| 1. |
- Murray, Christopher J. L., et al.
(author)
-
Population and fertility by age and sex for 195 countries and territories, 1950–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017
- 2018
-
In: The Lancet. - 1474-547X .- 0140-6736. ; 392:10159, s. 1995-2051
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Population estimates underpin demographic and epidemiological research and are used to track progress on numerous international indicators of health and development. To date, internationally available estimates of population and fertility, although useful, have not been produced with transparent and replicable methods and do not use standardised estimates of mortality. We present single-calendar year and single-year of age estimates of fertility and population by sex with standardised and replicable methods. Methods: We estimated population in 195 locations by single year of age and single calendar year from 1950 to 2017 with standardised and replicable methods. We based the estimates on the demographic balancing equation, with inputs of fertility, mortality, population, and migration data. Fertility data came from 7817 location-years of vital registration data, 429 surveys reporting complete birth histories, and 977 surveys and censuses reporting summary birth histories. We estimated age-specific fertility rates (ASFRs; the annual number of livebirths to women of a specified age group per 1000 women in that age group) by use of spatiotemporal Gaussian process regression and used the ASFRs to estimate total fertility rates (TFRs; the average number of children a woman would bear if she survived through the end of the reproductive age span [age 10–54 years] and experienced at each age a particular set of ASFRs observed in the year of interest). Because of sparse data, fertility at ages 10–14 years and 50–54 years was estimated from data on fertility in women aged 15–19 years and 45–49 years, through use of linear regression. Age-specific mortality data came from the Global Burden of Diseases, Injuries, and Risk Factors Study (GBD) 2017 estimates. Data on population came from 1257 censuses and 761 population registry location-years and were adjusted for underenumeration and age misreporting with standard demographic methods. Migration was estimated with the GBD Bayesian demographic balancing model, after incorporating information about refugee migration into the model prior. Final population estimates used the cohort-component method of population projection, with inputs of fertility, mortality, and migration data. Population uncertainty was estimated by use of out-of-sample predictive validity testing. With these data, we estimated the trends in population by age and sex and in fertility by age between 1950 and 2017 in 195 countries and territories. Findings: From 1950 to 2017, TFRs decreased by 49·4% (95% uncertainty interval [UI] 46·4–52·0). The TFR decreased from 4·7 livebirths (4·5–4·9) to 2·4 livebirths (2·2–2·5), and the ASFR of mothers aged 10–19 years decreased from 37 livebirths (34–40) to 22 livebirths (19–24) per 1000 women. Despite reductions in the TFR, the global population has been increasing by an average of 83·8 million people per year since 1985. The global population increased by 197·2% (193·3–200·8) since 1950, from 2·6 billion (2·5–2·6) to 7·6 billion (7·4–7·9) people in 2017; much of this increase was in the proportion of the global population in south Asia and sub-Saharan Africa. The global annual rate of population growth increased between 1950 and 1964, when it peaked at 2·0%; this rate then remained nearly constant until 1970 and then decreased to 1·1% in 2017. Population growth rates in the southeast Asia, east Asia, and Oceania GBD super-region decreased from 2·5% in 1963 to 0·7% in 2017, whereas in sub-Saharan Africa, population growth rates were almost at the highest reported levels ever in 2017, when they were at 2·7%. The global average age increased from 26·6 years in 1950 to 32·1 years in 2017, and the proportion of the population that is of working age (age 15–64 years) increased from 59·9% to 65·3%. At the national level, the TFR decreased in all countries and territories between 1950 and 2017; in 2017, TFRs ranged from a low of 1·0 livebirths (95% UI 0·9–1·2) in Cyprus to a high of 7·1 livebirths (6·8–7·4) in Niger. The TFR under age 25 years (TFU25; number of livebirths expected by age 25 years for a hypothetical woman who survived the age group and was exposed to current ASFRs) in 2017 ranged from 0·08 livebirths (0·07–0·09) in South Korea to 2·4 livebirths (2·2–2·6) in Niger, and the TFR over age 30 years (TFO30; number of livebirths expected for a hypothetical woman ageing from 30 to 54 years who survived the age group and was exposed to current ASFRs) ranged from a low of 0·3 livebirths (0·3–0·4) in Puerto Rico to a high of 3·1 livebirths (3·0–3·2) in Niger. TFO30 was higher than TFU25 in 145 countries and territories in 2017. 33 countries had a negative population growth rate from 2010 to 2017, most of which were located in central, eastern, and western Europe, whereas population growth rates of more than 2·0% were seen in 33 of 46 countries in sub-Saharan Africa. In 2017, less than 65% of the national population was of working age in 12 of 34 high-income countries, and less than 50% of the national population was of working age in Mali, Chad, and Niger. Interpretation: Population trends create demographic dividends and headwinds (ie, economic benefits and detriments) that affect national economies and determine national planning needs. Although TFRs are decreasing, the global population continues to grow as mortality declines, with diverse patterns at the national level and across age groups. To our knowledge, this is the first study to provide transparent and replicable estimates of population and fertility, which can be used to inform decision making and to monitor progress. Funding: Bill & Melinda Gates Foundation.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lozano, Rafael, et al.
(author)
-
Measuring progress from 1990 to 2017 and projecting attainment to 2030 of the health-related Sustainable Development Goals for 195 countries and territories: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017
- 2018
-
In: The Lancet. - : Elsevier. - 1474-547X .- 0140-6736. ; 392:10159, s. 2091-2138
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Efforts to establish the 2015 baseline and monitor early implementation of the UN Sustainable Development Goals (SDGs) highlight both great potential for and threats to improving health by 2030. To fully deliver on the SDG aim of “leaving no one behind”, it is increasingly important to examine the health-related SDGs beyond national-level estimates. As part of the Global Burden of Diseases, Injuries, and Risk Factors Study 2017 (GBD 2017), we measured progress on 41 of 52 health-related SDG indicators and estimated the health-related SDG index for 195 countries and territories for the period 1990–2017, projected indicators to 2030, and analysed global attainment. Methods: We measured progress on 41 health-related SDG indicators from 1990 to 2017, an increase of four indicators since GBD 2016 (new indicators were health worker density, sexual violence by non-intimate partners, population census status, and prevalence of physical and sexual violence [reported separately]). We also improved the measurement of several previously reported indicators. We constructed national-level estimates and, for a subset of health-related SDGs, examined indicator-level differences by sex and Socio-demographic Index (SDI) quintile. We also did subnational assessments of performance for selected countries. To construct the health-related SDG index, we transformed the value for each indicator on a scale of 0–100, with 0 as the 2·5th percentile and 100 as the 97·5th percentile of 1000 draws calculated from 1990 to 2030, and took the geometric mean of the scaled indicators by target. To generate projections through 2030, we used a forecasting framework that drew estimates from the broader GBD study and used weighted averages of indicator-specific and country-specific annualised rates of change from 1990 to 2017 to inform future estimates. We assessed attainment of indicators with defined targets in two ways: first, using mean values projected for 2030, and then using the probability of attainment in 2030 calculated from 1000 draws. We also did a global attainment analysis of the feasibility of attaining SDG targets on the basis of past trends. Using 2015 global averages of indicators with defined SDG targets, we calculated the global annualised rates of change required from 2015 to 2030 to meet these targets, and then identified in what percentiles the required global annualised rates of change fell in the distribution of country-level rates of change from 1990 to 2015. We took the mean of these global percentile values across indicators and applied the past rate of change at this mean global percentile to all health-related SDG indicators, irrespective of target definition, to estimate the equivalent 2030 global average value and percentage change from 2015 to 2030 for each indicator. Findings: The global median health-related SDG index in 2017 was 59·4 (IQR 35·4–67·3), ranging from a low of 11·6 (95% uncertainty interval 9·6–14·0) to a high of 84·9 (83·1–86·7). SDG index values in countries assessed at the subnational level varied substantially, particularly in China and India, although scores in Japan and the UK were more homogeneous. Indicators also varied by SDI quintile and sex, with males having worse outcomes than females for non-communicable disease (NCD) mortality, alcohol use, and smoking, among others. Most countries were projected to have a higher health-related SDG index in 2030 than in 2017, while country-level probabilities of attainment by 2030 varied widely by indicator. Under-5 mortality, neonatal mortality, maternal mortality ratio, and malaria indicators had the most countries with at least 95% probability of target attainment. Other indicators, including NCD mortality and suicide mortality, had no countries projected to meet corresponding SDG targets on the basis of projected mean values for 2030 but showed some probability of attainment by 2030. For some indicators, including child malnutrition, several infectious diseases, and most violence measures, the annualised rates of change required to meet SDG targets far exceeded the pace of progress achieved by any country in the recent past. We found that applying the mean global annualised rate of change to indicators without defined targets would equate to about 19% and 22% reductions in global smoking and alcohol consumption, respectively; a 47% decline in adolescent birth rates; and a more than 85% increase in health worker density per 1000 population by 2030. Interpretation: The GBD study offers a unique, robust platform for monitoring the health-related SDGs across demographic and geographic dimensions. Our findings underscore the importance of increased collection and analysis of disaggregated data and highlight where more deliberate design or targeting of interventions could accelerate progress in attaining the SDGs. Current projections show that many health-related SDG indicators, NCDs, NCD-related risks, and violence-related indicators will require a concerted shift away from what might have driven past gains—curative interventions in the case of NCDs—towards multisectoral, prevention-oriented policy action and investments to achieve SDG aims. Notably, several targets, if they are to be met by 2030, demand a pace of progress that no country has achieved in the recent past. The future is fundamentally uncertain, and no model can fully predict what breakthroughs or events might alter the course of the SDGs. What is clear is that our actions—or inaction—today will ultimately dictate how close the world, collectively, can get to leaving no one behind by 2030.
|
|
| 4. |
- Stanaway, Jeffrey D., et al.
(author)
-
Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990-2017: A systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017
- 2018
-
In: The Lancet. - 1474-547X .- 0140-6736. ; 392:10159, s. 1923-1994
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background The Global Burden of Diseases, Injuries, and Risk Factors Study (GBD) 2017 comparative risk assessment (CRA) is a comprehensive approach to risk factor quantification that offers a useful tool for synthesising evidence on risks and risk-outcome associations. With each annual GBD study, we update the GBD CRA to incorporate improved methods, new risks and risk-outcome pairs, and new data on risk exposure levels and risk- outcome associations. Methods We used the CRA framework developed for previous iterations of GBD to estimate levels and trends in exposure, attributable deaths, and attributable disability-adjusted life-years (DALYs), by age group, sex, year, and location for 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or groups of risks from 1990 to 2017. This study included 476 risk-outcome pairs that met the GBD study criteria for convincing or probable evidence of causation. We extracted relative risk and exposure estimates from 46 749 randomised controlled trials, cohort studies, household surveys, census data, satellite data, and other sources. We used statistical models to pool data, adjust for bias, and incorporate covariates. Using the counterfactual scenario of theoretical minimum risk exposure level (TMREL), we estimated the portion of deaths and DALYs that could be attributed to a given risk. We explored the relationship between development and risk exposure by modelling the relationship between the Socio-demographic Index (SDI) and risk-weighted exposure prevalence and estimated expected levels of exposure and risk-attributable burden by SDI. Finally, we explored temporal changes in risk-attributable DALYs by decomposing those changes into six main component drivers of change as follows: (1) population growth; (2) changes in population age structures; (3) changes in exposure to environmental and occupational risks; (4) changes in exposure to behavioural risks; (5) changes in exposure to metabolic risks; and (6) changes due to all other factors, approximated as the risk-deleted death and DALY rates, where the risk-deleted rate is the rate that would be observed had we reduced the exposure levels to the TMREL for all risk factors included in GBD 2017.
|
|
| 5. |
- Griswold, Max G., et al.
(author)
-
Alcohol use and burden for 195 countries and territories, 1990-2016 : a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016
- 2018
-
In: The Lancet. - : Elsevier. - 0140-6736 .- 1474-547X. ; 392:10152, s. 1015-1035
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Alcohol use is a leading risk factor for death and disability, but its overall association with health remains complex given the possible protective effects of moderate alcohol consumption on some conditions. With our comprehensive approach to health accounting within the Global Burden of Diseases, Injuries, and Risk Factors Study 2016, we generated improved estimates of alcohol use and alcohol-attributable deaths and disability-adjusted life-years (DALYs) for 195 locations from 1990 to 2016, for both sexes and for 5-year age groups between the ages of 15 years and 95 years and older.Methods: Using 694 data sources of individual and population-level alcohol consumption, along with 592 prospective and retrospective studies on the risk of alcohol use, we produced estimates of the prevalence of current drinking, abstention, the distribution of alcohol consumption among current drinkers in standard drinks daily (defined as 10 g of pure ethyl alcohol), and alcohol-attributable deaths and DALYs. We made several methodological improvements compared with previous estimates: first, we adjusted alcohol sales estimates to take into account tourist and unrecorded consumption; second, we did a new meta-analysis of relative risks for 23 health outcomes associated with alcohol use; and third, we developed a new method to quantify the level of alcohol consumption that minimises the overall risk to individual health.Findings: Globally, alcohol use was the seventh leading risk factor for both deaths and DALYs in 2016, accounting for 2.2% (95% uncertainty interval [UI] 1.5-3.0) of age-standardised female deaths and 6.8% (5.8-8.0) of age-standardised male deaths. Among the population aged 15-49 years, alcohol use was the leading risk factor globally in 2016, with 3.8% (95% UI 3.2-4-3) of female deaths and 12.2% (10.8-13-6) of male deaths attributable to alcohol use. For the population aged 15-49 years, female attributable DALYs were 2.3% (95% UI 2.0-2.6) and male attributable DALYs were 8.9% (7.8-9.9). The three leading causes of attributable deaths in this age group were tuberculosis (1.4% [95% UI 1. 0-1. 7] of total deaths), road injuries (1.2% [0.7-1.9]), and self-harm (1.1% [0.6-1.5]). For populations aged 50 years and older, cancers accounted for a large proportion of total alcohol-attributable deaths in 2016, constituting 27.1% (95% UI 21.2-33.3) of total alcohol-attributable female deaths and 18.9% (15.3-22.6) of male deaths. The level of alcohol consumption that minimised harm across health outcomes was zero (95% UI 0.0-0.8) standard drinks per week.Interpretation: Alcohol use is a leading risk factor for global disease burden and causes substantial health loss. We found that the risk of all-cause mortality, and of cancers specifically, rises with increasing levels of consumption, and the level of consumption that minimises health loss is zero. These results suggest that alcohol control policies might need to be revised worldwide, refocusing on efforts to lower overall population-level consumption.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Forsberg, Julia, 1985-, et al.
(author)
-
A broader view of pronunciation
- 2021
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Traditional pronunciation instruction primarily involves articulation and listening comprehension. We argue that this is too narrow a view of what role pronunciation should play in the education of speakers of Swedish as a second language. Pronunciation should be directly concerned with the literarisation of learners, directed at the development of coding and decoding skills associated with all of reading, writing, listening and speaking. Diagnostic tests given within the development project Intensivsvenska (IntensiveSwedish) show that there are often lingering problems at the basic literacy level for second language learners (age 16–19), even after three years of courses in Swedish as a second language. This holds even when the students are literate in their first language. In fact, it is commonly the case that immigrants never acquire some of the phonological distinctions of the Swedish sound system and their attendant correspondences in the (alphabetic) orthographic system. Typical exponents of this are the distinctions between /y/ and /i/ or /ø/ and /e/ (both long and short), the distinction between long and short consonants (mata vs. matta, lada vs. ladda, etc.), and the connection to the sound referents of letters <å, ä, ö. u>. Decoding issues like these can be addressed by combining pronunciation training with literarisation training.We hypothesise that the reasons why many students remain poor readers even after several years in the Swedish school system is that phonological distinctions are not acquired and that students are unsure of the relationship between phonology and orthography. If unaddressed, deficient decoding abilities may in turn hamper the development of sight reading, and more generally limit the amount of information that the students can absorb from reading, since much of the energy will be taken up by decoding efforts. A better balance between the broader view of pronunciation and reading for content may resolve problems caused by insufficient literarisation.
|
|
| 10. |
- Galián Barrueco, Carmen, et al.
(author)
-
Studiemedvetenhet och måluppfyllelse
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Studiemedvetenhet handlar bland annat om vilken typ av färdigheter och förmågor som värdesätts i det svenska skolsystemet, om vilka rättigheter och skyldigheter man har som elev har vad gäller ansvar, delaktighet med mera. Studiemedvetenhet handlar också om att kunna reflektera över sitt eget lärande, om att få en klarare uppfattning om hur den egna arbetsinsatsen är relaterad till studieresultaten, om lärandestrategier och studieteknik, och om att självständigt kunna driva sitt lärande framåt. Intensivsvenskas särskilda satsning på en ökad studiemedvetenhet hos eleverna är sprungen ur konkreta utmaningar som lärarna har identifierat. Satsningen har skett dels genom de strukturella insatserna vad gäller ämnesplaneringar, moduler och schema, dels genom riktade insatser i form av en studiekalender och ett antal aktiviteter kopplade till den. Utvärderingar med elever och lärare visar till exempel att studiekalendern var elevernas viktigaste verktyg för att arbeta med studieteknik och att lärarna upplevde att studiekalendern hade gjort undervisningen tydligare, mer systematisk och strukturerad. Om detta och om utgångspunkterna för satsningen rapporteras i denna skrift.
|
|
| 11. |
- Lim Falk, Maria, et al.
(author)
-
Bråttom, men till vilket pris?
- 2017
-
In: Lisetten. - Stockholm : Riksförbundet Lärare i svenska som andraspråk. - 1101-5128. ; :1, s. 28-30
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 12. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(author)
-
Bygga och värdera kunskap : Texter av vetenskaplig karaktär
- 2018
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Artikeln handlar om vetenskapligt skrivande. Många läroböcker och skrivhandledningar tar upp den vetenskapliga textens disposition, språk och stil. Här ligger i stället fokus på hur övningar i att värdera kunskap och information kan främja ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt som en grundläggande förutsättning för att kunna skriva texter av vetenskaplig karaktär.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Lim Falk, Maria, 1974-
(author)
-
English and Swedish in CLIL student texts
- 2015
-
In: Language learning journal. - : Informa UK Limited. - 0957-1736 .- 1753-2167. ; 43:3, s. 304-318
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This study investigates Swedish students’ ability to produce the discourse of the subject history, in a situation where they had to demonstrate historical knowledge in written explanations, and where both English and Swedish were involved. The students attend a Content and Language Integrated Learning (CLIL) programme at the upper secondary school level. The study highlights the roles of both languages in CLIL, thus including both English and the L1 Swedish. The research questions concern language choice, field-specific lexis and genre. These variables were related to the teacher’s assessment in terms of grading, in order to discover possible connections between linguistic choices on the part of the students and the degree of success in terms of grades. While the students had quite a lot of input in English during the history course, they mainly choose to write the exam in Swedish. The elements of English in the texts were primarily used for field-specific lexis. Texts with elements of English also tend to be slightly less successful than texts written in Swedish only. The overall achievements in this exam were quite low, even though the students used their strongest language. Few students display the significant linguistic resources needed in the production of successful historical explanations. Texts assessed with high grades represent content by means of linguistic choices that correspond to the typical patterns of the field, more than the texts with lower grades. The results confirm the importance of paying attention to both languages in CLIL education.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(author)
-
Grammatisk kunskap i sva-lärares undervisningspraktik för nyanlända
- 2020
-
In: Svenskans beskrivning 37. - Åbo : Åbo akademi. - 9789521240218 - 9789521240225 ; , s. 160-173
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Den här artikeln handlar om en del av den undervisning som elevgruppen nyanlända elever i gymnasieåldern möter inom ramen för ämnet svenska som andraspråk.En fråga som återkommer i båda svenskämnesdiskurserna rör grammatikundervisningens vara eller icke vara. Frågan grundar sig till stor del på den ambivalenta inställning många har haft till traditionell grammatikundervisning, vilken ofta uppges vara normativt inriktad, nära anknuten till språkriktighet, och som innebär att eleverna konfronteras med grammatisk terminologi utan tydligt sammanhang. När det gäller grammatik i sva-ämnet aktualiseras frågan om grammatikundervisning utifrån ett delvis annat perspektiv – inlärarperspektivet. Gynnar explicit grammatikundervisning elevernas inlärning och utveckling i svenska? Vad ska i så fall en sådan undervisning innehålla och hur ska den bedrivas? Ska sva-lärare över huvud taget ägna sig åt explicit grammatikundervisning när styrdokumentens mål, centrala innehåll och kunskapskrav har kommunikation som både utgångspunkt och mål? Detta är frågor som under decennier har väckt starka känslor och periodvis hård debatt bland forskare, lärarutbildare och i media. Tongivande kritiska röster har under lång tid haft stort inflytande på både lärarutbildningar och den pedagogiska praktiken – detta trots att forskningen ger nyanserade och diversifierade svar på frågorna.Det övergripande syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om grammatikens plats i klassrumspraktiken i ämnet svenska som andraspråk. Mer specifikt är syftet dels att identifiera grammatiskt innehåll som tas upp under sva-lektioner för nyanlända i gymnasieåldern, dels att urskilja och beskriva olika typer av grammatikundervisning.Studien bygger på totalt 146 dokumenterade klassrumsobservationer i fyra klasser på två gymnasieskolor. Studien visar att nyanlända elever i gymnasieåldern möter en hel del grammatik i sva-undervisningen. De grammatiska momenten måste dock ses i sitt specifika undervisningssammanhang för att över huvud taget kunna urskiljas. I de klassrumspraktiker som vi har studerat ingår grammatiska moment i princip uteslutande i kontexter som har skriv- eller läsutveckling som mål och utgår från elevernas eget skrivande eller från texter som används i undervisningen i sva eller andra ämnen. För konkreta exempel, läs artikeln i sin helhet.
|
|
| 17. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(author)
-
Grammatisk kunskap i ämnet svenska som andraspråk för nyanlända elever
- 2022
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Gynnar explicit grammatikundervisning nyanlända elevers utveckling i svenska? Vad ska i så fall en sådan undervisning innehålla och hur ska den bedrivas? Ska sva-lärare över huvud taget ägna sig åt explicit grammatikundervisning när styrdokumenten, centralt innehåll och kunskapskrav har kommunikation som både utgångspunkt och mål? Detta är frågor som har väckt starka känslor och periodvis intensiv debatt bland forskare, lärarutbildare, lärare och i media. Svaren är dock inte enkla eller entydiga, och forskningen ger just nyanserade och diversifierade svar på frågorna (t.ex. Norris & Ortega 2000, Goo m.fl. 2015, Flyman Mattsson2017, Kellem & Halvorsen 2018). Denna studie syftar till att öka kunskapen om grammatikens plats i ämnet svenska som andraspråk. Mer specifikt är syftet att undersöka relationen mellan sva-lärares syn på språkförmåga, språkutveckling och grammatikundervisning och vad som händer i den faktiska undervisningen. Studien består således av två delar. En del fokuserar på sva-lärares syn på grammatiskt innehåll och betydelsen av grammatisk kunskap i undervisningen för nyanlända elever i gymnasieåldern. Den andra delen fokuserar på samma lärares klassrumspraktik. Materialet består av etnografisk dokumentation i form av 146 klassrumsobservationer i fyra klasser på två gymnasieskolor under läsåret 2018/2019, och etnografiska djupintervjuer (ca 240 minuters inspelningar) med fyra sva-lärare som undervisar i de aktuella klasserna. I föredraget presenterar vi resultaten av det etnografiska analysarbetet som bland annat visar att eleverna möter en hel del grammatik i sva-undervisningen, trots att lärarna spontant ger uttryck för att de inte alls behandlar grammatik. De grammatiska momenten måste dock ses i sitt specifika undervisningssammanhang för att kunna urskiljas. I de klassrumspraktiker som studerats ingår grammatiska moment i princip uteslutande i kontexter med skriv- eller läsutveckling som mål och utgår från elevernas eget skrivande eller från texter som används i sva-undervisningen eller andra ämnen.
|
|
| 18. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(author)
-
Hållbar skolutveckling som social innovation
- 2022
-
In: Social innovation för hållbar utveckling. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144151465 ; , s. 37-52
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- I Sverige är nyanlända elever i gymnasieåldern en särskilt utsatt grupp. De behöver på kort tid lära sig svenska från grunden samtidigt som de ska tillgodogöra sig skolämnena på svenska. Utbildningen för denna elevgrupp har dessutom brister vad gäller likvärdighet, kvalitet och ändamålsenlighet. I kapitlet beskrivs projektet Intensivsvenska (2016–2020), ett exempel på social innovation inom utbildning, som ägnat sig åt dubbelriktad och långsiktig samverkan mellan aktörer i skolan och forskare. Arbetet har resulterat i en samproducerad utbildningsmodell, med lärare och rektorer som modellens huvudanvändare och elever som modellens slutanvändare. Denna sektorsöverskridande samverkan, som lett till att nya sociala praktiker etablerats i gränslandet mellan forskning och skolpraktik, är central både i social innovation i allmänhet och för att möta de aktuella utmaningarna i utbildningssystemet i synnerhet.
|
|
| 19. |
- Lim Falk, Maria
(author)
-
Klara, färdiga ... analysera bisatsen!
- 2022
-
In: Svenskläraren. - Laholm : Svensklärarföreningen. - 0346-2412. ; :3, s. 16-19
-
Review (pop. science, debate, etc.)abstract
- Det finns flera vägar in till en mer lustfylld grammatikundervisning. En är att börja med analyser i det generaliserade satsschemat. Som pedagogiskt redskap siktar det generaliserade satsschemat på förståelsen av ett system och främjar därmed den vetenskapliga grunden i grammatikundervisningen. Det uppmuntrar eget tänkande och ett arbetssätt som är problemlösningsorienterat. I ett pedagogiskt sammanhang där målet för elevernas lärande är explicit kunskap om det svenska språksystemet bör man utnyttja elevernas tysta kunskap om språket som emanerar ur den mentala grammatiken i form av intuitioner om grammatikalitet och annat. Arbete med satsschema är ett mycket handfast sätt att koppla ihop den språkliga intuitionen med syntaktisk analys. I den här artikeln beskriver jag hur det kan gå till i praktiken och varför metoden fungerar väl.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(author)
-
Litterarisering – bedömning av läsavkodning och automatisering
- 2022
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Också efter flera år i svensk skola finns kvardröjande brister i grundläggande läs- och skrivförmåga hos en del nyanlända elever i gymnasieåldern. Inlärningskurvan planar uteftersom de inte tillägnat sig en automatiserad förmåga till läsavkodning. Litterariseringsprocessen innefattar färdigheterna lyssna, skriva, läsa och tala på kodnivån. Särskilt automatiseringen av läsavkodning utgör ett tydligt utbildningsbehov för denna elevgrupp. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur testning av läs- och höravkodningsförmåga, automatisering och flytläsning kan profilera behovet av litterariseringsundervisning bland nyanlända elever. Materialet består av tre test. Test 1 är skriftligt och baserat på höravkodning av nonord, dvs. regelbundet stavade ord som dock inte finns i språket (Grossman & Riad 2020). Den huvudsakliga uppgiften är att identifiera fonologiska och ortografiska kontraster. Test 2 är ett individuellt muntligt test baserat på läsavkodning. Eleverna läser enskilda ord och nonord högt på tid (tempoläsning). Test 3 innebär individuell högläsning av en skriven text och innehåller därmed en kombination av läsavkodning och talkodning. Högläsningen tillför en kvalitativ dimension (läsflyt) till den renare avkodningen i de andra två testen (Gough &Tunmer 1986, Elbro 2004). Testen utgör förtest i en pågående interventionsstudie, som ska följas av mellantest och eftertest. Tio klasser med totalt ca 180 nyanlända elever i gymnasieåldern gjorde förtesten i september 2021. Preliminära resultat pekar på att Test 1 och 2 samspelar och att distinktionen mellan ord och nonord ger olika utslag, sannolikt beroende på ordförrådets storlek. Detta påvisar vikten av undervisning på kodnivån för dessa elever.
|
|
| 22. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(author)
-
Litterarisering – lärares arbete med läsavkodning för automatisering i svaundervisningen
- 2022
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Projektet Samtidig samverkan mellan forskare och lärare syftar till att utveckla former och strategier för fördjupad samverkan mellan forskare och skollärare med målet att möta ett väldefinierat och konkret utbildningsbehov – i det här fallet litterarisering (läsavkodning på alfabetisk och ortografisk nivå) av nyanlända elever i gymnasieåldern. Projektet syftar också till att lägga grunden för en lösning på det identifierade utbildningsbehovet. Litterariseringsprocessen innefattar alla de fyra färdigheterna lyssna, skriva, läsa och tala på kodnivån. För denna elevgrupp innebär uppgiften att tillägna sig det svenska språkets ljudkategorier – kognitivt, perceptuellt och artikulatoriskt – och koppla dem till det svenska skriftsystemet och dess ortografiska kategorier. Det finns en koppling mellan elevernas behärskning av det svenska ljudsystemet och deras läsning som sällan tematiseras explicit i skolan eller lärarutbildningen, och det saknas utvecklade undervisningsmetoder för att uppnå tillräcklig automatisering av läsavkodningen. I föredraget fokuserar vi dels på hur den vetenskapliga kunskapen om språkets ljudstruktur och dess relation till skriftsystemet kan organiseras till en undervisningsmetod för litterarisering, dels på hur utvecklingen av lektionsmoment och arbetsmaterial kan ske som ett samtidigt samarbete mellan lärare och forskare. Materialet består av dokumentation (klassrumsobservationer, undervisningsmaterial, protokoll) av vår samverkansprocess och det utvecklingsarbete den har fört med sig. Vi presenterar också intryck från den första delen av en interventionsstudie där undervisningsmetoder och material utprövas. Elva månader in i det tvååriga samverkansprojektet visar preliminär analys 1) att en förutsättning för deltagande i undervisningsutveckling är att skolledning ger lärarna tid och resurser, både för konkret planering och för fortbildning där det behövs, 2) att det är ett relativt stort arbete för lärarna att skifta fokus från traditionell artikulationsundervisning respektive läsundervisning till litterariseringsundervisning, 3) att eleverna snabbt anammar både koncept och upplägg. Många visar tidigt en metaförståelse för varför litterariseringsundervisningen är viktig både för uttal och läsning.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(author)
-
Mot en långsiktig och hållbar ordundervisning
- 2022
-
In: Möjligheter till lärande – andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. - Stockholm : Liber. - 9789147146956 ; , s. 242-259
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Ordkunskap är självklar del av språkförmågan. För en person som ska lära sig ett nytt språk är inlärningen av ord på det nya språket en påtaglig aktivitet. Hur ordinlärning i och genom skolundervisningen kan planeras och genomföras är möjligen inte en lika självklar eller otvetydig sak, särskilt inte när det gäller äldre elever, som nyanlända elever i gymnasieåldern. I det här kapitlet utforskar vi frågor som rör dels pedagogisk arbetsorganisering för en långsiktig och hållbar planering i arbetslaget, dels didaktiska frågor som rör själva arbetet med ordinlärningen. Vi presenterar en vetenskapligt grundad och beprövad cyklisk arbetsmodell för ordundervisning och exempel ges på tillämpning av modellen.
|
|
| 25. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(author)
-
Ordförråd och skolspråk
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ordförrådets storlek har ett starkt samband med läsförmåga och framgång i skolan. Projektet har därför satsat särskilt på att strukturera och systematisera elevernas möjligheter att tillägna sig ett relevant ordförråd relaterat till skolans alla ämnen. Dokumentet Ordförråd och skolspråk beskriver utgångspunkterna och ger exempel på planering och metoder för ordarbetet. Där rapporteras också en utvärdering av hur elever och lärare upplever satsningen.
|
|
| 26. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(author)
-
Paths to academic writing in a globalized world : a longitudinal study of content and language integrated learning in upper secondary school in Sweden
- 2016
-
In: Recherches en écritures. - Crem : Université de Lorraine. - 9782909498294 ; , s. 187-211, s. 187-211
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- The study aims at examining how Swedish upper secondary school students’ development of written academic Swedish is affected when some or almost all content subjects are taught in English instead of Swedish, so-called CLIL education. The study includes three CLIL groups (125 students) with different amounts of instruction in English, and two non-CLIL groups (75 students). The study comprises a quantitave analysis of the students’ use of academic words in 260 texts and a qualitative analysis of the functions of academic words in a smaller corpus of 36 texts. The study shows that the students’ acquisition of the norms of academic writing cannot be taken for granted. When the use of L1 is strictly limited, as in total CLIL, the development of the students’ advanced L1 academic proficiency is at risk. Interestingly, the study also shows the potential of partial CLIL, as the largest development of academic vocabulary was found in this group.
|
|
| 27. |
- Lim Falk, Maria, 1974-
(author)
-
Planera för progression
- 2018
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- För att planera en undervisning med fokus på språklig progression behöver man utgå från nyanlända elevers förutsättningar och behov så att de får både kognitiva utmaningar och adekvat stöttning. Artikeln introducerar registermodellen som en teoretisk ram för att beskriva språkutveckling, språkanvändning och språklig variation i olika sammanhang.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(author)
-
Skrivande på gymnasiet : Perspektiv på skrivutveckling och textkompetens
- 2018
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Elevernas skrivutveckling når aldrig ett slutmål – nya genrer och nytt innehåll innebär nya utmaningar och fler steg i utvecklingen mot en avancerad skriftspråkskompetens. En utvecklande skrivundervisning behöver göra eleverna förberedda att möta dessa utmaningar, både under gymnasietiden och i kommande studier och yrkesliv.Artikeln föreskriver inte en specifik teoribildning eller en utvald skrivpedagogisk inriktning som svar på hur undervisningen kan möta elevernas behov. Den betonar istället att lärare behöver många redskap och göra medvetna val bland dessa i planeringen av en skrivundervisning som ser till alla delar i den skriftspråkliga kompetensen.Artikeln resonerar kring de tendenser som genom åren har präglat skrivundervisningen. Hur ska dagens lärare förhålla sig till olika synsätt och inriktningar? En breddad skrivundervisning förespråkas som på olika sätt främjar utvecklingen av elevernas skriftspråkliga kompetens.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Lim Falk, Maria, 1974-
(author)
-
Svenska i engelskspråkig skolmiljö : Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser
- 2008
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of this thesis is to determine how English-language teaching in Sweden influences the subject-based communicative competence and language development in Swedish of upper secondary students. The focus is thus on the students’ mother tongue, i.e. the language which gets limited in the teaching practice within so-called content- and language-integrated learning (CLIL).Data was primarily collected by participatory observation in two science program classes, one taught in English and one in Swedish, during their three years in upper secondary school. Additional data was collected through interviews, questionnaires, audio taping of classroom interaction and writing tasks. This created conditions for a comprehensive and nuanced description and interpretation of the linguistic behaviour of teachers and students in the CLIL practice, as well as of the experiences and perceptions they report.Studies were carried out on classroom practice, student texts, and teacher and student experiences of CLIL instruction. These were linked to activity analysis, systemic-functional linguistics and ethnography of communication, i.e. research areas that emphasise the interplay between language, communication and social situation.The general conclusions are: (1) CLIL students use less relevant subject-based language in speech and writing than do control students. This holds for all subjects except Swedish, where both CLIL and control students share linguistic conditions; (2) Swedish is a prerequisite for the students’ own active, subject-based participation in classroom interaction. There is almost no interaction when the language of instruction is English; (3) English is an obstacle, and is also considered as such. The students avoid using English, and the teachers consistently use code-switching strategies in response to the policy that “language should not be an obstacle”.The results suggest that the CLIL environment is less conducive to learning, given current learning theories that focus on active participation. In the already teacher-dominated classroom, the linguistic and interactional demands that come with CLIL teaching seem to add to the challenge of assimilating advanced subject instruction.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Ohlsson, Ann
(author)
-
Får man synas i texten? En fallstudie om hur gymnasieelever skapar mening om vetenskaplig text
- 2023
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- The purpose of the study is to improve knowledge on teaching about academic text practice in the school subject of Swedish in upper secondary school. The study focuses on the conditions offered to students to approach this text practice and on students’ meaning-making about academic writing and academic text. The investigation has been conducted in the form of a case study in an upper secondary school class during the one year course ‘Swedish 3’. Ethnographic methods were used for data collection and the empirical material consists of classroom observations of text talk, interviews and focus group discussions with students and texts used in class. Theoretically, the study is based on socio-cultural and dialogic perspectives on language, learning and meaning-making (Wertsch 1998, Linell 2009). Students’ learning is seen as a process of appropriation and the texts used in teaching and text talk are seen as mediating resources that enable the students to make sense of academic text as a genre. The concepts ‘recontextualization’, ‘positioning’ and ‘boundary object’ are used in the analysis of the students’ meaning-making. The results show that the students’ meaning-making is characterized by ideas about objectivity and that the report genre is regarded as a norm för academic text. The results also show a complexity in the students’ appropriation process. The students use different recontextualizations of the objectivity concept in a relatively restricted way. In combination with dichotomies used in their meaning-making this prevents an inclusive understanding of genre offered in the teaching context from being fully realized. In addition, the results show challenges in the form of uncertainty regarding their own voice and the role of argumentation in texts of an academic character. However, there are also indications that students at the end of the course had a more nuanced understanding of genre, which involved regarding academic text in a wider perspective and aproaching the “rules” for academic writing more freely. Other results indicate that the texts used in the teaching have a potential to act as boundary objects (Star 2010) and facilitate the students’ crossing of borders between different understandings of genre as well as between text practices in school and higher education. One conclusion is that the purposes and functions of academic texts, as well as the processes behind their production, needs to be more explicit in order to facilitate the students’ appropriation process.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
-
Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Stockholm 18–19 oktober 2012 : Genre
- 2013
-
Editorial proceedings (other academic/artistic)abstract
- Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI) hölls på Stockholms universitet i oktober 2012. Som värdar för konferensen stod Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Institutionen för nordiska språk samt Institutionen för språkdidaktik. Konferensens tema var Genre och omfattade litteraturvetenskapliga, litteraturdidaktiska, språkvetenskapliga och språkdidaktiska perspektiv. Programmet uppmärksammade också att årets konferens var den tionde konferensen i svenska med didaktisk inriktning sedan konferensserien inleddes 2003 i Växjö. Den första konferensen var i första hand ett forum där de nya doktoranderna i Nationella forskarskolan i svenska med didaktisk inriktning presenterade sina forskningsprojekt. Forskningsfältet har vuxit och vidgats sedan dess. Den tionde konferensen samlade 135 deltagare huvudsakligen från Sverige men även från våra grannländer. Programmet innehöll fyra plenarföredrag och 33 sektionsföredrag. Ett urval av de inskickade abstracten antogs efter att ha genomgått en anonym granskningsprocess.Två av de inbjudna plenarföreläsarna belyste konferensens tema. John Polias från The Hong Kong Polytechnic University inledde konferensen med ett föredrag om tilllämpning av genrepedagogik: Perspectives from the classroom on genre and genrebased pedagogy and specifically the temporal explanation genre i science classrooms. Konferensens andra dag inleddes av Christian Mehrstam från Högskolan Väst som i ett genreteoretiskt perspektiv diskuterade läroplansskrivningar och studenters litteraturtolkning i sitt plenarföredrag Klassifikation, analys eller kulturell omförhandling? Den enskilda läspraktikens förhållande till genre.De två återstående plenarföredragen utgick från jubileumstemat. Caroline Liberg, Uppsala universitet, blickade tillbaka på hur forskningen inom svenska med didaktisk inriktning har utvecklats de senaste tio åren i föredraget Plogen i forskningsfältet: Nätverket Svenska med didaktisk inriktning. Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet, avslutade konferensen med föredraget Multimodalitet, medier och metoder – utmaningar och möjligheter för SMDI som forskningsfält. Hon behandlade möjligheter och utmaningar som fältet står inför.I denna konferensvolym återfinns artiklar från två av plenarföreläsarna, Christian Mehrstam och Christina Olin-Scheller. En version av Caroline Libergs anförande är publicerad i Svensklärarföreningens årsskrift 2012. Tretton av sektionsföredragshållarna har valt att återge sina bidrag i artikelform.
|
|
