| 1. |
- Käll, Filip, et al.
(author)
-
Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell Värö : årsrapport för 2021
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Södra Cell Värö är ett massabruk med produktion sedan 1971. Sammansättningen av ämnen i brukets processvatten har förändrats genom åren och i denna rapport har effekter och miljöpåverkan av brukets verksamhet undersökts, med fokus främst på livet i den marina omgivningen. Undersökningarna startade 1983, utförs årligen och omfattar analyser av vilka effekter Södra Cell Värös dammanläggning har för uppvandringen av ålyngel i ån Viskan, statusen för fisk- och evertebratsamhället i recipientområdet över tid, och inverkan på havsbotten i området kring brukets utsläppstub. Uppvandringen av ålyngel undersöks genom insamling i ålyngelledare från april– september. Fisk- och evertebratsamhället undersöks genom trålningar i september både i recipientområdet, Värö, och i referensområdet, Ustö. Från trålningarna analyseras antalet fiskar och arter, artdiversitet, och den genomsnittliga trofiska nivån i fisksamhället. Jämförelser görs även mellan de båda områdena över tid. Effekten av Södra Cell Värös utsläppstub på den lokala bottnen undersöks med filmning där visuell analys görs av bottenområdet kring tuben. Vid filmningen 2021 noterades få fastsittande arter på och runt tuben, samt vita fläckar som indikerar syrefria förhållanden på botten närmast tuben. Fångsten av uppvandrande ålyngel har totalt sett minskat över tid från undersökningarnas början, men något högre nivåer har noterats de senaste åtta åren. Förändringar i fångsten av ålyngel kan inte kopplas till Södra Cell Värös verksamhet, utan beror snarare på storskaliga trendförändringar i ålrekryteringen till utbredningsområdet, som sträcker sig över flera kontinenter. Den totala fångsten av fisk i trålundersökningarna har sett en minskning över tid inom referensområdet Ustö, medan fångsten inte förändrats inom recipientområdet Värö. Antalet fiskarter har statistiskt sett ökat över tid inom båda områdena. Utvecklingen mellan områdena skiljer sig inte åt gällande fångstmängd av fisk. Fångsten av ryggradslösa djur i provfisket över tid skiljer sig inte mellan Värö och Ustö, och har ökat inom båda områdena. Det totala antalet ryggradslösa arter har också ökat inom båda områdena sedan trålningsfiskets början. Inom Värö påvisas en positiv trend i artdiversitet i fångsten över tid, medan fångsten inom Ustö inte visar på någon förändring i artdiversitet. Inga signifikanta trender i trofisk nivå över tid kan påvisas och det fanns ingen skillnad i trofisk nivå mellan Värö och referensområdet Ustö. Den trofiska nivån kunde till stor del härledas till den höga abundansen av sandskädda som var den dominerande arten i fångsten. Individerna i fångsten var generellt små. Torsk har minskat i abundans både vid Värö och inom referensområdet, och individerna i fångsten var små och sannolikt unga. Sjukdomskontroll utfördes på samtliga fångade fiskar, och inga synliga yttre sjukdomssymtom observerades.
|
|
| 2. |
- Looström, Jakob, et al.
(author)
-
Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell Värö : årsrapport för 2020
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Södra Cell Värö är ett massabruk med produktion sedan 1971. Sammansättningen av ämnen i brukets processvatten har förändrats genom åren och i denna rapport har effekter och miljöpåverkan av brukets verksamhet undersökts, med fokus främst på livet i den marina omgivningen. Undersökningarna startade 1983, utförs årligen och omfattar analyser av vilka effekter Södra Cell Värös dammanläggning har för uppvandringen av ålyngel, statusen för fisk- och evertebratsamhället i recipientområdet över tid, och inverkan på botten i området kring brukets utsläppstub. Uppvandringen av ålyngel undersöks genom insamling i ålyngelledare från april–september. Fisk- och evertebratsamhället undersöks genom trålningar i september både i recipientområdet, Värö, och i referensområdet, Ustö. Från trålningarna analyseras antalet fiskar och arter, diversitet, och den genomsnittliga trofiska nivån i fisksamhället och jämförelser har gjorts mellan områdena över tid. Effekten av Södra Cell Värös utsläppstub på den lokala bottnen undersöks med filmning och visuell analys görs av bottenområdet kring tuben. Vid filmningen 2020 noterades få fastsittande arter på och runt tuben samt att stora mängder lösa partiklar och organiskt material sprids till omgivande bottnar. Fångsten av uppvandrande ålyngel har totalt sett minskat över tid från undersökningarnas början, men en svag ökning kan noteras under den senaste sjuårsperioden. Fångsten av ålyngel kan inte kopplas till Södra Cell Värös verksamhet, utan beror snarare på storskaliga förändringar i trender i ålrekryteringen. Den totala fångsten av fisk i trålundersökningarna har inte förändrats över tid vid Värö eller vid referensområdet Ustö. Fångsten av ryggradslösa djur i provfisket över tid skiljer sig inte mellan Värö och referensområdet, och det totala antalet ryggradslösa djur har ökat i båda områdena. Utvecklingen av antalet evertebratarter över tid skiljer sig åt mellan de två områdena, även om artantalet i fångsten har ökat på båda platserna. I provfiskefångsten har simkrabba, strandkrabba och krabbtaska ökat över tid i Värö. I Ustö har endast simkrabba och krabbtaska ökat över tid. År 2020 var Shannon–Wieners diversitetsindex något högre vid Värö än vid Ustö. Inga signifikanta trender i trofisk nivå över tid kan påvisas och det fanns ingen skillnad i trofisk nivå mellan Värö och referensområdet. Den trofiska nivån bestämdes främst av sandskädda som var den dominerande arten. Fångsten av vitling har fluktuerat över tid, och var åter på låga värden efter rekordhög fångst av arten 2016. Rödspätta har minskat i Ustö och områdena utvecklas olika över tid, där Ustö har större fångst av rödspätta i provfiskeperiodens början, medan förhållandet är det omvända i slutet av provfiskeperioden. Individerna i fångsten var generellt små. Torsk har minskat i båda Värö och i referensområdet, och fångsten bestod av små, sannolikt unga individer. Sjukdomskontroll utfördes på samtliga fångade fiskar. Ett fåtal individer uppvisade yttre, synliga skador eller sjukdomssymptom.
|
|
| 3. |
- Nilsson Sköld, Helen, et al.
(author)
-
Motoric impairment following manganese exposure in asteroid echinoderms
- 2015
-
In: Aquatic Toxicology. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 167, s. 31-37
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In the oceans, naturally occurring manganese (Mn) is released from the sediments during events of hypoxia. While neuro- and immuno-toxic effects of bioavailable manganese are well documented for crustaceans, studies of similar effects of manganese on other marine invertebrates are comparatively few. Here, we developed a new functional test "the repeated turning assay" to investigate if manganese exposure at ∼12mgL(-1) affected motoric behaviour of two asteroid echinoderms, the Common sea star, Asterias rubens, and the Black brittle star, Ophiocomina nigra. By measuring of the turning-over capacity, from dorsal to ventral position, after one and two weeks of manganese exposure, we showed that for both species Mn exposure significantly delayed the ability to turn. After a recovery period of two weeks, the capacity of turning-over was not restored to that of unexposed animals neither for A. rubens nor for O. nigra. Further investigation of sea stars showed that Mn accumulated ∼5 fold in the tube feet, organs involved in their turning-over activity, and the high concentration remained after the recovery period. In the tube feet we also recorded an increased activity of acetylcholinesterase (AChE), here used as a proxy for neuromuscular disturbances. The results indicated that Mn induces neuromuscular disturbance in echinoderms which is important news, given that previous studies have concluded that adult echinoderms are relatively tolerant to Mn.
|
|
| 4. |
- Nilsson Sköld, Helen, 1970, et al.
(author)
-
Motoric impairment following manganese exposure in asteroide chinoderms
- 2015
-
In: Aquatic Toxicology. - : Elsevier BV. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 167, s. 31-37
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In the oceans, naturally occurring manganese (Mn) is released from the sediments during events of hypoxia. While neuro- and immuno-toxic effects of bioavailable manganese are well documented for crustaceans, studies of similar effects of manganese on other marine invertebrates are comparatively few. Here, we developed a new functional test “the repeated turning assay” to investigate if manganese exposure at ∼12 mg L−1 affected motoric behaviour of two asteroid echinoderms, the Common sea star, Asterias rubens, and the Black brittle star, Ophiocomina nigra. By measuring of the turning-over capacity, from dorsal to ventral position, after one and two weeks of manganese exposure, we showed that for both species Mn exposure significantly delayed the ability to turn. After a recovery period of two weeks, the capacity of turning-over was not restored to that of unexposed animals neither for A. rubens nor for O. nigra. Further investigation of sea stars showed that Mn accumulated ∼5 fold in the tube feet, organs involved in their turning-over activity, and the high concentration remained after the recovery period. In the tube feet we also recorded an increased activity of acetylcholinesterase (AChE), here used as a proxy for neuromuscular disturbances. The results indicated that Mn induces neuromuscular disturbance in echinoderms which is important news, given that previous studies have concluded that adult echinoderms are relatively tolerant to Mn.
|
|
| 5. |
- Persson, Staffan, et al.
(author)
-
Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk : årsrapport för 2020
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ringhals kärnkraftverk är en av Sveriges största elproducenter. På grund av intag och utsläpp av kylvatten från havet som kyler processen i verket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det biologiska recipientkontrollprogrammet. Föreliggande årsrapport presenterar resultat av undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2020 med fokus på samhällena av fisk och skaldjur, förluster av ägg, larver och yngel i kylvattenvägarna samt förekomsten av främmande arter. I kylvattenintaget utförs under våren årliga provtagningar av fiskägg och fisklarver med Bongohåv för att övervaka förlusterna i kraftverket. Plattfisklarver var den vanligaste fångsten bland fisklarver i provtagningen 2020. Provtagning i kylvattenintaget efter juvenil fisk och yngel är till stor del fokuserad på fångsterna av glasål (Anguilla anguilla) och utförs med hjälp av en modifierad Isaacs-Kidd-trål. Fångsterna av glasål har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Minskningen har varit likartad i hela utbredningsområdet (Europa, norra Afrika samt västra Asien) och är inte ett resultat av förlusterna i kylvattenintaget. Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom årliga provfisken på tre lokaler, dels i recipientområdet vid Ringhals, som påverkas av kylvattnet, i referensområdet vid Vendelsö, som är opåverkat av kylvatten, och i området vid Norra Horta, som är delvis påverkat. För att inkludera årstidsvariationer i vattentemperatur, genomförs provfisket årligen vid två tillfällen, i april och i augusti. År 2020 var skärsnultra den vanligaste fiskarten vid provfisket. Generellt var förekomsten av varmvattengynnade arter högre i recipientområdet och förekomsten av kallvattengynnade arter högre i referensområdet. Totalfångsten av strandkrabba var tämligen hög i samtliga lokaler och fiskeperioder med kulmen i recipientområdet i augusti. För att undersöka eventuell förekomst av främmande arter genomförs årliga dykkarteringar utanför kraftverkets kylvattenutsläpp. År 2020 noterades fem för västkusten främmande arter under dykinventeringen, samtliga kända sedan tidigare längst med den svenska västkusten. Utöver dessa fem arter i inventeringen fångades ytterligare en främmande art, asiatisk blåskrabba (Hemigrapsus sanguineus) vid provfisket i utsläppsområdet i både april och augusti.
|
|
| 6. |
- Sundqvist, Frida, et al.
(author)
-
Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk : årsrapport för 2018
- 2019
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Kylvattenanvändningen vid Ringhals kärnkraftverk kan påverka fisk- och skaldjurssamhället dels genom utsläppet av uppvärmt kylvatten, som påverkar miljön för fisk, skaldjur och alger i området, dels genom intaget av kylvatten, som kan ta död på ägg, larver, fiskyngel och större fisk som antingen förloras i silstationerna eller följer med det inkommande vattnet in i kraftverket. Det biologiska recipientkontrollprogrammet vid Ringhals kärnkraftverk syftar till att undersöka dessa effekter och resultaten från undersökningarna presenteras i denna rapport. Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom årliga provfisken på tre lokaler, dels i recipientområdet vid Ringhals, som påverkas av kylvattnet, i referensområdet vid Vendelsö, som är opåverkat av kylvatten, och i området vid Norra Horta, som är delvis påverkat. För att inkludera årstidsvariationer i vattentemperatur, genomförs provfisket årligen vid två tillfällen, i april och i augusti. I april, då temperaturskillnaden är som störst, hade flertalet varmvattengynnade arter högre förekomster i Ringhals utsläppsområde jämfört med i de två referensområdena. Det var dessutom ett lägre antal fiskarter som fångades i Ringhals, en trolig effekt av utsläppet av det uppvärmda kylvattnet. I kylvattenintaget utförs under våren årliga provtagningar av fiskägg och fisklarver med Bongohåv för att övervaka förlusterna i kraftverket. Tobis var den vanligaste arten bland fisklarver i provtagningen 2018. Provtagning i kylvattenintaget efter juvenil fisk och yngel är till stor del fokuserad på fångsterna av glasål (Anguilla anguilla) och görs med hjälp av en modifierad Isaacs-Kidd trål. Fångsterna av glasål har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Minskningen har varit likartad i hela utbredningsområdet (Europa, norra Afrika samt västra Asien) och är inte ett resultat av förlusterna i kylvattenintaget. För att undersöka eventuell förekomst av invasiva främmande arter genomförs årliga dykkarteringar i fem områden utanför kraftverkets kylvattenutsläpp. År 2018 noterades fyra för västkusten främmande arter. En av dessa arter var rödalgen hamndun (Aglaothamnion halliae) som förekom för första gången i inventeringen.
|
|
| 7. |
- Thompson-Svanfeldt, Karin, et al.
(author)
-
Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk : årsrapport för 2021
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ringhals kärnkraftverk är en av Sveriges största elproducenter. På grund av intag och utsläpp av havsvatten som kyler processen i verket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det biologiska recipientkontrollprogrammet. Föreliggande årsrapport presenterar resultat av undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2021. Fokus i årsrapporten ligger på samhället av fisk och skaldjur, förluster av ägg, larver och yngel i kylvattenvägarna samt förekomsten av främmande arter. I kylvattenintaget utförs under våren två olika årliga provtagningar för att övervaka förlusterna i kraftverket, en provtagning av fiskägg och fisklarver, och en provtagning av yngel och juvenil fisk. I ägg- och larvprovtagningen 2021 var den vanligaste förekommande fiskäggen ägg från plattfiskar och torsk, medan de vanligaste fiskarterna i fångsten av fisklarver var rötsimpa, rödspätta och tobis. Provtagningen i kylvattenintaget efter juvenil fisk och yngel är till stor del fokuserad på fångsterna av glasål (Anguilla anguilla). Fångsterna av glasål har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Minskningen har varit likartad i hela utbredningsområdet (Europa, norra Afrika samt västra Asien) och är inte ett resultat av förlusterna i kylvattenintaget. Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom årliga provfisken på tre lokaler: recipientområdet vid Ringhals, som påverkas av kylvattnet, referensområdet vid Vendelsö, som är opåverkat av kylvatten, och området vid Norra Horta, som är delvis påverkat av kylvattnet. Provfisket genomförs årligen vid två perioder, under april och augusti. År 2021 var skärsnultra den vanligaste fiskarten vid provfisket. Generellt var förekomsten av varmvattengynnade arter högre i recipientområdet och förekomsten av kallvattengynnade arter högre i referensområdet. Totalfångsten av strandkrabba var hög i samtliga lokaler och fiskeperioder med kulmen i recipientområdet i augusti. För att undersöka eventuell förekomst av invasiva främmande arter genomförs årliga dykkarteringar utanför kraftverkets kylvattenutsläpp. År 2021 observerades tre invasiva främmande arter av alger (sargassosnärja, rödsvansing och japantofs) och en invasiv främmande djurart (japanskt jätteostron).
|
|
