SwePub
Sök i SwePub databas

  Extended search

Träfflista för sökning "WFRF:(Löfkvist Klara) "

Search: WFRF:(Löfkvist Klara)

  • Result 1-45 of 45
Sort/group result
   
EnumerationReferenceCoverFind
1.
  •  
2.
  •  
3.
  • Ascard, Johan, et al. (author)
  • Växtskyddsmedel i ekologisk produktion – användning och risker
  • 2017
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Förebyggande åtgärder dominerar i växtskyddet i ekologisk produktion och användningen av växtskyddsmedel är begränsad. Främst biologiska växtskyddsmedel används och utöver det ett fåtal kemiska växtskyddsmedel, de flesta med låg risk för hälsa och miljö. Dessa används främst i produktion av frukt, bär och grönsaker.
  •  
4.
  •  
5.
  • Bergstrand, Kjell, et al. (author)
  • Dynamics of nitrogen availability in pot grown crops with organic fertilization
  • 2019
  • In: Biological Agriculture & Horticulture. - : Informa UK Limited. - 0144-8765 .- 2165-0616. ; 35:3, s. 143-150
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Pot grown herbs are often cultivated as certified organic products, and there is an increasing demand for organically certified ornamental plants. Supplying the required nutrients using organic fertilizers is a challenge with respect to matching the mineralization and thus the availability of dissolved nutrients in the growing medium with plant demand. In experiments, sweet basil and Pelargonium × hortorum were cultivated using two different organic fertilizer strategies and controlled-release mineral nutrients as control treatment. The two organic strategies were, i) blood meal + Baralith® Enslow (a plant-based organic fertilizer), and ii) poultry manure. The availability of dissolved nitrogen was monitored during the crop cycle by under-pressure lysimeter sampling. Plant development parameters were measured along with chlorophyll fluorescence and chlorophyll concentration of leaves. For both organic treatments, nitrate-N availability was low at the beginning of the experiment, whereas ammonium-N was high. During the experiment, ammonium availability decreased at the same time as nitrate availability increased after a few weeks and then declined again by the end of the experiment. The blood meal + Enslow treatment caused poor germination and slow growth in basil. Plant height and fresh weight was also affected by this treatment for basil but not for Pelargonium. Chlorophyll concentration was affected by treatment, with also visually detectable paler leaves in the treatment with poultry manure. There were no differences in chlorophyll fluorescence (Fv/Fm) between treatments, indicating that plants were not stressed in any of the treatments.
  •  
6.
  •  
7.
  • Bergstrand, Karl-Johan, et al. (author)
  • Organisk gödsling i krukodlade kulturer
  • 2017
  • In: LTV-fakultetens faktablad.
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Det finns en ökande efterfrågan på ekologiska produkter. Producenter av ekologiskt producerade krukodlade produkter såsom kryddväxter, prydnadsväxter och grönsakplantor har stora odlingsutmaningar för att uppnå god kvalitet. Den stora utmaningen ligger i näringstillförseln och tidigare erfarenheter har varit blandade, ibland har produktkvalitén blivit dålig och man har misstänkt att obalanser i växtnäringstillförseln har varit orsak till detta. I ett pilotprojekt finansierat av Tillväxt Trädgård undersöktes kvävetillgängligheten från olika organiska gödselmedel i krukodlade kulturer.
  •  
8.
  • Fernqvist, Fredrik, et al. (author)
  • Unga vuxna vill ha unika krukväxter som inredningsdetalj
  • 2017
  • In: LTV-fakultetens faktablad.
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Unga vuxna vill ha lättskötta, unika växter med högt prydnadsvärde. Denna inredningsdetalj kan de tänka sig betala en hel del för. Om framtidens konsumenter får önska är idealväxten en stor vacker växt som ger mervärde i form av nyttiga frukter och blad. Detta är utmaningar som måste mötas av de svenska krukväxtproducenterna och kräver ett nytt sortiment av krukväxter.
  •  
9.
  •  
10.
  • Hallgren, Sunita, et al. (author)
  • Karaktärisering avkemikalieläckage, desshalter och transportvägarfrån växthus och andrahårdgjorda ytor
  • 2013
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Tidigare mätningar har visat att det finns risk att växtskyddsmedel som använts i växthus kan leta sig uttill vattendrag. För att ta reda på mer fakta kring hur läckage av växtskyddsmedel kan ske från växthusoch hårdgjorda ytor har nya mätningar gjorts inom ramen för detta delprojekt, på uppdrag avNaturvårdsverket.EFSA utreder beräkningsmodeller för spridningsvägar för växthus. En första slutsats som dragits närförsök gjorts att skapa gemensamma miljöriskbedömningar är att det saknas passande definitioner förväxthusområdet.Analys av 112 olika substanser har gjorts i 18 st jordprover från 6 st olika typer av trädgårdsföretag.Bland de 112 substanserna finns både tillåtna och sedan tidigare förbjudna ämnen. 36 olika ämnen harkunnat detekteras i jordproverna. De halter som hittats är låga och ligger nära detektionsgränsen föranalyserna. Halterna som hittats i proverna är starkt kopplat till den aktiva substansens kemiskaegenskaper samt nedbrytningshastigheten i jord och vatten och dess löslighet i vatten. Flera avsubstanserna är nedbrytningsprodukter av använda växtskyddsmedel. Prover har tagits på tre olika djupi marken - 0-10, 10-20 och 20-30 cm. I samtliga prover är halterna av kemikalierester högst i det överstajordskiktet 0-10 cm. Halterna varierar mycket mellan de olika företagen. Generellt är nivåerna högre iprydnadsväxtodlingar än i grönsaksföretag. Behovet och användningen av kemikalier är starkt kopplat tillde kulturer som odlas. Flera av de substanser som har använts har inte återfunnits i jordproverna. 
  •  
11.
  •  
12.
  •  
13.
  • Kreuger, Jenny, et al. (author)
  • Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige 2017-2018
  • 2019
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Rapporten presenterar resultat från en screeningundersökning av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusanläggningar. Syftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det sker läckage från växthus efter att olika åtgärder har vidtagits av odlare och myndigheter (bl.a. ny lagstiftning och förbättrad utbildning) under senare år.Undersökningen genomfördes i sju olika vattendrag och med provtagning uppströms-nedströms växthusområdet från några av dessa vattendrag, vilket innebar provtagning från elva enskilda provpunkter. Avrinningsområdets storlek vid provpunkten nedströms växthusområdet varierade kraftigt, från 1 till 212 km2. Provtagningen skedde under ett helt år, från sommaren 2017 till sommaren 2018, eftersom användning av växtskyddsmedel i växthusodlingar kan ske under en stor del av året.Områdena har valts ut så att de representerar både grönsaksodling och prydnadsväxtodling. De växthus som ingått i undersökningen är i de allra flesta fall representativa för hur ett svenskt växthusföretag ser ut. Anläggningarna är dock större än ett genomsnittligt växthusföretag. Samtliga anläggningar består av flera växthusbyggnader, som uppförts successivt. I samtliga fall finns även jordbruksmark i nära anslutning till provplatserna. Provtagningsupplägget ska ses som en generell undersökning av läckage från växthus och inte som en recipientkontroll av enskilda verksamheter.Insamlingen av prover genomfördes med två olika tekniker, momentanprovtagning (i alla lokaler) och tidsintegrerad TIMFIE-provtagning (i fyra lokaler). Prover togs var 14:e dag under hela perioden. Momentanproverna analyserades med avseende på 148 substanser från lokaler nedströms prydnadsväxtodlingar och 124 substanser från övriga lokaler. TIMFIE-proverna analyserades för 106 substanser.Totalt påträffades 105 olika substanser vid minst ett tillfälle i vattenprover under hela provtagningssäsongen 2017/2018, varav 92 i momentanprover och 80 i TIMFIE-prover. Högsta halten av en enskild substans i momentanprover var 107 μg/l av propamokarb, i motsvarande prov med tidsintegrerad TIMFIE-provtagning uppmättes 298 μg/l av samma substans.Summahalterna varierar mellan områdena, med genomgående högst halter i vattenprover från provpunkten GB7, den provpunkt som har det minsta avrinningsområdet och samtidigt flest växthus inom området. Även provpunkterna SP8, VB9 och SN10 har ett flertal förhöjda summahalter. Samma områden har också flest riktvärdesöverskridanden. Totalt har 25 olika substanser tangerat eller överskridit sitt respektive riktvärde i minst ett prov från momentanprovtagningen och 17 olika substanser i TIMFIE-provtagningen. Flest överskridanden överlag i momentanprover noteras för ogräsmedlet diflufenikan (20,9 %), följt av insektsmedlet imidakloprid (19,4 %) och nedbrytningsprodukten endosulfansulfat (17,5 %). Imidakloprid är den substans som har det största överskridandet av sitt riktvärde.Vid jämförelsen mellan tidpunkten när en substans detekterades i vattendraget och tidpunkten för användning av samma substans i växthusen i respektive område samt vid jämförelsen mellan uppströms/nedströms-punkter kan vissa substanser pekas ut att ha en koppling till växthusanvändningen, dessa är: acetamiprid, azoxystrobin, boskalid, cyprodinil, fludioxonil, hexytiazox, imazalil, imidakloprid, karbendazim (från tiofanatmetyl), pirimikarb, propamokarb, propikonazol, pymetrozin samt pyraklostrobin.Flest substanser där uppmätta halter kan kopplas till användning i växthus har identifierats i provpunkterna SN10 och SB11.En jämförelse mellan resultaten från denna studie samt resultaten från det nationella miljöövervakningsprogrammet för växtskyddsmedel (NMÖ) har gjorts. Summahalterna skiljer sig inte nämnvärt men det finns vissa intressanta skillnader. Vissa substanser hittas inte alls i NMÖ (åren som ingår i denna jämförelse, 2015-2017), t.ex. endosulfansulfat, acetamiprid, hexytiazox och imazalil men har fyndfrekvenser inom denna studie på respektive 35,8 %, 17,3 %, 7,9 % och 5,0 %. Ytterligare några substanser med tillåten växthusanvändning hittas i högre halter i denna undersökning än i NMÖ: acetamiprid, fludioxonil, imazalil, imidakloprid, pirimikarb, propamokarb och pymetrozin. Man kan också se att det omvända gäller för vissa typiska jordbrukssubstanser som bentazon, diflufenikan och metamitron. När det gäller riktvärdesöverskridanden så är imidakloprid en av de substasner som oftast överskrider sitt riktvärde, i denna studie med 19,4 %, jämfört med bara 1,1 % i NMÖ.Utifrån resultaten från momentanproverna i denna studie har årsmedelhalter för varje substans beräknats för en jämförelse enligt de metoder som tillämpas för statusklassificering inom vattenförvaltningen. De substanser som utifrån denna klassificering har överskridit gränsvärde eller bedömningsgrund vid någon provpunkt är diflufenikan, imidakloprid och pirimikarb. Det är dock viktigt att påpeka att alla dessa provpunkter inte är representativa för vattenförekomster inom vattenförvaltningen.Vissa substanser som troligen härrör från växthusanvändningen detekteras frekvent i förhöjda halter. Andra substanser som har använts inom de aktuella växthusen detekteras inte alls eller sällan. Skillnaderna beror troligen till stor del på använd mängd av preparatet, appliceringsteknik och substansernas kemiska egenskaper.Resultaten tyder på att läckagerisken varierar mellan de undersökta växthusen. Läckage av kemiska växtskyddsmedel från växthus är en fråga som flera länder har uppmärksammat och de riskområden som ofta identifieras handlar bl.a. om att recirkuleringssystemen inte är heltäckande och täta samt att påfyllnad och förvaring av växtskyddsmedel inte sker på ett säkert sätt. Utvattning av preparat har en förhöjd risk, detta bekräftas också av resultaten från denna undersökning vilka visar att de högsta uppmätta halterna avser verksamma substanser som applicerats genom utvattning. Utifrån resultaten i denna undersökning verkar även kompost som förvaras utomhus kunna ge upphov till läckage.Det finns tekniska lösningar för att minska riskerna. Mycket handlar dock om bättre rutiner för hanteringen. Slutligen är det som alltid viktigt att odlarna följer principen för integrerat växtskydd genom att minimera användningen av kemiska växtskyddsmedel och utnyttja de biologiska och icke-kemiska metoder som finns tillgängliga.
  •  
14.
  • Lankinen, Åsa, et al. (author)
  • Challenges and opportunities for increasing the use of low-risk plant protection products in sustainable production. A review
  • 2024
  • In: Agronomy for Sustainable Development. - : Springer. - 1774-0746 .- 1773-0155. ; 44:2
  • Research review (peer-reviewed)abstract
    • Plant production systems worldwide are struggling to meet the diverse and increasing needs of humankind while also facing challenges such as climate change and biodiversity loss. This, combined with the desirable transition from the use of conventional pesticides to more sustainable plant protection solutions, has led to an urgent, and increasing, need for low-risk plant protection products (PPPs) to be developed, applied, and integrated into management practices across all types of plant production systems. Despite a high demand from end users and consumers together with joint political goals at the EU level to replace conventional pesticides, the number of low-risk PPPs on the European market remains low, in comparison to synthetic agrochemicals. In this review, we summarize knowledge about the policy, technical, and administrative issues hampering the process of bringing new low-risk PPPs to the European market. We present an overview of the challenges in using the low-risk PPPs that are currently available within the EU agricultural, horticultural, and forestry sectors. We describe the variation in modes of action and the limitations associated with different application techniques and give concrete examples of problems and solutions from Swedish plant production sectors, in contrast to global perspectives as demonstrated by examples from African agriculture. Finally, we conclude that trans-sectoral, multi-actor approaches are required and provide suggestions on how to address the remaining knowledge gaps related to efficiency, application, and economics of low-risk PPP use in Integrated Pest Management (IPM) solutions for plant protection to improve future food security in Europe.
  •  
15.
  • Lankinen, Åsa, et al. (author)
  • Fokusprojekt Lågriskmedel i växtskyddet
  • 2019
  • Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Fokusgruppens syfte har varit att definiera kunskapsluckor avseende den praktiska användningen och implementeringen av alternativa medel med låg risk för bekämpning av skadegörare och sjukdomar inom jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk. Vi har utgått från en bred definition av medel med låg risk, som har omfattat både allmänkemikalier och växtskyddsmedel med låg risk (enligt gällande EU-lagstiftning). Trots att det idag finns ett ökat behov av alternativa verktyg inom växtskyddet och politiska mål om minimerad användning av kemiska medel, så är användningen av alternativa bekämpningsmedel i fältodlade grödor mycket begränsad. • En viktig faktor som styr och begränsar tillgängligheten av alternativa medel är EU-lagstiftningen för godkännande av dessa medel. För att kunna registrera ett medel behövs en investering från det företag som ansöker om godkännande, vilket kan vara en anledning till att medel inte blir tillgängliga på marknaden. En annan lagteknisk begränsning är ogynnsamma skatteregler för dessa medel. • Från ett användarperspektiv är bristande kunskap om hur effektiva dessa medel är, hur man bäst applicerar dem samt hur de kan integreras i befintliga växtskyddsstrategier en bidragande orsak till att de inte används fullt ut. • Rådgivningen pekar också på en otydlighet om vilka medel som får användas speciellt i ekologisk produktion och att användningen missgynnas av höga priser i kombination med en osäkerhet om hur effektiva dessa medel är. • I Jordbruksverkets rapport ”Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel” (SJV, Rapport 2019:3), som medlemmar av fokusgruppen har varit med att skriva, är ett av förslagen en utökad rådgivningsverksamhet. Detta eftersom informationsinsatser och aktiv rådgivning kan påverka hur snabbt odlare accepterar och börjar använda ett växtskyddsmedel, speciellt om det har nya egenskaper (och en ny verkningsmekanism). Forskning visar att en ny åtgärd/metod inte bara ska Sammanfattning och slutsatser 5 passa in i befintliga verksamheter utan också passa med attityd och värderingar hos användaren. • Från ett forskningsperspektiv kan vi se ett klart behov av tillämpningsnära forskning framför allt för att få en ökad kunskap om hur alternativa bekämpningsmedel kan integreras i befintliga växtskyddsstrategier. En utmaning är den begränsade mängd forskningsmedel som finns att söka för denna typ av forskning. • Forskningen är ofta väldigt uppdelad mellan agrikultur, hortikultur och skogsbruk. Här skulle man kunna dra nytta av kunskap inom respektive system eftersom vissa aspekter är generella mellan olika system, åtminstone för vissa grödor/träd. • Från ett internationellt perspektiv kan vi se vinster med ett bättre samarbete med närliggande länder, tex Plant Biologicals Network (PBN) som koordineras från Danmark, men även engagemang inom det vidare EUperspektivet (bla lagar). • Ytterligare en slutsats från fokusgruppens arbete är att växtskyddsforskningen på SLU behöver samordnas bättre, tex genom att knyta samman de kompetenscentrum som finns idag – CBC och CKB – med nya strukturer som skulle kunna fokusera på i) analys av växtskadegörare och ii) lågrisk-metoder och hur dessa kan spela en roll i integrerat växtskydd (IPM). • ygarbeta tillsammans för att få till en bra samverkan och kunskapsutbyte.
  •  
16.
  • Löfkvist, Klara, et al. (author)
  • Applicering av biologisk bekämpning  - appliceringsteknik för biologiska växtskyddsmedel som sprutas ut
  • 2018
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Application technology for biological plant protection products A proper application technology is crucial for efficient biological control. All microbiological plant protection products are contact acting and thus must be applied on the places where the pests are situated. They are in several cases placed along the main stem, corresponding to vertical surfaces or on the underside of the leaves, corresponding to horizontal undersides. The application technology that dominates today is boom sprayers with flat fan nozzles.  With this application technique, predominantly upper horizontal areas are reached, such as upper leaf areas. An improvement in the coverage on vertical surfaces can be achieved if double fan nozzles is used. However, significant improvements in the deposition on vertical surfaces can only be reached with dropleg or band spraying technique. If the nozzles are directed towards the areas in focus for the application these two techniques can also provide good deposition on horizontal undersides!
  •  
17.
  •  
18.
  •  
19.
  • Löfkvist, Klara, et al. (author)
  • Ekologisk krukväxtproduktion : substrat en utmaning
  • 2017
  • Other publication (other academic/artistic)abstract
    • Odlingskvalitet för ett antal kommersiella substrat för ekologisk odling utvärderades i en stor undersökning. Kvaliteten varierade stort och av delvis oklara orsaker. För att förstå mer undersöks nu kvävefrigivning från olika gödselmedel.
  •  
20.
  • Löfkvist, Klara (author)
  • Fakta om växtskyddsmetoder för småskalig ekologisk produktion
  • 2023
  • Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Att skydda odlingen mot växtskadegörare är helt avgörande för en hållbar produktion. I ekologisk produktion är förebyggande växtskyddsmetoder basen. Dessa kompletteras med biologiska metoder, allmänkemikalier och i vissa fall med ett fåtal kemiska substanser med naturligt ursprung. Grunden till ett gott växtskydd är densamma i alla odlingssystem, men i ekologiska odlingssystem är inga ogräsmedel tillåtna och ytterst få växtskyddsmedel används. Detta faktablad ger korta fakta om växtskyddsmetoder i ekologisk produktion i Sverige.
  •  
21.
  • Löfkvist, Klara, et al. (author)
  • Förbättring av hantering av bekämpningsmedel i växthus
  • 2012
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Användningen av bekämpningsmedel i växthus har tidigare, åtminstone formellt, betraktats som om det skedde i ett slutet system, isolerat från omgivande mark, luft och vatten. Under senare år har dock flera mätningar av bekämpningsmedelsrester genomförts i vattendrag nedströms växthus. Resultaten gjorde det troligt att växthus bidrar till föroreningar av mark och vatten. Det har inte klarlagts om den dominerande orsaken är punktkällor eller diffusa källor. Detta projekt inriktas på punktkällor, som har samband med hantering av bekämpningsmedel (dvs alla hanteringsmoment utom själva sprutningen). I ett tidigare projekt identifierades punktkällor med riskabel hantering i ett antal verkliga situationer. Skillnader påvisades mellan företag, storlek, produktionstyp, ålder av lokaler, etc. Det framkom riskabla situationer med potential till förbättringar, men också många goda exempel och rimliga lösningar. Syftet med det nu rapporterade projektet (Säkrare hantering av bekämpningsmedel i växthus, del II) har varit att omvandla de identifierade bristerna till praktiskt genomförbara förbättringar, för att minska risken för olyckor och minimera konsekvenserna för eventuellt läckage av bekämpningsmedel i växthus. Olika situationer och problem har analyserats och generaliserats. Diskussioner och intervjuer med växthusodlare har genomförts för att finna flera goda exempel. Studien har omfattat följande förbättringsförslag för hanteringen av bekämpningsmedel: • Påfyllnadsstation: En station för fyllning/blandning/rengöring utvecklades som en fullskalemodell. Den testades av odlare och rådgivare, som föreslog ytterligare förbättringar. En viktig del av utformningen var att underlätta hanteringsarbetet och på detta sätt minska frestelsen att hantera bekämpningsmedel på olämpliga platser. I detta förbättringsförslag har goda exempel från odlare identifierats och modifierats. • Mobil påfyllnadsplats: För större anläggningar med samma kultur, där flera spruttankar fylls under en behandlingsomgång, föreslogs ett tillbehör till växthussprutan för att förebygga, alternativt samla upp oavsiktliga utsläpp. • Central placering av påfyllnadsplatsen: Påfyllnadsplatsen (inklusive lagring av bekämpningsmedel) föreslogs bli placerad centralt i växthusanläggningen, för att minska riskabla transporter. • Förbättrad sprutdesign: Diskussioner skedde med spruttillverkare för att införa ett skyddande skal för elektriska motorer, etc, så att växthussprutan kan rengöras på ett säkert sätt. • Undvikande av brunnar: Slutligen rekommenderar vi starkt att sprutoperatörer undviker all uppmätning och blandning i närheten av vaskar och golvbrunnar, anslutna till diken eller avlopp.
  •  
22.
  • Löfkvist, Klara, et al. (author)
  • Förstudie av precisionen vid användning av  olika avdriftsreducerande inställningar och utrustning  för fläktspruta i fruktodling
  • 2017
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Minskad vindavdrift genom användning av avdriftsreducerande utrustning skapar dels möjligheter att minska skyddsavstånden mot skyddsvärda objekt dels möjligheter för odlare att få tillgång till preparat som annars inte skulle kunnat bli godkända. Avdriftsreduktion kan skapas på flera sätt och olika avdriftsreduktionsklasser kan uppnås. I dessa förstudier har tre sprutor som används i skånska fruktodlingar testats för att jämföra resultat vid deras normala inställningar respektive vid avdriftsreducerande inställningar, en Schaumannspruta, en Munckhof 105 och en KWH 1500-3R2, undersökts. Schaumann sprutan som i detta fall var en ombyggd spruta med hydrauliska spridare kunde i detta fall med rätt inställningar och val av munstycke uppnå 25 % avdriftsreduktion. Munckhof 105 testades på olika sätt genom insättningar och spridarval som gav 50 %, 75 % respektive 90 % avdriftsreduktion. KWH 1500-3R2 testades med olika inställningar och spridarval som gav en förväntad avdriftsreduktion på 75 %.  Utgångspunkten för dessa tester har varit de sprutor och inställningar som odlarna använde i sina odlingar. Justeringar har därefter gjorts med utgångspunkt från dessa. De avdriftsreducerande inställningarna jämfördes med och odlarnas vanliga inställningar och avsättningen i trädet bedömdes genom att använda vattenkänsliga papper placerade på en standardiserad hållare, illustrerande blad med olika riktningar. De vattenkänsliga pappren visade täckningen och avsättningen på horisontella ovan- och undersidor samt vertikala fram och baksidor samt in och utsidor i förhållande till körriktningen. Avsättningen studerades vid två tillfällen; i tidig säsong då träden ännu inte hade några blad, då risken för avdrift är som störst samt efter blom då trädens bladverk var fullt utvecklat.  Testerna visade att då avdriftsreduktion uppnåddes genom att på olika sätt begränsa fläktens luftflöde var det möjligt att få en god täckning i trädet tidigt på säsongen då träden ännu inte hade något bladverk. En reducerad luftmängd då träden inte hade något bladverk gav endast en marginell sänkning av täckningen och fördelningen i trädet. När träden däremot hade fullt utvecklat bladverk resulterade en reducerad luftvolym eller avstängd fläkt i en försämrad avsättning på vissa ytor främst undersidan av bladen samt på vissa vertikala ytor eftersom bladen skuggade varandra och skapade svårigheter att nå full täckning på alla ytor. Sprutvätskan kunde alltså inte tränga in till stammen och det innersta bladverket.  För att optimera avsättningen och uppnå önskvärd täckning i trädet krävs att mera djupgående studier med tester av spridare, tryck, luftmängd, körhastighet och vätskemängder studeras ytterligare i. Detta för att kunna hitta de kombinationer som ger så god täckning som möjligt av alla ytor i hela trädet.
  •  
23.
  • Löfkvist, Klara (author)
  • Förstudie om möjliga integrerade växtskyddsmetoder för bekämpning av sorgmyggor
  • 2015
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Syftet med denna rapport är att få en samlad bild av den forskning och befintlig kunskap kring sorgmyggor och vattenflugor som finns och vad som påverkar dess förekomst inom krukväxtproduktion i växthus. Målsättningen med förstudien var dels att identifiera de kunskapsluckor som finns vad gäller sorgmyggor och vattenflugor, dels att ge uppslag och idéer till lämpliga integrerade växtskyddsmetoder som i kommande projekt kan utvecklas, testas och utvärderas.
  •  
24.
  • Löfkvist, Klara, et al. (author)
  • Improvements of pesticide handling in greenhouse situations
  • 2012
  • In: Aspects of Applied Biology. - 0265-1491. ; 114, s. 371-378
  • Conference paper (other academic/artistic)abstract
    • The use of pesticides in greenhouses has often been regarded, formally at least, as if the greenhouse was a closed system, isolated from surrounding soil, air, and water. Recently, several pesticide residues studies in watercourses have been conducted, showing pollution that could be related to greenhouse production. In a previous project, several potential point sources were identified. The objective of this project was to transform identified shortcomings within the field of point sources, into improvements; to reduce the risk of accidents and minimize the consequences. A filling/mixing/cleaning station was developed as a ‘mock-up’ and tested by growers and advisers, and after that, further improved. An important part of the design was to facilitate the handling work and, in this way, reduce the temptation to handle pesticides at inexpedient places. A promising idea from users themselves is also described; an attachment to standard sprayer tanks, to minimize spilling
  •  
25.
  • Löfkvist, Klara (author)
  • Irrigation and horticultural practices in ornamental greenhouse production : implementation of scientific knowledge into irrigation practices and methods
  • 2010
  • Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
    • Irrigation in greenhouse pot plant production is traditionally managed using a tactile perceptual method. This method, in this thesis called ‘the golden grip’, is based on the grower’s experiential knowledge where water requirement is determined by combining the estimated weight of the pot (both growing medium and plant) with factors such as plant age, developmental stage and size in combination with prevailing and future climate conditions. A large proportion of this knowledge is tacit making communication about this subject difficult. Implementation of scientific results into the experientially based knowledge demands specific attention. This thesis takes a new approach to improving irrigation - a triangular approach consisting of observations, experiments and implementation that bridges the gap between science and experientially based knowledge. The importance of irrigation for plant performance is, demonstrated regarding irrigation frequency and drought levels, confirming the role played by this growth-controlling parameter. To improve irrigation management skills, the degree of reflection on reflection-in-action by commercial growers has to be increased. Suitable tools such as high precision weighing scales and dialogue-inspired methods, discussed in this thesis, have potential in achieving progress.
  •  
26.
  •  
27.
  • Löfkvist, Klara, et al. (author)
  • Klimatstyrning - en viktig del i en växtskyddsstrategi
  • 2016
  • Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Det finns en stor potential i att optimera växthusklimatet inte bara efter växternas tillväxt utan även så att klimatet skapar optimala förutsättningar för ett fungerande växtskydd. Genom att styra klimatet med fokus på ett integrerat växtskydd kan flera fördelar uppnås. Styrningen kommer dock att bli komplex då det är flera aspekter som behöver tas hänsyn till. Klimatets påverkan på svampangrepp är mera känt än dess betydelse för insekter. I detta sammanhang har därför i första hand klimatets betydelse för insekter varit i fokus. Samtliga klimatregimer och dess inflytande på den totala växtskyddsbilden behöver dock utvecklas särskilt då det gäller insekter då detta område är relativt nytt och endast fragmenterade forskningsinsatser finns.Följande områden har stor potential att utvecklas med hjälp av rätt klimatstyrning: En kraftig dynamisk klimatstyrning kan minska inflygning av skadegörare till följd av minskad lucköppning och dessutom kan behovet av kemisk tillväxtreglering hållas nere. Om klimatfaktorerna såsom maximal dagtemperatur, nattemperatur, tillåtet fuktighetsintervall, mörkerperiod, ljusintensitet, ventilationsintervall samt luftrörelserna anpassas till såväl skadegörare som nyttodjurs optimum för överlevnad och förökning kan behovet av kemiska växtskyddsinsatser minskas. Klimatet kan också användas för att sanera växthusen genom att utnyttja exempelvis solarisation eller andra metoder som ökar temperaturen vilket missgynnar skadegörarna. Om rätt klimatstyrningsinsatser görs kan appliceringstekniken förbättras eftersom insekters vilja att flyga ökar vid ökad temperatur och möjligheten att träffa dessa ökar därför om temperaturen höjs då växtskyddsmedel appliceras. En optimerad klimatstyrning som även fokuserar på att styra klimatet efter det biologiska växtskyddets klimatbehov kan skapa en viktig bas för ett integrerat växtskydd i växthus.
  •  
28.
  • Löfkvist, Klara, et al. (author)
  • Kvalitetsstyrning och minskat svinn i prydnadsväxtodling
  • 2011
  • In: LTJ-fakultetens faktablad.
  • Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Svinn i form av osålda varor är kostsamt för producenter och ger ett dåligt resursutnyttjande. Att minska svinnet i odling och försäljning är därför något som är direkt kopplat till företagens omsättning och vinst. En förutsättning för att produkter skall kunna säljas är att de är av bra kvalitet. För prydnadsväxter finns inga fastlagda kvalitetskriterier även om det finns vissa normer samt i vissa fall specifikationer utifrån kundens önskemål. En annan betydande faktor är att få produkterna färdiga i rätt tid då de skall ut på marknaden. En osäkerhetsfaktor i detta är dock att försäljningen är starkt beroende av väderleken och är därför svår att förutspå. Med detta som utgångspunkt träffades sju representanter från odlarkåren (kruk- och utplan-teringsväxter), - två från handeln (odlarorganisation), en från rådgivningen och en representant från forskningen vid tre olika tillfällen under 2010. Träffarna lades i maj, juni och oktober. Under sommarhalvåret besöktes dessutom de sju företagen där de enskilda företagens egna aspekter på kvalitetsbekymmer och orsaker till svinn kartlades och diskuterades.
  •  
29.
  • Löfkvist, Klara, et al. (author)
  • Light integral as an indicator of water use in commercial greenhouse nurseries
  • 2009
  • In: Acta Agriculturae Scandinavica, Section B - Soil and Plant Science. - : Informa UK Limited. - 0906-4710 .- 1651-1913. ; 59, s. 326-334
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Irrigation strategies in pot plants of Kalancho blossfeldiana were studied in two commercial greenhouse nurseries by continuous weighing of plants on a high-precision balance. The objectives were to study actual irrigation strategies implemented by growers and to evaluate the method of continuous weighing as a potential tool for future irrigation management. Mean values of temperature, relative humidity, light, and weight were recorded every five minutes using data loggers. The change in weight over time was estimated and related to the calculated total canopy surface area of the studied plants. The rate of weight change was then statistically tested in relation to the recorded external factors. The factor with the strongest effect on total water-consumption rate over time was the light integral. As expected, water consumption was also affected by temperature and humidity, as well as the time of day. Although the growers indicated clear irrigation strategies, the study showed that these were not implemented in a true sense or correlated to the information available in greenhouse climate computers. The study also indicated that a high-precision weighing balance might be an important tool for future control of plant growth and plant architecture through irrigation in the pot plant industry.
  •  
30.
  •  
31.
  •  
32.
  • Löfkvist, Klara, et al. (author)
  • Nästa generations täckmaterial för växthus
  • 2014
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • I denna studie har olika nyare typer av glas som täckmaterial till växthus undersökts. Fokus har varit att hitta material som är energisparande samtidigt som de släpper igenom sa mycket ljus inom PAR (Photosynthetic active radiation) området som möjligt. De täckmaterial som valts ut har varit planglas med låg järnhalt, planglas med den mjuka lågemissionsbeläggningen optitherm, planglas med den hårda lågemissionsbeläggningen KHglas samt planglas med den självrengörande beläggningen Active. Valen har gjorts utifrån deras egenskaper vad gäller funktion, energibesparing, ljusgenomsläpplighet samt kostnaderna för materialet så att det blir ekonomiskt rimligt för dagens växthusproduktion. Täckmaterialen har placerats i taket respektive väggarna med tanke på vad som ansågs vara mest lämpligt utifrån växthusproduktion. Exempelvis har självrengörande ytor placerats i takets insida eftersom det är den yta som man i växthusproduktion befarar bli mest smutsig. För de utvalda materialen har livscykelkostnaderna (LCC) beräknats utifrån vissa givna produktionsförutsättningar för två storlekar på växthus; 1 000 m2 respektive 5 000 m2. De bästa kombinationerna av tak- respektive väggmaterial har sedan kombinerats i ett idealhus och beräkningar har gjorts. Resultaten visade att vid nybyggnation av växthus där investeringskostnaden for värmesystemet räknas med kan man i idealhuset få en livscykelkostnad som ger en besparing på 14 % jämfört med ett standardreferenshus. Investeringskostnaderna för de förbättrade glasmaterialen är då visserligen högre än för vanligt standardglas men då den beräknade energibesparingen var 30 % blir den totala kalkylen lovande.
  •  
33.
  • Löfkvist, Klara, et al. (author)
  • Pengar att spara vid nybyggnation av växthus
  • 2014
  • In: Viola. - 0042-6407. ; 119, s. 24-25
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Med nya växthus är det idag möjligt att förbättra det ekonomiska resultatet med nio procent om du väljer nyare glasmaterial och inte bara fortsätter med standardglas. Att välja ett energieffektivt glas innebär inte med automatik att investeringen blir dyrare. Tvärtom kan det faktiskt vara billigare att bygga växthus med ett modernt glasmaterial.
  •  
34.
  •  
35.
  • Löfkvist, Klara, et al. (author)
  • Spridningsmetodik för biologiska nyttodjur i jordgubbsodling
  • 2015
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Spridning av kvalster på friland går att göra tids- och kostnadseffektivt om man använder sig av rätt metoder. Maskinell spridning av kvalster är framförallt helt överlägsen då det gäller en jämn spridning i raden vilket är viktigt för så optimal effekt som möjligt. De maskiner som inom detta projekt har utvärderats är pneumatiska fallspridare och spridare med roterande doseringstrummor Rovkvalstrens vitalitet påverkades inte av de testade maskinernas utmatningssystem. Med rätt val av utmatningsvals, spridarramp och spridarorgan kunde spridningen av kvalstren i dess bärmaterial göras jämn både i arbetsbredd, körriktning och över tid. En maskinell spridning jämfört med manuell spridning har hög kapacitet och är arbetsbesparande vilket gör den kostandseffektiv. Spridningsjämnheten blir dessutom betydligt jämnare än manuell spridning. Det finns därför mycket goda förutsättningar för att öka användningen a exempelvis Neoseiulus cucumeris inom jordgubbsodling på friland.
  •  
36.
  •  
37.
  • Löfkvist, Klara, et al. (author)
  • Täckmaterial som gör att pengar kan sparas vid nybyggnation av växthus
  • 2014
  • In: LTV-fakultetens faktablad.
  • Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Det finns många moderna glas som har utvecklats för byggnadsindustrin. Glasen har utvecklats med fokus på energibesparingar, solskydd och optimal synupplevelse. Flera av dessa material har egenskaper som är intressanta för växthus. Med rätt kombination av nya glas i växthuset kan energibesparingar på upp emot 30% uppnås. Vid nybyggnation av växthus är det idag möjligt att i en tomatodling förbättra det ekonomiska resultatet med 400 kr/m2 under 10 år om man väljer nyare glas och inte bara fortsätter med de enklaste standardglasen.
  •  
38.
  •  
39.
  • Löfkvist, Klara (author)
  • Växtskyddsmetoder för flygande sorgmyggor och vattenflugor
  • 2016
  • Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
    • För att kunna bekämpa sorgmyggor och vattenflugor effektivt måste metoder som bekämpar både larverna och de vuxna individerna användas. De biologiska metoder som finns utvecklade idag fungerar vanligtvis bra men om skadetrycket ökas behöver insatser som bekämpar de vuxna flugorna och myggorna sättas in. Push-pull metoden med repellerande pepparmintsolja i kombination med gula attraherande klisterskivor sänkte signifikant skadetrycket av sorgmyggor på den behandlade odlingsytan. Vid belysning av klisterskivorna med LED ljus uppnåddes dock inte en ökning av klisterskivornas reducerande effekt.Att bekämpa vuxna sorgmyggor och vattenflugor med hjälp av gula klisterskivor fungerar väl om antalet per kvadratmeter ökas till 1 klisterskiva per 2 m2 odlingsyta. Ännu effektivare blir metoden om klisterskivorna placeras horisontellt i direkt anslutning till substratet. Detta är en metod som fungerar väl både för sorgmyggor och vattenflugor och är alltså inte artspecifik vilket gör den till en attraktiv metod då det vanligtvis förekommer både vattenflugor och sorgmyggor i odlingar med angrepp.
  •  
40.
  •  
41.
  •  
42.
  • Olsson, Marie, et al. (author)
  • Använd hela växten - nya processade produkter från kålväxter
  • 2019
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • En diet som är rik på frukt, bär och grönsaker rekommenderas internationellt från olika länders myndigheter. Medelkonsumenten i Sverige intar ca 140 gram för lite per dag jämfört med Livsmedelsverkets rekommendationer, men då är inte matsvinnet borträknat. Många konsumenter upplever det svårt att ändra kostvanor. Ett enklare sätt att öka intaget av frukt och grönsaker kan vara att använda dessa som ingredienser i andra livsmedel. En betydande andel av de odlade trädgårdsprodukterna ämnade som livsmedel lämnas idag på fält eller rensas bort innan försäljning. Delar av detta skulle kunna användas till livsmedel. Hos flera av kålväxterna lämnas idag största delen av plantan på fältet, och en del går dessutom förlorat i rensning av produkterna. Det ökande intresset för att äta mer vegetariskt har medfört en växande marknad för nya innovativa vegetariska produkter, och sidoströmmar från de kålväxter som odlas idag skulle kunna utgöra en ny råvara i olika livsmedelsprodukter. Omvandling av sidoströmmar från kålväxter till nya produkter skulle leda till bättre resursutnyttjande genom att producera större mängd livsmedel på dessa arealer, vilket skulle bidra positivt till en ökad självförsörjningsgrad. Denna studie syftade till att undersöka möjligheterna att använda sidoströmmar (stam, blad, buketter) från kålväxter (broccoli, grönkål, vitkål) för framställning av nya torkade produkter. Kontakter med odlarna i projektet visade att de såg positivt på möjligheterna att på ett rationellt sätt och med god ekonomi skörda vissa delar av plantorna som idag inte skördas. Vid val av processmetoder beaktades tidigare forskning om processeffekter på innehåll av näringsämnen och bioaktiva ämnen. Utvärdering av produktegenskaper i de torkade produkterna visade att torkad puré samt pulver från broccoli och grönkål kunde framställas med tillfredställande egenskaper i denna förstudie. Försöken visade att även att slutprodukternas egenskaper (såsom partikelstorlek, löslighet och färg) påverkades genom val av råmaterial och processmetod, vilket skulle kan användas för att ta fram ingredienser för olika applikationer. Generellt sett så bevarades de undersökta näringsämnena och bioaktiva ämnen väl under processtegen. Sammanfattningsvis skulle omvandling av sidoströmmar från kålväxter till nya produkter kunna leda till ekonomiska fördelar genom ökad lönsamhet för odlarna, hälsofördelar genom ökad konsumtion av vegetabilier och miljö- och klimatfördelar genom bättre resursutnyttjande.
  •  
43.
  • Olsson, Marie, et al. (author)
  • Ta vara på odlingens sidoströmmar – exemplet broccoli
  • 2023
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Detta projekt har utforskat möjligheter att använda sidoströmmar; broccoliblad och stjälk, från broccoliproduktion till nya torkade livsmedelsingredienser. Skördehantering, skördeekonomi, lämpliga processtekniker, livscykelanalys, mikrobiologisk analys och riskbedömning, analys av näringsämnen och bioaktiva ämnen, sensorik och marknadsaspekter har undersökts.
  •  
44.
  • Sott, Richard, et al. (author)
  • Förstudie om nästa generations skyddsutrustning för kemikalieexponering i växthus
  • 2015
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • För att kunna klara en säker produktion i växthus används kemiska växtskyddsmedel mot olika typer av patogener (svampar och insekter). Dessutom används retarderingmedel för att styra plantans tillväxt och skapa en lönsam produktion. De som utför den kemiska växtskyddsåtgärden är utbildade, har behörighet och använder i viss utsträckning skyddsutrustning.1-3 Däremot de som jobbar i växthuset efter utförd behandling är många gånger helt oskyddade. Exponeringsstudier gjorda på upptag av retarderingsmedlet Cycocel (Klormekvatklorid) visar att de som jobbar i växthus med cycocelbehandlade plantor har rester av cycocel i sin urin.4 Då växtskyddsmedel appliceras är det viktigt att alla plantor täcks väl och den rikliga besprutningen medför att även inerta ytor såsom bord, vävar och krukor i växthuset kontamineras. Hur nedbrytningen av kemikalierna ser ut på dessa ytor är idag inte känt. Det är dock tydligt att personal i växthus exponeras för och får i sig kemikalier under sitt arbete och det är oklart hur skadligt detta är för den enskilda individen. Den stora utmaningen då det gäller skyddsutrustning i växthus är att hitta ett material som är praktiskt, bekvämt och funktionellt även vid hög temperatur (25-35°C) och luftfuktighet under en hel arbetsdag. För att kunna komma till botten med detta utvärderas exponeringsvägen genom att studera hur växthuspersonalen utsätts för dessa kemikalier, och vilka olika skyddsmaterial som ger tillräckligt skydd.
  •  
45.
  • Svensson, Sven Axel, et al. (author)
  • Metodik för att mäta avsättning av sprutvätska på golv i växthus
  • 2010
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Växthusens miljöpåverkande roll, vad gäller kemiska bekämpningsmedel, har kommit i rampljuset under den senaste tiden. Storleken på det eventuella läckaget samt läckagevägar har diskuterats. En viktig baskunskap är hur mycket av sprutvätskan som hamnar på golvet. Det har hittills inte funnits någon etablerad metod för att mäta detta. Syftet med detta projekt har varit att utveckla en sådan metod och ett sådant förfarande. Den föreslagna metoden bygger på att helt normala bladgödslingsämnen (metallföreningar innehållande zink, koppar, magnesium, mangan, etc) tillsätts som spårämnen till sprutvätskan med eller utan bekämpningsmedel, före sprutning. Sprutvätskan samlas upp på uppfångningsramar med plastfolie, som tvättas av. Tvättvätskan analyseras med hjälp av en relativt billig standard vattenanalys. Med de förutsättningar som förelåg i projektet, uppnåddes en noggrannhet på ± 1 %. Det understryks att de resultat i form av värden på golvavsättning som redovisas har speciella experimentella förutsättningar och inte kan användas som utgångspunkt för regelverk och liknande. Användning av traditionella bladgödslingsämnen innebär att metoden kan användas i växande grödor, med minimala risker för skador eller resthalter. Metoden är främst utvecklad för krukväxtodling på bord, men hänsyn har tagits till grönsaksodlingens och golvodlingens förutsättningar.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Result 1-45 of 45
Type of publication
reports (31)
other publication (5)
journal article (5)
conference paper (2)
doctoral thesis (1)
research review (1)
show more...
show less...
Type of content
other academic/artistic (25)
peer-reviewed (11)
pop. science, debate, etc. (9)
Author/Editor
Löfkvist, Klara (45)
Svensson, Sven Axel (7)
Bergstrand, Karl-Joh ... (6)
Hallgren, Sunita (4)
Alsanius, Beatrix (3)
Wivstad, Maria (3)
show more...
Ascard, Johan (3)
Mie, Axel (3)
Nimmermark, Sven (3)
Meijer, Johan (2)
Lankinen, Åsa (2)
Liljeroth, Erland (2)
Witzell, Johanna (2)
Olsson, Marie (2)
Stålhandske, Christi ... (2)
Asp, Håkan (2)
Stenström, John (2)
Ninkovic, Velemir (2)
Grenville-Briggs Did ... (2)
Andersson, Peter (1)
Andreasson, Erik (1)
Nordström Källström, ... (1)
Kreuger, Jenny (1)
Olson, Åke (1)
Khalil, Sammar (1)
Bergström, Lars (1)
Sott, Richard (1)
Aleklett, Kristin (1)
Jansson, Johanna (1)
Algerbo, Per-Anders (1)
Rosberg, Anna Karin (1)
Karlsson, Stefan, 19 ... (1)
Karlsson, Stefan (1)
Fernqvist, Fredrik (1)
Löfström, Charlotta (1)
Grenville-Briggs, La ... (1)
Karlsson Green, Kris ... (1)
Schüssler, Hartmut (1)
Menkis, Audrius (1)
Eliasson, Lovisa (1)
Eriksson, Mattias (1)
Sundh, Ingvar (1)
Englund, Jan-Eric (1)
Boström, Gustaf (1)
Gutfreund, Carola (1)
Gönczi, Mikaela (1)
Bergstrand, Kjell (1)
Jonsson, Ove (1)
Lindström, Bodil (1)
Tasin, Marco (1)
show less...
University
Swedish University of Agricultural Sciences (24)
RISE (23)
Swedish Environmental Protection Agency (2)
Lund University (1)
Linnaeus University (1)
Language
Swedish (39)
English (6)
Research subject (UKÄ/SCB)
Agricultural Sciences (34)
Engineering and Technology (3)
Natural sciences (2)

Year

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view