartläggning av internationella FoU-program inom InfraSweden2030:s fokusområden
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- InfraSweden2030 är ett av för närvarande 17 nationella strategiska innovationsprogram (SIP) som finansieras via Vinnova, Energimyndigheten och Formas. InfraSweden2030 är det första nationella programmet i Sverige i sitt slag inom transportinfrastrukturområdet. Programmet möjliggör strategisk innovation genom att koppla ihop väg- och järnvägsteknik med det senaste inom material-, fordons- och kommunikationsteknologi samt standardisering. Rapporten innehåller en kartläggning av det internationella läget, med störst fokus på Europa, vad gäller liknande program som InfraSweden2030 eller program med bäring på aktiviteterna inom InfraSweden2030. Utifrån kartläggningen innehåller rapporten också några slutsatser och rekommendationer, exempelvis förslag på potentiella samarbetspartners för InfraSweden2030. Med kartläggningen som underlag ska projektet i sin helhet kunna göra bättre prioriteringar i sin strategiska planering, göra effektivare resursfördelning i programmets satsningar samt att etablera samarbete med liknande program och partners på internationell nivå.
|
|
| 4. |
- Ihs, Anita, 1960-, et al.
(author)
-
Road works during night : Recommendations for the visual environment
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Road-works almost always mean a restriction of the space available for the road users and thereby also a reduction of the passability. The passage of road-works is acomplicated situation for the driver and therefore poses high demands on the traffic controls used (signs, channelling devices, etc.).To avoid disturbances in dense traffic during daytime road works are to an increasing extent carried out during hours at night when traffic volumes are lower. The requirements on the traffic controls are however considerably different during daylight than during night to provide acceptable visual conditions for the road users.A considerable difficulty for the driver who is passing the work zone in the dark is to obtain a visual impression of sufficient quality despite glare from meeting traffic, yellow flashing lights, and work zone illumination. This is required to get a correct comprehension on which speed to hold and where to place the vehicle when passing the work zone.Within NordFoU it was decided to carry out a joint Nordic project to investigate how to provide a good visual environment at night time road works and as a part of this how to best avoid/reduce the adverse effects of glare.The primary aim of the project was that it should result in recommendations as bases for the improvement and coordination of existing regulations in the Nordic countries by giving:− proposals regarding glare limitation− proposals for requirements for yellow warning/flashing lights− proposals for requirements on work zone illumination both with regard to the needs of the road workers and to avoid the glare of drivers− recommendations regarding specular reflection on wet road surfaces.
|
|
| 5. |
- Ihs, Anita, 1960-, et al.
(author)
-
Säkerhet vid väg- och spårarbete : en intervjustudie
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det finns regler och föreskrifter som reglerar hur säkerhet och arbetsmiljö ska beaktas vid väg- och spårarbeten, men trots detta inträffar årligen ett antal olyckor och mer eller mindre allvarliga incidenter. För att få en bild av hur säkerhets- och arbetsmiljörelaterade frågor hanteras vid upphandling, planering och genomförande av underhållsverksamheten av vägar och järnvägar har ett begränsat antal intervjuer med relevanta aktörer genomförts. Intervjuerna genomfördes med upphandlare och projektledare på Trafikverket, entreprenörer samt fackliga representanter hos fackförbundet SEKO. På vägsidan intervjuades även trafikingenjörer hos Trafikverket. Med hjälp av intervjuerna kunde ett antal problemområden identifieras, varav några var:Bristande spridning av information om nya regelverk till alla berörda i alla ledOtydliga rutiner för egenkontroller, rapportering, åtgärder vid konstaterade brister, uppföljning och återkoppling.Bristfälliga rutiner för rapportering av olyckor och incidenter samt för åtgärder, uppföljning och återkoppling i samband med dessaTrafikverket ställer numera kompetenskrav istället för utbildningskrav, vilket gör det mer komplicerat att kontrollera att kraven är uppfylldaDet kan vara svårt att säkerställa kompetensen hos inhyrd personal och då främst vid arbetstoppar.
|
|
| 6. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(author)
-
Indikatorer för Trafikverkets uppföljning av underhåll på belagda vägar : leveranskvaliteter för de transportpolitiska målen
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ett sätt för Trafikverket att följa upp effekterna av underhållet på de statliga vägarna är genom att använda sig av indikatorer. De indikatorer som beskrivs i denna rapport benämns som andra ordningens indikatorer och byggs upp av underliggande data. Indikatorerna som vi valt att arbeta med ska på ett allsidigt och transparent sätt beskriva hur Trafikverket uppfyller leveranskvaliteten för punktlighet, kapacitet, robusthet, användarbarhet, säkerhet samt miljö och hälsa. I denna förstudie sammanfattar vi en kunskapsöversikt för valda indikatorer och förslag på hur de kan implementeras i Trafikverkets pavement management system. De indikatorer som vi arbetar med är Säkerhet, Komfort, Strukturellt tillstånd, Rullmotstånd, Buller, Luftkvalitet, Godsskador, Ytskador, Fordonsslitage och slutligen en indikator för Hälsa. Det finns många aspekter att ta hänsyn till då en indikator introduceras. Den absolut viktigaste är, bortsett från att den är validerad, att den får acceptans och används. Det finns många sätt att använda en indikator och att enbart titta på absoluta värden är svårt för en sammansatt indikator. Relativa skillnader vid årliga uppföljningar är att föredra för att avgöra om strategier får avsedd effekt.
|
|
