| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Jörgensen, Sophie, et al.
(author)
-
The Swedish Aging with Spinal Cord Injury Study (SASCIS): Methodology and initial results
- 2016
-
In: PM&R. - : Wiley. - 1934-1563 .- 1934-1482. ; 8:7, s. 667-677
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Advances in acute treatment, physiatric care and rehabilitation have greatly improved survival after spinal cord injury (SCI) and increased longevity. This has led to a need for an in-depth understanding of factors associated with healthy aging in people with long-term SCI.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Norin, Lizette, et al.
(author)
-
Housing accessibility and its associations with participation among older adults living with long-standing spinal cord injury
- 2017
-
In: Journal of Spinal Cord Medicine. - : Informa UK Limited. - 1079-0268 .- 2045-7723. ; 40:2, s. 230-240
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Objectives: To describe the housing situation and aspects of participation among older adults living with long-standing spinal cord injury (SCI) with attention to SCI severity, and to examine whether and how objective housing accessibility (based on objectively measurable criteria) is associated with aspects of participation. Design: Cross-sectional study utilizing the assessment tools Impact on Participation and Autonomy (IPA) and Housing Enabler (HE). Adjusting for demographic, social and injury related data, associations between objective housing accessibility and aspects of participation were analyzed by means of ordinal regression models. Setting: Home and community settings. Participants: Older adults (≥ 50 years) (N = 123), with a traumatic or non-traumatic SCI for at least 10 years. To make comparisons within the sample, three groups of SCI severity were formed using the American Spinal Injury Association (ASIA) Impairment Scale. Results: Housing adaptations and environmental barriers were common and differed between SCI severity groups; those with AIS D injuries had fewer adaptations and more environmental barriers indoors. A majority of the participants in the total sample perceived their participation as good or very good in most of the IPA activities studied. Accessibility indoors was significantly associated with autonomy indoors (P = 0.009), family role (P = 0.002) and participation problems (P = 0.004); more accessibility problems were associated with less participation and more participation problems. Conclusion: This study indicates that optimizing the housing environment for older adults with SCI can potentially increase their participation and make them more autonomous. Further studies based on longitudinal data are needed to determine the causality of the associations identified.
|
|
| 11. |
- Norin, Lizette
(author)
-
Housing accessibility and participation among older adults with long-standing spinal cord injury
- 2019
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- En stödjande miljö är centralt för att kunna upprätthålla ett självständigt liv och effektivt aktivitetsutförande, särskilt med ökande ålder. För personer med funktionella begränsningar, som konsekvenserna av en ryggmärgsskada, är balansen mellan personens funktionella kapacitet och miljöns krav av yttersta vikt för att kunna leva ett så välfungerande liv som möjligt. Livslängden efter en ryggmärgsskada har ökat dramatiskt sedan mitten av 1940-talet, även om den fortfarande är kortare än för befolkningen i allmänhet. Detta speglar både den ökande livslängden hos befolkningen i stort, och utvecklingen av akut omhändertagande, rehabilitering och vård av ryggmärgsskadade. Trots detta var det inte förrän under 1980-talet som personer med ryggmärgsskada började uppnå hög ålder i större utsträckning än tidigare. Ett övergripande syfte både i rehabilitering och arbetsterapi är förbättrad delaktighet, där olika miljöfaktorer kan stödja eller komplicera aktivitetsutförande. Bostadsanpassningar och hjälpmedelsförskrivning är vanliga metoder i arbetsterapeuters yrkesutövning, för att övervinna eller kompensera för funktionella begränsningar i utförandet av dagliga aktiviteter. Även om ryggmärgsskada är ett väl dokumenterat tillstånd och att åldras med en ryggmärgsskada är ett prioriterat forskningsfält, finns det fortfarande viktiga aspekter att belysa. Miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande är väl känd, men kunskap om hur situationen ser ut för äldre med ryggmärgsskada avseende stödjande och tillgängliga miljöer är otillräcklig. Inte minst arbetsterapeuter behöver mer vetenskapligt stöd för sina interventioner för att äldre personer som levt länge med ryggmärgsskada ska kunna få så bra insatser som möjligt. Det övergripande målet med avhandlingen var att beskriva tillgängligheten i bostaden och samband med delaktighet bland äldre som levt länge med ryggmärgsskada, i södra Sverige. Ytterligare ett mål var att fördjupa kunskapen om bedömningar av tillgänglighet i bostaden. De fyra delstudierna i avhandlingen baserades på utvalda grunddata från Swedish Aging with Spinal Cord Injury Study (SASCIS), som är en longitudinell studie som riktar sig mot personer över 50 år som levt minst 10 år med ryggmärgsskada. Syftet med SASCIS är att öka kunskapen om hur det är att vara äldre och ha levt länge med ryggmärgsskada ur olika perspektiv. De 123 deltagarna rekryterades genom Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Skånes Universitetssjukhus. Datainsamlingen skedde genom intervjuer och bedömningar under hembesök utförda av mig och S. Jörgensen 2011-2012. Bostadsanpassningar och miljöhinder i bostaden var vanligt förekommande, och förekomsten tycks vara vanligare ju större skadans omfattning är. En majoritet av deltagarna uppfattade sin delaktighet som tillräcklig, vilket är positivt med tanke på skadeomfattningen över lag, likväl var fler tillgänglighetsproblem associerade med en lägre nivå av upplevd delaktighet och fler delaktighetsproblem. Tillgängligheten i bostaden påverkar således delaktighet och har alltså inte enbart med den fysiska miljön att göra. Detta visar på vikten av en tillgänglig bostad, både ur ett tillgänglighets- och delaktighetsperspektiv. Bostadsanpassningar och användning av förflyttningshjälpmedel visade sig hota reliabiliteten, innehålls- och begreppsvaliditeten i bedömningsinstrumentet Housing Enabler (HE), med vilket man kan bedöma tillgängligheten i bostaden. Höj- och sänkbara/knäfria funktioner, fjärrstyrda funktioner, hissar på andra ställen än i entrén samt taklyftar var de bostadsanpassningar som påverkade de psykometriska egenskaperna i instrumentet mest. Även användningen av rollator och elrullstol utgjorde hot mot de psykometriska egenskaperna, trots att instrumentet tar hänsyn till detta. De simulerade analyser som gjordes för att kontrollera begreppsvaliditeten visade på liten påverkan på tillgänglighetspoängen på gruppnivå, men väsentlig påverkan i enskilda fall. Bostadsanpassningar var det som vållade mest svårigheter i bedömningssituationen, men användandet av förflyttningshjälpmedel var det som påverkade poängsumman i instrumentet mest. Både bostadsanpassningar och användning av förflyttningshjälpmedel är vanligt förekommande såväl bland äldre med långvarig ryggmärgsskada som bland äldre med komplexa funktionella begränsningar på grund av andra diagnoser. Ytterligare optimering av HE är nödvändigt för att fånga relationen människa/miljö (P-E fit) i populationer med specifika karakteristika. De vanligast förekommande bostadsanpassningarna var ramp vid entrén, knäfri spishäll och taklyft i sovrummet. Dessa resultat speglar de komplexa kombinationer av funktionella begränsningar äldre med ryggmärgsskada har, och de vanligaste bostadsanpassningarna skiljer sig något från befolkningen i allmänhet. Ramp i entrén är dock en vanlig anpassning både i Sverige i allmänhet och internationellt. Tillgänglighetsproblemen var betydande, särskilt i entréer, kök och badrum, trots att detta är de ställen i bostaden där bostadsanpassningar är vanligast förekommande. Hyllor/väggskåp högt placerade i köket, nivåskillnad till förrådsutrymme, samt avsaknad av stödhandtag i hygienutrymme var de miljöhinder som genererade mest problem. Otillgänglig placering av föremål (ex. brevlåda, skåp, hyllor) och funktioner (ex. olika sorters reglage) var återkommande miljöhinder i hela bostaden och påverkade i stort sett alla deltagarna, trots att vanligt förekommande bostadsanpassningar riktade sig mot sådana miljöhinder. Omfattningen och den utbredda förekomsten av miljöhinder tyder på att tillgänglighetsstandarden i bostäderna inte motsvarar de behov äldre med ryggmärgsskada har. Tidigare forskning har visat att detta även gäller äldre i allmänhet och visar på behovet av förbättrad tillgänglighet, för att möta behoven i den åldrande befolkningen. För att minska behovet av individuella lösningar som bostadsanpassningar, bör man både vid renovering och nybyggnation sträva efter att utforma bostäderna så att de fungerar för alla i så stor utsträckning som möjligt.Sammanfattningsvis visar resultaten att tillgängligheten i bostaden är relaterad till delaktighet och inte enbart rör den fysiska miljön. Därför är det viktigt med långsiktiga uppföljningar av bostadsanpassningar för att upprätthålla bästa möjliga förutsättningar, både för tillgängligheten och andra aspekter av hälsa. Tills det finns rekommendationer för hur man ska hantera bostadsanpassningar och användning av förflyttningshjälpmedel, bör HE användas med försiktighet i populationer där detta är vanligt förekommande, och noggrann dokumentation av anpassningar och hjälpmedel rekommenderas. Kök, entréer och hygienutrymmen är komplexa ur tillgänglighetsaspekt, och kräver noggranna överväganden när man planerar och bedömer tillgängligheten bland äldre med ryggmärgsskada för att uppnå så god tillgänglighet som möjligt. Denna avhandling bidrar med ny kunskap som kan vara en grund för arbetsterapeuter och andra professioner när man planerar och utvärderar interventioner avseende tillgänglighet i bostaden för äldre som levt länge med ryggmärgsskada, inte minst i ett långsiktigt perspektiv.
|
|
| 12. |
- Norin, Lizette, et al.
(author)
-
Housing adaptations and housing accessibility problems among older adults with long-standing spinal cord injury
- 2021
-
In: British Journal of Occupational Therapy. - : SAGE Publications. - 0308-0226 .- 1477-6006. ; 84:12, s. 765-774
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Introduction: Adults with spinal cord injuries are living longer than previously, and a majority are living in ordinary housing in the community. Housing accessibility is important for maintaining independent occupational performance for this population, but knowledge in this area is insufficient. We investigated housing adaptations and current accessibility problems among older adults with long-standing (>10 years) spinal cord injuries. Method: Data from home visits among 122 older adults with spinal cord injuries in Sweden were used. Housing adaptations and environmental barriers were descriptively analysed. Findings: Kitchens, entrances, and hygiene areas were common locations for housing adaptations and environmental barriers that generated accessibility problems. The most common adaptations were ramps, wheelchair-accessible stovetops, and ceiling-lifts. Wall-mounted cupboards and high shelves (kitchen), inaccessible storage areas (outside the dwelling), and a lack of grab bars (hygiene area) generated the most accessibility problems. Conclusion: Despite housing adaptations, there are considerable accessibility problems in the dwellings of older adults with long-standing spinal cord injuries in Sweden, indicating that long-term follow-up of the housing situation of this population is necessary. Focusing on accessible housing as a prerequisite for occupational performance is at the core of occupational therapy, deserving attention on the individual as well as the societal level.
|
|
| 13. |
- Norin, Lizette, et al.
(author)
-
Housing adaptations and housing accessibility problems among older adults with long-standing spinal cord injury
- 2020
-
In: British Journal of Occupational Therapy. - : SAGE Publications. - 0308-0226 .- 1477-6006. ; , s. 1-10
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Introduction: Adults with spinal cord injuries are living longer than previously, and a majority are living in ordinary housing in the community. Housing accessibility is important for maintaining independent occupational performance for this population, but knowledge in this area is insufficient. We investigated housing adaptations and current accessibility problems among older adults with long-standing (>10 years) spinal cord injuries. Method: Data from home visits among 122 older adults with spinal cord injuries in Sweden were used. Housing adaptations and environmental barriers were descriptively analysed. Findings: Kitchens, entrances, and hygiene areas were common locations for housing adaptations and environmental barriers that generated accessibility problems. The most common adaptations were ramps, wheelchair-accessible stovetops, and ceiling-lifts. Wall-mounted cupboards and high shelves (kitchen), inaccessible storage areas (outside the dwelling), and a lack of grabbars (hygiene area) generated the most accessibility problems. Conclusion: Despite housing adaptations, there are considerable accessibility problems in the dwellings of older adults with long-standing spinal cord injuries in Sweden, indicating that long-term follow-up of the housing situation of this population is necessary. Focusing on accessible housing as a prerequisite for occupational performance is at the core of occupational therapy, deserving attention on the individual as well as the societal level.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Norin, Lizette, et al.
(author)
-
The Housing Enabler instrument : Assessing threats to reliability and validity
- 2019
-
In: British Journal of Occupational Therapy. - : SAGE Publications. - 0308-0226 .- 1477-6006. ; 82:1, s. 48-59
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Introduction: The Housing Enabler instrument, designed to measure housing accessibility, has not been used in samples with long-standing spinal cord injury. We aimed to investigate potential threats to the reliability and validity of the instrument when used among older adults with spinal cord injury. Method: Cross-sectional data from the Swedish Aging with Spinal Cord Injury Study (N = 123, injury levels C1–L5) were utilised. The potential effect on the reliability and content validity of the House Enabler was qualitatively considered and reviewed in an iterative evaluation procedure. To analyse the potential effect on construct validity, simulations adjusting accessibility problem scores for housing adaptations and use of mobility devices were conducted. Findings: Considerable threats to the reliability and content validity of the Housing Enabler were identified. The simulated analysis of construct validity showed a modest overall effect on the accessibility problem scores, although this was substantial in some individuals. Conclusion: Data collection and analyses of housing accessibility with the Housing Enabler in samples characterised by high frequencies of housing adaptations and/or use of mobility devices (such as powered wheelchairs) require particular attention. Further studies are needed to propose optimisation of the instrument for use in such contexts, followed by psychometric testing to maintain reliability and validity.
|
|
| 17. |
- Pettersson, Cecilia, 1963-, et al.
(author)
-
Men's and women's perspectives on using a powered mobility device : benefits and societal challenges
- 2014
-
In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy. - : Informa Healthcare. - 1103-8128 .- 1651-2014. ; 21:6, s. 438-446
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- OBJECTIVE: To describe how men and women experience their use of powered wheelchairs (PW) and powered scooters (PS) in everyday occupations, in the home and in society at large.METHODS: A qualitative research approach with focus-group methodology was used. Four focus groups were created, with men and women as well as PW and PS users in different groups. Applying a descriptive approach, data were analysed according to the principles described by Krueger.FINDINGS: Three categories emerged and revealed that even though use of PW and PS increased independence and enabled everyday occupations, participants struggled to be independent powered mobility device (PMD) users. They experienced many accessibility problems in dwellings and in society, described similarly by users of PW and PS. Men and women experienced their use of (PMD) differently, especially in relation to the service delivery process.CONCLUSIONS: The study contributes with new knowledge on accessibility for PW and PS users and related service delivery processes, stating that gender differences regarding provision and training must be taken into account. Occupational therapists can contribute to an enhanced understanding of PMD users' challenges in person-environment-occupation transactions in the home and society, and thereby promote occupational justice for PMD users.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Ronchi, Enrico, et al.
(author)
-
Building Egressibility in an Ageing Society
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This is the final report of a three-year project called Building Egressibility in an Ageing Society, sponsored by the Swedish research council for sustainable development (FORMAS). While accessibility is an established and widely used concept in building design, the evacuation of people with functional limitations is still at a stage in which several research gaps exist. In this context, this work discusses the concept of Egressibility, intended as the accessibility to means of evacuation. A categorization of populations with functional limitations in light of their egress-related abilities was performed by reviewing egress and accessibility research. The role of functional limitations on evacuation performance was investigated using the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). A qualitative interview study consisting of 28 semi-structured interviews with people with functional limitations was conducted to further scrutinize Egressibility issues of older people. An Egressibility assessment instrument, the Egress Enabler, has been developed based on the concept of person-environment fit. A Virtual Reality (VR) experiment involving 40 participants was also conducted to demonstrate the use of VR technology to study the impact of people with functional limitations on egress. It also allowed to explore how the presence of people with functional limitations affects exit choice. Overall, Egressibility was investigated with the aim to ensure that egress planning and procedures are designed to equally consider all members of an aging society.
|
|
